Stöd för barn och familjen

Relevanta dokument
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving socarb.su.se

Projekt Beardslee Familjeintervention. Ersta Vändpunkten

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Om barns och ungas rättigheter

Barn som är närstående

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När mamma eller pappa dör

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Barnperspektivet inom Beroendevården

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Projekt Barn som anhöriga

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Delaktighet - på barns villkor?

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Kan man bli sjuk av ord?

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Dela med sig / Låna ut

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Du är klok som en bok, Lina!

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García Mars 2015

Förväntningsdokument. Mesta skola

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Sociala berättelser 1

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Nästa Julkort är inskickat av Julian. Den pojken bor i ett avlägset land där tomten i allra högsta grad är vaken men någonting är på tok.

Barn och skärmtid inledning!

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Rusmedel ur barnets synvinkel

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Transkript:

Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan

Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj är annorlunda men jag har aldrig sagt något. Det är liksom skambelagt, känns som om jag sa det till dom skulle de tro att jag också skulle bli psykiskt sjuk i framtiden

Berättelsen om föräldern Jag brukar se det som att jag har två mammor, en sjuk och en frisk. Den sjuka mamman tycker jag inte om. Hon kan vara elak och allmänt TOK-jobbig för sin omgivning. Den friska mamman är en underbar människa som framförallt är snäll och rolig.

Att bära ansvar Jag brukade ringa honom på mina raster för att kontrollera att han fortfarande levde och var ok

Känsloupplevelsen Jag grät fruktansvärt mycket varje gång de tog henne därifrån, dels för att jag visste hur sårad och rädd hon var, men också för att det kändes som en sten hade fallit från mitt bröst, och jag kände lättnad över att någon annan tog hand om henne

Betydelsen för den egna personen och jag hade fått rutin på att vara hemma, jag utvecklades till en inåtvänd och väldigt blyg tjej.

Söka efter svar och förmedla stöd Sen har man ju ett samvete, får man överge sina föräldrar? Hur mycket, lite måste man ställa upp? Vilka skyldigheter har barn och föräldrar gentemot varandra

Omfattning Var tredje patient som får psykiatrisk vård har barn 50% av dessa barn får själva någon form av psykisk ohälsa

Riskfaktorer Relationen till föräldern Konflikter mellan föräldrarna Låg socioekonomisk status Brist på kamrater Problem i skolan Varaktighet i förälderns sjukdom

Skyddsfaktorer Barnets personlighet och beteende Välfungerande andra förälder Stödjande nätverk Positiv skolsituation Kunskap om psykisk sjukdom Intressen och annat som ger glädje

Ändring i HSL 2010 Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldiga att särskilt beakta barns behov av information, hjälp och stöd då det finns en vuxen med psykisk sjukdom i barnets närhet. Gäller även: Missbruk Förälders plötsliga död Allvarlig somatisk sjukdom

Beardslees familjeintervention Familjeintervention Manualbaserad 6-8 träffar Hälsofrämjande Förebygga psykisk sjukdom hos barnen

Beardslees familjeintervention Skapa allians Ge kunskap och redskap för problemlösning Förmedla hopp Förmedla att jag ser att föräldrarna gör sitt bästa Utgå från det som föräldrar och barn tar upp Arbeta lösningsfokuserat Skapa en gemensam familjeberättelse/förståelse Acceptans för att uppleva händelser på olika sätt Början på en process

Föräldrar om sina barn Barnen frågar mera, pratar mer om min ohälsa. Törs vara tonårsbråkig, kan bli irriterad på mig. Barnen har blivit bättre på att berätta hur de känner/tycker Barnen har reagerat mycket positivt. Framkommer bättre förståelse för vad som har hänt när alla dörrar öppnas och att de hemligheter som har hållit på kan komma fram i ljuset. Ur föräldraenkät (Västerbotten) efter Beardslee intervention

Föräldrar om sig själva Det känns som en stor sten har släppt. Lugnare och mindre orolig för barnen. Ja, att vi tillsammans har fått prata om det som har varit och är, blivit mer öppna inför varandra och att man inte behöver ha ett svar utan kan bara finnas där och lyssna om någon vill. Har gett mig bättre självförtroende som förälder Upplever att det blivit mer harmonisk stämning i huset där det är lättare att kommunicera med varandra.

Gruppverksamhet Arbetar med teman som känslor, gränser psykisk sjukdom, familjen, den egna personen Kunskap genom kort lektion, video, lekar, rollspel, måla och att skriva Personliga rättigheter Föräldraträffar Gruppregler

Gruppverksamhet Få kunskap om psykisk sjukdom Träffa andra i samma situation Få möjlighet att prata om sin situation Hjälp att hantera svåra situationer Kunskap om hur man kan söka stöd och hjälp Se sig själv som unik och värdefull person

Barnombud på varje enhet Hålla barnperspektivet levande Stödjande och rådgivande funktion gentemot sina arbetskamrater Ha god kännedom om hjälp- och stödinsatser Förmedla kunskap till medarbetare Identifiera familjer och barn Uppmuntra sina arbetskamrater att erbjuda familjer stöd Samverkan mellan enheter Om det finns ett barnrum på arbetsplatsen; se till att det finns leksaker, papper, pennor mm

Samverkan Bup Skola Vuxenpsykiatrin Socialtjänst Familjen Nätverksmötet Socialpsykiatrin Primärvård

Litteraturtips Solantaus-Simula, T, Punamäki, R.L & Beardslee W.R.. Children's Responses to Low Parental Mood. 1: Balancing between active empathy, overinvolvment, indifference and avoidance. J. Am. Child Adolesc. Psychiatry. March 2002, 41:3. Werner, E.E & Smith, R.S (2003) Att växa mot alla odds. Från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa www.barnsomanhoriga.se Beardslee, W.R (2003) When a parent is Depressed: How to Protect Your Children from the Effect of Depressionin the family. Boston: Little, Brown and Company www.kuling.nu Solantaus, T, Toikka, S, Alasuutari, M, Beardslee, W.R & Paavonen, E.J (2009) Safety, Feasibility and Family Experiences of Preventive Interventions for Children and Families with Parental Depression. International Journal of Mental Health Promotion. November 2009, 11:4. Annemi Skerfving. Att synliggöra de osynliga barnen- om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Förlagshuset Gothia; 2005 Glistrup, K. Det barn inte vet har de ont av. Stockholm: Runa förlag; 2005