Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Inflationsoro och åtstramningar utmaningar för råvarumarknaden Swedbanks totala råvaruprisindex i dollar räknat steg i mars till den högsta nivån sedan augusti 8 drivet av en kraftig prisökning på olja. Exklusive energiråvaror sjönk råvaruprisindexet med 1,4 %, vilket var första gången på drygt ett halvår. I kronor och i euro vilka stärktes mot dollarn blev prisnedgången större både för metaller och livsmedelsråvaror. Investeringar i ädelmetaller har fått ett förnyat intresse i spåren av det höga oljepriset och en ökad inflationsoro. Dollarförsvagningen under 2011 och en fortsatt expansiv amerikansk ekonomisk politik är en ytterligare faktor som kan driva upp priset på guld och silver till nya rekordnivåer i nominella termer. Prisbilden kan dock snabbt förändras när den amerikanska penningpolitiken blir mindre expansiv och centralbankens likviditetsstimulerande åtgärder dras tillbaka. Metallprisuppgången dämpades i mars där nickel, zink och koppar svarade för den största prisnedgången om än från höga nivåer. Uppbromsning i den kinesiska råvaruimporten och produktionsminskningar i Japan efter jordbävningskatastrofen i mars är bidragande orsaker. Samtidigt söker finansiellt investeringskapital sig till ädelmetaller framför konjunkturkänsliga industrimetaller på grund av en ökad inflationsoro. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD 250 225 Total index Totalt exkl energiråvaror Livsmedel Index Metaller Källa: Swedbank Den politiska oron i Nordafrika och angränsande länder till Saudiarabien sätter tydliga avtryck på den globala råvarumarknaden. Det gäller inte minst priset på råolja (Brent-olja) som i skrivande stund pendlar kring 120- dollar per fat. I genomsnitt steg oljepriset i dollartermer med 11,3 % under mars månad, vilket bidrog till att Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 0 E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
energiråvarorna svarade för huvuddelen av uppgången i Swedbanks totala Råvaruprisindex. Totalt ökade råvaruprisindexet med 7,2 % i mars jämfört med månaden innan och nådde därmed den högsta nivån sedan augusti 8. I eurotermer blev uppgången 5,4 % medan motsvarande i kronor blev 5,7 %. Farhågor för den framtida oljeförsörjningen har skjutit oljepriset i höjden samtidigt som den globala efterfrågan på olja förväntas stiga med 1,5 miljoner fat per dag under 2011 efter fjolårets ökning med 2,5 miljoner fat. I Japan, världens näst största oljeimportör, kommer konsumtionen av fossila bränslen att stiga så länge kärnkraftsproblemen kvarstår med risk för att det kan dröja flera år. Sammantaget innebär det att utbudsförhållandena på oljemarknaden stramas åt varför OECDländernas oljelagernivåer kommer att sjunka från dagens relativt höga nivåer. 160 140 130 120 110 90 Swedbanks Råvaruprisindex i olika valutor USD EUR SEK 9m12 2010m1 2010m2 2010m3 2010m4 2010m5 2010m6 2010m7 2010m8 2010m9 2010m10 2010m11 2010m12 2011m1 2011m2 2011m3 samtidigt som den statsfinansiella skuldkrisen kvarstår i flera EMU-länder. En tidigareläggning av penningpolitisk åtstramning i EMU-länderna samtidigt som den amerikanska centralbanken (FED) dröjer med räntehöjningarna bidrar till den svagare dollarn. Risken för en ytterligare dollarförsvagning ökar om den expansiva finanspolitiken i USA fortsätter samtidigt som FED väntar med att höja räntorna medan de förväntas stiga i Europa. En sådan utveckling skulle pressa upp råvarupriserna och därmed oljepriset ytterligare. Den andra viktiga energiråvaran, kol, som steg kraftigt i pris i fjol i samband med de omfattande översvämningarna i Australien, har haft en lätt nedåtgående pristrend under de senaste månaderna. Mot bakgrund till det höga oljepriset och med risk för utbudsstörningar är det sannolikt att kolpriserna stiger de närmaste månaderna när efterfrågan på kol som energiråvara ökar framför råolja. Kol är också den energiråvara som används mest i de energiintensiva tillväxtekonomierna med Kina och Indien i spetsen. Det finns också ett tydligt samband mellan olje- och kolprisets utveckling där ett högt oljepris driver upp priset på kol. Men eftersom prissättningen på kol sker i förhandlingar mellan kol- och stålproducenter och inte av dagliga månadsnoteringar på de finansiella marknaderna har den senaste tidens kraftiga oljeprisuppgång ännu inte avspeglats i kolpriserna. Så länge den geopolitiska osäkerheten kvarstår i Mellanöstern är utsikterna för en större nedgång i oljepriset mindre sannolik varför risken för ett högre genomsnittligt oljepris än 105 dollar som vi prognostiserar i år i den senaste konjunkturbedömningen är stor. Det avspeglas också i oljeterminerna som har stigit den gångna månaden från 112 dollar per fat till 118 dollar för leverans i december 2011. Oljepriset liksom många andra råvaror påverkas också av valutautvecklingen där dollarn har trendmässigt försvagats gentemot euron under 2011 trots att den amerikanska ekonomin uppvisar en snabbare tillväxttakt Metallprisuppgången bromsas upp Den kraftiga oljeprisuppgången i mars står i kontrast med övriga råvaror i Swedbanks råvaruprisindex. Exklusive energiråvaror sjönk råvaruprisindexet i dollar räknat med 1,4 % i mars jämfört med februari. Det är första gången sedan juni 2010 som indexet föll och andra månaden i rad omräknat till kronor. Nedgången drevs både av lägre metall- och livsmedelspriser om än från höga nivåer. Av metallerna var det nickel som hade det största prisnedgången med 5,1 % i dollar räknat följt av zink (-4,7 %) och koppar (-3,4 %). De något lägre metallpriserna har följts av stigande metallvarulager vilket reser frågor om hur 2 (5)
mycket den kinesiska metallkonsumtionen kommer försvagas på grund av ekonomisk politisk åtstramning som statsmakterna i Kina har vidtagit för att undvika en överhettning. Kopparlagren nådde i mars de högsta nivåerna sedan juli 2010, vilket går stick i stäv med marknadens förväntningar om brist på koppar som sannolikt drev upp priset till rekordhöga 10 000 dollar per ton i början av februari månad. Priserna på järnmalm blev i mars i stort sett oförändrade i Swedbanks Råvaruprisindex i dollar termer medan de föll något i kronor räknat. På kort sikt pressas järnmalmspriserna av en minskad japansk stålproduktion i spåren av jordbävningskatastrofen samtidigt som utbudet av indiskt stål stiger. När väl uppbyggnadsarbetet i Japan inleds ökar dock efterfrågan av järnmalm vilket också torde driva upp priserna både på järnmalm och stål. Index 50 25 Metall och oljeprisutvecklingen, i USD-dollar Basmetaller Oljepris, brent Source: Reuters EcoWin Att priset på koppar ånyo vände upp i april i samband med att de största kopparproducenterna förutsåg ett minskat utbud vid den internationella kopparkonferensen i Santiago, signalerar om den volatilitet som präglar den konjunkturkänsliga metallvarumarknaden där utvecklingen i Kina spelar en stor betydelse. Även om den kinesiska råvaruimporten steg kraftigt i mars jämfört med månaden innan är det en långsammare årlig ökningstakt som framträder vilket skulle vara i linje med den lägre BNP-tillväxten som vi förutser för den kinesiska ekonomin under det närmaste året. Vi bedömer att metallprisuppgången i dollar räknat, som steg med drygt 40 % i genomsnitt under 2010, kommer att bli väsenligt lägre i år (5-10 %) när fjolårets globala lageruppbyggnad klingar av samtidigt som den ekonomiska politiken stramas åt både i tillväxtekonomierna och i flertalet OECD-länder. Metallpriserna torde också pressas av ett växande investeringsinflöde till ädelmetaller (guld och silver) framför industrimetaller på grund av den ökade inflationsoron. Fördyrade produktionskostnader på grund av det höga oljepriset är dock en motvikt som kan pressa upp metallpriserna inte minst för aluminium där energianvändningen är hög, drygt en tredjedel av den totala produktionskostnaden. Sedan 9 har samvariationen mellan metallpriser och olja varit tydlig. Under årets första månader har detta mönster emellertid förändrats då oljepriset stigit väsentligt snabbare än metallpriserna. Inflationsoro driver upp guldpriset Investeringsintresset för guld har fått förnyad kraft under februari och mars efter en lättare svacka i januari. Den geopolitiska utvecklingen i mellanöstern med risk för ett bestående högt oljepris och en högre framtida inflation har drivit upp priset på guld till nya rekordnivåer i nominella termer. I skrivande stund är priset på guld 1 456 USD per troy ounce, en ökning med drygt 10 % sedan slutet av januari. Även i kronor och i euro har priset på guld stigit men är fortfarande lägre jämfört med vid årsskiftet. Prisutvecklingen på guld och silver i USD Trots en återhämtning för guldet är det dock en väsentligt mindre uppgång jämfört med silver som alltmer ses av finansiella investerare som en alternativ placering istället för guld. Samtidigt ökar silveranvändningen i 3 (5)
industriproduktionen alltifrån elektronikprodukter till textilier. Den 50-procentiga prisuppgången på endast två månader bör dock vara en varningssignal för en framtida bubbla på silver. Ett högt oljepris, stigande inflation, den statsfinansiella krisen i Sydeuropa och en fortsatt om en lätt åtstramande penningpolitik talar alltjämt för ett fortsatt högt pris på guld och silver framöver. En väsentligt större amerikansk ränteuppgång än 1,50 % i slutet av 2012 och en påtagligt starkare dollar skulle däremot pressa tillbaka ädelmetallpriserna mer långsikt. Guldprisutvecklingen i olika valutor, 1 januari 2010= Ett högre oljepris tenderar också att driva upp livsmedelspriserna till följd av stigande produktionskostnader. Samtidigt ökar incitamentet för att höja produktionen av ickefossila bränslen såsom etanol när oljepriset stiger. En tilltagande konkurrens mellan livsmedelsproduktion och produktion av drivmedel tenderar att driva upp livsmedelspriserna, vilket också inträffade under 8 när oljepriset nådde rekordhöga nivåer. Spannmålspriser och råolja i USD, Index 145 140 135 1 januari 2010= EUR Spannmålspriser 130 120 115 110 105 SEK USD 50 25 Priset på råolja, Brent Källa: Reuters EcoWin 95 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr 10 11 Source: Reuters EcoWin De höga livsmedelspriserna biter sig fast Jörgen Kennemar Den kraftiga prisuppgången på livsmedelsråvaror sedan juni förra året bröts under mars månad. Delindexet föll med 3,1 % i dollar räknat jämfört med februari men befinner sig alltjämt på en väsentligt högre nivå jämfört med samma period förra året. Av spannmålsprodukterna var det främst vetepriset som sjönk med närmare 9 % medan priset på korn var relativt stabilt under mars. Socker och drycker uppvisade också sjunkande priser efter en kontinuerlig uppgång sedan maj förra året. Vi bedömer dock att trenden i livsmedelspriserna är uppåtriktad under det närmste året på grund av den ökade globala tillväxten och en stigande köpkraft. Enligt det amerikanska jordbruksdepartementets (USDA) prognoser förväntas ökningen i den globala jordbruksproduktionen under 2011 inte vara tillräcklig för att kompensera för den lagerneddragning som skedde under förra året. 4 (5)
Swedbanks Råvaruprisindex Basår 0 i USD 1.2011 2.2011 3.2011 Totalt inkl energi 327,1 341,3 365,8 1 mån procent 4,1 4,4 7,2 12 mån procent 25,5 35,8 38,3 Totalt exkl energi 308,7 318,9 314,5 1 mån procent 5,5 3,3-1,4 12 mån procent 37,5 47,6 40,8 Industriråvaror 310,5 319,3 316,4 1 mån procent 5,4 2,8-0,9 12 mån procent 39,0 48,2 39,0 varav massa 949,0 949,1 964,6 1 mån procent -0,1 0,0 1,6 12 mån procent 16,5 13,0 9,9 Icke-järnmetaller 288,3 300,3 296,4 1 mån procent 4,6 4,2-1,3 12 mån procent 21,6 36,7 23,6 varav koppar 9563,7 9867,2 9530,1 1 mån procent 4,7 3,2-3,4 12 mån procent 29,5 44,4 27,7 varav aluminium 2440,2 2507,8 2552,2 1 mån procent 4,0 2,8 1,8 12 mån procent 9,1 22,7 15,7 varav bly 2600,2 2586,2 2623,3 1 mån procent 8,1-0,5 1,4 12 mån procent 9,8 21,3 20,8 varav zink 2373,9 2464,7 2348,9 1 mån procent 4,5 3,8-4,7 12 mån procent -2,5 14,4 3,3 varav nickel 25609,4 28250,1 26807,4 1 mån procent 6,5 10,3-5,1 12 mån procent 38,9 49,7 19,4 järnmalm och skrot 653,3 660,0 662,8 1 mån procent 7,6 1,0 0,4 12 mån procent 86,6 87,8 86,4 Energiråvaror 335,2 351,3 388,6 1 mån procent 3,5 4,8 10,6 12 mån procent 21,2 31,6 37,3 varav kol 490,5 479,3 478,9 1 mån procent 7,9-2,3-0,1 12 mån procent 34,2 37,8 36,0 varav råolja 328,1 345,4 384,5 1 mån procent 3,2 5,3 11,3 12 mån procent 20,4 31,2 37,4 Livsmedel 302,5 317,6 307,9 1 mån procent 5,7 5,0-3,1 12 mån procent 32,2 45,6 48,0 varav kaffe 196,8 215,2 223,6 1 mån procent 7,1 9,3 3,9 12 mån procent 55,1 74,4 78,5 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 0 i SEK 1.2011 2.2011 3.2011 Totalt inkl energi 237,1 238,6 252,1 1 mån procent 1,5 0,6 5,7 12 mån procent 17,2 20,3 22,4 Totalt exkl energi 223,8 222,9 216,7 1 mån procent 2,8-0,4-2,8 12 mån procent 28,4 30,7 24,7 Industriråvaror 225,1 223,2 218,0 1 mån procent 2,8-0,9-2,3 12 mån procent 29,9 31,2 23,0 varav massa 688,0 663,3 664,7 1 mån procent -2,6-3,6 0,2 12 mån procent 8,9 0,0-2,7 Icke-järnmetaller 209,0 209,9 204,3 1 mån procent 2,0 0,4-2,7 12 mån procent 13,6 21,1 9,4 varav koppar 6933,7 6896,3 6567,5 1 mån procent 2,1-0,5-4,8 12 mån procent 21,0 27,9 13,1 varav aluminium 1769,1 2,7 8,8 1 mån procent 1,4-0,9 0,3 12 mån procent 1,9 8,7 2,5 varav bly 1885,1 1807,5 1807,8 1 mån procent 5,4-4,1 0,0 12 mån procent 2,6 7,5 7,0 varav zink 1721,1 1722,6 1618,7 1 mån procent 1,9 0,1-6,0 12 mån procent -8,9 1,3-8,6 varav nickel 18566,8 19744,4 18473,8 1 mån procent 3,8 6,3-6,4 12 mån procent 29,8 32,6 5,7 järnmalm och skrot 473,6 461,3 456,8 1 mån procent 5,0-2,6-1,0 12 mån procent 74,3 66,3 65,1 Energiråvaror 243,0 245,5 267,8 1 mån procent 1,0 1,0 9,1 12 mån procent 13,2 16,6 21,6 varav kol 355,6 335,0 330,0 1 mån procent 5,2-5,8-1,5 12 mån procent 25,4 22,0 20,4 varav råolja 237,9 241,4 265,0 1 mån procent 0,7 1,5 9,8 12 mån procent 12,5 16,2 21,7 Livsmedel 219,3 222,0 212,2 1 mån procent 3,1 1,2-4,4 12 mån procent 23,5 29,0 31,0 varav kaffe 142,7,4 154,1 1 mån procent 4,4 5,4 2,4 12 mån procent 44,9 54,5 58,0 Swedbanks Ekonomiska sekretariat 105 34 Stockholm tfn 08-5859 7740 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)