Toyota-modellen en arbetstidsmodell i tiden? Projekt inom äldreomsorg 00-006 Ulrica von Thiele* Petra Lindfors** Ulf Lundberg** * AB Previa och Psykologiska institutionen, Stockholms universitet ** Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet/karolinska institutet Denna utvärdering utgör en första preliminär sammanställning av resultat från en del av forskningsprojektet Arbetstid, hälsa och välbefinnande i offentlig förvaltning. Projektet genomförs i samarbete mellan Previa och Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och finansieras via forskningsanslag till professor Ulf Lundberg från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (dnr 00-017). För vissa delar av projektet har ytterligare ekonomiskt stöd erhållits från Kompetensfonden, Previa samt stipendiefonder förvaltade av Stockholms universitet.
Sammanfattning Höga nivåer av stressrelaterad ohälsa och sjukfrånvaro kombinerat med ökade effektivitetskrav har bidragit till ett större intresse för nya sätt att organisera arbetet. Förändringar görs som ett led i att befrämja de anställdas hälsa och välbefinnande, vilket även antas bidra till en förbättrad effektivitet och ekonomi. På flera håll inom den offentliga vård- och omsorgssektorn genomförs för närvarande förändringar i arbetets organisering. Dessa förändringar innebär vanligen att den tidigare traditionella schemaläggningen av arbetet ersätts av nyare arbetstidsmodeller som också innebär en arbetstidsförkortning, t ex Toyota-modellen. Det här projektet syftade till att utvärdera Toyota-modellen jämfört med traditionell schemaläggning av arbetstiden med avseende på de anställdas välbefinnande, hälsa och fysiologiska stressreaktioner. Vidare utvärderades arbetstidsmodellernas effekter på de anställdas upplevelse av psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Totalt deltog ungefär 100 anställda på fem arbetsplatser inom hemtjänst och servicehus i Stockholms kommun i projektet. På tre av dessa arbetsplatser infördes Toyota-modellen. På de två andra arbetsplatserna genomfördes ingen förändring utan de fungerade som referensenheter. De anställda besvarade enkäter och genomgick hälsoundersökningar vid tre tillfällen: 1) innan Toyota-modellen infördes, ) ca 6 månader efter att förändringen genomförts och ) ca 1 månader efter införandet av Toyota-modellen. På referensenheterna gjordes mätningar vid motsvarande tidpunkter. Resultaten av de statistiska analyserna visar att Toyotamodellen inte varit förenad med några genomgående hälsofrämjande effekter. Toyota-modellen har endast haft positiv effekt på ett fåtal av de undersökta faktorerna och dessa effekter har huvudsakligen varit små. Dessutom finns negativa effekter av förändringen. Sammanfattningsvis konstateras att införandet av förkortad arbetstid i kombination med ändrad förläggning av arbetstiden inte leder till tillräckligt goda resultat för att insatsen ska vara motiverad. Eftersom en arbetstidsförkortning innebär höga kostnader bör fler och tydligare positiva effekter krävas för att motivera en sådan insats. Det utesluter dock inte att en förkortad arbetstid är gynnsam för vissa individer. Som organisatorisk åtgärd kan dock inte införandet av Toyota-modellen inom hemtjänst och servicehus anses fördelaktig.
Bakgrund Kommunal förvaltning har under de senaste åren karakteriserats av ekonomiska sparkrav, höga sjuktal samt en allt äldre arbetskraft. Med utgångspunkt i detta har det vuxit fram ett behov av att tillhandahålla en arbetssituation som gör det möjligt för äldre anställda att arbeta fram till pensionsåldern samtidigt som den tilltalar nya anställda och stimulerar yngre anställda att stanna kvar inom organisationen. Detta har lett till ett ökat intresse för interventioner som kan bidra till att öka hälsa och välbefinnande hos de anställda, och samtidigt ha positiva effekter för organisationen. Med den målsättningen har olika arbetstidsmodeller prövats inom kommuner och landsting, och i många fall har utvärderingar (dock metodologiskt svaga) lett till anmärkningsvärda resultat, t ex i form av minskad sjukfrånvaro. En arbetstidsmodell är den så kallade Toyota-modellen, som kombinerar arbetstidsförkortning med ändrad förläggning av arbetstiden och även inkluderar tid för t ex friskvård och utbildning. I Toyota-modellen förkortas antalet timmar per pass något, så att varje arbetspass med kund- eller omsorgsarbete omfattar ca 6 timmar. Samtidigt förlängs dagskiftet, genom att två sådana 6-timmars pass kombineras. Antalet pass per månad ökar något, men den totala arbetstiden minskas. Arbetstidsförkortningar är ett ofta återkommande önskemål inom många grupper, med förhoppningar om att arbetstidsförkortning ska underlätta kontaktytan mellan hem och arbete genom att ge mer tid för hem, familj, återhämtning och fysisk aktivitet och därigenom resultera i en förbättrad hälsa. Huruvida en förändring av arbetstidsmodell, med eller utan arbetstidsförkortning, har effekt, beror på flera omständigheter. Vad den minskade arbetstiden ersätts av bör vara av stor betydelse för effekten av arbetstidförkortningen, t ex om graden av fysisk aktivitet ökar. Vidare bör den faktiska effekten av en arbetstidförkortning vara beroende av om den totala arbetsbelastningen, alltså både det betalda arbetet (förvärvsarbete) och hemarbete, minskar till följd av att den tid som läggs på det betalda arbetet minskar. Om en minskad tid i förvärvsarbete ersätts med ökad tid i obetalt arbete är hälsoeffekten mer tveksam. Vad en arbetstidsförkortning innebär för arbetet under de kvarvarande arbetstimmarna är sannolikt också avgörande: om den prestations- eller kravnivå som fanns före arbetstidsförkortningen ska bibehållas efter arbetstidsförkortningen kan det ha negativa hälsoeffekter eftersom den kortare arbetstiden ger minskade möjligheter till återhämtning och socialt utbyte under arbetstiden.
Övergripande syfte Projektet syftade till att utvärdera hur det är att arbeta enligt Toyota-modellen jämfört med traditionell schemaläggning av arbetstiden. I projektet undersöktes de anställdas välbefinnande, hälsa och fysiologiska stressreaktioner vid tre tillfällen: 1) innan Toyota-modellen infördes, ) ca 6 månader efter att förändringen genomförts och ) ca 1 månader efter införandet av Toyotamodellen. I studien genomfördes också analyser av arbetstidsmodellernas effekter på upplevelsen av psykosociala och organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Denna rapport innehåller en första preliminär 1 sammanställning av resultaten från projektet. Metod Uppläggning av projektet Anställda inom hemtjänst och servicehus bytte från ett traditionellt schema (6- veckors schema) till 6-timmars arbetsdag med dagpersonal i tvåskift (dag respektive tidig kväll). Utöver arbetstidsförkortning och arbete i tvåskift hade de anställda på de arbetsplatser där Toyota-modellen infördes så kallad förtroendearbetstid (d v s förkovran, informationssökande, social dokumentation), tid för friskvård (schemalagd friskvård per vecka) samt utbildning (studiecirkel avsedd att befrämja förändringsarbetet). Den totala arbetstiden förändrades från 7 timmar/vecka till timmar/vecka. Veckoarbetstiden om timmar fördelades enligt följande: 0 timmars omsorgsarbete, en timme förtroendearbetstid, en timme schemalagd friskvård, samt en timme utbildning. Denna utvärdering bygger på en kontrollerad studie med en referensgrupp och omfattar en jämförelse före och efter införandet av den nya arbetstidsmodellen. Den grupp som arbetar utifrån den nya arbetstidsmodellen jämförs också med en matchad referensgrupp. Denna referensgrupp utgörs av två andra arbetsplatser i samma förvaltningar. Den matchade referensgruppen valdes för att i så stor utsträckning som möjligt efterlikna de arbetsplatser där Toyota-modellen infördes med avseende på verksamhetsområde, arbetsgruppens sammansättning med avseende på yrke, enhetsstorlek samt organisationstillhörighet. 1 Sammanställningen är preliminär i den meningen att den ännu inte publicerats vetenskapligt och därmed inte granskats av oberoende forskare utanför projektet. Arbetsplatserna namn har fingerats i denna rapport. 6
Projekttid Toyota-modellen prövades under 1, år med start hösten 00 (1/9 i Humlans öppna hemtjänst samt 1/10 i Sländans servicehus och Sländans öppna hemtjänst). Datainsamlingen som ligger till grund för den vetenskapliga utvärderingen genomfördes vid tre tillfällen: augusti/september 00, mars/april 00 samt i september 00. Deltagare Samtliga anställda på de aktuella arbetsplatserna är vårdbiträden i öppen hemtjänst eller på servicehus. Vid projektets start (hösten 00) var sammanlagt 10 personer verksamma på de arbetsplatser som ändrade arbetstidsmodell och alla erbjöds att delta i undersökningarna ( anställda från Humlans öppna hemtjänst, 1 från Sländans öppna hemtjänst samt 9 från Sländans servicehus). Ytterligare 8 anställda (9 personer från Fjärilsgårdens servicehus respektive 9 personer från Fjärilens öppna hemtjänst) från de två matchade referensenheterna erbjöds att delta i studien. 0 Antal anställda totalt Antal deltagare tillfälle 1 Antal deltagare tillfälle Antal deltagare tillfälle 0 0 1 10 0 Sländans servicehus Sländans hemtjänst Humlans hemtjänst Fjärilens hemtjänst Fjärilsgården Figur 1. Antal personer från respektive enhet som deltog vid respektive undersökningstillfälle d v s före arbetstidsförkortningen (tillfälle 1), under arbetstidsförkortningen (tillfälle ) och ett år efter arbetstidsförkortningen (tillfälle ). I Figur 1 framgår totalt antal anställda samt hur många anställda på respektive arbetsplats som deltog i undersökningen vid respektive undersökningstillfälle, det vill säga före arbetstidsförkortningen (tillfälle 1), under 7
arbetstidsförkortningen (tillfälle ) och ett år efter arbetstidsförkortningen (tillfälle ). Totalt var antalet deltagare vid första tillfället (och som därmed räknas som deltagare i projektet) 88 personer på de arbetsplatser som införde Toyota-modellen och 9 personer vid referensenheterna. Vid Toyota-enheterna var 9, % av deltagarna kvinnor och vid referensenheterna var motsvarande andel 71,8 %. Således var andelen kvinnor större vid Toyota-enheterna (chi (1) = 10,66, p = 0,001). Medelåldern var 6,0 år vid Toyota-enheterna och,7 år vid referensenheterna (t (11) = 1,70, p = 0,09). Vid andra mätningen hade antalet deltagare minskat till 111 personer (87 % av personerna som var med vid första mätning) och vid tredje mätningen var antalet deltagare 10 personer (8,7 % av personerna som deltog vid mätning 1). Totalt deltog 97 personer vid samtliga tre mätningar (samtliga deltog dock inte i både hälsoundersökning och enkätundersökning). Huvuddelen av analyserna bygger på dessa 97 personer, av vilka 7 var anställda vid Toyota-enheterna och vid referensenheterna, motsvarande 81,8 % respektive 6,1 % av deltagarna vid första mättillfället. Bortfallet var således störst i referensgruppen. Andelen kvinnor i denna analysgrupp var 9, % respektive 76,0 %. En analys av bortfallet visar att det inte finns några signifikanta skillnader i självskattningar av hälsa, välbefinnande och arbete mellan de som deltog vid samtliga tillfällen och de som deltog enbart vid tillfälle 1, med undantag för krav på arbetet, som upplevdes som högre av de som deltog vid samtliga tillfällen (t (199) =,, p = 0,0). Däremot är det fler kvinnor än män som valt att delta vid samtliga tillfällen. Bortfallet är med andra ord större bland männen: männen utgör 10, % av de deltagare som var med vid samtliga tillfällen och,1 % av dem som enbart medverkade vid det första tillfället (chi (1) =,66, p = 0,06). Den här utvärderingen inkluderar uppgifter från både män och kvinnor. I de statistiska analyserna av fysiologiska data har personer som har diabetes ( personer) eller är gravida ( personer) tagits bort för att resultaten inte ska bli missvisande. Antalet deltagare vid analyser av de olika områdena kan variera något beroende på så kallat internt bortfall, vilket innebär att svar saknas på de frågor som den statistiska analysen bygger på. Det interna bortfallet var dock begränsat. Etik Studien har, som en del av forskningsprojektet Arbetstid, hälsa och välbefinnande i offentlig förvaltning, granskats och godkänts av en forskningsetisk kommitté (dnr 0-06/). Till de forskningsetiska principerna hör att varje undersökningsdeltagare själv har rätt att välja om man vill delta eller inte i studien och man har rätt att avbryta sin medverkan i studien. Vidare hanteras alla uppgifter konfidentiellt. Det innebär också att allt material från undersökningsdeltagarna kodas, att arbetsgivarna inte får ta del av uppgifter från 8
enskilda undersökningsdeltagare samt att återrapportering till arbetsplatser liksom vetenskaplig rapportering sker på gruppnivå så att ingen enskild person kan identifieras. Utvärderingsinnehåll I utvärderingen av projektet ingick en hälsoundersökning och en enkät. Hälsoundersökningen inkluderade blodprovstagning, mätning av blodtryck samt mätning av höft- och midjemått. Dessa mått användes för analyser som visar hur hjärta-kärl och ämnesomsättning fungerar, samt hur kroppens möjligheter att via hormoner hantera stress ser ut. Utöver aktuellt blodsocker och mättes även s k långtidssocker som speglar blodsockernivåerna under de senaste veckorna. Vidare mättes även hormonerna prolaktin, som är en indikator på stress, samt DHEAS som är ett uppbyggande hormon. Enkäten bestod av sju delar och bygger på befintliga skalor och frågor som använts i tidigare studier. Enkätens första del innehåller frågor kring bakgrundsfaktorer och följs av två delar som rör arbetstid och arbetssituation, psykosocial belastning och upplevelse av arbetet. Den fjärde delen innehåller frågor som handlar om samspelet mellan arbete och fritid, möjligheter till återhämtning samt belastningen i hemmet. Därefter följer ett avsnitt som innehåller frågor om hur personen upplever sig själv och sin situation i allmänhet och frågor om psykologiskt välbefinnande. De två sista delarna rör livsstil, allmän ohälsa, sjukdom och symtom. Utförande De anställda informerades av sina arbetsledare och inbjöds till ett informationsmöte som hölls på respektive arbetsplats. Hälsoundersökningarna ägde rum på respektive arbetsplats med undantag för Fjärilens hemtjänst, där de anställda p g a platsbrist erbjöds hälsoundersökningar på det närbelägna Fjärilsgårdens servicehus. Hälsoundersökningarna utfördes av sjuksköterskor från företagshälsovården, Previa. Enkäten, som distribuerats i förväg till deltagarna, togs med och återlämnades ifylld i samband med hälsoundersökningen. Inför hälsoundersökningarna gavs alla deltagare en skriftlig instruktion där de uppmanades att fasta, avstå från tobak och kaffe, undvika häftigt stresspåslag och fysisk aktivitet samt att gå upp senast två timmar innan hälsoundersökningen. 9
Statistiska analyser I ett första steg har utvärderingen bestått av analyser av förändringen mellan mätning 1 och mätning respektive mätning för varje individ i respektive grupp, och gruppskillnaderna har sedan jämförts så att det framgår om de som arbetat efter Toyota-modellen ( Toyota-gruppen ) har utvecklats annorlunda än referensenheten. Analyserna visar därmed om det har skett någon förändring över tid, om grupperna totalt sett skiljer sig åt samt om utvecklingen över tid skiljer sig åt mellan grupperna, en s k interaktionseffekt. För att veta att förändringen inte beror på slumpen, sker en signifikansprövning. En signifikant effekt betyder här att förändringen med 9 % säkerhet inte beror på slumpen. Det är dock viktigt att komma ihåg att man genom att göra ett stort antal signifikanstester av slumpen kommer att hitta synbart signifikanta resultat (om man gör 100 tester blir ca signifikanta av slump). Enstaka signifikanta resultat kan därmed inte med säkerhet tolkas som en sann förändring. Utöver att beräkna om förändringen i medelvärden är statistiskt säkerställd, d.v.s. inte bara beror på slumpen, går det att beräkna hur stor förändringen är. Ett sätt att ta reda på förändringens storlek är att beräkna effektstorlekar (Cohen s d). Effektstorleken talar om hur stor förbättringen är i standardavvikelser. En effektstorlek på 0,19 eller lägre indikerar frånvaro av effekt, medan 0,0 0,0 motsvarar en liten effekt, 0,0 0,80 motsvarar en medelstor effekt och värden över 0,80 motsvarar en stor effekt. För att ta reda på hur stor en förändring är så jämförs medelvärden före respektive efter en förändring. Effekterna har analyserats var för sig för de arbetsplatser som har infört Toyota-modellen. I Toyota-modellen ingår också satsningar på utbildning och handledning. Då det finns ett särskilt intresse för att utröna effekterna av denna satsning har förändringen över tid på de tre arbetsplatser som infört Toyota-modellen analyserats. 10
Resultat Nedan följer en presentation av resultaten av jämförelsen mellan Toyotagruppen och referensgruppen över tid. Medelvärden för respektive arbetsplats återfinns i tabell 1 i Appendix 1. Hälsa, symtom och välbefinnande Ett av de uttalade målen med Toyota-modellen är att förbättra hälsan hos de anställda. Hälsa är komplicerat att mäta och nedan följer att antal olika indikatorer på hälsa och ohälsa, däribland självskattad ohälsa, muskelbesvär, antal symtom och välbefinnande. Självskattad ohälsa Muskelbesvär Toyota Referens 6 1 Antal symtom Välbefinnande 6 1 0 1 Resultatet visar att det inte har skett någon signifikant förändring i hur de anställda upplever sin hälsa under den tid som projektet har pågått. Inte heller antalet symptom förändrades. För muskelbesvär visar resultatet på en signifikant interaktionseffekt, d.v.s. att Toyota-gruppen och kontrollgruppen har utvecklats olika över tid. Antalet muskelbesvär minskade i referensgruppen samtidigt som de var oförändrade i Toyota-gruppen. Med andra ord minskade mängden av muskelbesvär mer i referensgruppen än i Toyota-gruppen under studietiden. 11
Välbefinnande, d.v.s. hur man ser på sig själv och sin situation, är en viktig faktor för människors hälsa. För välbefinnande fanns inga signifikanta skillnader mellan de två grupperna över de olika tidpunkterna. Analyserna på arbetsplatsnivå visar inte på någon signifikant förändring i hälsoläget för arbetsplatserna som ingår i Toyota-gruppen. Sammanfattningsvis visar analyserna att Toyota-modellen inte har haft någon signifikant effekt på de anställdas hälsa, självskattade muskelbesvär respektive symptom eller välbefinnande. Olust och stress Olust inför arbetet och stress är två faktorer som kan försämra hälsan eller öka ohälsan hos de anställda. Toyota Olust Referens Stress 1 1 Jämfört med referensgruppen upplevde de anställda i Toyota-gruppen redan från början en lägre grad av stress och en mindre olust inför arbetet. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd. Däremot sker ingen förändring över tid. Analyserna på arbetsplatsnivå visar dock att stressnivåerna sjunkit på en av enheterna, nämligen på Sländans öppna hemtjänst. Trots detta är slutsatsen för Toyota-modellen som helhet att den inte leder till att de anställdas olust förändras eller att de är mindre stressade. Återhämtning och kombinationen hem och arbete En förändring av arbetstidens förläggning påverkar inte bara arbetet utan också livet utanför arbetet. Svårigheter i att kombinera förvärvsarbete och privatliv utgör en orsak till stress för många. Bättre möjligheter till återhämtning är en faktor som ofta kopplas samman med en arbetstidsförkortning. Jämförelsen har gjorts genom statistisk prövning av skillnaden före (tillfälle 1) samt efter 1 månader (tillfälle ). 1
Återhämtning Toyota Referens 8 7 Obalans hem/arbete 6 1 Fysisk aktivitet 1 Resultaten visar att anställda i referensgruppen upplevde en högre obalans mellan hem och arbete redan före förändringen. Däremot hade Toyota-modellen inte någon effekt på återhämtning, balans mellan hem och arbete, eller grad av fysisk aktivitet. Det har inte skett någon förändring över tid eller i förhållande till referensgruppen. Upplevelse av arbetssituationen En förändring av arbetstidens förläggning påverkar hur arbetet organiseras, rutiner m m, vilket kan leda till att upplevelsen av arbetet förändras. Arbetstrivseln är relativt hög i Toyota-gruppen och gruppen hade redan vid första mätningen, innan förändringen, signifikant högre arbetstrivsel än referensgruppen. Arbetstrivsel förändras dock inte under projekttiden. Inte heller upplevda krav i arbetet eller kontroll (inflytandet över arbetet) förändrades över året i någon av grupperna. Det sociala stödet var redan från början signifikant högre i Toyota-gruppen än i referensgruppen. Upplevelsen av socialt stöd förändrades signifikant över tid. I första hand var det referensgruppen som stod för förändringen i form av en ökning av det sociala stödet. 1
Arbetstrivsel Toyota Referens Krav 18 16 1 1 1 10 Stöd på arbetsplatsen Brist på kontroll 0 18 16 1 1 6 10 Arbetsplatsanalyserna visar att upplevelsen av arbetet försämrats signifikant på ett flertal områden inom Humlans öppna hemtjänst. Försämringarna består av minskad trivsel, ökade krav och försämrade möjligheter att få stöd på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att arbetstidsförändringen inte har lett till förändringar i upplevelsen av arbetet för Toyota-gruppen som helhet, varken i positiv eller i negativ riktning. Däremot har de anställda inom Humlans öppna hemtjänst upplevt en försämring i arbetssituationen under året (se vidare under Diskussion). 1
Fysisk hälsa Blodtryck och midje/höft-kvot Blodtrycket är det tryck som uppstår när blodet drivs från hjärtat ut till alla kroppsdelar och organ, och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när hjärtat drar ihop sig, det s k systoliska blodtrycket (övertryck). När hjärtat slappnar av och vilar sjunker blodtrycket till sin lägsta nivå, vilket kallas för det diastoliska blodtrycket (undertryck). Hur högt blodtrycket är beror på hur kraftigt hjärtat drar ihop sig och på motståndet i kroppens alla blodkärl. Blodtrycket är inte konstant under dygnet utan skiftar beroende på aktivitet och tillstånd. Exempelvis är blodtrycket högt vid fysisk aktivitet och lågt vid avslappning och vila. Vid denna undersökning har blodtrycket mätts vid vila då det bör vara relativt lågt. Olika omständigheter, som t ex ärftliga anlag, övervikt, stress och livsstilsfaktorer, kan dock leda till att blodtrycket är förhöjt även i vila. 1 10 11 110 10 Systoliskt blodtryck Toyota Referens 1 10 118 116 11 11 110 108 106 10 Diastoliskt blodtryck 70 Puls 0,9 Midje/höft-kvot (WHR) 6 60 0,9 0,88 0,86 0,8 0 0,8 0,8 Såväl systoliskt som diastoliskt blodtryck har förändrats signifikant över tid, med en ökning mellan första och andra mätningen och en tillbakagång till utgångsläget vid tredje tillfället. Förändringen över tid skiljde sig inte åt mellan Toyota-gruppen och referensgruppen. Det diastoliska blodtrycket var dock 1
signifikant högre i Toyota-gruppen jämfört med referensgruppen redan innan förändringen. Variationerna i puls (varken mellan grupperna eller över tid) var inte statistiskt säkerställda. Kvoten mellan midje- och höftmått, s k WHR (waist/hip-ratio; midje/höft-kvot), utgör ett mått på risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och övervikt. För att inte ha en ökad risk bör kvinnor ligga under 0,8 och män under 1,0. Grupperna förändras över tid på ett sätt som är statistiskt säkerställt. Därtill är det statistiskt säkerställt att utvecklingen av midje/höft-kvoten över tid skiljer sig mellan Toyota-gruppen och referensgruppen. Slutsatsen är att Toyota-modellen haft en positiv effekt på midje/höft-kvot. Vid arbetsplatsanalys står sig den positiva effekten i Humlans öppna hemtjänst, där anställda fått en signifikant minskning av midje/höft-kvoten, medan förändringen inte är statistiskt säkerställd på Sländans öppna hemtjänst respektive Sländans servicehus. Hormoner, långtidssocker och blodsocker HbA1c är ett mått på blodsockernivåerna under de senaste veckorna. Nivåerna bestäms av ärftlighet, kost och motion, men cirka 10-0 % av variationen brukar sägas bero på stress. Toyota HbA1c Referens Glukos,6,,,6,,,8,6,, Sammantaget har det skett en signifikant sänkning av långtidssockret över tid. Blodsockernivåerna förändras också signifikant över tid. Det beror framförallt på att nivåerna varierar över tid i referensgruppen: först minskar och sedan ökar blodsockernivåerna. 16
Prolaktin DHEAS 1 10 8 6 0 7 6 1 0 DHEAS är ett anabolt hormon som stärker kroppen. Det behövs bl.a. för att kroppen ska kunna tillverka könshormonerna östrogen och testosteron. Toyotagruppen och referensgruppen hade redan från början signifikant olika nivåer. Under året höjdes nivåerna och ökningen var signifikant högre för referensgruppen än för Toyota-gruppen. För prolaktin, som är ett stresshormon, skedde inga signifikanta förändringar. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den fysiska hälsan inte har förbättrats i Toyota-gruppen. Enbart för midje/höft-kvot skedde en förändring som kan sägas vara i riktning mot en bättre fysisk hälsa. Vidare konstaterades sänkt långtidssocker och ökat DHEAS. Dessa två förbättringar var dock tydligast i referensgruppen och inte i Toyota-gruppen. 17
Sammanfattning: Arbetsplatser inom Toyota-gruppen I tabell och presenteras en sammanfattning av antalet signifikanta förändringar i medelvärde från mätningen innan införandet av Toyota-modellen och vid ett års uppföljning för hälsa, välbefinnande och arbete vid respektive arbetsplats. Endast vid Sländans öppna hemtjänst skedde en signifikant positiv förändring av självskattningar: en minskning av den upplevda stressen. På Humlans öppna hemtjänst skedde samtidigt en statistiskt säkerställd försämring på tre områden: sämre trivsel på arbetet, högre krav och minskat socialt stöd. Fler positiva förändringar återfinns i hälsoutfallsdata. Hos de anställda på Sländans öppna hemtjänst sänktes långtidssockret (HbA1c). Hos de anställda på Humlans öppna hemtjänst skedde två signifikanta förbättringar: en höjning av DHEAS och en minskning av midje/höft-kvoten. 18
Tabell. Effekter på psykosociala faktorer samt olika hälsorelaterade faktorer på de arbetsplatser där Toyota-modellen införts. Statistiskt signifikanta förbättringar betecknas +, statistiskt signifikanta försämringar betecknas och ingen förändring betecknas 0. Humlans Sländans Sländans öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst Trivsel med arbetet 0 0 Återhämtning 0 0 0 Obalans hem/arbete 0 0 0 Självskattad ohälsa 0 0 0 Olust inför arbete 0 0 0 Krav 0 0 Kontroll 0 0 0 Stöd 0 0 Stress 0 0 + Fysisk aktivitet 0 0 0 Arbetsförmåga 0 0 0 Muskelbesvär 0 0 0 Symptom 0 0 0 Välbefinnande 0 0 0 Antal positiva förändringar: 0 0 1 Antal negativa förändringar: 0 0 Antal oförändrade områden: 11 1 1 19
Tabell. Effekter på hälsoutfallsdata på de arbetsplatser där Toyota-modellen införts. Statistiskt signifikanta förbättringar betecknas +, statistiskt signifikanta försämringar betecknas och ingen förändring betecknas 0. Humlans Sländans Sländans öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst DHEAS + 0 0 HbA1c 0 0 + Glukos 0 0 Prolaktin 0 0 0 Systoliskt blodtryck 0 0 0 Diastoliskt blodtryck 0 0 0 Puls 0 0 0 Midje/höft-kvot + 0 0 Antal positiva förändringar: 0 1 Antal negativa förändringar: 0 0 1 Antalet oförändrade områden: 6 8 6 0
Effektstorlekar Effektstorlekar presenteras i tabell och. Resultaten visar att effekten av förändringen av arbetstidsmodell haft sämre, d v s mer negativ effekt inom Humlans öppna hemtjänst jämfört med de två enheterna inom Sländan. I synnerhet syns försämringar i självskattade faktorer för Humlans verksamheter. Här återfanns endast ett område där förändringen haft en (liten) positiv effekt, men nio där förändringen var i negativ riktning (varav en effekt, på arbetstrivsel, var att betrakta som mellanstor). På tre självskattade områden skedde ingen förändring alls. Med avseende på olika hälsoutfallsfaktorer var resultatet mer positivt med två faktorer som förbättrats lite i positiv riktning. Samtidigt framkom en försämring i en faktor medan fem faktorer var oförändrade. För Sländans servicehus och Sländans öppna hemtjänst fanns tre negativa förändringar vardera i de självskattade faktorerna. För Sländans servicehus framkom dessutom att fem självskattade faktorer var oförändrade, medan en liten positiv effekt framkom för fem andra faktorer. För Sländans öppna hemtjänst framkom ingen förändring alls i sju faktorer medan en positiv effekt konstaterades för tre faktorer. Av de positiva effekterna var två mindre medan en var medelstor. Vidare framkom tre negativa effekter. För hälsoutfallsfaktorerna framkom en negativ effekt för Sländans servicehus. Samma negativa effekt framkom för Sländans öppna hemtjänst. För Sländans servicehus fanns två små positiva effekter medan det för Sländans öppna hemtjänst bara fanns en liten positiv effekt. Det fanns fem oförändrade faktorer på Sländans servicehus och sex oförändrade faktorer på Sländans öppna hemtjänst. Tabell. Antalet områden på respektive arbetsplats där förändringen mellan mätning 1 och mätning inneburit en mellanstor eller liten negativ effekt, ingen effekt eller en liten eller mellanstor positiv effekt (Cohen s d). Mellanstor Liten Ingen Liten Mellanstor negativ negativ effekt positiv positiv Humlans öppna hemtjänst 1 8 1 0 Sländans servicehus 0 0 Sländans öppna hemtjänst 0 7 1 1
Tabell. Antalet hälsoutfallsområden på respektive arbetsplats där förändringen mellan mätning 1 och mätning inneburit en mellanstor eller liten negativ effekt, ingen effekt eller en liten eller mellanstor positiv effekt (Cohen s d). Mellanstor Liten Ingen Liten Mellanstor negativ negativ effekt positiv positiv Humlans öppna hemtjänst 0 1 0 Sländans servicehus 0 1 0 Sländans öppna hemtjänst 0 1 6 1 0 Lärande i arbetet Som en del av den nya arbetstidsmodellen ökar satsningen på kompetensutveckling, bl a i form av handledning. Ett särskilt intresse finns därmed för att följa upp hur detta har påverkat de anställdas skattningar av lärande i arbetet. Endast på ett område, att ha tid för att hålla sig uppdaterad, har Toyota-gruppen förbättrats jämfört med referensgruppen. På övriga områden har det skett en förändring över tid. Denna förändring är dock i motsatt riktning mot den förväntade, d v s visar på en försämring i lärande över tid. Nedan följer diagram över olika faktorer av betydelse för lärande i arbete. I analyserna jämförs de tre olika arbetsplatser som infört Toyota-modellen med varandra. Resultatet för arbetsplatserna var för sig visar att det inte skett någon signifikant förbättring i lärande över tid. Däremot har det skett statistiskt säkerställda försämringar på två områden på Humlans öppna hemtjänst: för tid att reflektera och för skicklighet i arbetet. Dessa två aspekter av lärande i arbetet innehåller frågor som berör om man är nöjd med kvaliteten på det arbete man gör, den mängd arbete man gör, samt förmågan att lösa problem i arbetet.
1, 11, 9, 7,, Skicklighet i arbetet Humlan Sländans servicehus Sländans öppna hemtjänst 1, Lära nytt 11, 9, 7,,,, 1, 1,, Tid att reflektera, Reflektion,,,,,, 1, 1,,,, 1, Tid för uppdatering,,, 1, Håller mig uppdaterad
Diskussion Resultaten från projektet visar att Toyota-modellen inte varit förenad några genomgående förbättringar avseende hälsa, välbefinnande och arbetstillfredsställelse hos undersökningsdeltagarna. Införandet av Toyotamodellen har endast haft positiv effekt på ett fåtal undersökta faktorer och dessa effekter har huvudsakligen varit små. Dessutom framkom negativa effekter. På många områden skedde inga förändringar alls. Vid en jämförelse med referensgruppen framkommer positiva förändringar för Toyota-modellen för diastoliskt blodtryck och midje/höft-kvot. När det gäller det diastoliska blodtrycket beror dock förändringen främst på att det skett en förhöjning i referensgruppen och inte på en positiv effekt av Toyota-modellen. Vidare har referensgruppen förändrats mer (i positiv riktning) än Toyotagruppen på tre områden: muskelbesvär, DHEAS, glukos och HbA1c (långtidssocker). Det är dock viktigt att notera att referensgruppen visat sig vara otillfredsställande som jämförelsegrupp av två viktiga skäl: referensgruppen är olik Toyota-gruppen redan vid mätningen före förändringen av arbetstidsmodell och den har också ett stort bortfall. Det faktum att referensgruppen och interventionsgruppen är alltför olika från början (vid första tidpunkten) innebär en risk för att jämföra grupper med olika förutsättningar, alltså olika saker. Vidare leder det relativt stora bortfallet i referensgruppen till att de som valt att delta i undersökningen kanske inte är representativa för samtliga anställda på de arbetsplatser som ingår i referensgruppen. Sammantaget blir eventuella skillnader mellan referensgruppen och Toyota-gruppen därmed svårtolkade, och det finns orsak till att vara försiktig med att dra slutsatser från jämförelsen mellan dessa båda grupper. När det gäller undersökningsdeltagarna är en stor majoritet kvinnor vilket är i linje med den kvinnliga dominansen bland de anställda inom vård- och omsorgssektorn. Resultatet är därmed i första hand giltigt för kvinnliga anställda. När det gäller anställningens omfattning fanns det både hel- och deltidsarbetande bland de undersökningsdeltagare som deltog i studien. I praktiken kom projektet med arbetstidsförändring att innebära en arbetstidsförkortning för dem som arbetade heltid (från 7 till timmar per vecka) men en uppgång eller bibehållen arbetstid för dem som redan innan projektet arbetade mindre än timmar per vecka. Samtliga har alltså arbetat timmar per vecka under projekttiden. För de personer som arbetade heltid bestod den faktiska förändringen alltså av en arbetstidsförkortning, medan den för deltidsarbetande antingen innebar en ökning av arbetstiden eller en oförändrad arbetstid, men med högre lön, då timmars arbete renderade heltidslön. Dessa
grupper har analyserats för att undersöka eventuella skillnader i effekt av projektet. Inga sådana skillnader framkom dock. Bland de arbetsplatser som genomfört Toyota-modellen är problemen med bortfall mycket små en överväldigande majoritet av de anställda har valt att delta i studien och har gjort så i alla tre mätningarna. Därmed är det intressant att studera hur de skattningar som gjorts av de anställda i Toyota-gruppen har förändrats över tid. Även vid en sådan jämförelse tycks dock effekterna av förändringen i arbetstidsmodell vara mycket begränsad. De tre arbetsplatser där Toyota-modellen infördes hade olika förutsättningar och de påverkades också av olika händelser under året. Inom Humlans verksamheter genomfördes en förändring i rutinerna kring biståndsbedömning strax efter den första mätningen. Denna förändring skedde i princip samtidigt som den nya arbetstidsmodellen infördes. Förändringen i biståndsbedömning upplevdes mycket negativt av de anställda och är med stor sannolikhet orsak till den försämring som skedde i Humlans verksamhet under projektets första halvår. Samma förändring genomfördes inom Fjärilens öppna hemtjänst. Också där försämrades värdena mellan den första och andra mätningen. Detta stärker bilden av att det var förändringen av rutinerna för biståndsbedömning, snarare än förändringen i arbetstidsmodell, som slog igenom i resultatet vid den andra mätningen. Vid den tredje mätningen har värdena på flera av områdena sjunkit igen och är i många fall tillbaka vid nivån vid den första mätningen. Sammanfattningsvis är slutsatsen att införandet av förkortad arbetstid i kombination med ändrad förläggning av arbetstiden inte leder till tillräckligt goda resultat för att insatsen ska vara motiverad. Detta utesluter inte att förkortad arbetstid är gynnsam för vissa individer. Som organisatorisk åtgärd kan dock inte införandet av Toyota-modellen i hemtjänst och servicehus anses vara framgångsrik. Med tanke på att genomförandet av denna typ av arbetstidsmodell innebär höga kostnader bör effekterna vara tydligare och mer entydigt positiva för att motivera en sådan insats. Resultaten från detta projekt ska också ställas mot möjligheten att uppnå likvärdiga eller större förbättringar med andra medel, t ex andra typer av hälsobefrämjande satsningar på arbetsmiljö och arbetsorganisation.
Appendix 1. Tabell 1. Medelvärden i olika faktorer för respektive arbetsplats före förändringen, efter 6 månader samt efter 1 månader. 6
Tabell 1. Medelvärden för arbetsplatserna (före = augusti/september 00, 6 mån = mars/april 00, 1 mån = augusti/september 00). Humlans Sländans Sländans Fjärilens Fjärilsgårdens öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst hemtjänst servicehus Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Trivsel med arbetet,,,67,10,10,90,89,00,89,,6,78.8,1,8 Brist på återhämtning,9,0,0,18,79,99,79,8,80,0,11,08,19,1, Obalans Hem/arbete,,81,96 6,0,8 6,6,81,69,00 6, 6,00 6,0 7,8 7,88 7,17 Självskattad ohälsa,0,,9,7,67,,,1,00,,9,,11,6, Olust inför arbetet,8,96,81,8,89,78,,9,,0,6,88,6,6,6 Krav 1, 16,9 16,6 16,0 1, 1,8 1, 1,6 1, 1, 1,9 1,9 16, 17,6 16, Brist på kontroll,77,,1,70,10,1,06,06,0,89,0,78,6,9,9 Stöd 0, 18,7 19, 17,7 18,7 18,6 17,0 17,6 17, 16,8 16,1 17, 16,6 1, 17, 7
Tabell 1 forts. Medelvärden för arbetsplatserna (före = augusti/september 00, 6 mån = mars/april 00, 1 mån = augusti/september 00). Humlans Sländans Sländans Fjärilens Fjärilsgårdens öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst hemtjänst servicehus Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Stress,71,9,8,0,8,9,91,67,6,78,08,1,,1, Fysisk aktivitet,11,,1,9,7,71,0,,16,11,9,7,8,0,0 Arbetsförmåga 7,8 7, 7,0 7,8 7,78 6,7 7,0 8,00 7,0 7,9 6,8 7,67 6,9 7,1 7,1 Muskelbesvär,1,8,9,18,8,76,,06,17,00,7,00,8,08,17 Symptom,8,,08,8,89,6,,00,8,00,,89,1,69,08 Välbefinnande,,68,61,6,7,70,7,7,66,,71,71,86,78,7 8
Tabell 1 forts. Medelvärden för arbetsplatserna (före = augusti/september 00, 6 mån = mars/april 00, 1 mån = augusti/september 00). Humlans Sländans Sländans Fjärilens Fjärilsgårdens öppna hemtjänst servicehus öppna hemtjänst hemtjänst servicehus Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån Före 6 mån 1 mån DHEAS,10,9,78,1,7,9,7,68,90,99,00,7 6,68 6,1 7,6 Glukos,17,0,17,97,87,09,10,19,,06,1,99,1,87,6 HbA1c,8,,1,,,1,,9,,,0,1,61,6,, Prolaktin 8,0 9,9 9,7 9,78 11,0 10,8 8, 8,1 7,90 7, 9,7 8,1 6,78 8,8 8,8 SBT 118. 1, 118,8 11,1 111, 111,9 119,6 1, 119, 116, 11, 11,8 106,9 117,9 11, DBT 79,7 8, 78, 7, 78, 7, 81,8 86, 8,9 79,1 81, 81, 7,7 81,0 79,6 Puls 69, 67, 69,7 6,0 6, 6, 6,0 6,9 6,6 68, 69,1 69,0 6, 66,8 79, Midje/höft-kvot 0,86 0,87 0,8 0,8 0,8 0,80 0,87 0,88 0,87 0,8 0,9 0,8 0,87 0,90 0,8 HbA1C = långtidssocker; SBT = Systoliskt blodtryck; DBT = Diastoliskt blodtryck 9