PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research

PÅLKOMMISSIONEN Commission on Pile Research Utgåva 011-06- Supplement nr till rapport 96:1 Dimensioneringsprinciper för pålar Lastapacitet

(1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Eurocoe-anpassning av Rapport 96:1 Föror Pålommissionen tillsatte uner hösten 009 en arbetsgrupp som fic i upprag att se över Pålommissionens rapporter som besriver beräning av lastapacitet me hänsyn till näcning av pålar i omgivane jor. Rapporterna har anpassats till Eurocoe, anpassningarna reovisas i supplement som sa läsas tillsammans me e ursprungliga rapporterna. Arbetet me rapporterna påbörjaes i januari 010. Arbetet har finansierats av Pålommissionen, SBUF och Trafiveret. Arbetsgruppen har bestått av: Claes Alén, Chalmers Tenisa Högsola Gary Axelsson, ELU Konsult AB Peter Alhei, Hercules Grunläggning AB Gunnar Holmberg, Sansa Sverige AB Razvan Ignat, Sansa Sverige AB Håan Karlsson, Hercules Grunläggning AB Kurt Palmqvist, Trafiveret Mario Plos, Chalmers Tenisa Högsola De rapporter som gåtts igenom och ompletterats me supplement är: Rapport 81 Systempålar, Stöpålar av höghållfasta, orrosionssyae stålrör, slagna me lätta höghastighetshejare Rapport 84a Beräning av imensionerane lastapacitet för slagna pålar me hänsyn till pålmaterial och omgivane jor Rapport 96:1 Dimensioneringsprinciper för pålar, Lastapacitet

3 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Generellt Det här supplementet sa tillsammans me Rapport 96:1 unna använas för imensionering av pålar enligt Eurocoe me hänsyn till näcning. Supplementet innehåller tillägg och föränringar, för e avsnitt som inte hanteras i supplementet an Rapport 96:1me supplement 1 tillämpas i sin helhet. I etta supplementet finns beräningsexempel för betongpålar och stålpålar reovisae se bilaga 1. Rapport 96:1 gäller för pålar av betong, stål och trä. Beträffane betongpålar se även SS-EN 1794, Förtillverae betongprouter Betongpålar. Betongpålar enligt lass i SS-EN 1794, 4.3.3.1, tabell 3 omfattas inte av et här supplementet. Sneställigheter i sarvar sall beatas, SS-EN 1794 elar in pålar i olia lasser me hänsyn till sneställighet i sarv, se paragraf 4.3.1.1, tabell 1. I Eurocoe 1997-1, avsnitt 7.8 (5) står att lastapacitet me hänsyn till näcning normalt inte behöver ontrolleras om jorens arateristisa sjuvhållfasthet överstiger 10 Pa. Denna paragraf sall ej tillämpas. Knäcning sall allti beatas. Se även TD-Pålar 4.3.5. I SS-EN 1993-5 avsnitt 5.3 reovisas beräningsmetoer för stålpålar. Blan e metoer som reovisas finns en meto som i stora rag överensstämmer me metoen besriven i Pålommissionens rapporter 81, 84a och 96:1. I avsnitt 5.3.3 (5) reovisas essutom en förenla meto, oc start begränsa. Läsanvisningar och sammanfattning Avsnittet gäller i princip i sin helhet. Beträffane reution av materialhållfasthet me avseene på slagningsarbetet så behanlas en frågan lite annorluna enligt Euroco. Detta besrivs i apitel 3.. Betecningar Betecningar i Rapport 96:1 stämmer inte me betecningarna i Eurocoe, se bl a SS-EN 1997-1-1 och e olia materialelarna i Eurocoe. Vi överlåter åt läsaren att använa orreta betecningar enligt Eurocoe. BEGREPP Avsnittet ompletteras me följane. Notera att pålars lastapacitet (struturella bärförmåga) sall imensioneras i brottgränsstillstån STR mean en geotenisa bärförmågan imensioneras i brottgränstillstån GEO, se SS-EN 1990-1, paragraf 6.4.1 och SS-EN 1997-1, paragraf.4.7.1. Viare så sall lastapaciteten imensioneras me imensioneringssätt 3 (DA3) mean geotenisa bärförmågan sa imensioneras

4 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 me imensioneringssätt (DA), se SS-EN 1997-1, paragraf.4.7.3.4 och nationella anpassningar i bilaga NA. För imensioneringssätt och e olia brottgränstillstånen se även IEG Rapport :008, TD-Gruner och IEG Rapport 8:008, TD-Pålar. KAPITEL, LASTEFFEKT, LASTKAPACITET OCH LASTER ALLMÄNNA FÖRHÅLLANDEN OCH PRINCIPER.1. Belasta påle Avsnittet fram till och me figur.1.a varstår. Stycet uner figur.1.a och framåt ersätts av följane: Sambanen mellan lasteffeterna normalraft och böjane moment i en påle an reovisas grafist me s lasteffeturvor. Dessa urvor beror bl a på pålens material, tvärsnitt, styvhet och roighet samt jorens siomotstån. I figur.1.b reovisas principiellt essa lasteffeturvor för en betongpåle.

5 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Figur.1.b. Lasteffeturvor för en betongpåle i brottgränstillstån. Samban mellan trycane normalraft, N s, och böjane moment, M s för en betongpåle. Kurva L1: Lös jor Kurva L: Meelfast jor a) Gränsurva för jorens begynnane plasticering för böjning parallellt me en sia. b) Gränsurva för jorens begynnane plasticering för böjning iagonalt över pålens tvärsnitt

6 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1..1 Principer för verifiering Avsnittet behålls förutom övre stycet på si 3 som utgår och anra stycet på si som ersätts me följane: Lastapacitet för axiellt belastae betongpålar enligt SS-EN 1794 me imensionerane axiell lasteffet max 605 * N för SP1 ** och max 85 * N för SP ** och SP3 **, som uppfyller förutsättningar enligt Pålommissionens rapport 94 an verifieras enligt rapport 94. Metoen att verifiera lastapacitet och geotenis bärförmåga upp till essa nivåer är att betrata som hävvunnen meto, se även IEG Rapport 8:008, TD-Pålar. *) Max lasteffet enligt Rapport 94 för säerhetslass 1. **) Benämningar på påltyper som fanns me i en utgångna stanaren SS 811103... Verifiering genom beräning Figur..b och tillhörane biltext ersätts enligt nean, övriga avsnitt varstår.

7 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 M smin e. N s Figur..b. Begrepp i samban me lastapacitet Lasteffeturvor L: Betongpåle Kurva L1: Lös jor Kurva L: Meelfast jor Tvärsnittsapacitetsurvor T: Betongpåle Kurva T1: Installationens inveran, µ cc µ sc µ st 0,8 Kurva T: Installationens inveran, µ cc µ sc µ st 0,9 X 1) Brottmo materialbrott (meelfast jor) X ) Brottmo näcning/instabilitet (lös jor) a) Gränsurva för jorens begynnane plasticering för böjning parallellt me en sia. b) Gränsurva för jorens begynnane plasticering för böjning iagonalt över pålens tvärsnitt

8 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1..3 Verifiering genom provning Anra stycet utgår och ersätts me: Verifiering av lastapacitet (STR) genom provning an utföras enligt SS-EN 1990, Bilaga D. Viss väglening an även fås i Pålommissionens rapport 59 och IEG Rapport 8:008, TD-Pålar. Övriga stycen varstår...4 Reovisning Avsnittet utgår.3 Laster på påle Hela apitel.3 varstår. Se även SS-EN 1997-1 apitel 7 samt utföranestanarerna SS-EN 1699 Massunanträngane pålar, SS-EN 14199 - Miropålar och SS-EN 1536 - Grävpålar. KAPITEL 3, DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3..1 Materialvären och arbetsurvor Anra stycet utgår och ersätts me: Begagnat material får använas enast: efter särsil utrening som visar att materialets hållfasthet, seghet, bestänighet och imensioner utme hela pålens läng uppfyller e rav som imensioneringen baseras på och om beställaren goänt använning av begagnat material. Reutionsfatorn me hänsyn till utmattning för installera påle av begagnat material sall väljas till högst 0,7. 3.. Installationens inveran Hela avsnittet varstår och ompletteras enligt nean.

9 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Betongens hållfasthet sall enligt SS-EN 199-1-1,.4..5 (fotnot ) beatas genom att partialoefficienten γ C multipliceras me en fator f. Fatorn f bestäms enligt: 1 f µ c Beträffane beatane av installationens inveran på lastapaciteten se även SS- EN 1997-1, 7.4.. Beträffane utvärering av reutionsfatorn µ se även Supplement 1. 3.3 Jormaterialens egensaper 3.3.1 Materialvären och arbetsurvor Avsnitten fram till och me figur 3.3.1 varstår och ompletteras me följane: Bestämning av c u utförs enligt IEG Rapport :008 (TD-Gruner) apitel 8 och 9, samt IEG Rapport 8:008 (TD-Pålar), avsnitt 4.3. Se även paragraf 6.3.3 i SS- EN 1990, evation 6.3 och SS-EN 1997-1, paragraf.4.6. och bilagorna A och NA. Följane avsnitt utgår: Dimensionerane bämoul, [MN/m3] Dimensionerane gränstryc q b [MN/m] Val av partialoefficient γ m för bämoul respetive gränstryc Avsnitten om Normalonsoliera ohesionsjor på si 38 och fritionsjor på si 39 utgår och ersätts me: Kohesionsjor Siomotstån mot axialbelastae pålar Vi beräning av materialvären enligt nean sall ohesionsjorens oränerae sjuvhållfasthet använas. Bestämning av c u utförs enligt IEG Rapport :008 (TD-Gruner) apitel 8 och 9, samt IEG Rapport 8:008 (TD-Pålar), avsnitt 4.3.

10 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Jorens imensionerane bämoul [N/m 3 ] an sättas till: 50 c u / för långtisförhållanen 00 c u / för orttisförhållanen är är pålens tvärmått utböjningsritningen Me långtisförhållanen avses en varatighet hos lasten större än ca en veca. Jorens imensionerane gränstryc q b [Pa] an sättas till: 6 c u för långtisförhållanen 9 c u för orttisförhållanen Vi laster me olia varatighet får mellanliggane vären på bämoul och gränstryc tas fram genom interpolering. Detta ger mer generella uttryc för bämoul och gränstryc: q b 00 c 1 + a 3 lt 9 1 1 3 a u lt c är a lt är anelen långtislast, P lf / ΣP u Sambanet mellan bämoul och gränstryc an srivas som (se även Pålommissionen Rapport 84a, apitel 6): qb q för y y b y y b y b är imensionerane gränsväret för sioförsjutningen å gränstrycet uppnås Se även figur 3.3.1. Fritionsjor

11 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Korttis- och långtisförhållanen nh z [N/m 3 ] n h är tillväxtfator enligt tabell 3.3.1a z är jorjup är påles tvärmått i utböjningsritningen Tabell 3.3.1a Vären på nh [MN/m³] Relativ fasthet mycet låg låg meelhög över grunvattenytan,5 4,5 7,0 uner grunvattenytan 1,5 3,0 4,5 hög 1,0 7,5 mycet hög 18,0 11,0 För överlagrane jor me lägre tunghet än fritionsjor minsas jorjupet i proportion till voten mellan e effetiva tungheterna. Väret begränsas till vären enligt tabell 3.3.1b. q 3 K p σ' v är Kp är jorens passiva jortrycsoefficient beräna enligt lassis jortrycsteori me arateristis inre fritionsvinel och σ'v är jorens effetiva vertialspänning. Tabell 3.3.1b Maximalt väre för över grunvattenytan 1 Jorart [MN/m²] Morän 30 Grus 5 San 1 Silt 6 Paca sprängstensfyllning 50 Paca morän 30

1 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Paca fritionsjor 30 Paca finjor 10 1 Värena i tabellen avser meelhög relativ fasthet hos naturligt lagra jor. Vi annan relativ fasthet an proportionering göras me hjälp av tabell 3.3.1a. Uner grunvattenytan multipliceras värena me 0,6. Dimensionerane vären bestämmes enligt IEG Rapport 8:008, TD-Pålar avsnitt 4.3., evation 4.14. Avsnittet: Inveran av jorens plasticering reucera evivalent bämoul varstår. 3.4 Initialroighet hos installera påle Kvarstår, se även SS-EN 1997-1, paragraf 7.4. och SS-EN 1993-5, paragraf 5.3.3. 3.4.1 Dimensionerane initialroighet Avsnittet varstår och ompletteras enligt: Anmärning i tabell 3.4.1a, ompletteras me: SS 811103 har utgått och ersatts av SS-EN 1794, rav på vinelavvielse i sarv är oföränra (se avsnitt 4.3.1.3 i SS-EN 1794). Tabell 3.4.1b ompletteras me en anmärning om att SS 811103 utgått och ersatts av SS-EN 1794. 3.5 Dimensioneringsförutsättningar för betongpålar

13 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 3.5.1 Betongens uppspricning Sista stycet utgår och ersätts me: Vi beräning av pålens böjstyvhet sall uppspricningens inveran beatas. Uppspricningen an beatas me nominell styvhet enligt SS-EN 199-1-1, avsnitt 5.8.7. I e fall hela tvärsnittet är tryct får böjstyvheten beränas enligt avsnitt H.1. i SS-EN 199-1-1, bilaga H. Meelstuningen begränsas å till ε c enligt SS-EN 199-1-1, 6.1 (5). 3.5. Lasters varatighet betongens rypning Utgår och ersätts me ny rubri och nytt innehåll enligt nean. 3.5. Betongens rypning och rympning Krypning och rympning hanteras enligt SS-EN 199-1-1, Bilaga B. Kryptalet an vi normala förutsättningar för relativ futighet och åler vi pålastning förutsättas variera mellan 1,3 och 1,6. Uner följane förutsättningar betonglass lägst C40/50 anttrycpåänningen i betongen begränsas till 60% av f c reucerat me hänsyn till slagning pålen i sin helhet är omgiven av jor eller vatten pålarna belastas me av en slutliga långtislasten tiigast 8 ygn efter tillverning an et effetiva ryptalet, inlusive beatane av icelinjär rypning (enligt SS- EN 199-1-1, avsnitt 3.1.4), sättas till 1,6 utan ytterligare utrening. För separat utrening se SS-EN 199-1-1, avsnitt 3.1.4 och bilaga B. 3.5.3 Betongens rympning Utgår

14 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 3.6 Dimensioneringsförutsättningar för stålpålar 3.6.1 Egenspänningar i stålpålar Egenspänningar för fri näcning hanteras i SS-EN 1993-1-1, se avsnitt.4., 5.3 och 6.3.1. Enligt SS-EN 1993-1-1 sall egenspänningar beatas. Beräning av näcning av en onstrution i ett elastist meium hanteras inte. Egenspänningar an hanteras i enlighet me SS-EN 1993-1-1 genom att räna om näclängen i omgivane jor till evivalent fri näcläng. Metoen besriven i Rapport 96:1 är en etablera meto som an använas tillsammans me EC3 varför avsnittet varstår i sin helhet. 3.6. Loal bucling Avsnittet varstår och ompletteras me: Beräningen an utföras enligt SS-EN 1993-1 1, avsnitt 6.3, evation 6.47. Notera att buclingen sall beatas för ett tvärsnitt reucerat me imensionerane rostmån. 3.7 Dimensioneringsförutsättningar för träpålar Inveran av lasters varatighet och futigheten hos omgivane miljö på elasticitetsmoul och hållfasthet hos träpålar sall beatas, se viare gällane SS- EN 1995-1-1, avsnitten.3.1. 3,.3. samt apitel 3 me tabellerna 3.1 och 3.. Träpålar av solitt timmer bör ärvi förutsättas vara i imatlass 3, futig miljö (RH > 85 %). Hållfasthetslasser sall vara enligt gällane SS-EN 338 och SS-EN 14081-1. För runvire an hållfasthetslass C30 använas. 3.7.1 Lasters varatighet träets rympning Utgår 3.7. Lasters varatighet träets hållfasthet Utgår 3.7.3 Futinveran Utgår

15 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 3.8 Dimensioneringsförutsättningar för pålar av flera material Avsnittet varstår och ompletteras me: Samveran behanlas i SS-EN 1994-1-1. 3.8.1 Samveran i stålrörspålar Avsnittet varstår och ompletteras me: Se även Pålommissionen rapport 98, Dimensioneringsanvisningar för slagna slana stålpålar. 3.8. Samveran i stålärnepålar Avsnittet varstår och ompletteras me: Se även Pålommissionen rapport 97, Stålärnepålar - Anvisningar för projetering, imensionering, utförane och ontroll. 3.9 Bestänighetsrav Stycet varstår så när som på anra meningen utgår et finns ingen el Bestänighet. Stycet ompletteras me följane. Bestänighetsraven framgår av SS-EN 1990 avsnitt.4 samt apitel 4 i respetive materialel, SS-EN 199-1-1, SS-EN 1993-1-1 och SS-EN 1995-1-1. Betongpålar Avsnittet varstår och ompletteras me: Se även SS-EN 06-1, SS 13 70 03 och SS 13 70 10. Stålpålar Avsnittet varstår och ompletteras me: Vären på rostmån i tabeller i SS-EN 1993-5 är inte tillämpbara för svensa förhållanen. För rostmån på stålspont och pålar i jor och vatten se Pålommissionen rapport 93, Korrosion och orrosionssy av stålpålar och stålspont i jor och vatten, rapport 98, Dimensioneringsanvisningar för slagna

16 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 slana stålpålar och rapport 105, Stålpålars bestänighet mot orrosion i jor. Rapport 98 innehåller även information om orrosionssy. Träpålar Avsnittet varstår och ompletteras me: För rav på säerställane av grunvattennivåer, se viare IEG rapport 5:008. För sarvar av stål mellan betong- och träpåle, eller trä- och träpåle gäller rav på avrostning enligt Pålommissionen, tenis PM 1:008, Utrening av imensioneringsprinciper för bergsor och sarvar till pålar. KAPITEL 4, BERÄKNING AV LASTEFFEKT I PÅLE Hänvisningar till BRO 94 och BBK 94 gäller ej. Innehållet gäller oc även utan e atuella hänvisningarna varför hela apitel 4 varstår. Avsnitt 4.3 ompletteras me följane: Se även Pålommissionen rapport 101, Transversalbelastae pålar- statist verningssätt och imensioneringsanvisningar. KAPITEL 5, DIMENSIONERING I BROTTGRÄNSTILLSTÅND 5. Dimensioneringsrav och imensioneringsförutsättningar Punt. i tabell 5. an utgå. Innebär att även anmärning 1 uner tabellen utgår. Övrigt uner avsnitt 5. varstår. 5.3 Tvärsnittsontroll Kvarstår

17 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 5.3.1 Normaltrycraft och böjane moment Kvarstår Betongpålar Kvarstår Stålpålar Avsnittet varstår me följane föränring: Hänvisningen till BSK ersätts me hänvisning till SS-EN 1993-1-1, avsnitt 6.. Tvärsnittets apacitet ontrolleras enligt evation 6. i SS-EN 1993-1-1. Notera att påle som elvis står fritt i luft eller vatten sall imensioneras enligt SS-EN 1993-1-1, avsnitt 6.3. Träpålar Avsnittet utgår och ersätts me: För träpålar sall lastapaciteten beränas enligt SS-EN 1995-1-1, avsnitt 6.3, me interationsformel 6.3. 5.3. Minsta moment av normalraft Betongpålar Avsnittet utgår och ersätts me: Enligt SS-EN 199-1-1, avsnitt 6.1 (4) förutsätts tvärsnittet ha en minsta excentricitet e 0 h/30, oc minst 0 mm (h är tvärsnittets höj). Stål- och träpålar Kvarstår, gäller även för SS-EN 1993-1-1 och SS-EN 1995-1-1. 5.4 Knäcningsontroll 5.4.1 Normaltrycraft och böjane moment Kontroll me avseene på centris trycraft Anm 1 till

18 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 tabell 5.l Avsnittet utgår. 5.5 Lastapacitet för pålsarvar Verifiering genom provning Sista meningen i stycet, hänvisningen till Boverets Dimensionering genom provning, utgår och ersätts me: Se även SS-EN 1990, avsnitt 5. och Bilaga D. 5.6 Lastapacitet för bergsor Anra och treje stycet utgår och ersätts me: Vi imensionering av bergsor för slagna pålar får lastens excentricitet i anliggningen mellan berg och ubb sättas till ubb /10 uner följane förutsättningar: - Dubbens iameter är 30-10 mm - Dubben utformas me egg och hårhet enligt SS 81119 - Materialet i ubben har en sträcgräns på minst 800 MPa - Pålen stoppslås för en imensionerane bärförmåga större än va som motsvarar en trycspänning på ubbens hela tvärsnittsarea lia me 300 MPa Verifiering genom beräning Näst sista stycet utgår och ersätts me: För betongpåle sall pålspetsen utföras me erforerlig spjälarmering för att förhinra spjälning vi eventuell loal belastning av betongtvärsnittet. Spjälrafter och armeringsbehov an beränas enligt SS-EN 199-1-1 paragraf 6.7 och paragraf 9.8.4. Verifiering genom provning Sista meningen i stycet, hänvisningen till Boverets Dimensionering genom provning utgår och ersätts me:

19 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Se även SS-EN 1990, avsnitt 5. och Bilaga D. 5.6 Dimensionering för utmattningslast Avsnittet varstår, se även avsnitt om utmattning i respetive materialel, SS-EN 199-1-1 och SS-EN 1993-1-1.

0 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 KAPITEL 6, DIMENSIONERING I BRUKSGRÄNSTILLSTÅND 6. Dimensioneringsrav och imensioneringsförutsättningar Notera att Anm uner tabell hänvisar till BKR och eventuell föresrift i annan gällane norm. I SS-EN 199-1-1 finns inte heller något rav på minsta excentricitet i brusgränstillstån varför hela tabellen inlusive anmärningarna an bibehållas. 6.3 Dimensionering av betongpålar 6.3.1 Begränsning av betongtrycspänningar Näst sista stycet utgår och ersätts me: Uner följane förutsättningar betonglass lägst C40/50 anttrycpåänningen i betongen begränsas till 60% av f c reucerat me hänsyn till slagningsarbetet pålen i sin helhet är omgiven av jor eller vatten pålarna belastas me av en slutliga långtislasten tiigast 8 ygn efter tillverning an et effetiva ryptalet, inlusive beatane av icelinjär rypning (enligt SS- EN 199-1-1, paragraf 3.1.4), sättas till 1,6 utan ytterligare utrening. För separat utrening se SS-EN 199-1-1, avsnitt 3.1.4 och bilaga B. Om essa förutsättningar inte är uppfylla sall anttrycspänningen begränsas till 45% av f c reucerat me hänsyn till slagningsarbetet, se SS-EN 199-1-1, paragraf 3.1.4. Övriga stycen varstår.

1 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 6.3. Spricbresbegränsning Anra stycet utgår och ersätts me: Begränsning av spricbre utförs enligt SS-EN 199-1-1, avsnitt 7.3. Övriga stycen varstår.

1 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Supplement nr, bilaga 1 Beräning Pålelement betongpåle SP

(17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Innehållsförtecning Betongpålar... 3 Allmän besrivning... 3 Beräningsförutsättningar... 3 Generella rav... 3 Tenis livsläng...3 Exponeringslasser...3 Basmått avseene täcane betongsit...3 Materialvären... 3 Pålelement...3 Armering...4 Inveran av slagning...4 Jormaterial... 4 Laster... 5 Pålens lastapacitet m h t näcning i omgivane jor... 5 Brottgränstillstån... 5 Böjstyvhet...5 Gränstryc...7 Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån...7 Tvärsnittsontroll...8 Brusgränstillstån... 11 Böjstyvhet... 11 Gränstryc... 1 Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån... 13 Tvärsnittsontroll... 14 Tvärsnittsontroll... 16

3 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Betongpålar Allmän besrivning Detta oument avser beräning av lastapacitet för pålar typ SP. Beräningsförutsättningar Pålen är tillvera i betong C45/55, tvärmått och armering enligt figur: 30 8ø1 SPIRALBYGLAR Ø5 s 140 30 70 30 30 70 Generella rav Tenis livsläng Tenis livsläng uppgår till 100 år. Exponeringslasser Exponeringslass XC/XF1. Basmått avseene täcane betongsit Täcane betongsit 30 mm är tillräcligt (inlusive utföranetolerans 5 mm) enligt SS 13 70 10 tabell. Materialvären Pålelement Materialvären betong C45/55 (vct 0,40) framgår av tabell nean. Tabell 1: Materialvären betong Hållfasthetslass E c [GPa] E c [GPa] f cc [MPa] f cc [MPa] f ct, 0,05 [MPa] f ct [MPa] C45/55 36,0 30 45,0 30,7 1,8

4 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Kryptal ϕ 1,6 enligt SS-EN 199-1-1, avsnitt 3.1.4. f c α cc α cc f γ 1 C c γ 1,5 i brottgränstillstån C γ 1,0 i brusgränstillstån C f ct α cc α f / γ 1 ct ct,0,05 γ 1,5 i brottgränstillstån C γ 1,0 i brusgränstillstån C C E c E γ cm CE γ 1, i brottgränstillstån CE γ 1,0 i brusgränstillstån CE Armering Materialvären för armering B500B framgår av tabell nean. Tabell : Hållfasthetsvären armering Betecning E s [GPa] f y [MPa] f st [MPa] B500B 00 500 435 Inveran av slagning Inveran av slagning beatas enligt SS-EN 199-1-1,.4..5, fotnot och Pålommission Rapport 96:1 Supplement nr 1, tabell 3..a och b. Vi beräning av pålelementets trycraftsapacitet (trycane normalraft och moment) har betongens hållfasthet reucerats me fatorn µc 0,8 (notera att fatorn f i SS-EN 199-1-1,.4..5, fotnot, sätts till 1/µc) och stålets hållfasthet me fatorn µs 0,9. Jormaterial Joren antas bestå av lera me en imensionerane sjuvhållfasthet på: 10 Pa i brottgränstillstån 13 Pa i brusgränstillstån

5 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 För bestämning av imensionerane vären på sjuvhållfastheten i brott och brusgränstillstån, avsnitt 3.3.1 i etta supplement och IEG Rapport :008, TDgruner och Rapport 8:008, TD-Pålar. Laster Pålarna antas leat infästae i pålplinten och belastae me ren axialraft. Pålens lastapacitet m h t näcning i omgivane jor Lastapaciteten för betongpålarna beränas enligt Pålommissionens rapport 96:1 Kapitel 4, moell typ B, meto typ. Först beränas snittrafter enligt :a orningens teori från Pålommissionens rapport 84a och 81. Därefter ontrolleras att påltvärsnittet har apacitet för uppträane snittrafter. Eftersom pålens böjmotstån är lia vi böjning parallellt som vi böjning över iagonalen och pålens bre är större vi böjning över iagonalen är et på säer sia att enast stuera näcning parallellt och ontrollera att uppträane rafter laras båe för parallell- och iagonalböjning. Pålarnas lastapacitet beränas i brottgränstillstån och brusgränstillstån. Brottgränstillstån Böjstyvhet Böjstyvheten beränas enligt EN 199-1-1:005 (E), apitel 5.8.7.: EI K E I + K c c c s E s I s Då ρ 0, 00 : K s K c 1 1 (1 + ϕ ef ) Effetivt ryptal ϕ ef 1,6 (för permanenta laster) 1 µ c f c / 0 0,8 45 / 0 1,34 λ n 0,0 170 l λ 0 i

6 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 i I A a 1 0,70 1 0,0779 m n N /( µ c f c Ac ) Antag N 1300 N n 1300 /(0,8 45 10 Antag 0, 0 3 0,70 /1,5) 0,743 K c 1,34 0,0 0,103 (1 + 1,6) 6 4 36 10 0,70 6 6 EI 0,103 + 1 00 10 8 113 10 (0,135 0,04) 935 Nm 1, 1 Bämoul: 50 c 50 10 500 Pa (för 100% långtislast) u l EI 935 π π 500 4 4 4,89 m l c π EI P π EI EI l 4,89 3,46 m l0 λ i 3,46 0,0779 44.36 44,36 0,743 0,194 <antaget väre på 0,0 170 Ytterligare några iterationer ger: 0,193 och K 0, 100 c EI 888 Nm (för imensionerane trycraft N 1300 N)

7 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Gränstryc Plasticering i joren inträffar för gränstrycet q 6 (för 100% långtislast) c u Tillsottsutböjning vi plasticering av omgivane jor är y b qb u u /( ) 6 c /(50 c ) 6 0,70 / 50 3 mm Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån Pålens näcläng i omgivane jor enligt rapport 84a, ev. 43: l EI 888 π π 500 4 4 4,87 m Initialutböjning i sarva påle: 4,87 δ l 150 150 0 0,035m Samban mellan axiallasten P och tillsottsutböjningen y 0 enligt Rapport 81, ev. 3.4: P EI Φ( y 0 1 ) δ 0 1+ y0 Där Φ(α) beatar plasticering i omgivane jor (Φ 1,0 för y 0 < y b ) rapport 84a, ev 47: α ( yb / y0 ) arcsin( yb / y0 ) Φ ( α) α + 1.5sin( α ) π α sin( α) π ( ( )( ) ) Samban mellan moment och axiallast enligt Rapport 81, sian 46: M δ + P 0 y 0

8 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 y 0 [mm] 30,0 38,7 EI [Nm] 888 888. [Pa] 500 500 δ 0 [mm] 3,5 3,5 y b [mm] 3,4 3,4 y b /y 0 1,08 0,84 α(y b /y 0 ) 1,57 0,99 Φ(y 0 ) 1,00 0,99 P [N] 1154 1300 M [Nm] 36,0 46,3 Iterera me avseene på tillsottsutböjningen y 0 till ess att beräna axiallast P är lia me antaget väre på lasteffeten N. Tvärsnittsontroll Neanståene lastfall ontrolleras i något lämpligt beräningsprogram för betongtvärsnitt. Observera att böjning ontrolleras båe parallellt me en sia och iagonalt över tvärsnittet. P 1300 N M 46,3 Nm } Lastfall 1 P 1300 N M x 46,3/ 0,5 3,7 Nm M y 46,3/ 0,5 3,7 Nm } Lastfall Utnyttjanegraer 1.0, OK. Om utnyttjanegraen är minre än 1 är lastapaciteten minst en framränae lastapaciteten. Om man vill gå viare och räna fram en slutliga lastapaciteten för axiell last får ytterligare iterationer göras me ett högre väre på antagen lasteffet. Antag N 1380 N n 1380 /(0,8 45 10 Antag 0, 0 3 0,70 /1,5) 0,789

9 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 K c 1,34 0,0 (1 + 1,6) 0,103 6 4 36 10 0,70 6 6 EI 0,103 + 1 00 10 8 113 10 (0,135 0,04) 935 Nm 1, 1 Bämoul: 500 Pa (100% långtislast) l EI 935 π π 500 4 4 4,89 m l c π EI P π EI EI l 4,89 3,46 m l0 λ i 3,46 0,0779 44.36 44,36 0,800 0,06 ger 0,0 för N 1380 N 170 EI 935 Nm (för imensionerane trycraft N 1380 N) Pålens näcläng i omgivane jor enligt rapport 84a, ev. 43: Initialutböjning i sarva påle: 4,89 δ l 150 150 0 0,036 m Samban mellan axiallasten P och tillsottsutböjningen y 0 enligt Rapport 81, ev. 3.4: P EI Φ( y 0 1 ) δ 0 1+ y0 Där Φ(α) beatar plasticering i omgivane jor (Φ 1,0 för y 0 < y b ) rapport 84a, ev 47:

10 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 α ( yb / y0 ) arcsin( yb / y0 ) Φ ( α) α + 1.5sin( α ) π α sin( α) π ( ( )( ) ) Samban mellan moment och axiallast enligt Rapport 81, sian 46: δ + M P 0 y 0 y 0 [mm] 40,0 45,4 EI [Nm] 935 935. [Pa] 500 500 δ 0 [mm] 3,6 3,6 y b [mm] 3,4 3,4 y b /y 0 0,81 0,71 α(y b /y 0 ) 0,94 0,79 Φ(y 0 ) 0,98 0,96 P [N] 135 1380 M [Nm] 48,1 53,8 Iterera me avseene på tillsottsutböjningen y 0 till ess att beräna axiallast P är lia me antaget väre på lasteffeten N. Neanståene lastfall ontrolleras i något lämpligt beräningsprogram för betongtvärsnitt. Observera att böjning ontrolleras båe parallellt me en sia och iagonalt över tvärsnittet. P 1380 N M 53,8 Nm } Lastfall 1 P 1380 N M x 53,8/ 0,5 38,0 Nm M y 53,8/ 0,5 38,0 Nm } Lastfall Utnyttjanegraen är 0,98 över iagonalen, OK. Lastapaciteten i brottgränstillstån är 1380 N. Notera att även tvärsnitt me enbart föranringsjärnen i sarven måste ha tillräclig moment-normalraftsapacitet och att föranringslängen måste vara tillräcligt lång för att föra över last mellan huvuarmeringen i pålen och sarvens föranringsjärn.

11 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Brusgränstillstån Böjstyvhet Böjstyvheten beränas enligt EN 199-1-1:005 (E), apitel 5.8.7.: EI K E I + K c c c s E s I s Då ρ 0, 00 : K s K c 1 1 (1 + ϕ ef ) Effetivt ryptal ϕ ef 1,6 (för permanenta laster) 1 µ c f c / 0 0,8 45 / 0 1,34 λ n 0,0 170 l λ 0 i I a 0,75 i 0,07794 m A 1 1 n N /( µ c f c Ac ) Antag N 1000 N n 1000 /(0,8 45 10 Antag 0, 15 3 0,70 ) 0,381 K c 1,34 0,15 0,0774 (1 + 1,6) 6 4 36 10 0,70 6 6 EI 0,0774 + 1 00 10 8 113 10 (0,135 0,04) 800 Nm 1,0 1

1 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Bämoul: Vi antar att partialoefficienten är 30% lägre i brusgränstillstån. Detta ger ett imensionerae väre på sjuvhållfastheten som är 30% högre än i brottgränstilsstån. 50 c 50 10 1,3 650 Pa (för 100% långtislast) u l EI 800 π π 650 4 4 4,53 m l c π EI P π EI EI l 4,53 3,0 m l0 λ i 3,0 0,07794 41,06 41,06 0,381 0,090 <antaget väre på 0,15 170 Ytterligare några iterationer ger: 0,0875 K c 1,34 0,0883 0,045 (1 + 1,6) 6 4 36 10 0,70 6 6 EI 0,045 + 1 00 10 8 113 10 (0,135 0,04) 84 Nm 1,0 1 EI 384 Nm (för imensionerane trycraft N 1000 N) Gränstryc Plasticering i joren inträffar för gränstrycet q 6 (långtislast) c u Tillsottsutböjning vi plasticering av omgivane jor är y b qb u u /( ) 6 c /(50 c ) 6 0,70 / 50 3,4 mm

13 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån Pålens näcläng i omgivane jor enligt rapport 84a, ev. 43: l EI 84 π π 650 4 4 4,30 m Initialutböjning i sarva påle: 4,35 δ l 150 150 0 0,087 m Samban mellan axiallasten P och tillsottsutböjningen y 0 enligt Rapport 81, ev. 3.4: P EI Φ( y 0 1 ) δ 0 1+ y0 Där Φ(α) beatar plasticering i omgivane jor (Φ 1,0 för y 0 < y b ) rapport 84a, ev 47: α ( yb / y0 ) arcsin( yb / y0 ) Φ ( α) α + 1.5sin( α ) π α sin( α) π ( ( )( ) ) Samban mellan moment och axiallast enligt Rapport 81, sian 46: M δ + P 0 y 0 y 0 [mm] 0,0 EI [Nm] 84

14 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1. [Pa] 650 δ 0 [mm] 8,7 y b [mm] 3,4 y b /y 0 0,93 α(y b /y 0 ) 1,18 Φ(y 0 ) 1,00 P [N] 1000 M [Nm] 4,3 Iterera me avseene på tillsottsutböjningen y 0 till ess att beräna axiallast P är lia me antaget väre på lasteffeten N. Tvärsnittsontroll Neanståene lastfall ontrolleras i något lämpligt beräningsprogram för betongtvärsnitt. Observera att böjning ontrolleras båe parallellt me en sia och iagonalt över tvärsnittet. P 1000 N M 4,3 Nm } Lastfall 1 P 1000 N M x 4,3/ 0,5 17, Nm M y 4,3/ 0,5 17, Nm } Lastfall Max trycspänning i betongtvärsnittet är 19,8 MPa < 0,6x361,6 MPa Om utnyttjanegraen är minre än 1 är lastapaciteten minst en framränae lastapaciteten. Om man vill gå viare och räna fram en slutliga lastapaciteten för axiell last får ytterligare iterationer göras me ett högre väre på antagen lasteffet. Antag N 1070 N n 1070 /(0,8 45 10 Antag 0, 10 3 0,70 ) 0,408 K c 1,34 0,10 (1 + 1,6) 0,0516

15 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 6 4 36 10 0,70 6 6 EI 0,0516 + 1 00 10 8 113 10 (0,135 0,04) 387 Nm 1,0 1 l EI 387 π π 650 4 4 4,35 m l c π EI P π EI EI l 4,35 3,08 m l0 λ i 3,08 0,07794 39,45 39,45 0,408 0,0946 <antaget väre på 0,10 170 Ytterligare några iterationer ger: 0,0941 K c 1,34 0,0941 0,0486 (1 + 1,6) 6 4 36 10 0,70 6 6 EI 0,0486 + 1 00 10 8 113 10 (0,135 0,04) 338 Nm 1,0 1 EI 338 Nm (för imensionerane trycraft N 1070 N) Pålens näcläng i omgivane jor enligt rapport 84a, ev. 43: l EI 338 π π 650 4 4 4,33 m Initialutböjning i sarva påle: 4,33 δ l 150 150 0 0,089 m Samban mellan axiallasten P och tillsottsutböjningen y 0 enligt Rapport 81, ev. 3.4:

16 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 P EI Φ( y 0 1 ) δ 0 1+ y0 Där Φ(α) beatar plasticering i omgivane jor (Φ 1,0 för y 0 < y b ) rapport 84a, ev 47: α ( yb / y0 ) arcsin( yb / y0 ) Φ ( α) α + 1.5sin( α ) π α sin( α) π ( ( )( ) ) Samban mellan moment och axiallast enligt Rapport 81, sian 46: M δ + P 0 y 0 y 0 [mm], EI [Nm] 338. [Pa] 650 δ 0 [mm] 8,8 y b [mm] 3,4 y b /y 0 0,93 α(y b /y 0 ) 1,18 Φ(y 0 ) 1,00 P [N] 1070 M [Nm] 7,3 Tvärsnittsontroll Neanståene lastfall ontrolleras i något lämpligt beräningsprogram för betongtvärsnitt. Observera att böjning ontrolleras båe parallellt me en sia och iagonalt över tvärsnittet. P 1070 N M 7,3 Nm P 1070 N M x 7,3/ 0,5 19,3 Nm M y 7,3/ 0,5 19,3 Nm

17 (17) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga 1 Max trycspänning i betongtvärsnittet är 1,7 MPa 0,6x361,6 MPa Lastapaciteten i brusgränstillstån är 1070 N. Notera att även tvärsnitt me enbart föranringsjärnen i sarven måste ha tillräclig moment-normalraftsapacitet och att föranringslängen måste vara tillräcligt lång för att föra över last mellan huvuarmeringen i pålen och sarvens föranringsjärn.

1 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Supplement nr, bilaga Beräning Stålrörspåle 115x6,3 me stål SS-EN 1019 S40JH

(1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Innehållsförtecning Stålrörspåle 114,3x6,3... 3 Allmän besrivning... 3 Generella rav... 3 Tenis livsläng...3 Exponeringslasser...3 Materialvären... 3 Pålelement...3 Inveran av slagning...4 Jormaterial... 4 Laster... 4 Geometri... 4 Tvärsnitt...4 Tvärsnittsonstanter...5 Pålens lastapacitet m h t näcning i omgivane jor... 6 Brottgränstillstån... 6 Gränstryc...7 Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån...8 Tvärsnittsontroll...8 Tvärsnittsapacitet och tvärsnittsontroll...8 Brusgränstillstån... 9 Gränstryc... 10 Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån... 11 Tvärsnittsapacitet och tvärsnittsontroll... 11

3 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Stålrörspåle 114,3x6,3 Allmän besrivning Detta oument avser beräning av lastapacitet för stålrörspålar 114,3x6,3 mm. Generella rav Tenis livsläng Tenis livsläng uppgår till 100 år. Exponeringslasser Pålarna imensioneras för avrostning. Rostmån vi 100 års livsläng: Utvänig,0 mm Invänig 1,0 mm Materialvären Pålelement Materialvären för SS-EN 1019 S40JH framgår av tabell nean (se SS-EN 1993-1-1 apitel 3). Tabell 1: Materialvären S40JH Hållfasthetslass E s [GPa] F y [MPa] S40JH 10 40 Dimensioneringsvären enligt SS-EN 1990, 6.3.3 och SS-EN 1993-1-1,.4.3 och 6.1. Es Es η γ F s η F γ m s m γ 1,0 för tryc m

4 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Inveran av slagning Enligt SS-EN 1997-1, 7.4.. sa inveran av hantering och slagning beatas, etta beatas enligt Pålommission Rapport 96:1 Supplement nr 1, tabell 3..a och b. Vi beräning av pålelementets trycraftsapacitet (trycane normalraft och moment) har stålets hållfasthet reucerats me fatorn µ s 0,9. Jormaterial Joren antas bestå av lera me en imensionerane sjuvhållfasthet på: 7 Pa i brottgränstillstån 10 Pa i brusgränstillstån För bestämning av imensionerane vären på sjuvhållfastheten i brott och brusgränstillstån, avsnitt 3.3.1 i etta supplement och IEG Rapport :008, TDgruner och Rapport 8:008, TD-Pålar. Laster Pålarna antas leat infästae i pålplinten och belastae me ren axialraft. Geometri Tvärsnitt Ofyllt rör Stålrör, stål S40MH D y /D i 114,3/101,7 mm (t6,3 mm) Efter avrostning: D y /D i 110,3/103,7 mm (t3,3 mm)

5 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Tvärsnittsonstanter Stålrör M h t avrostning D y /D i 110,3/103,7 mm A π(d y - D i )/4 1109 mm I π(d 4 y - D 4 i )/64 1.59x10 6 mm 4 W I/ D y 8.8x10 3 mm 3 Elastis momentapacitet M el f s xw40x10 6 x8,8x10-6 1,1x10 3 Nm Plastis momentapacitet M pl f s x A x e tp är e tp avstånet mellan tyngpunten för halva rörarean och rörets centrum e tp (D y -t)/π(110,3-3,3)/π34,06 mm M pl 40x10 6 x1109x10-6 x34,06x10-3 15,9x10 3 Nm Plastist böjmotstån ZM el /f s 15,9x10 3 /40x10 6 37,9x10-6 m 3 37,9x10 3 mm 3 Formfator för plastist böjmotstån ηz/w37,9/8,81,31 Formfatorn η begränsas till 1,5 för tvärsnittslass TK1

6 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Pålens lastapacitet m h t näcning i omgivane jor Lastapaciteten för betongpålarna beränas enligt Pålommissionens rapport 96:1 Kapitel 4, moell typ B, meto typ. Först beränas snittrafter enligt :a orningens teori från Pålommissionens rapport 84a och 81. Därefter ontrolleras att påltvärsnittet har apacitet för uppträane snittrafter. Pålarnas lastapacitet beränas i brottgränstillstån och brusgränstillstån. Brottgränstillstån Böjstyvhet Böjstyvheten (m h t avrostning och i enlighet me BYGG K18:56): EI 0.9E s I s 0.9x10x10 9 x1,59x10-6 300x10 3 Nm 300 Nm Bämoul: 50 c 50 7 350 Pa (100% långtislast) u l EI 300 π π 350 4 4 3,0 m Initialroighet Initialroighet i pålelement: l /600 Antal sarvar inom en näcläng (6 m elementläng) n j l /l e 3,0/60,503 (avrunas uppåt till 1 sarv inom näclängen) Max tillåten vinelavvielse i sarv: v j l /300 Karateristis initialroighet: δ l + n 600 l v 4 j j 3,0 600 + 1 3,0 4 1 300 7,55 10 3 m Dimensionerane initialroighet: δ δ γ 7,55 15,1 mm (enligt schablonmeto utan rahetsontroll, γ,0) Dimensionerane initialroighet an ocså bestämmas me schablonmeto, utan rahetsontroll ger tabell 3.4.1a:

7 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga l 3,0 3 δ 15,1 10 m 00 00 och me rahetsontroll ger tabell 3.4.1b: l 3,0 3 δ 7,55 10 m (rahetsontrollen måste uppvisa erforerlig rahet) 400 400 Fitiv initialroighet (egenspänningsgrupp ) 3 δ 0,0013 l 0,0013 3,0 3,9 10 m f Total initialroighet för påle som inte rahetsontrolleras: δ δ + δ 15,1 + 3,9 19 mm 0 f Initialutböjningen motsvarar en röningraie på: R l 3,0 0 8 δ 0 8 0,019 60,0 m Dimensionerane initialroighet (viet är imensionerane geometris initialroighet utan beatane av egenspänningar) R l 8 δ 0 3,0 75,5 m 8 0,0151 Gränstryc Plasticering i joren inträffar för gränstrycet q 6 (100% långtislast) c u Tillsottsutböjning vi plasticering av omgivane jor är y b qb u u /( ) 6 c /(50 c ) 6 110,3/ 50 13, mm

8 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån Samban mellan axiallasten P och tillsottsutböjningen y 0 enligt Rapport 81, ev. 3.4: P EI Φ( y 0 1 ) δ 0 1+ y0 Där Φ(α) beatar plasticering i omgivane jor (Φ 1,0 för y 0 < y b ) rapport 84a, ev 47: α ( y / y0 ) arcsin( yb / y0 ) Φ ( α) α + 1.5sin( α ) π α sin( α) π b ( ( )( ) ) Samban mellan moment och axiallast enligt Rapport 81, sian 46: M δ + P 0 y 0 y 0 [mm] 5 10 14, 0 5 EI [Nm ] 300. [Pa] 350 δ 0 [mm] 19 y b [mm] 13, y b /y 0,64 1,3 0,93 0,66 0,53 α(y b /y 0 ) 1,57 1,57 1,19 0,7 0,56 Φ(y 0 ) 1,00 1,00 1,00 0,93 0,85 P [N] 135 3 77 31 340 M [Nm] 1,6 3, 4,6 6,3 7,5 Iterera me avseene på tillsottsutböjningen y 0 till ess att beräna axiallast P är lia me antaget väre på lasteffeten N E (se tvärsnittsontroll nean). Tvärsnittsontroll Tvärsnittsapacitet och tvärsnittsontroll

9 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Tvärsnittsapacitet ontrolleras enligt SS-EN 1993-1-1 (och i enlighet me BYGG K18:56): N N E C, R M + M E C, R < 1,0 N C,R µ s A f y 0,9x1109x40x10-3 419 N M C,R µ s η W f y 0,9x1,5x8,8x40x10-3 13,6 Nm Utnyttjanegra µ 1 (N E /N C,R ) + M E / M C,R (77/419) + 4,6/13,6 0,999 1.0 Lastapaciteten i brottgränstillstån för långtislast är N Rc 77 N Brusgränstillstån Böjstyvhet Böjstyvheten är samma som i brottgränstillstån. EI 0.9E s I s 300 Nm Bämoul: 50 c 50 10 500 Pa (100% långtislast) u l EI 300 π π 500 4 4,76 m Initialroighet Initialroighet i pålelement: l /600 Antal sarvar inom en näcläng (6 m elementläng) n j l /l e 3,0/60,503 (avrunas uppåt till 1 sarv inom näclängen) Max tillåten vinelavvielse i sarv: v j l /300 Karateristis initialroighet:

10 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga δ l + n 600 l v 4 j j,76 600 + 1,76 4 1 300 6,90 10 3 m Dimensionerane initialroighet: δ δ γ 7,55 13,8 mm Fitiv initialroighet (egenspänningsgrupp ) δ f 0,0013 l 0,0013,76 3,6 10 3 m Total initialroighet för påle som inte rahetsontrolleras: δ δ + δ 13,8 + 3,6 17,4 mm 0 f Initialutböjningen motsvavar en röningraie på: R l,76 0 8 δ0 8 0,0174 54,7 m Kröningsraie som motsvarar imensionerane geometris initialroighet utan beatane av egenspänningar. R l 8 δ 0,76 8 0,0138 69,0 m Gränstryc Plasticering i joren inträffar för gränstrycet q 6 (100% långtislast) c u Tillsottsutböjning vi plasticering av omgivane jor är y b qb u u /( ) 6 c /(50 c ) 6 110,3/ 50 13, mm

11 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Lasteffet i påle me beatane av jorens siomotstån Samban mellan axiallasten P och tillsottsutböjningen y 0 enligt Rapport 81, ev. 3.4: P EI Φ( y 0 1 ) δ 0 1+ y0 Plasticering i omgivane jor tillåts inte vilet innebär att Φ 1,0 och att y 0 < y b Samban mellan moment och axiallast enligt Rapport 81, sian 46: M δ + P 0 y 0 y 0 [mm] 5 7 9,6 EI [Nm ] 300. [Pa] 500 δ 0 [mm] 17,4 y b [mm] 13, Φ(y 0 ) 1,00 1,00 1,00 P [N] 173 75 M [Nm] 1,9,7 3,7 Iterera me avseene på tillsottsutböjningen y 0 till ess att beräna axiallast P är lia me antaget väre på lasteffeten N E (se tvärsnittsontroll nean) Tvärsnittsapacitet och tvärsnittsontroll Tvärsnittsapacitet ontrolleras enligt SS-EN 1993-1-1, platsicering av tvärsnittet tillåts inte, formfatorn η sätts till 1,0. N N E C, R M + M E C, R < 1,0 N C,R µ s A f y 0,9x1109x40x10-3 419 N M C,R µ s η W f y 0,9x1,0x8,8x40x10-3 10,9 Nm Utnyttjanegra µ 1 (N E /N C,R ) + M E / M C,R (75/419) + 3,7/10,9 0,996 1.0

1 (1) Supplement nr till Pålommissionen rapport 96:1 Bilaga Lastapaciteten i brusgränstillstån för långtislast är N Rc 75 N