VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2017-2018
Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet, det vill säga den medicinska delen av elevhälsan. Mål Målsättningen för elevhälsan är att främja elevernas hälsa och utveckling. Verksamheten ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Elevhälsan ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas. Elevhälsan styrs av skollagen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen samt Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens författningar relevanta för verksamheten. Vi styrs dessutom av dokumentet Vägledning för elevhälsan, skrivet av Socialstyrelsen och Skolverket. I kommunen styrs arbetet för skolsköterskorna av dokumentet Uppdragshandling för skolsköterskor i Örebro kommun. Verksamheten styrs också av Målbeskrivning och kravspecifikation för skolhälsans arbete i Örebro samt metodbok och verksamhetsplan framtagna av i Örebro. Dessutom finns riktlinjer för hela elevhälsan i Örebro kommun beslutade i Programnämnd barn och utbildning. Verksamheten berörs också av de nationella folkhälsomålen samt FN:s barnkonvention. Elevhälsan i kommunen arbetar i linje med den av kommunstyrelsen beslutade Kommunledningen i Örebros övergripande strategier och budget för 2018 med plan för 2019-2020, strategiområde 3 Barns och ungas behov där målområde 1 särskilt prioriteras. Förutsättningar Organisation Huvudman för elevhälsan är Örebro kommun. Till verksamheten räknas skolsköterskor och skolläkare, samt med verksamhetschef, skolöverläkare och administratör. Programnämnd barn och utbildning har det övergripande politiska ansvaret. Därtill finns en grundskolenämnd och en gymnasienämnd. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska kompetensen i kommunens elevhälsa. Där finns också psykologisk, psykosocial, specialpedagogisk och vägledande kompetens. Avtal mellan Örebro kommun och Region Örebro län reglerar köp av skolläkarinsatser liksom insatser från skolöverläkare och administratör från Barn- och ungdomskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Ledningsorganisation Elevhälsans medicinska verksamhet är en lagstadgad kommunal hälso- och sjukvårdsverksamhet för barn och ungdomar. Den regleras av såväl hälso- och 1
sjukvårdslagstiftningen som skollagstiftningen. Den medicinska verksamheten är ett eget verksamhetsområde inom skolan. Skolsköterskan och skolläkaren har båda ansvar för verksamheten på den enskilda skolan och utför sina arbetsuppgifter under eget yrkesansvar. I ledningsorganisationen för skolsköterskorna finns skolans rektor och verksamhetschefen som är utsedd att svara för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdslagen, samt skolöverläkaren. Arbetsuppgifter och ansvarsförhållande för verksamhetschefen och skolöverläkaren regleras i det avtal som finns mellan Örebro kommun och Region Örebro län. Inom elevhälsan finns dessutom fyra skolsköterskor med särskilt uppdrag som utvecklingsledare med fokus på utvecklingsarbete enligt uppdragshandling. En skolsköterska är systemadministratör för datajournalsystemet. ska arbeta med kvalitets- och utvecklingsarbete där metodutveckling, utvärdering och uppföljning ingår. Verksamhetschefen är ansvarig för ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete i vilket avvikelsehantering, upprättande av verksamhetsplan, verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse ingår., utvecklingsledarna och systemadministratören ska introducera nyanställda skolsköterskor och skolläkare. Fortbildning inom verksamhetsområdet ska regelbundet anordnas för skolsköterskor och skolläkare. Genom nätverksgrupper och arbetsmöten ska enheten stimulera och utveckla skolsköterskornas och skolläkarnas arbete. Utvecklingen inom området liksom forskning ska bevakas. Enheten ska verka för hög kvalitet samt för god samverkan och fungerande vårdkedjor mellan verksamheten och mödra- respektive barnhälsovården. Samverkan ska ske med folkhälsoaktörer, barn- och ungdomsverksamheter samt primärvården i Region Örebro län. Resurser På finns skolöverläkare 20 timmar/vecka, verksamhetschef 40 timmar/vecka och administratör 20 timmar/vecka. Den totala skolläkarresursen (inklusive 0,5 skolöverläkartjänst) är 3,15 tjänster. Tjänstgöringstiden för varje enskild skolläkare bör inte understiga 10 timmar per vecka. Skolläkaren bör ha barnmedicinsk kompetens eller skolläkarspecialisering. Den totala skolsköterskeresursen är 41,65 tjänster. Cirka femtio skolsköterskor arbetar för närvarande inom kommunen med varierande tjänstgöringsgrad och varierande elevantal. Fyra av dessa har uppdrag som utvecklingsledare. En systemadministratör finns med uppdrag att stödja och utveckla arbetet med datajournalen. Skolsköterskorna ska ha behörighet att ordinera läkemedel för vaccination. En sjuksköterska som antingen har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med Socialstyrelsens vaccinationsprogram. Även en sjuksköterska som genomgått en 2
utbildning som är likvärdig med någon av specialistutbildningarna ovan kan vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination till barn. Elevantal, antal skolor liksom områdets struktur är faktorer som är av betydelse för skolsköterskans möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter. Samarbete mellan skolsköterskorna inom ett skolområde kan stärka resursen. Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar 400 elever per heltid skolsköterska och Svenska skolläkarföreningen rekommenderar 4 000 elever per heltid skolläkare. Skolsköterskor och skolläkare ska delta i fortbildning organiserad av Elevhälsans medicinska enhet. De ska delta i de nätverksgrupper som finns för utveckling av arbetet. Nyanställda skolsköterskor ska ha möjlighet att få en egen mentor i form av en mer erfaren skolsköterska. Skolsköterskor ska ha möjlighet att få handledning. Vid nyanställning av en skolsköterska ska rektor ta kontakt med verksamhetschefen för samråd. God tillgänglighet eftersträvas för både skolsköterska och skolläkare vilket innebär att skolläkarna ska kunna nås per telefon och ha regelbundna mottagningar enligt uppgjord planering. Lokaler och utrustning för verksamheten ska vara ändamålsenliga och finnas på varje skola. I verksamheten finns 1,0 resurstjänst för i första hand vaccinationsstöd för bland annat HPV-vaccination och som också kan användas där behov finns att förstärka eller tillfälligt ersätta en ordinarie skolsköterska. Ytterligare 1,0 resurstjänst finns som främst är riktad till att arbeta med nyanlända elever. Resurstjänsterna är uppdelade på flera skolsköterskor. Verksamhetens innehåll Hälsobesök och vaccination Elevhälsan ska erbjuda alla barn och ungdomar Hälsosamtal och hälsoundersökning av barn i förskoleklass tillsammans med förälder. Hälsoenkäter för barn och föräldrar ska användas. Hälsosamtal och hälsoundersökning skolår 4, 7 och gymnasiet år 1 samt begränsad hälsoundersökning skolår 2. Hälsoenkäter för elever och föräldrar ska användas i årskurs 4 och 7, i gymnasiet år 1 används endast hälsoenkät för elev. Skolläkarbesök ska erbjudas barn/elever utifrån behov i förskoleklass, grundskolan, särskolan och gymnasieskolan. Vaccinationer enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn. Det medicinska innehållet i hälsoundersökningarna beslutas av Elevhälsans medicinska enhet och framgår av metodboken. 3
Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande perspektivet ska lyftas fram i de enskilda kontakterna med eleverna. Vid hälsobesöken är hälsosamtalen centrala och syftar till att stärka elevernas självkänsla och stimulera dem till att göra egna medvetna val. Elevhälsan ska medverka i skolans hälsofrämjande arbete. Elevhälsan ska stödja och stärka elevernas utveckling mot skolans mål. Hälsodata ska samlas in från hälsoenkäterna som används vid hälsobesöken i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och år 1 på gymnasiet. Arbetet går under namnet ELSA, elevhälsosamtalet sammanställt och analyserat. Resultatet ska användas både på skolnivå och kommunnivå som ett underlag för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Individperspektivet i arbetet ska kompletteras med ett folkhälsoperspektiv. Det innebär hälsofrämjande och primärpreventiva insatser som berör grupper av individer med en inriktning att främst försöka påverka bakomliggande påverkbara bestämningsfaktorer för hälsa. Det är angeläget att identifiera stress och psykisk ohälsa hos eleverna. För elevhälsan rör det sig om bland annat hälsoundervisning och skapandet av en stödjande och god arbetsmiljö i skolan. I dessa frågor ska skolsköterskan och skolläkaren arbeta tillsammans med övrig elevhälsa. Arbetsmiljö Elevhälsan ska uppmärksamma brister i skolans psykosociala miljö liksom stödja elever med olika psykosociala hälsoproblem och delta i förebyggande arbete mot mobbning och andra kränkningar. Elevhälsan deltar i likabehandlingsarbetet för en trygg miljö. Elevhälsan ska delta i olycksfallsförebyggande arbete exempelvis genom registrering av olycksfall och uppföljning av detta. I dessa frågor ska skolsköterskan och skolläkaren arbeta tillsammans med övrig elevhälsa för att tillsammans bygga stödjande miljöer och relationer inom skolan. Särskilt stöd Skolsköterskan och skolläkaren ska tillsammans med övriga kompetenser inom elevhälsan arbeta för att stödja och stärka elevers utveckling mot skolans mål, samt att utveckla lärandemiljön utifrån elevers behov. Utredningar ska göras vid behov. Skolsköterskan och skolläkaren ska arbeta för att barn med sjukdom eller funktionsnedsättning får adekvat stöd samt medverka till att uppmärksamma barns speciella behov. Vi ska vid behov erbjuda medicinsk studie- och yrkesvägledning. Skolsköterskan och skolläkaren ger stöd vid psykisk ohälsa och samarbetar vid behov med till exempel de övriga kompetenserna inom elevhälsan, Ungdomsmottagningen och barn- och ungdomspsykiatrin. Sjukvård Skolsköterskan och skolläkaren ska erbjuda enklare sjukvårdsinsatser som avser vissa begränsade bedömningar och behandlingar samt rådgivning och stöd i 4
psykosociala frågor och svårigheter, samt vid behov hänvisa eller remittera till annan lämplig instans. Samverkan Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan och ska därmed samverka med övriga kompetenser inom denna. Vi ska samverka med barnhälsovården i övergången från barnhälsovård till elevhälsan. Samverkan ska ske med ungdomsmottagningarna. Samverkan sker vid behov med primärvården, barn- och ungdomskliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt övriga kliniker inom Region Örebro län. Samverkan sker också vid behov med socialtjänsten. Samverkan finns även med kommunens och regionens folkhälsoaktörer samt med universitetet. Dokumentation och kvalitetsutveckling Dokumentation sker i datajournaler. Ny personal ska genomgå utbildning innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällande författningar ska följas. Skolsköterskan och skolläkaren ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Utvecklingsledarna har ett särskilt ansvar i dessa frågor. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som finns. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt Lex Maria. Varje skolsköterska upprättar årligen en verksamhetsberättelse som föreläggs och rektor. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås rapporteras i verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan ska identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar om målen inte nåtts. Underlag för sammanställning, analys och redovisning lämnas av. Verksamhetschefen och skolöverläkaren skriver årligen en verksamhetsberättelse som baseras på skolsköterskornas verksamhetsberättelser och det arbete som utförs på Elevhälsans medicinska enhet. Verksamhetschefen och skolöverläkaren rapporterar till ansvarig politisk nämnd. Patientsäkerhetsberättelse skrivs årligen. Utvecklingsområden under läsåret Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. ELSA Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. 5
HPV Täckningsgraden för HPV-vaccination ska fortsatt bevakas och insatser för en jämnare och högre täckningsgrad ska göras vid behov. Elevhälsa Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras. Det kan ske både på central nivå genom Samordnings- och utvecklingsgruppen och lokalt på skolnivå. ProReNata Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Uppföljning ska göras för att korrekt kunna bedöma täckningsgraden av den under året införda vaccinationen i årskurs 8. Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Nyanlända Samarbetet mellan Perrongen och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på mottagandet av nyanlända elever. 6