VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Läsåret

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret

2 Innehållsförteckning INLEDNING 1 MÅLSÄTTNING.1 FÖRUTSÄTTNINGAR...1 ORGANISATION OCH LEDNINGSORGANISATION..1 RESURSER...2 VERKSAMHETENS INNEHÅLL...2 HÄLSOBESÖK OCH VACCINATION.2 BMI-STATISTIK.4 HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE.4 ARBETSMILJÖ...5 SÄRSKILT STÖD 5 SJUKVÅRD 6 SAMVERKAN.6 DOKUMENTATION OCH KVALITETSUTVECKLING..6 ELEVHÄLSANS MEDICINSKA ENHET 7 UTVECKLINGSOMRÅDEN SOM MÅL FÖR LÄSÅRET.7 UTBILDNINGAR.9 NÄTVERKSMÖTEN...10 METODBOK.10 UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER KOMMANDE LÄSÅR 10 BILAGA 1, STATESTIK ELEVANTAL SKOLSKÖTERSKOR BILAGA 2, BMI 2016/2017 BILAGA 3, TOBAK 2016/2017 BILAGA 4, CHECKLISTA BILAGA 5, PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

3 Inledning Skolsköterskorna har lämnat verksamhetsberättelse för det gångna läsåret. Denna verksamhetsberättelse bygger på skolsköterskornas verksamhetsberättelser samt på det arbete som Elevhälsans medicinska enhet har utfört under läsåret. Liksom föregående år har de en del av kvalitetsmått som finns framtagna för elevhälsans medicinska del använts som underlag för skolsköterskornas verksamhetsberättelser. Verksamhetsplanen för elevhälsans medicinska insats ligger som grund. Under läsåret har fokus legat på kvalitetsarbete, ELSA (Elevhälsosamtalet sammanställt och analyserat) och fortsatt utveckling av journalsystemet ProReNata. Under året har rekrytering och introduktion av ny skolöverläkare och administratör skett. Målsättning Målsättning för verksamheten är att främja elevernas lärande, utveckling och hälsa. Skolläkare och skolsköterskor ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv i kontakter med eleverna och i arbetet med att skapa stödjande miljöer och relationer inom skolan. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas. Förutsättningar Organisation och ledningsorganisation Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med uppdrag att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska insatsen av elevhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska insats räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Barn- och ungdomskliniken köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och administratör till Elevhälsans medicinska enhet. Verksamhetschefen är anställd på Myndighetsavdelningen i Örebro kommun. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt administratör. I verksamhetschefens uppdrag ingår även verksamhetschefsansvar enligt HSL för logopeder, audionomer samt arbetsterapeut. Logopeder är anställda på centralt skolstöd, audionomer är anställda på Riksgymnasiet RGD/ RGH och arbetsterapeuter är anställda på neuropsykiatriska teamet för gymnasieskolorna. I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Det finns också fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär också bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp. 1

4 Det finns ett avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter. Uppdraget innehas av två skolsköterskor på vardera 10 %. Resurser På Elevhälsans medicinska enhet finns skolöverläkare 20 timmar/vecka, verksamhetschef 40 timmar/vecka och administratör 20 timmar/vecka. Den totala skolläkarresursen (inklusive 0,5 skolöverläkartjänst) var till årsskiftet 3,15 tjänster och ökade från vårterminen till 3,50 tjänster. Det finns fyra fast anställda skolläkare i verksamheten. Vissa timmar har utförts av inköpta läkare och av läkare från Barn- och ungdomskliniken. I grunden finns en planering med en relativt jämn fördelning av skolläkarresursen utifrån elevantal på de olika skolorna inom grundskolan i Örebro kommun, men viss hänsyn har även tagits till områdesstruktur. Skolläkarresursen inom grundskolan motsvarar elever per heltid skolläkare under hösten 2017 (6 147 ht 2016). Inom gymnasieskolan är motsvarande siffror för 2017( ht 2016). Med grundskola och gymnasieskola i hopslaget blir resursen (7 122) elever/ heltidskolläkare. Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan än gymnasieskolan. Den totala skolsköterskeresursen för hösten 2017 är för grundskolan 31,40 tjänster och för gymnasieskolan 11,20 tjänster inkluderat 2,10 tjänster för RGD/RGH. Även de fyra utvecklingsledarna är inkluderade i den totala resursen. Dessutom finns en tjänst som systemadministratör som stöd för verksamheten. Utöver ovanstående resurser finns också 2,0 resurstjänst. Resurstjänsten är tänkt för vaccinationsstöd, och för hjälp med hälsobesök och har under läsåret också fått användas för att täcka på de skolor som varit utan skolsköterska. Den andra delen är framförallt tänkt för arbete kring nyanlända elever. Resursen har fördelats på flera personer under läsåret med uppdrag i hela Örebro kommun. Skolsköterskeresursen inom grundskolan varierar mellan 370 (313 ht 2016)och 837(661 ht 2016) elever per heltidskolsköterska vilket ger ett snitt på 449(479 ht 2016) elever/skolsköterska. Inom gymnasieskolan varierar elevantalet mellan 289(165 ht 2016) (skolsköterskan på språkintroduktion) och 667(832 ht 2016) elever per heltidskolsköterska vilket ger ett snitt på 569(598 ht 2016) elever/skolsköterska. RGD/RGH och resurstjänsten är inte medräknade i den statistiken. Det är en viss ojämnhet i fördelning av skolsköterskeresursen vilket beror främst på tjänstestorleken som bestäms av rektor. Se bilaga 2 för statistik över skolsköterskeresurserna. Verksamhetens innehåll Hälsobesök och vaccination Hälsobesöket innehåller ett hälsosamtal och olika undersökningsmoment beroende på ålder, där metodboken för elevhälsans medicinska insats följs. Nedan följer statistik över antalet hälsobesök och vaccinationer som genomförts under läsåret. Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt cirka 7400 hälsobesök. De har gett cirka 4400 vaccinationer varav ungefär en fjärdedeldel är kompletteringsvaccinationer. Ungefär 950 besök till skolläkarna har gjorts.. Skolläkarna träffar en del av barnen i förskoleklass, de väljs ut av skolsköterskan utifrån framtagna 2

5 kriterier. Resten av barnen i förskoleklass besöker enbart skolsköterskan för hälsobesök. I övrigt träffar skolläkarna elever i andra årskurser utifrån olika behov. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera. Förbättringar i möjligheterna till statistikuttag har gjorts under året, och ytterligare förbättringsarbete pågår. Under läsåret har hälsodata från hälsoenkäterna i förskoleklass, skolår 4 och 7 samt gymnasiets år 1 sammanställts och analyserats i det som kallas för ELSA, vilket står för elevhälsosamtal sammanställt och analyserat. ELSA är ett samarbete mellan länets kommuner och Region Örebro län. De hälsofrågor som eleverna fyller i digitalt inför hälsosamtalet hos skolsköterskan förs automatiskt in i ProReNata, därefter sammanställs resultaten och kan analyseras på länsnivå, kommunnivå och skolnivå. Detta har underlättat data-hanteringen av elevhälsoenkäten. Tillgång till det komplett sammanställda materialet kan fås via Region Örebro län och på skolnivå via skolsköterskan. Tillämpning och analys av resultatet från läsåret 2017/2018 genomfördes under läsåret, se under Hälsofrämjande arbete. Som grund till arbetet med ELSA finns ett avtal mellan Region Örebro län och länets alla kommuner samt några friskolor. Arbetsmodellen och hälsoenkäterna är hämtade från Värmlands län och ett samarbete sker med Värmlands län och Malmö. Under läsåret har skolsköterskor fortsatt utbildats för att genomföra hörselscreening. Hörselscreening har införts och erbjudits alla barn i förskoleklass under läsåret. Dessutom görs hörselscreening på nyanlända elever och vid behov på elever med till exempel inlärningssvårigheter. Man genomförde ca 1250 hörselundersökningar under läsåret. I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna sedan I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. En del elever följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter. Statistik från ProRenata gällande HPV-vaccinationen visar att vi kommer upp i en hög täckningsgrad, 92 procent av flickorna har fått den första dosen och 90 procent har fått två doser. Förra läsåret vaccinerades 89 procent av flickorna med två doser. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket. Vår egen statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationstäckning mellan skolorna är något mindre i år jämfört med tidigare år. Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet som exempelvis vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, där täckningsgraden ligger upp mot procent. Det är oklart hur hög täckningsgrad vi nått för den nya påfyllnadsvaccineringen mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 på grund av brister i möjligheten att ta ut korrekt statistik. Många elever följer egna vaccinationsprogram vilket försvårar möjligheten att räkna ut en korrekt täckningsgrad för vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått information om att de flesta elever som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är vaccinerade och sannolikt ligger täckningsgraden för den gruppen runt procent. 3

6 BMI-statistik BMI-statistik kan tas ut för elever i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och gymnasieskolans årskurs 1. Det sker genom att längd- och viktuppgifter registreras vid varje hälsobesök och matas in i ELSA tillsammans med andra hälsodata. BMI är ett sätt att mäta övervikt och fetma. Hos barn som växer förändras BMI med åldern, därför används begreppet iso-bmi som är en form av jämförande BMI. I bilaga 4 presenteras BMI-statistik för Örebro kommun. Där kan ses hur vanlig övervikt och fetma är i olika åldrar samt skillnad mellan könen. isobmi Utvecklingen av övervikt och fetma varierar mellan de olika årskurserna samt mellan könen. I förskoleklass har en minskning skett för flickorna (från 21% till 18%). Men en ökning har skett för pojkarna (från 15% till 17%). I åk 4 har en ökning av andelen med övervikt/fetma skett bland både pojkar och flickor. I åk 7 har flickorna haft en positiv utveckling (från 25 till 22%), men en negativ utveckling har skett för pojkarna (från 24% till 27%). I gymnasiet gäller det omvända, då det bland flickorna är en högre andel med övervikt/fetma (från 21% till 24%), medan andelen bland pojkarna minskat (från 28% till 24%). Vg se bilaga 2 Hälsofrämjande arbete Vid hälsobesöket i förskoleklassen träffar skolsköterskan barnet och vårdnadshavaren, en samverkan sker också med personalen i förskoleklassen. Skolsköterskan väljer tillsammans med skolläkaren ut vilka barn som också ska träffa skolläkaren. Detta första möte är viktigt då vi efter barnhälsovården fortsätter att följa barnens hälsa och utveckling upp genom åren. Vid hälsosamtalet, som ingår i hälsobesöken i de olika åldrarna, används MI, motiverande samtal, som metod. Två skolsköterskor i verksamheten handleder i utbildningen MI ELSA för läsåret 2016/2017 analyserades och återfördes under läsåret på individ-, grupp och organisationsnivå med syftet att ligga till grund för ett hälsofrämjande arbete. Resultatet har på skolnivå presenterats för rektorer och övrig elevhälsa. Inom regionen har data presenterats för tjänstemän, politiker och olika samverkanspartners. Skolsköterskorna och skolläkarna följer upp elever vid behov efter samtalet och träffar elever och vårdnadshavare. Skolläkaren anlitas vid behov för att träffa elever och vårdnadshavare. Samverkan sker ofta med övriga kompetenser i elevhälsan och med samtalsmottagningen, ungdomsmottagningen samt andra verksamheter inom Region Örebro län. Utbildningsdag med workshop för skolsköterskor, skolläkare om hur man använder resultatet i ELSA Hälsoundervisning i grupp utförs i olika åldrar tillsammans med exempelvis specialpedagog, kurator och idrottslärare. Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, främjande av närvaro i skolan, stresshantering, livskunskap, tonårsutveckling, relationer, sex och samlevnad, kost och fysisk aktivitet och ANDT-frågor är exempel på ämnen som ingår i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på grupp- eller organisationsnivå. Många sköterskor deltar i 4

7 skolornas trygghetsteam. Skolläkarna deltar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som sker i elevhälsoteamen. VG se bilaga 3 En av skolsköterskorna är utbildad som handledare i DISA-metoden och har i sin tur utbildat andra skolsköterskor. DISA användas på gruppnivå för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Grupper har hållits på vissa skolor under året, ofta samarbetar skolsköterska och kurator i arbetet. Några skolsköterskor och kuratorer deltar i en grupp för att stödja verksamheten Bara dansa, som riktar sig till flickor med psykisk ohälsa. Skolsköterskor och kuratorer på högstadiet och gymnasiet informerar och erbjuder flickor att delta i Bara dansa. Hälsosamtalets kvalitet har förbättrats genom användandet av MI och genom sammanställning av hälsodata i ELSA. Elevhälsans gemensamma hälsofrämjande och förebyggande arbete har utvecklats och mycket bra arbete pågår. Arbetsmiljö Skolsköterskorna och skolläkarna arbetar med såväl den psykosociala arbetsmiljön som inlärningsmiljön. Arbetet sker tillsammans med övrig elevhälsa för att bygga stödjande miljöer och relationer i skolan. Skolsköterskorna deltar ofta i trygghetsarbetet på skolorna och ibland ingår de lokalt i ett trygghetsteam. Många skolsköterskor är aktiva för att förbättra den fysiska arbetsmiljön. Som ett led i det olycksfallsförebyggande arbetet registreras olycksfall. Under läsåret har vi registrerat drygt 1340 olycksfall (550 flickor, 790 pojkar). Statistiken kring inträffade olycksfall följs upp tillsammans med rektor. Särskilt stöd En del av arbetet med särskilt stöd sker i samverkan med övrig elevhälsa. Utredningar av inlärningssvårigheter och långvarig skolfrånvaro görs vid behov. Både skolsköterskor och skolläkare deltar regelbundet i elevhälsoteamen. Arbetet med inlärningssvårigheter hos elever utgör en viktig del av vårt uppdrag och arbetet utvecklas och förbättras över tid. Mycket stöd ges också individuellt då många elever spontant söker oss eller i planerade kontakter samt vid hälsobesöken. Tid måste finnas för dessa kontakter som är viktiga för eleverna. Vi samverkar också ofta med övrig elevhälsa och med sjukvården kring elevers behov. Så kallade SIP-möten (samordnad individuell plan) är en samverkansform där skolsköterskor och skolläkare kan delta för att samverka med andra huvudmän. Sjukvård Trycket är stort på verksamheten att ta emot, bedöma och utföra såväl enklare som mer komplicerad sjukvård. Verksamheten måste hela tiden försöka hitta rätt balansgång i vad vi 5

8 ska ta emot och vad som ska utföras på annat ställe. I år har det varit svårt att få ut siffror pga. att systemadministratören för ProReNata varit överbelastad med uppgifter och inte kunnat ta ut siffror från förra året. Skolsköterskorna tar emot många besök utöver de rutinmässiga hälsobesöken. Skolläkarna har enligt statistikuttag ur datajournalen tagit emot planerade 950 besök, men statistiken har brister. Många tillfällen för frågor, konsultation, administration finns också bokförda på skolläkarna för höstterminen, motsvarande siffra för vårterminen finns inte att tillgå. I siffrorna för besök till skolläkarna ingår också besök för problematik där särskilt stöd behövs samt annan skolrelaterad problematik. Samverkan Skolsköterskan och skolläkaren ingår i elevhälsan och samverkar med övriga kompetenser inom denna. Vi samverkar med barnhälsovården i övergången från barnhälsovård till elevhälsa. Samverkan sker med mödravården, samtalsmottagningen, ungdomsmottagningarna och vid behov med socialtjänsten, primärvården, Barn- och ungdomskliniken, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken samt övriga verksamheter inom Region Örebro län. Samverkan finns även med folkhälsoaktörer inom kommunen och regionen samt med Örebro universitet. Det finns en bra samverkan mellan länets kommuner och Region Örebro län kring sammanställning av data från hälsosamtalen, ELSA. I elevhälsans samordnings- och utvecklingsgrupp för grundskolan pågår ett centralt utvecklingsarbete av kommunens elevhälsa. Mycket av denna samverkan är befäst och fungerar bra. Dokumentation och kvalitetsutveckling Dokumentation sker i datajournaler. Nyanställd personal ska genomgå utbildning gällande datajournalsystemet innan dokumentation påbörjas. Patientdatalagen och gällande författningar ska följas. Under verksamhetsåret har vi jobbat med att fortbilda och utveckla rutiner i ProReNata. Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Under läsåret har kollegialt besök med checklista gällande bl.a. utrustning och journalhantering använts i detta syfte. Alla skolsköterskor har deltagit i detta. VG se bilaga 4. Bl.a kan nämnas att kravet på sekretessdörr inte är uppfyllt på alla skolor, städning otillräcklig på vissa skolor. Avvikelserapportering ska göras då en avvikelse upptäcks enligt de instruktioner som finns. Verksamhetschefen är ansvarig för avvikelserapportering och anmälan enligt lex Maria. Under läsåret har 10 stycken avvikelser rapporterats. Några avvikelser handlar om journalhantering, vaccinationer. Ingen lex Mariaanmälan har gjorts detta läsår. Varje skolsköterska upprättar årligen en verksamhetsberättelse som föreläggs Elevhälsans medicinska enhet och respektive rektor. Underlag för sammanställning, analys och redovisning lämnas av Elevhälsans medicinska enhet. Under detta läsår har underlaget utgjorts av delar av de nationella kvalitetsmåtten framtagna för Elevhälsans medicinska insats. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål inte kan uppnås framkommer i verksamhetsberättelsen. Skolsköterskan har möjlighet att identifiera orsaker samt ge förslag till förbättringar om målen inte nåtts. Verksamhetschefen och skolöverläkaren skriver årligen verksamhetsberättelse som baseras på skolsköterskornas verksamhetsberättelser och enhetens arbete. Verksamhetsberättelsen lämnas sedan till ansvarig politisk nämnd. Varje år skrivs dessutom en patientsäkerhetsberättelse som är en del av verksamhetsberättelsen. Se bilaga 5. 6

9 Elevhälsans medicinska enhet Utvecklingsområden som mål för läsåret Här redovisas enhetens arbete för verksamheten genom att ange de utvecklingsområden som framkom i förra läsårets verksamhetsberättelse och som därmed funnits med i verksamhetsplanen för läsåret. Utvecklingsområdena anges här som mål för verksamheten följt av resultat och bedömning. 1.Mål gällande kvalitetsarbete Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska kollegialt lärande gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. Resultat och bedömning Kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska insats har delvis använts som underlag för läsårets verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av kvalitetsmåtten på ett bra sätt. Nedan nämns några saker som kan analyseras och förbättras. Vad gäller personalresurser finns fortfarande skillnader för skolsköterskorna mellan olika skolor, men förbättringar har skett på flera skolor. För skolläkarna har resurstillskott tillkommit på 0,35 tjänst, från januari Kvalitetsmåtten visar att både skolläkare och skolsköterskor deltar i elevhälsoteam med regelbundenhet. Vi ser också att många skolsköterskor och skolläkare arbetar aktivt med hälsofrämjande arbete, arbetsmiljöfrågor, arbete mot kränkande behandling, arbete för en god lärandemiljö och med stöd till elever utifrån behov samt förebyggande insatser och åtgärder kring skolfrånvaro. 2. Mål gällande insamling och bearbetning av hälsodata Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetet kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. Resultat och bedömning Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna förskoleklass, årskurs 4, 7 och åk1 gymnasiet. Under läsåret har skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats på föräldramöten. Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Två workshops om användandet av resultat från ELSA har hållits för skolläkare och skolsköterskor i länet och för några professioner inom elevhälsan i Örebro kommun. 7

10 3.HPV Täckningsgraden för HPV-vaccination ska fortsatt bevakas och insatser för en jämnare och högre täckningsgrad ska göras vid behov. Resultat och bedömning. Täckningsgraden har ökat och blivit jämnare. Men några enstaka skolor står ut med låg täckningsgrad och under nästa läsår bör det följas upp. 4.Mål gällande elevhälsans gemensamma arbete Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras. Det kan ske både på central nivå genom Samordnings- och utvecklingsgruppen och lokalt på skolnivå. Resultat och bedömning Mycket bra arbete pågår inom elevhälsan och arbetssättet har utvecklats. Örebro kommun har riktlinjer för barns elevhälsa. Dessa riktlinjer bygger på Socialstyrelsens och Skolverkets nationella Vägledning för elevhälsan och är viktiga för att stödja fortsatt arbete med elevhälsans gemensamma uppdrag och bidra till en större likvärdighet i elevhälsans arbete. Dock kvarstår ett behov av en central barn och elevhälsa i Örebro kommun som fungerar som en gemensam plattform för elevhälsans professioner där man arbetar mot gemensamma mål på ett effektivt och likvärdigt sätt för kommunens elevhälsa. Vi ser många samordningsvinster med en central elevhälsa. Samordnings och utvecklingsgruppen för elevhälsan har lyft viktiga frågor gemensamma för elevhälsan, men ett mer fokuserat arbete för gemensamma satsningar i elevhälsans arbete har inte kunnat utföras i denna grupp. För att kunna fungera som en central elevhälsa bör man skapa en grupp av elevhälsans professioner, som bjuder in olika samverkansparters för samarbete i viktiga frågor. 5. Mål gällande datajournalsystem. Förutsättningarna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Uppföljning ska göras för att korrekt kunna bedöma täckningsgraden av den under läsåret 2016/2017 införda vaccinationen i årskurs 8. Förbättringar behöver också göras för att kunna ta fram lämplig statistik för besök hos både skolläkarna och skolsköterskorna. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Resultat och bedömning Det finns fortfarande inte möjligheter att bestämma täckningsgraden av vaccinationen som görs i 8an då det inte går att skilja ut vilka elever i 8an som följer eget program (pga nyanlända) Arbete för att kunna koppla upp mot NPÖ fortgår. Under läsåret togs beslut i kommunen om införandet av NPÖ. 8

11 EMQ arbetet har vi avvaktat med men kommer att fortsätta under kommande läsår. 6. Mål nyanlända Samarbetet mellan Perrongen och mottagande skola ska stärkas för att höja kvaliteten på mottagande av nyanlända elever. Resultat och bedömning Under läsåret har skolsköterskans tjänst ökats till 60 % på Perrongen. Uppgiften är att vara en första länk i arbetet med nyanlända elever. Uppgifterna är att samla in uppgifter kring de nyanlända för att kartlägga tidigare skolgång, hälsa, vaccination för att eleverna ska få en så bra start som möjligt i den svenska skolan Utbildningar Under läsåret har följande utbildningar i olika verksamhetsfrågor anordnats: Utbildningar läsåret 17/18 Upptaktsförmidag för skolläkare och skolsköterskor ProRenata forum med utbildning i journalsystemet inklusive info från Ungdomsmottagningen Alla skolsköterskor erbjöds gå utbildningen Första hjälpen vid psykisk ohälsa, anordnad av Region Örebro län Workshops om användandet av material från ELSA, för skolsköterskor i länet Workshop om användandet av material från ELSA, där flera funktioner i elevhälsan i Örebro kommun bjöds in Hälsosam yrkesdebut, en utbildning från yrkes-och Miljömedicin erbjöds länets alla skolsköterskor och skolläkare. Utbildning för nyanställda skolsköterskor i länet. Utbildning i hörselscreening för länets skolsköterskor 4 av skolläkarna deltog i de nationella skolläkardagarna. Ett antal av skolsköterskorna deltog i den nationella skolsköterskekongressen. Skolöverläkaren har föreläst för blivande distriktssköterskor och barnsjuksköterskor på Örebro universitet och även för studenter som läser sin sjätte termin på Örebro universitets Läkarprogram. Nätverksmöten och samverkansmöten Som tidigare år har verksamheten också haft nätverksmöten för skolsköterskor och för skolläkare. Skolläkarnas möten har handlat mycket om bedömningar och utredningar vid olika former av inlärningssvårigheter, vaccinationsfrågor, användandet av ELSA och ProReNAta samt om skolläkarrollen. Utvecklingsledarna och skolläkare har också haft 9

12 gemensamma möten. Skolläkarna och kommunens psykologer har som tidigare haft gemensamma möten av utbildande karaktär. Skolsköterskornas möten leds av verksamhetschefen och en utvecklingsledare i respektive nätverk. Utvecklingsledarna i sin tur har regelbundna träffar med verksamhetschefen, skolöverläkaren och systemadministratören i ledningsgruppen. Skolsköterskorna träffas regelbundet i nätverk och ett processinriktat utvecklingsarbete bedrivs i aktuella frågor. Aktuella frågor under läsåret har bland annat handlat om arbete för att sammanställa hälsodata från hälsoenkäterna och utveckling av rutiner i verksamhetsfrågor. Den samverkan vi har med länets övriga kommuner fortgår, där Elevhälsans medicinska enhet erbjuder kompetens- och fortbildningsstöd. Som tidigare hålls en referensgrupp för länets skolsköterskor med ledningsansvar och ett nätverk för verksamhetschefer för elevhälsans medicinska del i länet. Verksamhetschefen deltar i Regionens Barn- och unga grupp som representant för Elevhälsan och deltar som sakkunnigt stöd till skolchefsgruppen i länet. En viktig samverkans arena har varit samordning- och utvecklingsgruppen för elevhälsan där både verksamhetschef och skolläkare deltagit. Metodbok Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret. Utvecklingsområden under kommande läsår Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska uppföljning gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. ELSA Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetet kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. HPV Täckningsgraden för HPV-vaccination ska fortsatt bevakas och insatser för en jämnare och högre täckningsgrad ska göras vid behov. Elevhälsa Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras. Det kan ske på central nivå genom att utveckla Samordnings- och utvecklingsgruppens arbete. Ett projekt för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom skolans främjande och förebyggande arbete, med utgångspunkt från ELSA, Liv-och hälsa ung samt CMA(kommunens interna brukarundersökning) ska påbörjas under läsåret, och följs upp under året. 10

13 Kompetens höjande insatser för identifiering och förebyggande av psykisk ohälsa planeras. Nya rutiner för kostintyg behöver utverkas i samverkan med kommunens kostorganisation enl. nya nationella riktlinjer Utveckla samarbete med SYV samt med arbetet och miljömedicin för att förbättra arbete med medicinsk arbetsvägledning. ProReNata Rutinerna för statistikuttag ur ProReNata måste utvecklas så att det blir lättare att ta fram statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet för kompletteringsvaccinationer. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Tack till alla inom elevhälsans medicinska del i Örebro och våra övriga samarbetspartners! Elevhälsans medicinska enhet Åsa Borulf, skolöverläkare Ingrid Gustafsson, verksamhetschef 11

14 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor Elevantal per heltidstjänst skolsköterska höstterminen 2017, grundskolan och särskolan, Örebro kommun Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Adolfsberg F Adolfsberg Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Almby skolan F Almby skolan 4-6, Tybblelund Almby skola Almbro skola, Sörbyskolan Närkes Kil Brickebackens skola Eklundaskolan, Sveaskolan Sörbyängsskolan, Kryddgårdsskolan Navet Stora Mellösa skola, Askers skola Odenskolan, Kilsmo skola, Hampetorps skola Gumaeliusskolan Gumaeliusskolan Hagaskolan, Björkhagaskolan Rostaskolan Vintrosa skola, Latorps skola, Garphyttans skola Västra Engelbrektsskolan Bruket, Tegnérskolan Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan, Stureskolan Norrbyskolan Norrbyskolan Olaus Petriskolan Glanshammars skola Lillåns skola Lillåns skola F Hovstaskolan, Ervalla skola, Ölmbrotorps skola Mellringeskolan Mellringeskolan F Wallerska skolan Vivallaskolan F Vivallaskolan Lundbyskolan Lillåns södra skola

15 13 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor

16 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor Elevantal per heltidstjänst skolsköterska höstterminen 2017, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet RGD/RGH Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet RGD/RGH Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS Kvinnerstagymnasiet

17 15 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor

18 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2017, grundskolan och särskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Adolfsberg F-6, Adolfsberg Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Navet Sörbyängsskolan Kryddgårdsskolan Eklunda Sveaskolan Almby F Almby Almby Sörbyskolan Brickebacken Almbro Odenskolan Stora Mellösa Asker Hampetorp Kilsmo Gumaelius Gumaelius Hagaskolan Björkhaga Rosta Bruket Tegnérskolan Vintrosa Latorp Garphyttan Mellringeskolan F Mellringeskolan Wallerska Närkes Kil Vivalla F Vivalla Lundby Ervalla 12, Ölmbrotorp 12, Lillåns skola Lillåns skola F Lillåns södra skola Hovsta Engelbrektsskolan Engelbrektsskolan Västra Engelbrekt Stureskolan Olaus Petriskolan Norrbyskolan Norrbyskolan Glanshammar

19 17 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor

20 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor Skolsköterskeresurs per skola höstterminen 2017, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Karolinska gymnasiet Karolinska gymnasiet Karolinska gymnastiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet RGD/RGH Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet RGD/RGH Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS Kvinnerstagymnasiet

21 19 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor

22 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2017, grundskolan och särskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Adolfsberg F-9, specialenhet Brunnsskolan Mariebergsskolan Mosjö skola Sveaskolan Sörbyängsskolan Kryddgårdsskolan Navet Eklunda Sörbyskolan Brickebacken Almbro Almby St Mellösa Asker Odenskolan Kilsmo Hampetorp Gumaelius Hagaskolan Björkhaga Bruket Tegnérskolan Rosta Vintrosa Latorp Garphyttan Engelbrektsskolan Stureskolan Olaus Petriskolan Norrbyskolan Glanshammar Västra Engelbrektsskolan Lillåns skola Lillåns södra skola Hovsta Ervalla 12, Ölmbrotorp 12, Mellringeskolan Närkes Kil Wallerska Vivalla Lundby

23 21 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor

24 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor Skolsköterskeresurs per sammanslagen skola höstterminen 2017, gymnasieskolan inkl gymnasiesärskolan, Örebro kommun Skola/Skolor Tjg % Elevantal Elever/heltid Karolinska gymnasiet Rudbecksgymnasiet Rudbecksgymnasiet RGD/RGH Tullängsgymnasiet Tullängsgymnasiet RGD/RGH Virginska gymnasiet Virginska gymnasiet RGD/RGH, RGS Kvinnerstagymnasiet

25 23 Bilaga 1 Statistik elevantal skolsköterskor

26 24 Bilaga 2 BMI 2016/2017

27 25 Bilaga 3 Tobak och alkohol 2016/2017

28 26 Bilaga 4 Checklista

29 Bilaga 5 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS ÖREBRO KOMMUN Läsåret

30 Sammanfattning Under läsåret har sammanställning gjorts av hälsoenkäter för berörda årskurser. Därmed finns ett resultat på såväl läns-, kommun-, som skolnivå att använda i det främjande och förebyggande arbetet. Enligt senaste rapport är såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag god. Hälsan är inte jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Rapporten lyfter även fram starka skydds och riskfaktorer för den goda hälsan, där några av de starkaste skyddsfaktorerna är att trivas hemma och i skolan, att känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan. Elevhälsans datajournalsystem har fortsatts utvecklats under året. All personal får fortlöpande utbildning i journalsystemet. Rutiner har uppdaterats för att anpassas till nya journalsystemet. Skolsköterskor och skolläkare har medverkat i kvalitetsarbete genom kollegiala besök med checklista gällande bl.a. utrustning och journalhantering. Alla skolsköterskor har deltagit i detta. Två workshops om användandet av resultat från ELSA har hållits för skolläkare och Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap 1, och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 Målsättningen för elevhälsan är att främja elevernas hälsa och utveckling. Verksamheten ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Elevhälsan ska ha hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas. skolsköterskor och för några professioner inom elevhälsan i Örebro kommun. 28

31 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659, 3 kap 1, och SOSFS 2011:9, 3 kap 1 Målsättningen för elevhälsan är att främja elevernas hälsa och utveckling. Verksamheten ska företräda eleverna i skolan och lyfta fram barnperspektivet. Elevhälsan ska ha hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Elevernas utveckling mot skolans mål ska stödjas och stärkas. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap 9, och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 p 1 Enligt skollagen ska det finnas en elevhälsa med målsättning att stödja elevernas utveckling mot målen. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och pedagogiska insatser. Skolsköterskor och skolläkare utgör den medicinska delen av elevhälsan. Huvudman är Örebro kommun. Till elevhälsans medicinska insats räknas skolsköterskor och skolläkare i verksamheten samt Elevhälsans medicinska enhet. Skolsköterskorna är anställda av respektive förvaltning på skolorna. Skolläkarna är anställda på Barn- och ungdomskliniken inom Region Örebro län. Genom ett avtal mellan kommunen och Region Örebro län köper kommunen skolläkarinsatser liksom insatser i form av skolöverläkare och administratör från Barn- och ungdomskliniken. Verksamhetschefen är anställd av Örebro kommun. Inom verksamhetschefens ansvarsområde ingår att tillgodose hög patientsäkerhet och därmed elevsäkerhet och god kvalitet. På Elevhälsans medicinska enhet arbetar skolöverläkare, verksamhetschef samt administratör. I ledningsorganisationen finns för skolsköterskorna skolans rektor, verksamhetschefen samt skolöverläkaren. Det finns fyra skolsköterskor med uppdrag som utvecklingsledare. De har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att samordna och leda nätverksträffar på grundskolan och gymnasiet. Uppdraget innebär bland annat att delta i fortbildningsfrågor samt kvalitets- och metodutveckling. Utvecklingsledarna tillsammans med verksamhetschefen och skolöverläkaren utgör en lednings- och utvecklingsgrupp. I enlighet med avtal mellan Örebro universitet och länets kommuner om adjungerade kliniska adjunkter för handledning av VFU-studenter finns två skolsköterskor på vardera 10 procent. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9, 3 kap 2 Verksamhetschefen följer verksamhetens patientsäkerhetsarbete genom årlig inventering av personaltillgång och kvalitet. För förskoleklasser, årskurs 2, 4, 7 och år 1 på gymnasiet genomförs årliga hälsobesök. Hälsoenkäter utgör grund för hälsosamtalen. Skolsköterskorna följer upp elever vid behov efter samtalet. Skolläkaren kopplas in då det behövs och träffar eleven och vårdnadshavare. 29

32 Avidentifierad sammanställning återkopplas där behov finns till rektor, elevhälsa och klasslärare. Tillsammans med berörd elevhälsa diskuteras och planeras för förbättringar. Resultaten av de hälsoenkäter som genomfördes under tillämpades under läsåret, se hälsofrämjande arbete. En sammanställning har gjorts av hälsoenkäter för berörda årskurser. Tillämpning och analys av data kommer att genomföras under kommande läsår. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap 2, 7 kap 2 p2 Metodboken för elevhälsans medicinska insats uppdateras och kompletteras fortlöpande. Information om förändringar i PM i metodboken skickas till verksamheten. Viktiga förändringar presenteras i nätverken med hjälp av utvecklingsledarna. Varje skolsköterska ska årligen kontrollera medicinteknisk utrustning. Brister rapporteras till berörd rektor och verksamhetschef för eventuell åtgärd. Skolsköterskor och skolläkare ska medverka i kvalitetsarbete genom att delta i fortlöpande arbete för att utveckla och säkra kvalitet. Under läsåret har kollegialt besök med checklista gällande bl.a. utrustning och journalhantering använts i detta syfte. Alla skolsköterskor har deltagit i detta. Checklistans innehåll, se bilaga 4. Av metodboken framgår vilka åtgärder som ska vidtas vid eventuella avvikelser. Skolsköterskan kan i vissa fall hantera avvikelsen själv, men är alltid skyldig att rapporterar skriftligen till verksamhetschefen. Frågan hanteras därefter i lednings- och utvecklingsgruppen. Loggningskontroller av användare utförs enligt framtagen rutin. Kontrollen garanterar att patientregistret inte missbrukas. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap 10 p 1 2 Metodbok Metodboken har fortlöpande kompletterats och daterats upp under läsåret. Vaccination I årskurs 2 ges vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. I årskurs 6 ges vaccination mot HPV (livmoderhalscancer) till flickorna. I årskurs 8 ges påfyllnadsvaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta. En del elever följer egna vaccinationsprogram och kan då få vaccinationerna vid andra tidpunkter. 30

33 Statistik från ProRenata gällande HPV-vaccinationen visar att vi kommer upp i en hög täckningsgrad, 92 procent av flickorna har fått den första dosen och 90 procent har fått två doser. Förra läsåret vaccinerades 89 procent av flickorna med två doser. Enligt nationell statistik ligger Örebro län ungefär som genomsnittet för riket. Vår egen statistik ger högre siffror. Skillnaden i vaccinationstäckning mellan skolorna är något mindre i år jämfört med tidigare år. Vaccinationstäckningen för HPV skiljer sig från övriga vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet som exempelvis vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, där täckningsgraden ligger upp mot procent. Det är oklart hur hög täckningsgrad vi nått för den nya påfyllnadsvaccineringen mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 på grund av brister i möjligheten att ta ut korrekt statistik. Många elever följer egna vaccinationsprogram vilket försvårar möjligheten att räkna ut en korrekt täckningsgrad för vaccinationen. Vi har i kontakter med skolsköterskorna fått information om att de flesta elever som följer det allmänna vaccinationsprogrammet är vaccinerade och sannolikt ligger täckningsgraden för den gruppen runt procent. Samverkan för att förebygga vård skador SOSFS 2011:9, 4 kap 6, 7 kap 3 p 3 I länet finns sedan flera år en överenskommelse om samverkan för länets kommuner och regionen. En samverkansstruktur för folkhälsa, social välfärd, vård och skola finns framtagen. Elevhälsans medicinska insats (EMI) ingår där i utvecklingsgruppen för Barn och unga. Utöver verksamhetschef för EMI ingår skolchefer, socialchefer, barnhälsovårdsöverläkare, chef för habilitering och barnpsykiatrin samt utvecklingsledare barn och unga, Region Örebro län. Riskanalys SOSFS 2011:9, 5 kap 1 Riskhantering är en del av elevhälsans kvalitetsarbete. I de avvikelserapporter som skrivs av skolläkare och skolsköterskor kan verksamhetschefen tillsammans med lednings- och utvecklingsgruppen bedöma eventuella kommande svagheter och risker. En analys ger därmed möjlighet att åtgärda brister och förhindra att risker. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap 2 p 5 Ledningsgruppen för EMI går igenom avvikelserapporterna och bedömer vilka åtgärder och förbättringar som behöver göras. Redovisning görs sedan i de olika nätverken för skolsköterskor och skolläkare. 31

34 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap 3, 7 kap 2 p 6 Via Örebro kommuns hemsida och under rubriken Klagomål på hälso- och sjukvården, får man vägledning och hänvisning till ansvarig för berört verksamhetsområde. Vårdnadshavare hör av sig lokalt till skolsköterska och skolläkare. Man kan också kontakta Elevhälsans medicinska enhet, verksamhetschef och skolöverläkare. Elevhälsans medicinska insats lyder under Patientnämnden i Region Örebro län. Dit kan vårdnadshavare vända sig. Det går också att vända sig med klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Sammanställning och analys Den samlade bilden av klagomålen är att det sker via direktkontakt mellan vårdnadshavare och skolsköterska, skolläkare, verksamhetschef eller skolöverläkare. Kontakten sker vanligtvis via telefon eller besök. Verksamhetens stora tillgänglighet kan ha bidragit till att eventuellt missnöje har fångats upp. Under läsåret har tio (föregående år sex) avvikelserapporter inkommit och hanterats enligt rutiner om avvikelsehantering. Avvikelserna handlar huvudsakligen om journalhantering och vaccinationer. Ingen Lex Maria-anmälan har gjorts. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659, 3 kap 4 Vid avvikelse kontaktar skolsköterska berörd elev alternativt vårdnadshavare beroende på ålder. Skolsköterskan informerar om händelsen och ser till att avvikelserapport skrivs. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kvalitetsarbete Översyn av elevantalet per heltid skolsköterska och skolläkare görs årligen, oktober månad. Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Årtal Skolsköterska grundskola 449 ( ) 479 ( ) 470 ( ) 494 ( ) Skolsköterska gymnasieskola 569 ( ) 598 ( ) 572 (92* 813) 670 ( ) * Skolsköterska på språkintroduktion förklarar det låga antalet, så även för RGD/RGH och resurstjänster är inte inräknat i statistiken. Statistiken visar en ojämn fördelning av skolsköterskeresurs mellan skolorna och speciellt inom gymnasieskolan. Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid Antal elever per heltid 32

35 Årtal Skolläkare grundskola Skolläkare gymnasieskola Det är en medveten planering att lägga mer resurser inom grundskolan. Delar av kvalitetsmåtten för Elevhälsans medicinska insats har använts som underlag för läsårets verksamhetsberättelser. Kvalitetsmåtten resulterar i en kvalitetssäkring av verksamheten utifrån den lagstiftning som finns för Elevhälsans medicinska insats. Måtten synliggör också vilka krav som finns på verksamheten. Verksamheten svarar upp mot de flesta av kvalitetsmåtten på ett bra sätt. Verksamhetschefen har bevakat tjänstetillsättningar för att säkra rätt behörighet till tjänster. Nyanställda skolsköterskor får en mentor för kontinuerligt stöd i arbetet. Enligt statistikuttag ur datajournalen har skolsköterskorna utfört sammanlagt (7 400) hälsobesök och gett cirka vaccinationer varav ungefär en fjärdedel är kompletteringsvaccinationer. De flesta elever nås av hälsobesöken i grundskolan, något färre i gymnasieskolan. 950 elever har besökt skolläkaren. Ofta handlar det om skolrelaterad problematik, utredningar vid inlärningssvårigheter, bedömningar av tillväxt med mera. Insamling och bearbetning av hälsodata Under läsåret har hälsodata samlats in från årskurserna angivna under målet. Färdiga hälsodata från läsåret 2016/17 presenterades i början av höstterminen. Under läsåret har skolsköterskor och skolläkare kunnat presentera hälsodata för sin egen skola, vilket ofta har skett på möten för elevhälsoteamen med rektor närvarande. Hälsodata har också presenterats på föräldramöten. Inom Region Örebro län har intressenter som tandvården, ÖLIF och Överviktsenheten liksom regionens folkhälsoaktörer tagit del av hälsodata. Färdigbearbetade data för 2017/18 kommer att bli tillgängliga i början av kommande läsår. I bilaga 3 ses ett urval av hälsodata för de olika årskurserna i Örebro kommun. I bilaga 2 ses en sammanställning av BMI-data för Örebro kommun, se också under rubrik BMI-statistik. Två workshops om användandet av resultat från ELSA har hållits för skolläkare och skolsköterskor och för några professioner inom elevhälsan i Örebro kommun. Resultat hälsodata Resultat från hälsodata visar att såväl den allmänna som den psykiska hälsan överlag är god, men att hälsan inte är jämlikt eller jämställt fördelad i alla grupper. Det finns även en tydlig könsskillnad för många studerade hälsofrågor i hur fördelningen förändras från förskoleklass till gymnasiet. Resultaten visar att viktiga skyddsfaktorer är att trivas hemma och i skolan, känna sig lugn och trygg inför skoldagen, att sova gott samt att ha vänner i skolan. 33

36 Arbete för nyanlända elever Resurstillskott i form av skolsköterska har tillkommit för arbete med nyanlända elever ute på de olika skolorna. Resurstillskottet har dels inneburit fördelar i arbetet med hälsobesök och vaccinationer. Dessutom har kunskap och arbetssätt byggts upp gällande hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända elever. Hörselscreening Skolsköterskor som arbetar med förskoleklass har genomgått utbildning i hörselscreening. Hörselscreening av förskoleklass har genomförts. Under läsåret har dessutom hörseln screenats hos nyanlända elever och elever där behov av hörselscreening funnits utifrån utredningar av inlärningssvårigheter och liknande. Övergripande mål och strategier för kommande år Kvalitetsarbete ingår i uppdraget och ska ständigt vara aktuellt. Under kommande läsår ska uppföljning gällande rutiner och årsplanering av verksamheten genomföras. Många skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande. En bra utgångspunkt för ett sådant arbete är att utgå från sammanställning och analys av hälsodata från hälsoenkäterna, ELSA. Arbetat kan utvecklas tillsammans med hela elevhälsan och rektor. Skolsköterskorna och skolläkarna ska stödjas i ett sådant arbete. Elevhälsans gemensamma arbete kan utvecklas ytterligare och den processen ska stimuleras. Det kan ske på central nivå genom att utveckla Samordnings- och utvecklingsgruppens arbete. Ett projekt för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom skolans främjande och förebyggande arbete, med utgångspunkt från ELSA, Liv-och hälsa ung samt CMA(kommunens interna brukarundersökning) ska påbörjas under läsåret, och följs upp under året. Rutinerna för statistikuttag ur ProReNata måste förbättras så att det blir möjligt att ta fram korrekt statistik för de enskilda vaccinationer som ingår i allmänna vaccinationsprogrammet samt för kompletteringsvaccinationer. Fortsatt utbildning i systemet behöver ges till verksamheten. Förberedelser för uppkoppling mot NPÖ och EMQ ska göras. Ingrid Gustafsson, verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet Örebro