VATTENUNDERSÖKNINGAR 2008

VATTENUNDERSÖKNINGAR 28 Reviderad version 29-6- RÅÅNS VATTENDRAGSFÖRBUND

Råån 28 Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Rååns vattendragsförbund Omslagsbild: Råån, Gantofta (Råå7). Foto Ann Nilsson Rapporten är reviderad med rättade TOC-värden Landskrona 29-6- EKOLOGGRUPPEN Reviderad version: 9-6- Wordfil: Raan_reckontr_rapport28.doc ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 2 Landskrona TELEFON: 418-7675 FAX: 418-11 HEMSIDA: www.ekologgruppen.com E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

Råån 28 Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... Uppdraget... 4 Genomförandet... 4 Undersökningens omfattning... 4 Nederbörd, temperatur och vattenföring... 5 Vattenkemi... 6 Resultat... 6 Kväve... 6 Fosfor... 8 TOC (totalt organiskt kol)... 8 Flödesviktade halter för kväve och fosfor... 1 Transporter av kväve, fosfor och kol... 11 Bottenfauna... 16 Resultatsammanställning...16 Allmänt... 16 Föroreningspåverkan... 17 Naturvärdet... 18 Jämförelse med tidigare undersökningar... 19 Bilaga 1. Metodik - Kemiska analyser... 24 Bilaga 2. Metodik - Transportberäkning... 24 Bilaga. Metodik Bottenfauna... 25 Resultatbehandling... 25 Litteratur... Bilaga 4. Resultat - Vattenföring vid Bröddebacken... 2 Bilaga 5. Resultat Transporter 27... 4 Bilaga 6. Resultat - halter och transporter 28... 5 Resultat halter och transporter, veckoprov omräknat till månadsprover 28... 6 Resultat halter och transporter, flödesblandade månadsprover 28... 6 Bilaga 7. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar... 7 Förklaring till artlistorna...7 2

Råån 28 Sammanfattning Vattenkontrollen i Rååns vattensystem 28 har omfattat en provstation; Råån vid Görarpsdammens utlopp. Där har flödesproportionella veckoprover samt ett stickprov tagits varje vecka. Veckoproverna har analyserats på nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och totalt organiskt kol (TOC). Stickproven har blandats flödesproportionellt till månadsprover och analyserats på samma sätt som ovanstående. Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna. Väderåret 28 var varmt. Årsmedelvärdet för temperaturen i Helsingborg 28 var 9, C, vilket är 1,7 C över årsnormalen. Årsnederbörden var ganska hög, 849 mm, vilket kan jämföras med normalvärdet för samma period, 77 mm. Augusti var den nederbördsrikaste månaden medan maj var den nederbördsfattigaste. Vattenföringen under 28 vid SMHI s station i Bröddebacken var i medeltal 1,4 m /s, vilket är densamma som årsmedelvattenföringen för åren 1974-27. Mars och december var de månader som hade högst flöden. Det högsta flödet, 9,9 m /s, uppmättes den 27 oktober. Det lägsta flödet,,4 m /s, uppmättes den augusti. Halterna av kväve var högst i början och slutet av året. Fosforhalterna var som högst under sommarmånaderna, juni-augusti. De högsta halterna av TOC uppnåddes under augusti och mot slutet av året. Årsmedianvärdena 28 för totalkväve och totalfosfor var högre än föregående år men under medelvärdet för perioden 1986-27. Årsmedianvärdet 28 för TOC-halten var lägre än föregående år och även under medelvärdet. De flödesviktade halterna för perioden 1986-28 visade på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor. Transporten av kväve, fosfor och TOC var som störst de fem månaderna som hade högst flöden, januari, mars och oktober-december. Totalt visar undersökningen på en transport av 47 ton kväve, 4,2 ton fosfor och 195 ton TOC från Råån till Öresund under 28. Årstransporten 28 av totalkväve, totalfosfor och TOC var lägre än medeltransporten för perioden 1986-27. Arealkoefficienterna (transporten fördelat på den yta som avvattnas) 28 var 24 kg kväve och,22 kg fosfor/hektar och år i avrinningsområdet. Enligt SNV s rapport 491 klassas kväveförlusten som mycket hög och fosforförlusten som hög år 28. Bottenfaunan undersöktes, liksom åren 2 27, på elva lokaler, fem i huvudfåran och sex i biflöden. Totalt noterades 95 taxa. Vid alla lokaler, förutom en, noterade ett högre artantal än föregående år, på två av dessa var artantalet det högsta som noterats under alla undersökningsår. Artrikaste lokalerna var Råån, Sireköpinge (Råå22), Råån, Vallåkra (Råå24) och Råån, Raus (Råå26) alla med 41 taxa, två lokaler hade 4 taxa. Artfattigast var Borgenbäcken (Råå25) med 2 taxa. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vara obetydlig vid Gantofta (Råå7), svag vid Sireköpinge (Råå22) och Vallåkra (Råå24) och måttlig vid Raus kyrka (Råå26) och Halmstad (Råå21) enligt Danskt faunaindex. Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara svag i Tjutebäcken (Råå), betydlig i Borgenbäcken (Råå25) och Lussebäcken (Råå1). Övriga lokaler i biflödena bedömdes vara måttligt föroreningspåverkade. Resultatet visade att lokalerna är påverkade av organiska föroreningar i olika grad och att djurlivet är påverkat av näringsbelastningen i vattendragen. En rödlistad art noterades på lokalen i Raus (Råå26), kräftdjuret Proasellus coxalis, klassad som starkt hotad (EN) enligt Artdatabankens rödlista. Sju ovanliga arter noterades: en igel, tre snäckor, en bäckslända, en nätvinge och en nattslända. En lokal bedömdes ha ett mycket högt naturvärde; Raus (Råå26). Tre lokaler bedömdes ha ett högt naturvärde och övriga lokaler uppnådde naturvärde.

Råån 28 Uppdraget Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från 28 års vattenundersökningar i Råån, som utförts på uppdrag av Rååns vattendragsförbund. Undersökningsprogrammet har under 28 omfattat en provpunkt (Görarpsdammens utlopp) när det gäller vattenkemi. I enlighet med uppdraget har denna rapport inriktats på ren resultatredovisning och kommentarerna till resultaten är därför fåordiga. Dessutom har elva lokaler undersökts med avseende på bottenfauna, fem i huvudfåran och sex i biflödena. Genomförandet Personal vid Vattenverket i Helsingborgs kommun har svarat för veckoprovtagningen i Görarpsdammen. Kemianalyserna har utförts av LMI, Helsingborg. Ekologgruppen har stått för bearbetning och redovisning av resultatet. Ekologgruppen har även genomfört provtagning av bottenfaunan samt sortering, bestämning och analys av resultaten. Undersökningens omfattning Rååns vattendragsförbunds kontrollprogram för 28 har omfattat en provpunkt för vattenkemi; Görarpsdammens utlopp (stationsnummer 8). Denna är belägen i Helsingborgs kommun i Rååns huvudfåra omedelbart väster om väg E6, och har koordinaterna; x 6212, y 11125. Provtagning har skett kontinuerligt med flödesstyrd provtagare och prov har insamlats en gång per vecka. Varje veckoprov har efter årsslutet analyserats med avseende på: nitratkväve (NO 2+ -N) totalkväve (tot-n) totalt organiskt kol (TOC) totalfosfor (tot-p) Även ett stickprov har tagits varje vecka som sedan blandats flödesproportionellt till ett månadsprov. Detta prov har analyserats på samma sätt som ovanstående. Bottenfaunan undersöktes på 11 provpunkter, enligt tabell 1 och figur 1. Tabell 1. Undersökta bottenfaunalokaler i Råån 28. Provpunkt Vattendrag Namn Koordinat X Koordinat Y Kommun Datum 21 Råån Halmstad 625957 126756 Svalöv 28-1-7 22 Råån Sireköpinge 6249 12499 Svalöv 28-1-7 24 Råån Vallåkra, ny meanderslinga 62845 11641 Helsingborg 28-1-14 7 Råån Gantofta 6211296 11277 Helsingborg 28-1-9 26 Råån uppströms Raus kyrka 62122 11418 Helsingborg 28-1-9 2 Tostarpsbäcken Arhill 62575 11926 Helsingborg 28-1-14 Tjutebäcken Bälteberga 62719 11892 Helsingborg 28-1-14 25 Borgenbäcken uppströms gångbron 62858 115495 Helsingborg 28-1-14 5 Härslövsbäcken Vallåkra 6275 11559 Helsingborg 28-1-14 6 Kövlebäcken Västregård 621576 11855 Helsingborg 28-1-9 1 Lussebäcken Nya Humlegården 621586 117 Helsingborg 28-1-9 4

Råån 28 Påarp 1 Helsingborg Bårslöv 8 7 26 6 Gantofta Öresund Råån 25 24 5 Vallåkra 2 Ekeby 21 Tågarp 22 2 4 Figur 1. Undersökta provpunkter i Rååns avrinningsområde 28. Vid provpunkt 8 har kemiska parametrar analyserats. På övriga provpunkter har bottenfaunan undersökts. km Nederbörd, temperatur och vattenföring Uppgifter om nederbörds- och temperaturförhållanden under 28 har inhämtats från SMHI's station Helsingborg. Uppgifter om vattenföring har erhållits från SMHI's vattenföringsstation (nr 94-2127) Bröddebacken, som är belägen i Råån nedströms Gantofta, se bilaga 4. Den totala nederbörden per månad, månadsmedeltemperaturen och månadsmedelvattenföring i förhållande till normalvärden redovisas i figur 2. Årsnederbörden 28 i Helsingborg var 849 mm, vilket är betydligt mindre än rekordåret 27 (995 mm) men större än normalvärdet för perioden 1961-199 (77 mm). Augusti var den nederbördsrikaste månaden med 22 mm. Nederbördsrekordet för augusti, 22 mm, är från 26. Andra månader med tydligt nederbördsöverskott var mars och oktober. De nederbördsfattigaste månaderna var februari, april, maj och september. Årsmedeltemperaturen 28 i Helsingborg var 9, C, vilket är densamma som föregående år men betydligt högre än normalvärdet för perioden 1961-199, (7,6 C). Samtliga månader var varmare än normalt. Framför allt var skillnaden stor för vintermånaderna, januari och februari, som var betydligt varmare än normalvärdet. 5

Råån 28 Årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken var 1,4 m /s, vilket är densamma som årsmedelvattenföringen för åren 1974-27. Mars och december var de månader som hade högst flöden, medelvattenföringen för dessa båda månaderna var,1 m /s. Andra månader med högre flöden än normalt var augusti, oktober och november. Övriga månader hade lägre flöden än medelvattenföringen. Den lägsta dygnsvattenföringen,,4 m /s, registrerades den augusti och den högsta, 9,9 m /s, inträffade den 27 oktober. Figur 2. Månadsnederbörd och månadsmedeltemperatur i Helsingborg 28 i relation till normalvärden (1961-9) samt månadsmedelvattenföringen vid SMHI's station Bröddebacken i Råån 28 i relation till medelvärdet 1974-27. temperatur C 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 28 NORMAL 1961-199 25,5 nederbörd mm 2 15 1 5 vattenföring m³/s, 2,5 2, 1,5 1,,5 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC, JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC 28 NORMAL 1961-199 28 MEDEL 1974-27 Vattenkemi Beräknade vecko- och månadshalter redovisas i bilaga 6 och i figur, 4, 5, 6, 7 och årsmedianvärdena redovisas i figur 8. Under året har veckoprover samlats in på två sätt. Dels har prov samlats kontinuerligt med automatisk flödesstyrd provtagare och dels har prov tagits som momentant stickprov en gång i veckan. Båda har frysts direkt efter provtagning. Stickproven har sedan blandats flödesproportionellt till månadsprover. Både veckoproverna och de blandade månadsproverna har analyserats på N 2+ -N, Tot-N, Tot-P och TOC. Tyvärr har några analysserier visat på orimliga halter och all data har inte kunnat användas. Se vidare i metodiken bilaga 1 och 2. Resultat Kväve Totalkvävehalterna var högst i början och slutet av året. Den högsta totalkvävehalten i veckoproverna, 92 µg/l, uppmättes vecka 6 i februari. Högsta halten bland de månadsblandade proverna noterades i dec, 946 µg/l. Den lägsta totalkvävehalten noterades i vecka 29 i juli, 216 µg/l. Motsvarande halt bland de månadsblandade proverna noterades samma månad, 215 µg/l. Medelhalten för totalkväve var 6476 µg/l i veckoproverna och 6787 µg/l i månadsproverna. Skillnaderna i halterna mellan de flödesprovtagna veckoproverna och de flödesblandade månadsproverna var högst marginella när det gäller kväve. Nitratkvävehalterna 6

Råån 28 varierade mellan 17 och 857 µg/l i veckoproverna och mellan 169 och 875 µg/l i månadsproverna. Andelen nitratkväve var mycket hög, i medeltal strax under 9 % av totalkvävet. Årsmedianvärdet 28 för totalkväve var 71 µg/l (7455µg/l för månadsproverna), vilket är högre än föregående års median men lägre än medelvärdet (för medianvärdena) för perioden 1986-27, 858 µg/l. µg/l 1 9 8 7 6 5 4 2 1 Tot-N veckoprov Tot-N månadsprov jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur. Halter av totalkväve (N) i Råån vid Görarpsdammens utlopp 28, veckoproven omräknat till flödesviktade månadshalter samt de flödesblandade månadsproverna. µg/l 1 9 8 7 6 5 4 2 1 vecka Tot-N 1 4 7 1 1 16 19 22 25 28 1 4 7 4 4 46 49 52 Figur 4. Halter av totalkväve (N) i Råån Görarpsdammens utlopp 28, flödesstyrda veckoprov. Prov från vecka 25 saknas. 7

Råån 28 Fosfor Bland de flödesblandade månadsproverna visade fosforhalterna på orimliga halter och endast de flödestagna veckoproverna har använts i denna redovisning. Även bland dessa noterades en orimlig analysomgång, v12-21. Omanalys har gjorts på dessa och de nya halterna har använts. Fosforhalterna var som högst under sommarmånaderna juni-augusti. Den högsta totalfosforhalten, 529 µg/l, uppmättes vecka 29 i juli. Den lägsta halten, 15 µg/l, uppmättes i vecka 16 i april. Årsmedianvärdet 28 för totalfosforhalten var högre än föregående år men under medelvärdet (för medianvärdena) för perioden 1986-27. µg/l Tot-P veckoprover 6 5 4 2 1 vecka 1 4 7 1 1 16 19 22 25 28 1 4 7 4 4 46 49 52 Figur 5. Halter av totalfosfor (P) i Råån Görarpsdammens utlopp 28, flödesprovtagna veckoprov. Halterna för veckorna 12 21 är avvikande låg. Omanalys har skett, även dessa halter är låga men redovisas och används för transportberäkning (vita staplar). Haltnivåerna avviker inte väsentligt från de resultat som erhållits under samma period i angränsande vattensystem (Saxån, Vege å). Prov från vecka 25 och 27 har saknats eller varit otillräckligt TOC (totalt organiskt kol) Halterna av TOC var som högst i augusti och mot slutet av året. TOC-halterna varierade mellan 1, och 6, mg/l hos de flödesprovtagna veckoproverna och mellan 2,2 och 5,6 mg/l hos de flödesblandade månadsproverna. Årsmedianvärdet för TOC för både veckoproverna och månadsproverna var,1 mg/l vilket är lägre än föregående år och även under medelvärdet (för medianvärdena) 5,2 mg/l. Ingen speciell skillnad kunde noteras mellan halterna på de flödsstyrda veckoproverna och de flödesblandade månadsproverna. 8

Råån 28 µg/l 6, 5, 4,, 2, 1, TOC veckoprov TOC månadsprov, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 6. Halter av TOC i Råån vid Görarpsdammens utlopp 28, veckoproven omräknat till flödesviktade månadshalter samt de flödesblandade månadsproverna. mg/l 7, TOC 6, 5, 4,, 2, 1,, vecka 1 4 7 1 1 16 19 22 25 28 1 4 7 4 4 46 49 52 Figur 7. Halter av TOC i Råån Görarpsdammens utlopp 28, flödesstyrda veckoprov. Prov från vecka 25 saknas Analys ej gjord vecka 24. 9

Råån 28 Figur 8. Årsmedianvärden för totalkväve (N), totalfosfor (P) och kol (TOC), under perioden 14 1986-28, i Råån vid Görarpsdammen (stn 8) 12 samt årsmedelvattenföringen vid Bröddebacken. 1 Medianvärdena för perioden 1986-199 har 8 hämtats från årsrapporten 199, VBB VIAK. 6 Medianvärdena från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 4 och 1987. Att den höga halten av TOC 1994 beror 2 på analysfel, kan inte uteslutas. µg/l Tot-N, ug/l vattenföring, m/s m /s 2,8 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986 2,4 2, 1,6 1,2,8,4, µg/l Tot-P, ug/l vattenföring, m/s m /s, 25 2 15 1 5 m /s 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986 2,5 2, 1,5 1,,5, mg/l TOC, mg/l vattenföring, m/s m /s 9, 8 7 6 5 4 2 1 2 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986 2,6 2, 2, 1,7 1, 1,,7,, Flödesviktade halter för kväve och fosfor Vattenföringen under året påverkar halterna av kväve och fosfor, vilket försvårar en utvärdering av eventuella trender i kväve- och fosforbelastningen under längre tidsperioder. Genom flödesviktade halter, där årstransporten divideras med årsmedelvattenföringen kan man till en viss del kompensera för vattenföringens inverkan. Transportens storlek påverkas emellertid i hög grad av hur högvattenflödena är fördelade under året och hur väderlek samt hydrologiska förhållanden i övrigt ser ut vid dessa flödestoppar. De flödesviktade halterna kan således inte till fullo kompensera för vädrets nycker under de olika åren. De flödesviktade halterna för Råån under perioden 1986-28, visar på en nedåtgående trend för både kväve och fosfor (se figur 8). Tendensen till sjunkande fosforhalter kan även iakttas i andra västskånska vattendrag, men när det gäller kväve är trendlinjen tämligen vågrät. Att Råån skiljer sig med en nedåtlutande trendlinje för kväve kan förklaras med höga halterna i början av perioden. 15 Trend för totalkväve 1986-28 i Råån, Trend för totalfosfor 1986-28 i Råån tot-n, mg/l 1 5 tot-p, mg/l,2,1 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986 Figur 9. Flödesviktade halter för totalkväve och totalfosfor i Råån 1986-28 samt trendlinjer (linjär regr. ). 1

Råån 28 Transporter av kväve, fosfor och kol Samtliga transportberäkningarna, vecka för vecka samt för varje månad redovisas i bilaga 6. Vecko- och månadstransporter redovisas, i figurerna 1, 11, 12 och årstransporten redovisas i figur 1. Totalt transporterades 4 ton nitratkväve, 47 ton totalkväve, 4,2 ton totalfosfor och 195 ton TOC ut från Råån till Öresund under 28. Transporterna av totalkväve var störst under månaderna mars och december som också hade de högst uppmätta flödena. Under dessa månader transporterades nästan 4 % av årets totalkvävemängd ut till Öresund. Skillnaderna i transporten mellan de flödesprovtagna veckoproverna och de flödesblandade månadsproverna var inte stora när det gäller totalkväve. Transporterna av totalfosfor var störst under januari och november-december. Under dessa tre månader transporterades mer än 45 % av årets totalfosformängd. Högsta transporten skedde i vecka 49 i oktober,,8 ton. Vecka 49, var också den vecka med högst medelflöde under året. Även årets största transport av totalkväve skedde denna vecka, 6 ton. Transporten av fosfor och kväve denna vecka var 9 resp 8 % av årets totala transportmängd. Även transporterna av TOC var störst under högflödesmånaderna mars och oktober-december. Under dessa månader transporterades ca 65 % av årets TOC-mängd ut till Öresund. Högsta transporten av TOC skedde i oktober, 4 ton. ton 12 1 8 6 4 2 Tot-N veckoprov Tot-N månadsprov jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Månadstransporten av totalkväve (N) från Råån till Öresund 28 beräknat på de flödesprovtagna veckoproven och på de flödesblandade månadsproverna. 11

Råån 28 ton,4,5,,25,2,15,1,5, vecka Tot-P 1 4 7 1 1 16 19 22 25 28 1 4 7 4 4 46 49 52 Figur 11. Veckotransporten av totalfosfor (P) från Råån till Öresund 28, beräknat på flödesprovtagna prover. Vita staplar markerar beräknad transport som grundar sig på analysserie med osäkra halter. ton 45 4 5 25 2 15 1 5 TOC veckoprov jan feb mar apr maj jun TOC månadsprov jul aug sep okt nov dec Figur 12. Månadstransporten av TOC från Råån till Öresund 28 beräknat på de flödesprovtagna veckoproven och på de flödesblandade månadsproverna 12

Råån 28 Figur 1. Årstransporter av totalkväve (N), totalfosfor (P) och totalt organiskt kol (TOC) från Råån till Öresund under perioden 1986-28, samt medelvattenföringen från SMHI s vattenföringsstation vid Bröddebacken. Transportvärdena för perioden 1986-199 har hämtats från VBB VIAK:s årsrapport 199. Transportvärden från 1991 och framåt har hämtats från Ekologgruppen. TOC har ej analyserats 1986 och 1987. Att den höga transporten av TOC 1994 beror på ton Tot-N,ton vattenföring, m/s m /s 12 2,4 1 2, 8 1,6 6 1,2 4,8 2,4 analysfel, kan inte uteslutas. 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986, ton Tot-P,ton vattenföring, m/s m /s 14 2,8 ton TOC,ton vattenföring, m/s m /s 6, 12 2,4 5 211 2,5 1 8 6 4 2, 1,6 1,2,8 4 2 2, 1,5 1, 2,4 1,5 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986, 28 27 26 25 24 2 22 21 2 1999 1998 1997 1996 1995 1994 199 1992 1991 199 1989 1988 1987 1986, Tabell 2. Totala ämnestransporterna av totalkväve, totalfosfor och TOC samt vattenföringen vid mynningen för åren 1986-28 (TOC för åren 1988-28). År Tot-N TOC Tot-P Vattenföring vid ton/år ton/år ton/år mynningen, m /s 1986 4 9,8 1,19 1987 86 12 1,92 1988 781 4 7 2,5 1989 86 15 7, 1,11 199 451 147 6,1 1,28 1991 718 452 8, 2, 1992 7 15 4 1,66 199 42 6 2,5 1,66 1994 86 211 9 2,82 1995 455 445 5, 1,79 1996 182 76 1,6,77 1997 457 179 4,2 1,28 1998 1 44 8,,26 1999 66 87 6,4 2,27 2 51 8 6,4 1,91 21 45 114 4,4 1,51 22 672 18 9,1 2,44 2* 48 146 2,8 1,15 24* 591 247 5,9 2,5 25* 58 166 7,6 1,27 26* 857 45 5,1 2,44 27* 626 4 7, 2,66 28 474 195 4,2 1,86 Medel 1986-27 577 61 6,4 1,9 * Korrigerade värden jämfört med resultat som redovisats i tidigare årsrapporter, se vidare bilaga 2. 1

Råån 28 De totala ämnestransporterna av totalkväve, totalfosfor och TOC 28 var lägre än medel för åren 1988-27. Transporterna 28 var även lägre än transporterna 27, då var också flödet högre, 2,7 m /s. Flödet 28 var ungefär det samma som medelflödet för åren 1986-27. I en jämförelse med år 2 då flödet var ungefär lika högt som 28 transporterades mindre mängder av både kväve, fosfor och TOC ut till Öresund från Råån år 28 (se figur 12 och tabell 2). Arealspecifik förlust Transporten av näringsämnen fördelat på den yta som avvattnas, det vill säga arealspecifik förlust, i avrinningsområdet var under 28: 24 kg kväve,,22 kg fosfor och 8, kg TOC/hektar och år. Enligt SNV s bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 491, var förlusterna av kväve år 28 mycket höga medan förlusterna av fosfor var höga. Medelförlusten för åren 26-28 av kväve var mycket hög och medelförlusten för fosfor var hög (se tabell ). Tabell. Arealförlust av totalkväve och totalfosfor i Rååns avrinningsområde. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd kg/ha, år SNV klass kg/ha, år SNV klass Råån, utloppet i 26 45,27 Öresund 27, 28 24,22 Medel, år 5 - mkt höga förluster,27 4 - höga förluster 14

Råån 28 Figur 14. Halter av kväve (Tot-N), fosfor (Tot-P) och organiskt kol (TOC) vid Görarpsdammen (stn 8) 28 samt transporterade mängder av samma ämnen vid Rååns utlopp 28. 15

Råån 28 Bottenfauna Tillämpad undersökningsmetodik och resultatbehandling redovisas i bilaga. Provpunktsvis redovisning av resultat med artlistor redovisas i bilaga 7. Resultatsammanställning Allmänt Antalet undersökta bottenfaunalokaler har år 28 uppgått till elva stycken (se figur 1), samma lokaler som åren 2-27. Fem lokaler har undersökts i huvudfåran, från Halmstad till Raus. Därtill har provtagning skett i sex biflöden: Tostarpsbäcken, Tjutebäcken, Borgenbäcken, Härslövsbäcken, Kövlebäcken och Lussebäcken. Provtagning har huvudsakligen skett i biflödenas nedre delar. En sammanställning av resultatet kan ses i tabell 4. Ingen av lokalerna uppnådde ett mycket högt antal taxa i årets undersökning. Fem lokaler, varav fyra i huvudfåran; Sireköpinge (Råå22), Vallåkra (Råå24), Raus kyrka (Råå26) och Gantofta (Råå7), hade ett högt antal taxa. En lokal i biflödena hade också ett högt antal taxa, Kövlebäcken (Råå6). Tre lokaler hade ett måttligt antal taxa, i huvudfåran Halmstad (Råå21) och i biflödena Tostarpsbäcken (Råå2) och Tjutebäcken (Råå). Övriga tre lokaler i biflödena hade ett lågt antal taxa; Lussebäcken (Råå1), Borgenbäcken (Råå25) och Härslövsbäcken (Råå5) (se artantal i metodiken bilaga ). Bland de lokaler som hade högst artantal i årets undersökning noterades tre lokaler med 41 arter och två lokaler med 4 arter, samtliga i kategorin högt artantal. Lägst antal taxa noterades i Borgenbäcken (Råå25) med 2 taxa. Samtliga lokaler förutom i Råån vid Raus kyrka (Råå26) hade ett högre artantal 28 än 27. När det gäller antalet individer per grupp var dagsländor, kräftdjur och tvåvingar de mest talrika grupperna, liksom i fjor, och utgjorde respektive 6 %, 2 % och 2 % av det totala individantalet. Totala individantalet i proverna var ca 2 7 individer. Djurtätheten varierade mellan 82 och 2 ind/m 2. Den individrikaste lokalen var Råån vid Raus kyrka (Råå26). Den individfattigaste lokalen var också den lokalen med minst antal arter, Borgenbäcken (Råå25). Tabell 4. Sammanställning av resultat för bottenfaunaundersökningen i Råån 28. Indexen förklaras i bilaga 4. Nr Lokal Antal taxa Individ antal/m2 Shindex ASPTindex Förorening Naturvärde 21 Råån, Halmstad 29 1 2,8 4,9 22 Råån, Sireköpinge 41 22,6 5,5 6 svag 4 24 Råån, Vallåkra 41 1 4, 6, 6 svag 8 högt 7 Råån, Gantofta 4 19,4 5,5 7 obetydlig 26 Råån, Raus 41 82 2,4 5, 26 mycket högt 2 Tostarpsbäcken 27 11, 5,5 Tjutebäcken 1 14 2,9 5,6 6 svag 6 högt 25 Borgenbäcken 2 2 2,8 5, 5 Härslövsbäcken 2 84 2,4 5,6 6 Kövlebäcken 4 1, 4,6 9 högt 1 Lussebäcken 24 14 2,2 4,5 Totalt noterades 95 taxa i årets undersökning, vilket var något över medeltalet för åren 2-27 (86 taxa), se tabell 5. Flest antal arterna påträffades som vanligt i huvudfåran (78 taxa), 16

Råån 28 något färre arter påträffades i biflödena (67 taxa), trots att antalet lokaler i biflödena är fler (6 mot 5). Under nioårsperioden har nu totalt 156 taxa påträffats i Rååns vattensystem, på de lokaler som ingår i Rååns kontrollprogram. De djurgrupper som noterades med största antal taxa var nattsländor, 21 taxa, snäckor representerades av 14 taxa, tvåvingar 1 taxa och dagsländor representerades av 12 olika taxa i vattensystemet (se tabell 6). Tabell 5. Totalt antal taxa per år för de lokaler som ingår i Rååns kontrollprogram. År Totalt antal taxa 2 75 21 77 22 8 2 12 24 77 25 99 26 91 27 82 28 95 Tabell 6. Totalt antal taxa av olika djurgrupper i undersökningen 28. Djurgrupper Antal taxa Djurgrupp Antal taxa Nattsländor 21 Virvelmaskar 2 Snäckor 14 Musslor 2 Tvåvingar 1 Glattmaskar 2 Dagsländor 12 Rundmaskar 1 Skalbaggar 8 Nätvingar 1 Kräftdjur 6 Polypdjur 1 Iglar 5 Vattenkvalster 1 Bäcksländor 5 Spindlar 1 Föroreningspåverkan Betecknande för föroreningsbelastade vattendrag är frånvaro eller låg förekomst av renvattenkrävande arter i förhållande till smutsvattengynnade. I Råån märks detta genom att bäcksländor förekommer mycket sporadiskt. Till exempel noterades bäcksländor på tre lokaler åren 2 och 24, år 25 noterades inga bäcksländor alls, 26 noterades de lite rikligare på 6 lokaler, 27 noterades bäcksländor på tre lokaler i huvudfåran, inga i biflödena. 28 noterades bäcksländor på tre lokaler i huvudfåran och på tre lokaler i biflödena. Den blöta sommaren 27, med mycket höga flöden i juli månad, kan ha haft en negativ påverkan på till exempel bäcksländorna. Flödena var jämnare under sommaren och hösten 28 och förhållandena kan därmed ha varit mera gynnsamt för bottenfaunan. Bäckvattenbaggar är en vanlig, relativt föroreningskänslig grupp som överlag har varit dåligt representerad i Råån. I undersökningen 27 noterades dock bäckvattenbaggar på nio av de undersökta lokalerna, individantalet varierade för de olika lokalerna från någon enstaka bäckvattenbagge till ganska riklig förekomst. I årets undersökning noterades bäckvattenbaggar på alla lokaler förutom i Borgenbäcken (Råå25). I Borgenbäcken har endast två individer noterats sedan 2. Generellt har huvudfåran ett högre individantal av bäckvattenbaggar än i biflödena. Dag- och nattsländor är vanliga djurgrupper i rinnande vatten. De flesta är känsliga för olika typer av föroreningar. I Råån och dess biflöden är de känsliga sländarterna ofta underrepresenterade. En viss skillnad syns mellan huvudfåran och biflödena. I huvudfåran noterades den ganska föroreningskänslig nattsländan Rhyacophila nubila på fyra lokaler, dagsländan Heptagenia sulphurea noterades på tre lokaler, nattsländorna Goera pilosa och Lype phaeopa noterades på två lokaler vardera i huvudfåran. Nattsländan Rhyacophila nubila noterades på tre lokaler i biflödena, i övrigt noterades inga särskilt känsliga dag- eller nattsländor i biflödena. Föroreningsgraden i huvudfåran bedömdes vara obetydlig vid Gantofta (Råå7), svag vid Vallåkra (Råå24) och Sireköpinge (Råå22) och måttlig vid Halmstad (Råå21) och Raus kyrka (Råå26) enligt Danskt faunaindex. Föroreningsgraden i biflödena bedömdes vara svag i Tjutebäcken (Råå), måttlig i Tostarpsbäcken (Råå2), Härslövsbäcken (Råå5) och Kövlebäcken (Råå6) och betydlig i Borgenbäcken (Råå25) och Lussebäcken (Råå1). 17

Råån 28 Naturvärdet Naturvärdet i huvudfåran var mycket högt vid Raus (Råå26), vilket berodde på förekomsten av det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis. En lokal, Vallåkra (Råå24), bedömdes ha ett högt naturvärde. Övriga tre lokaler bedömdes ha ett naturvärde. Naturvärdet i biflödena var högt i Tjutebäcken (Råå ) och Kövlebäcken (Råå6), övriga lokaler i biflödena hade naturvärde (se tabell 4 och figur 15). Alla lokaler i både huvudfåran och i biflödena fick poäng i naturvärdesindex. Figur 15. Naturvärde enligt naturvärdesindex (se bilaga ) vid de 11 bottenfaunalokalerna i Rååns vattensystem 28. 18

Råån 28 Rödlistade och ovanliga arter En rödlistad art noterades i huvudfåran vid Raus (Råå26), kräftdjuret Proasellus coxalis. Sju arter som betraktas som ovanliga i ett regionalt perspektiv noterades; igeln Boreobdella verrucata, snäckorna Bithynia leachii, Gyraulus crista och Valvata cristata, bäcksländan Capnia bifrons, nätvingen Sisyra fuscata?/sp. och nattsländan Tinodes pallidulus. På samtliga lokaler, i huvudfåran och i biflödena, noterades någon rödlistad eller ovanlig art i undersökningen 28 (se tabell 7). Igeln Boreobdella verrucata har inte noterats i Rååns vattensystem tidigare och är endast känd från en annan lokal (Djurrödsbäcken) i Ekologgruppens bottenfaunadatabas med 165 lokaler. Tabell 7. Förekomst av rödlistade och ovanliga arter i Rååns vattensystem 28. I tabellen redovisas antalet påträffade individer av respektive art. Art 21 Råån, Halmstad 22 Råån, Sirekpge 24 Råån, Vallåkra 7 Råån, Gantofta 26 Råån, Raus Tjute bäcken 25 Borgen bäcken 2 Tostarpsbäcken 5 Härslövsbäcken 6 Kövle bäcken 1 Lussebäcken Summa individer Rödlistade klass EN Kräftdjur Proasellus coxalis 1 1 Ovanliga arter Iglar Boreobdella verrucata 1 1 Snäckor Gyraulus crista 1 5 1 1 Valvata cristata 18 18 Bithynia leachii 2 2 4 Bäcksländor Capnia bifrons 1 26 6 6 Nätvingar Sisyra fuscata?/sp. 1 1 Nattsländor Tinodes pallidulus 6 6 1 16 Antal arter 1 1 2 1 4 1 2 1 1 1 Jämförelse med tidigare undersökningar Huvudfåran Artantalet var högre på alla lokalerna, förutom vid Raus (Råå26), jämfört med fjorårets undersökning. En av lokalerna behöll samma bedömning av föroreningspåverkan som i fjor, två lokaler erhöll en mildare bedömning och två lokaler erhöll en högre påverkansgrad i årets undersökning, se figur 16 och 18. Huvudfårans övre del Lokalen längst upp i huvudfårans övre del, Halmstad (Råå21), hade lite högre artantal än vid de två senaste undersökningarna, ungefär i nivå med medeltalen för åren 2-27. Lokalen erhöll samma bedömning av föroreningspåverkan som i fjor, måttlig påverkan. Även åren 2-24, bedömdes lokalen vara måttligt föroreningspåverkad, övriga år har lokalen varit betydligt påverkad. Den nedströms belägna lokalen Sireköpinge (Råå22) redovisade ett bra resultat i årets undersökning. Artantalet var högt, endast 26 har ett högre antal arter redovisats på lokalen (4 19

Råån 28 taxa). Diversiteten var hög. Renvattenkrävande bäckvattenbaggar noterades i större mängd än tidigare. Lokalen bedömdes för första gången vara svagt föroreningspåverkad. Tidigare har bedömningen oftast hamnat på måttlig påverkan förutom år 2, 22 och 27 då lokalen bedömdes vara betydligt påverkad av förorening. Att lokalen bedömdes vara betydligt påverkad 27 kan delvis bero på de mycket höga flödena i juli månad som kan ha haft en negativ påverkan på bottenfaunan. Huvudfårans mellersta del Lokalen i Vallåkra (Råå24), i de mellersta delarna av Råån, hade ett högt artantal, endast 2 var artantalet högre. Resultatet var ganska likartat fjorårets. Renvattenkrävande dag- och nattsländor samt bäckvattenbaggar noterades. Smutsvattenindikatorer noterades med några tillkommande individer/arter jämfört med i fjor. Det gör att lokalen tappade poäng i föroreningsindex och lokalen bedömdes nu vara svagt föroreningspåverkad. 26 och 27 bedömdes lokalen vara obetydligt föroreningspåverkad (26 med viss tvekan). Lokalen har haft en uppåtgående trend från betydlig påverkan 1999, måttlig påverkan år 2-22, obetydlig 2 och svag påverkan 24-25. Huvudfårans nedre del Lokalen i Gantofta (Råå7) visade på ett bättre resultat än vid någon av de tidigare undersökningarna. Artantalet var det högsta som uppnåtts på lokalen. Antalet sländarter hade ökat i jämförelse med tidigare undersökningar. Bäckvattenbaggar noterades i ganska riklig mängd. Föroreningspåverkan bedömdes vara obetydlig. Det är första gången lokalen uppnår denna bedömning. Vid samtliga tidigare undersökningar har lokalen bedömts vara måttligt föroreningspåverkad. Lokalen längst ned i huvudfåran Raus (Råå26), var den enda lokalen i årets undersökning som hade ett lägre artantal än i fjorårets undersökning, men artantalet var ändå högt. Bäcksländor noterades med enstaka individer 26 och 27. Tyvärr återfanns inte dessa 28 och detta bidrog till att föroreningsindex tappade poäng jämfört med föregående undersökning. Därmed bedömdes lokalen åter vara måttligt föroreningspåverkad. Vid undersökningarna 27 och 22 har lokalen bedömts vara svagt föroreningspåverkad, övriga år har lokalen bedömts ha en måttlig påverkan. Antal taxa 5 Antal arter i huvudfåran 45 4 5 25 2 15 1 5 Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Figur 16. Antal taxa i huvudfåran i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna 2-28. 2

Råån 28 Biflödena Samtliga lokaler i biflödena hade ett högre artantal 28 jämfört med 27. Endast en lokal bedömdes ha en högre grad av föroreningspåverkan jämfört med i fjor. Två lokaler erhöll samma bedömning och tre lokaler erhöll en mildare påverkansgrad jämfört med fjorårets undersökning. Alla lokaler behöll sin naturvärdesbedömning från 27 förutom Tjutebäcken (Råå) som uppnådde en högre grad i naturvärdesklassningen. Generellt noterades sämre resultat vid undersökningen 27 jämfört med både undersökningen 26 och 28, vilket kan bero på de höga flöden som förekom under sommaren 27 och som har gett stort utslag i de mindre bäckarna. Biflödena i de övre delarna På lokalen i Tostarpsbäcken (Råå2) var artantalet i nivå med medelantalet arter för åren 2-27. Lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av förorening. Det är samma bedömning som föregående år samt åren 24 och 25, övriga år har lokalen bedömts vara betydligt påverkad. På lokalen i Tjutebäcken (Råå) var artantalet strax över medelantalet arter för åren 2-27. Lokalen har haft en uppåtgående trend från betydligt påverkan 2-22 till måttlig påverkan 2-25 och svag påverkan 26. I undersökningen 26 noterades ett ökat antal dag- och nattsländor jämfört med tidigare. 27 noterades dessa sländarter inte i lika stort antal och lokalen bedömdes åter vara måttligt påverkad. Klimatet och hydrologin var sannolikt inte så gynnsam för bottenfaunan år 27. 28 visade lokalen åter på bättre resultat och bedömdes vara svagt föroreningspåverkad. Bäcksländan Capnia bifrons noterades åter. De dag- och nattsländor som noterades 26 återfanns igen och antalet individer av bäckvattenbaggen Elmis aenea hade ökat Biflödena i de mellersta delarna I Borgenbäcken (Råå25) noterades det högsta artantalet hittills (2 taxa). Borgenbäcken har många år i följd uppvisat svaga resultat trots att lokalen har förutsättningar för ett rikare bottenfaunasamhälle. Under åren 2-26 har föroreningsbedömningen pendlat mellan betydlig och stark. 27 noterades här, till skillnad från de flesta andra lokaler, en förbättring och lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. I undersökningen 28 saknades dagsländan Baetis rhodani, som förekommer mycket i övrigt i systemet. Även bäckvattenbaggar saknades, de har förekommit sporadiskt tidigare med enstaka individer. Enstaka föroreningsindikerande arter har också dragit ned på poängen i föroreningsindexet och lokalen bedöms åter vara betydligt föroreningspåverkad. Vid lokalen i Härslövsbäcken (Råå5) var artantalet lågt, i nivå med artantalet på lokalen i början av 2-talet. Lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad liksom de tre senaste åren. Dessförinnan har lokalen bedömts vara betydligt påverkad av förorening. 21

Råån 28 Antal taxa 5 45 4 5 25 2 15 1 5 Antal arter i biflödena Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 17. Antal taxa i biflödena i Rååns vattensystem vid bottenfaunaundersökningarna 2-28. Kövlebäcken (Råå6) hade ett högt artantal, endast vid undersökningen 25 har lokalen haft ett högre artantal. 26 noterades flera renvattenkrävande arter för första gången på lokalen och lokalen bedömdes för första gången vara måttligt föroreningspåverkad. Tidigare har lokalen bedömts vara betydligt påverkad av förorening. 27 återfanns inte dessa arter och lokalen bedömdes åter vara betydligt påverkad av förorening. Liksom flertalet andra lokaler i undersökningen kan de höga flödena i juli 27 ha haft en negativ påverkan på bottenfaunan. 28 noterades åter relativt känsliga nattsländor och bäckvattenbaggar noterades i relativt riklig mängd. Detta gjorde att lokalen åter igen bedömdes var måttligt påverkad av förorening. Biflödet i de nedre delarna Lussebäcken (Råå1) redovisade ett lågt artantal, men högre än vad som noterats de senaste tre åren. Resultatet 27 var riktigt dåligt och lokalen bedömdes vara starkt påverkad av förorening. Tidigare år har påverkan bedömts vara betydlig förutom år 22 då föroreningspåverkan bedömdes vara måttlig. I undersökningen 28 var resultatet bättre jämfört med föregående undersökning. I år noterades en bäckvattenbagge, de har inte noterats alls under åren 25-27, dessförinnan noterades några individer varje år. Sötvattensmärlan Gammarus pulex noterades åter, liksom den lite känsligare nattsländan Rhyacophila. År 28 bedömdes lokalen vara betydligt föroreningspåverkad. 22

Råån 28 7 Föroreningsindex Föroreningspåverkan 2-28 6 5 4 2 1 Råån, Halmstad Råån, Sireköpinge Råån, Vallåkra Råån, Gantofta Råån, Raus Tostarpsbäcken Tjutebäcken Borgenbäcken Härslövsbäcken Kövlebäcken Lussebäcken Figur 18. Föroreningsindex/påverkan vid de olika provpunkterna för åren 2-28 (börjar med år 2 längst till vänster). Påverkan Klass 7(vit)= obetydlig, klass 6(gul)= svag, klass 5(ljus orange)= måttlig, klass 4(mörk orange)= betydlig, klass (röd)= stark. 2

Råån 28 Bilaga 1 och 2 Bilaga 1. Metodik - Kemiska analyser Vattenprover från Görarpsdammens utlopp i Råån har insamlats kontinuerligt med flödesstyrd provtagare. Vatten från denna provtagning har hämtats en gång i veckan av personal vid vattenverket i Helsingborg. Proverna har frysts direkt efter provtagningen. Efter årets slut har samtliga vattenprover lämnats frusna till analyslaboratoriet LMI i Helsingborg. LMI är ett laboratorieföretag ackrediterat av Swedac (ackrediteringsnummer 1292). Analyserna har utförts enligt följande metoder: moment metod (Svensk Standard nr) KRUT-kod TOC SS-EN 1484, utg 1 IM CORG-TI NO 2+ -N fd SS 281-2 mod Traacs IM NO2N-NT Tot-N SS 2811-1 mod Traacs IM NTOT-NT Tot-P SS-EN ISO 6878:25 IM PTOT-NA Vid samma plats som de flödesstyrda proverna tagits har även ett stickprov tagits varje vecka. Även detta prov har frysts direkt efter provtagning. Efter årets slut har dessa veckoprov blandats flödesproportionellt till månadsprover. De flödesblandade proverna har förvarats mörkt och svalt under transporten till laboratoriet. Ovannämnda analyser som gjorts på veckoproverna har gjorts på samma sätt på de flödesblandade månadsproverna. För dagarna i vecka 5, 27-1 december, har den uppmätta halten från vecka 52 använts för samtliga dygn. Analysresultaten för totalfosfor gällande de flödesblandade månadsproverna har bedömts vara orimligt låga. Detsamma gäller delar av analysserien av TOC för de flödesprovtagna veckoproverna. Dessa analysresultat har därför inte använts för transportberäkning, se bilaga 2. Bilaga 2. Metodik - Transportberäkning De transporter som beräknats gäller totalkväve, nitratkväve, totalfosfor och TOC för Rååns utlopp till Öresund. Dygnstransporter till mynningen har räknats ut för varje dygn där beräkningarna är baserade på dygnsmedelvärden för vattenföringen från Bröddebacken (arealvägd relation x 1,28). Vid beräkningarna av totalkväve och nitratkväve har både halterna från de flödestagna veckoproverna och de flödesblandade månadsproverna använts. På så sätt har två parallella transporter räknats ut för totalkväve och nitratkväve. När det gäller fosfor grundar sig beräkningen av transporten enbart på de flödestagna veckoproverna. Detta beror på att de analyserade halterna av månadsproverna inte var rimliga trots omanalys. Även problem vid analyserna av TOC kan misstänkas då många av halterna inte var rimliga då det gäller de flödestagna veckoproverna. Här har halterna från de flödesblandade månadsproverna använts. Jämförelser med tidigare år och omkringliggande vattendrag av liknande storlek har gjorts för att bedöma rimligheten i de analyserade halterna. Veckotransporterna för nitratkväve, totalkväve och totalfosfor har även räknats om till månadstransporter för att bli jämförbara med tidigare år. 24

Råån 28 Bilaga Bilaga. Metodik Bottenfauna Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS EN 27 828:1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier, ackred nr 1279). Undersökningen har omfattat 11 provpunkter i rinnande vatten. Bottenfaunaproverna togs mellan den 7 och 14 oktober 28 med den s k sparkmetoden (efter SIS-metod SS-28191). Metodiken följer Handledning för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier. Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Delproven har hållits isär. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol (8 %) till en koncentration av ca 7 %. En skiss över lokalen och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om bredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, kantvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning kommenteras också. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär t ex mjuk och dyig eller bara består av större block och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. En sortering och noggrann utplockning av allt insamlat material har skett. För räkning av vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) har 2 % av provet tagits ut och räknats i mikroskop. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Provtagningskvalitet Undersökningens provtagningskvalitet har beräknas som den förändring av antalet taxa som blir då det sista delprovet räknats med (räknas i delprovsordning 1+5+4+ +2). Värdet redovisas i artlistetabellen där det klassas enligt följande. Om förändringen är < 8 % bedöms provtagningskvaliteten vara mycket god (anges med blåfärgad cell och värde >92), 8 % god (gul cell, värde 7 92) och > % svag (orange cell, värde under 7). Resultatbehandling Art- och individantal Antalet påträffade taxa (arter) för varje lokal har räknats fram både exklusive och inklusive sökprovets arter. Vid utvärderingen har antalet taxa angivits inklusive sökprovets arter. En beräkning har också gjorts av antalet individer per lokal och per kvadratmeter. Dessa uppgifter skall dock endast ses som mycket grova skattningar, eftersom metoden inte är helt kvantitativ. 25

Råån 28 Bilaga Vid utvärderingen kommenteras antal påträffade taxa och antal individer/m 2 med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa <15 15 24 25-4 5-45 >45 antal individer/m 2 <1 1 5 51-2 2-4 >4 Funktionella grupper Beroende på hur djuren samlar in sin föda kan de delas in i så kallade funktionella grupper: 1. Filtrerare: Lever av plankton och detritus från den fria vattenmassan, som de fångar genom att filtrera vattnet med nät eller tentakler. 2. Detritusätare: Äter detritus (halvnedbrutet organiskt material med mikrober) på bottnen.. Predatorer: Rovdjur som lever av andra djur. 4. Skrapare: Äter påväxtorganismer som skrapas loss från bottnar och vattenväxter. 5. Sönderdelare: Lever av grovt organiskt material t ex växtdelar. Proportionerna mellan de olika funktionella grupperna kan användas som ett index för bottenfaunasamhällets struktur. I ett vattensystems övre delar (bäckar och mindre vattendrag) är sönderdelare (t ex bäcksländor) och skrapare (t ex många nattsländor och dagsländor) vanligare, medan de nedre delarna i vattendraget med mer nedbrutet organiskt material har fler filtrerande och detritusätande djur. Många av de försurningskänsliga djuren är skrapare. I artlistan anges varje taxas funktionella grupp. Försurningsindex Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (Henriksson & Medin 199). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1 - poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en -gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Känslighet anges efter Degerman et al 1994 (med något undantag). Kan ge max poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis* och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa (inkl sökprov)** ger 1 poäng och mer än 4 taxa*** ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger poäng. Modifiering Beteckningen ingen eller obetydlig påverkan har ändrats till obetydlig påverkan. Dessutom är klassindelningen något modifierad. Provpunkter med 6-7 indexpoäng benämns måttligt 26

Råån 28 Bilaga påverkade och gränsen för obetydlig påverkan har ändrats från >6 till >7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan >7 p = obetydlig påverkan Föroreningsindex Danskt faunaindex (DFI) Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex använts (Naturvårdsverkets Rapport 491. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. Vid de lokaler som är försurningspåverkade, blir bedömningen av organisk/eutrofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjöutlopp, där det naturligt utvecklas samhällen med många filtrerande organismer. Detta kan i hög grad påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En annan yttre faktor som kan vara av betydelse i små vattendrag är risken för uttorkning under torrperioder och bottenfrysning under sträng kyla. Risken för detta är störst på lokaler med mycket små tillrinningsområden. Danskt faunaindex består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, iglarna Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga (Asellus aquaticus), sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Eftersom flertalet snäckor i släktet Lymnaea numera benämns Radix, har vi valt att ersätta Lymnaea med Radix i indexet. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/- grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet kan anta ett värde mellan 1 7, där klass 7 betecknar den mest opåverkade miljön. Vi har även namnsatt klasserna för organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt nedan. I vissa fall, t ex vid starkt försurningspåverkade lokaler, följs dock inte indexvärdets beteckning. 7 = obetydlig påverkan = stark påverkan 6 = svag påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 5 = måttlig påverkan 1 = mycket stark påverkan 4 = betydlig påverkan 27

Naturvärdesindex Råån 28 Bilaga Indexet (efter Nilsson, C. et al 21) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Rödlistade arter (se nedan) i kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art. Antal taxa vattendrag: 41-45 ger 1 p, 46-5 ger p, >5 ger 1 p Antal taxa sjölitoral: 1- ger 1 p, 4-5 ger p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon) vattendrag: >,85-4,15 ger 1 p, >4,15 ger p Diversitet (Shannon) sjölitoral: >,8-4, ger 1 p, >4, ger p Raritet: Varje ovanlig art (se nedan under rödlistade arter) ger p Poängskala för bedömning av naturvärde: - >16 Mycket högt naturvärde - 6-16 Högt naturvärde - -6 Allmänt naturvärde Rödlistade arter Rödlistade arter har klassificerats enligt Gärdenfors (25) Rödlistade arter i Sverige 25 Artdatabanken, SLU. Kategorierna anges nedan: Den svenska rödlistans kategorier: RE Regionally Extinct (Försvunnen) CR Critically Endangered (Akut Hotad) EN Endangered (Starkt Hotad) VU Vulnerable (Sårbar) NT Near Threatened (Missgynnad) DD Kunskapsbrist Alla arter som förts till någon av ovanstående kategorier är för närvarande rödlistade i Sverige. De arter som tillhör någon av kategorierna CR, EN eller VU definieras som hotade. För bottenfaunan har även redovisats ovanliga arter. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas har vägts in vid bedömningen. Shannons diversitetsindex Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = -Σn i /N x log2 n i /N, där n i = antalet individer av den i:te arten och N = totala antalet individer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. 28

ASPT-index Råån 28 Bilaga ASPT-index (average score per taxon) (Armitage m fl 198) beräknas genom att i provet påträffade organismer identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta), varje familj ges ett poängtal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer. Klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index) Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd - vattendrag Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 491. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitetsindex 1 Mycket högt index ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex >,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-,71 6,1-6,9 6-1 6 22-29 Måttligt högt 2,22-2,97 5,-6,1 4-6 5 12-22 index 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5, 2-4 4 7-12 5 Mycket lågt index 1,48 4,5 2 7 29

Råån 28 Bilaga Litteratur Referenser Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. SNV Rapport 445. Gärdenfors, U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Henricsson, L. & Medin, M. 199. Bottenfaunan i 2 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 2. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 491. Naturvårdsverket. 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. 22:1. Nilsson, C. et al. 21. Bottenfauna i Jönköpings län 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 21:42. Bestämningslitteratur Brink, P. 1952. Svensk Insektsfauna. Bäcksländor. Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J. 1988. En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret, Storströms amtskommune. Köpenhamn. Edington, J.M. & Hildrew, A.G. 1995. A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M. 1977. A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Elliot, J.M & Mann, K.H. 1979. A key to the British freshwater leeches. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 4. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T. 1988. Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 49. Enckell, P.H. 198. Fältfauna. Kräftdjur. Lund. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A. 199. Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Ent. Tidskrift 111:15-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 199. Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 811. Forchhammer, K. 1986. De danske Rhyacophila-arter. Flora og fauna 92:85-88. Glöer, P. & Meier-Brook, C. 1994. Süsswassermollusken. Ein Bestimmungsschlüssel für die Bundesrepublik Deutschland. Deutscher Jugendbund für Naturbeobachtung. Glöer, P. 22. Die Süsswassergastropoden Nord- und Mitteleuropas. Die Tierlwelt Deutschlands, 7 Teil. ConchBooks. Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V. 197. Danmarks Fauna. Biller, band 4, 6 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn. Holmen, M. 1987. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Hubendick, B. 1949. Våra snäckor. Snäckor i sött och bräckt vatten. Stockholm. Hynes, H.B.N. 1977. A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 17.

Råån 28 Bilaga Kaiser, E. W. 1977. Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 8:65-79. Killeen, I., Aldridge, D. & Oliver, G. 24. Freshwater Bivalves of Britain and Ireland. Field Studies Council. Cambridge. Lepneva, S.G.1971. Fauna of the USSR. Trichoptera. Vol 2. Jerusalem. Lillehammer, A. 1988. Stoneflies (Plecoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 21. Macan, T.T. 197. A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Macan, T.T. 1977. A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 1. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M. 1988. The larvae of North European Colymbetes. Ent. Tidskrift 19:87-96. Nilsson, A. (ed). 1996. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed). 1997. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M. 1995. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 2. Reynoldson, T. B. 1978. A key to the British species of Freshwater Triclads. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 2. Sahlén, G. 1996. Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A. 1989. Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 5. Svensson, B.S. 1986. Sveriges dagsländor (Ephemeroptera), bestämning av larver. Ent. Tidskrift 17:91-16. Wallace, I.D. 1977. A key to larvae and pupae of Sericostoma personatum and Notidobia ciliaris in Britain. Freshwater Biology 7:9-98. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 199. A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 51. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 2. Keys to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scient.Publ. nr 61. 1

Råån 28 Bilaga 4 Bilaga 4. Resultat - Vattenföring vid Bröddebacken Dygnsflöden vid SMHI s vattenföringsstation Bröddebacken (Stn 94-2127) i Råån 28. Datum jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 1,81 2,916 1,46 1,16,714,244,9,45,956,421 2,199 1,5 2,81 2,794 1,712 1,225,765,227,82,5,825,658 1,94,21,777 2,172 1,49 1,12,661,219,68,41,77,688 1,66 9,12 4,74 1,856,98 1,8,628,22,7,567,644,546 1,66 7,4 5,7 1,57,21 1,129,621,188,67 1,14,548,619 1,195 7,158 6,791 2,547 4,7 1,999,6,187,71,799,567 1,8 1,87 6,27 7,784 2,856 4,49 2,269,6,175,19,454,55 1,479 1,27 5,74 8 2,41 2,1 2,81 1,78,64,162,126,42,519 1,4,991,522 9,16 1,8 2,26 1,519,565,15,19,629,49,879,972 2,84 1,44 1,654 1,97 1,296,518,152,99,658,475,722,997 4,19 11 4,65 1,82 1,946 1,196,49,151,224,9,471,671,587 4,28 12,22 1,224 1,867 1,26,492,19,259,791,448,64 6,22 2,875 1 2,51 1,154 4,895 1,94,486,177,161,62,421,617,46 2,25 14 1,87 1,58 5,64 1,26,472,169,1,51,99,66,62 2,161 15 1,661,98 4,28 1,164,472,192,81,48,67,542 6,65 2,122 16 1,96,919,4 1,45,472,19,76,47,54 1,49,686 1,924 17 2,114,926 2,429 1,2,468,178,8,92,8,617 2,46 1,777 18 1,899,945 2,522,997,446,155,1,64,21 5,779 2,44 1,52 19 5,4,887,48,94,425,14,211,449,,2 2,574 1,499 2 4,116,858,5,86,416,1,46,42,288,27,12 2,728 21 2,78,822 6,78,82,96,1,25,85,284 2,194 2,985,57 22 2,17,887 9,719,779,69,16,178,4,277 1,89 2,67,444 2 1,564,87 4,9,744,54,141,128,574,1 1,514 1,9,12 24,84,77 2,879,71,44,12,17 2,157,289 1,227 1,622 2,86 25,91,751 2,29,716,8,11,79 2,7,252 2,29 1,245 2,15 26,89,772 1,92,69,55,11,7 2,489,28,85 1,2 1,774 27 4,68,88 1,79,679,48,1,64 1,864,28 9,868 1,189 1,591 28 2,94,89 1,585,684,98,19,5 2,61,256 5,76 1, 1,84 29 2,14,92 1,52,68,2,151,51 2,5,268 2,891 1,295 1,29 2,62 1,96,65,299,121,47 1,792,4 2,126 1,8 1,112 1 2,294 1,16,284,46 1,192 1,88 1,2 2

Råån 28 Bilaga 4 m /s 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4,, 2, 1,, januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Övriga flödesuppgifter från Bröddebacken 28. Månadsmedelflöden m /s Kommentar Januari 2,42 Februari 1,9 Mars,1 April 1,9 Maj,48 Juni,16 Juli,12 Augusti,91 September,42 Oktober 2, November 2,24 December,7 Årsmedelvärde 1,4 Minvärde,4 aug Maxvärde 9,87 27 okt

Råån 28 Bilaga 5 Bilaga 5. Resultat Transporter 27 Ämnestransporter från Råån ut till Öresund av nitratkväve, totalkväve, totalfosfor och TOC Vecka Flöde NO-N Tot-N Tot-P TOC milj m/vecka ton/vecka ton/vecka ton/vecka ton/vecka 1,9 5,64 8,6, 16,77 *2 5, 45,56 48,71,62 2,4 6,5 54,6 57,1,757 26, 4 2,5 21,4 22,,22 8,74 5 4,,2 4,8,41 14,77 6 1,4 11,1 11,4,147 5,1 7,8 5,6 6,1,1, 8,7 5, 5,2,1 2,7 9 5, 42,5 4,8,552 22,57 1,7,2 1,6,292 1,1 11 1, 1, 1,7,1 4,1 12,9 6,4 6,7,57 2,77 1,6 4,2 4,1,28 1,8 14,5,1,7,2 1,61 15,5 2,4,5, 1,97 16,4 2,1 2,,25 1,54 17,4 1,4 2,1,2 1,61 18, 1,1 1,4,18 1,67 19, 1, 1,4,27 2,48 2,4 1, 1,5,1 1,94 21, 1,1 1,2,2 2,12 22,4 2, 2,5,44 2,62 2,2,6 1,,9 1,22 24,2,6,7,12 1,11 25,6,,9,51 2,7 26,6 4,1 4,9,54 1,47 * Veckoprov 2 saknades, transporter som berör denna vecka är beräknade. 27 9, 7,1 52,7 1,116 58, 28 2,6 9,9 12,,294 21,57 29,7,2,5,56,98 4,4 2,6 22,7,59 27,8 1 1,4 7,4 7,6,78 7,9 2 1, 4,8 5,6,7 5,27,9 4, 5,1,9 5,25 4,6 2,6,1,26 2,45 5,5 2,2 2,5,17 2,7 6,7 2,9,5,28 2,74 7,9 4, 4,9,61,99 8 1, 4,8 5,5,4 4,12 9,9 4,7 5,,5,8 4 1,1 5,4 6,1,8 4,5 41,6 2,7,, 2,2 42,5 2,4 2,7,26 1,95 4,4 2,1 2,5,16 1,76 44 1, 7,6 8,5,54 6,5 45 2, 15,2 17,6,91 1,6 46 1, 7, 8,,7 4,15 47,7 4,7 5,,24 2,2 48 7,6 7,9 8,4,41 4,16 49 5, 41,2 45,7,26 27,25 5 2, 16,2 18,,12 11,4 51,8 6, 7,4,28 2,82 52,8 6,9 7,4,42,7 Totalt 27, ton 564 626 7, 4 4

Råån 28 Bilaga 6 Bilaga 6. Resultat - halter och transporter 28 Halter och beräknade transporter för de flödesprovtagna veckoproverna. Vecka NO-N Tot-N Tot-P TOC NO-N Tot-N Tot-P TOC µg/l µg/l µg/l mg/l ton/vecka ton/vecka ton/vecka ton/vecka 1 66 76 1 2,7,4,9,49 1,7 2 664 784 88 2,6 15,6 18,,196 5,7 797 915 89 1,9 16,7 18,9,181 4,1 4 827 92 86 2,5 2, 22,4,25 5,15 5 848 916 81 2,22 16,2 17,7,15 4,6 6 82 92 69 2,85 1, 14,5,1 4,7 7 792 872 5,2 6,5 7,1,9 2,55 8 714 75 6 2,6 4,6 4,8,29 1,5 9 68 712 64 1,97 5,7 6,5,55 1,81 1 78 899 71 2,56 19,7 22,5,186 6,4 11 77 86 1 2,56 2, 22,1,27 6,6 12 78 82 *26 2,5 27,7,2,89 9,57 1 789 9 *24 11, 1,2,6 4,24 14 677 86 *26 2,46 6,9 8,,24 2,57 15 722 79 *22 2,82 8, 9,2,24,22 16 6 71 *15 2,42 5, 5,6,1 1,9 17 577 64 *19 2,17,2,4,1 1, 18 55 55 *17 2,61 2, 2,4,8 1,41 19 45 57 *2 2,82 2, 2,5,9 1,25 2 77 46 *24 2,8 1, 1,6,9,99 21 42 4 *25 2,5 1, 1,2,12,72 22 15 87 94 2,45,8 1,,28,64 2 18 41 14 2,7,5,6,24,8 24 15 4 26,4,5,26 **,41 25 **, **,4 **,22 **,9 26 2 11 176,87,,,18,29 27 27 64 1,4,2,2 **,12,11 28 177 19 4,1,2,,9,5 29 145 216 529 4,66,2,,8,51 16 26 27 4,52,1,,18,42 1 17 294 66,98,1,1,4,16 2 24 29 178 5,61 1,4 1,9,9 2,92 8 522 18 6, 1,5 2,2,76 2,69 4 278 5 17 4,26 2,2 2,5,52 2,48 5 59 64 92 5,7 9,5 1,4,144 8,19 6 54 64 77,78 2,8,,41 2,4 7 486 58 8,99 1,7 1,9,28 1,7 8 458 498 77,44 1, 1,1,21,82 9 29 24 111 2,92,6,7,21,61 4 269 27 81,14 1,5 1,7,1 1,6 41 586 65 76 4,26 4,9 5,4,64,48 42 712 77 99 4,77 12,4 1,,155 7,9 4 769 811 6 4,16 1, 14,,129 7,92 44 829 96 18 5,68 2,9 25,9,295 16,2 45 789 82 67 5,6 7,1 7,4,6 4,8 46 748 87 78 4 24, 25,9,29 12,62 47 846 882 76 4,2 16,4 17,2,16 8,19 48 84 867 5 4,1 8, 8,5,62,91 49 785 8 91,42 4,5 6,4,76 14,76 5 857 88 57,28 2,5 21,2,15 7,86 51 84 88 54,27 1,9 14,4,92 4,84 52 81 89 56 2,6 14,1 14,6,97 4,1 5,,1,21,88 Median 68 71 77,1 Medel 571 6476 9, Summa 42 474 4,2 195 Min 17 216 15 1, Max 857 92 529 6, * Värden från omanalys. ** Veckoprov 25 saknades, transporter som berör denna vecka är beräknade. Analys Tot-P vecka 27 och TOC vecka 24 är ej gjorda, transporter som berör dessa veckor är beräknade. 5

Råån 28 Bilaga 6 Resultat halter och transporter, veckoprov omräknat till månadsprover 28 Månadshalter har beräknats flödesviktat utifrån de flödesprovtagna veckoproven. Månad NO-N Tot-N Tot-P TOC NO-N Tot-N Tot-P TOC µg/l µg/l µg/l mg/l ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån jan 7846 8821 86 2,21 65,1 7,2,717 18,5 feb 7719 856 6 2,66 4, 7,8,265 11,8 mars 7778 871 51 2,65 82,6 92,4,546 28,14 apr 6471 7269 2 2,54 2,5 26,4,72 9,22 maj 96 4752 7 2,66 6,5 7,8,6 4,7 jun 295 876 181 2,86 1,6 2,1,98 1,55 jul 1717 2748 265 4,12,7 1,1,16 1,65 aug 4657 549 117 5,25 14,5 17,1,65 16,5 sep 4471 511 8,58 6, 7,2,117 5,5 okt 7489 812 92 4,94 52,2 56,6,69 4,4 nov 799 8462 72 4,2 59, 62,8,51 1,42 dec 8172 8542 69,8 86, 89,9,721 2,45 Medel 595 67 94,4 Summa 4 474 4,24 195 Resultat halter och transporter, flödesblandade månadsprover 28 Stickprov för varje vecka har blandats flödesproportionellt till månadsprov. Månadsprovet har analyserats och transporter har beräknade utifrån dessa halter. Månad NO-N Tot-N **Tot-P TOC NO-N Tot-N **Tot-P TOC µg/l µg/l µg/l mg/l ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån jan *7846 *8821 *86 *2,21 65,1 7,2 18, feb 755 81 15 2,9,5 5,6 1,6 mars 867 96 9 2,6 92, 96,2 25,1 apr 68 69 9 2,8 2,2 25,1 1, maj 4 442 21 2,94 6,6 7, 4,8 jun 26 17 1,1 1,4 1,7 1,6 jul 169 215 24,44,7,9 1,4 aug 568 625 55 5,56 17,7 19,5 17, sep 46 446 25,12 5,7 6, 4,4 okt 89 92 19 4,9 58,5 65, 28,5 nov 867 942 21,88 64, 69,9 28,8 dec 875 946 28,7 92,1 99,6 8,9 Median 6965 7455,1 Summa 461 5 19 Medel 619 6787, Min 169 215 2,4 Max 875 946 5,6 * Då prover saknades för januari har halterna från de flödesprovtagna veckoproverna använts. ** Analysserien bedöms ej vara rimlig 6

Råån 28 Bilaga 7 Bilaga 7. Resultat Bottenfauna, artlista, provpunktsbeskrivning och kommentar I detta kapitel redovisas varje provpunkt på ett uppslag. På vänstersidan finns lokalbeskrivning med foto och skiss, bedömning av undersökningsresultatet med kommentarer samt jämförelser med tidigare resultat. På högersidan finns de kompletta artlistorna. Lokalbeskrivningen följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag-bottenfauna tidsserier (96-6-24). Underlag till bedömningar av indexvärden och påverkansgrad ges i metodikkapitlet. Under rubriken Jämförelser med tidigare undersökningar har endast datum för undersökningarna uppgivits. Följande undersökningar avses: 1999: Ekologgruppen. Bottenfaunan i Rååns vattensystem 1999. Tekniska förvaltningen, Helsingborgs kommun.2 2: Ekologgruppen. i Råån 2. Rååns vattenvårdsförbund.21. 21: Ekologgruppen. i Råån 21. Rååns vattenvårdsförbund.22. 22: Ekologgruppen. i Råån 22. Rååns vattenvårdsförbund.2. 2: Ekologgruppen. i Råån 2. Rååns vattenvårdsförbund.24. 24: Ekologgruppen. i Råån 24. Rååns vattenvårdsförbund.25. 25: Ekologgruppen. i Råån 25. Rååns vattenvårdsförbund.26. 26: Ekologgruppen. i Råån 26. Rååns vattenvårdsförbund.27. 27: Ekologgruppen. i Råån 27. Rååns vattenvårdsförbund.28. Förklaring till artlistorna I artlistan redovisas totala antalet individer av förekommande taxa samt den procentuella andelen av provets totala individantal. Provtagningens kvalitet har kontrollerats efter förändring av antal taxa med fler delprov, om förändringen då sista delprovet räknas in är < 8 % bedöms kvaliteten vara mycket god (anges i tabellen som värde >92), 8 % god (värde 7 92) och under % svag (värde under 7). Varje taxas känslighetsgrad/funktion anges i kolumnerna A-D, vilket förklaras i tabellen nedan. Försurningskänslighet Taxats funktion Känslighet för organisk-eutrofierande Taxats hotkategori belastning Kolumn A Kolumn B Kolumn C Kolumn D 1=taxat tål ph <4,5 1=filtrerare 1=påträffats i höggradig förorenat vatten Akut hotad (CR) 2=taxat tål ph 4,5-4,9 2=detritusätare 2=påträffats i vattendrag som bedömts Starkt hotad (EN) kraftigt påverkade av jordbruk =taxat tål ph 5,-5,4 =predator =påträffats i vattendrag som bedömts Sårbar (VU) måttligt påverkade av jordbruk 4=taxat tål ph 5,5-5,9 4=skrapare 4=typiskt för vattendrag som på sin höjd är Missgynnad (NT) belastade av skogsbruk 5=taxat tål inte ph <6, 5=sönderdelare 5=påträffats mest i vattendrag med mycket låg ledningsförmåga Kunskapsbrist (DD) 5=ovanlig art i ett regionalt perspektiv Klassningen enligt kolumnerna A och C har huvudsakligen hämtats ur SNV Rapport 445 av Degerman m fl. 1994 Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Klassningen enligt kolumn B har hämtats ur fack- och bestämningslitteratur för respektive art/grupp. Klassningen enligt D grundar sig på Rödlistade arter i Sverige 25. Som underlag vid bedömningen av ovanliga arter har använts Degerman, E. (1994), där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Även fynddata från Ekologgruppens databas med för närvarande 156 lokaler från södra Sverige har vägts in vid bedömningen. 7

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Halmstad SKA-Råå21 Provdatum: 28-1-7 Koordinater x: 625957 y: 126756 Kommun: Svalöv Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: m SV Halmstads by, ca 15 m uppströms vägbro Lokal lämplig för provtagning: bra - mjuk botten Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 1,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,15 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur: 11,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 2 Finsediment: 1 Överv.veg: D1 2 Grovdetritus: D1 Sand: D 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mjuk Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 Träd: Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-7 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 12p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 2 bäcksländesläkten Antal taxa: 1p 1 dagsländefamilj Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p 1 familj husbyggare ASPT-index: lågt Gammarus, Elodes, Elmis aenea, Limnius Gammarus: p EPT-index: mycket lågt volckmari Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: måttligt >1 Oligochaeta Musslor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Sphaerium Dominerande taxa: Snäckor: - Gammarus pulex, 4% B/P index: 2p Baetis rhodani, 18% Baetis vernus, 14% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Kommentarer: Artantalet var måttligt, i nivå med tidigare undersökningar. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom snäckor. Snäckor har endast noterats vid enstaka tillfällen tidigare. Även bäcksländor har noterats ytterst sparsamt på lokalen, i år noterades enstaka ex av Capnia bifrons och Nemoura avicularis. Liksom vid de tidigare undersökningarna var sötvattensmärlan (Gammarus pulex) en av de dominerande arterna. Inga riktigt renvattenkrävande sländarter noterades förutom bäcksländorna och några få bäckvattenbaggar. Några smutsvattenindikerande arter noterades med enstaka individer. Lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av organisk förorening. Det är samma bedömning som vid undersökningen 27. Föroreningsgraden har pendlat mellan betydlig och måttlig mellan åren. En ovanlig art noterades, bäcksländan Capnia bifrons, som även noterats tidigare på lokalen. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-1 27 286 2,9 4, 7 1 11 obetydlig 21-1-11 1 146 2, 4,4 7 1 1 obetydlig 22-1-9 2 2,9 4, 7 1 1 obetydlig 2-11-4 7 6567 2,5 5,1 12 1 12 obetydlig 9 24-1-12 1 429 2,9 5,2 1 1 12 obetydlig 25-1-1 4 65,1 4,5 8 1 1 obetydlig 26-1-12 25 2794 2,1 4,9 5 1 1 obetydlig 27-1-4 25 1961 2, 5,5 8 1 11 obetydlig 9 28-1-7 29 1282 2,8 4,9 7 1 12 obetydlig högt högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 21. Råån, Halmstad Provt.datum 28-1-7 Provtagningskvalitet 87 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 2 1 1 1 7,8 IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata 1 2 1 1,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 19 28 1 22 79 6,2 Sphaerium sp. 2 1 2 2 2,2 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 1 1,1 Gammarus pulex 4 5 2 26 15 7 52 214 44,9 Pacifastacus leniusculus 2 5,4 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani 2 4 2 71 48 57 25 21 18, Baetis vernus 4 4 21 45 46 47 25 184 14,4 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Nemoura avicularis 1 5 4 1 1 2,2 Capnia bifrons 5 5 1 1,1 SKALBAGGAR Coleoptera Colymbetinae 1 1,1 Platambus maculatus 1 4,2 Elodes sp. 2 4 2 5 5,4 Elmis aenea 2 4 4 2 2,2 Limnius volckmari 2 4 4 1 2,2 Oulimnius sp. 4 2 2,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Hydropsyche angustipennis 2 1 16 25 6 17 67 5,2 Hydropsyche siltalai 1 1 2 6 1 7,5 Limnephilidae 1 5 2 2 2 1 5,4 Limnephilus sp. 1 5 2 1 1,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1 1,2 Eloeophila sp. 1 1,1 Pseudolimnophila sp. 1 1,1 Pilaria sp. 1 1,1 Dicranota sp. 1 2 1 2,2 Ptychoptera sp. 2 2 1 1,1 Simuliidae 1 1 2 1 1,1 Chironomidae 1 2 1 21 19 14 29 5 1 1,4 Limnophora sp. 5 1 1,1 ANTAL TAXA 29 INDIVIDANTAL 21 289 157 2 9 1282 1 Individantal/m 2 1282 9

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Sireköpinge SKA-Råå22 Provdatum: Lokaltyp: Å 28-1-7 Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: 6249 y: 12499 Kommun: Svalöv Läge: strax nedströms Sireköpinge kyrkogård - där allé går ut Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,25 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:), m Vattentemperatur: 11,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 2 Gräs/äng: Träd: D1 lönn Barrskog: Hed: Buskar: D Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): 2 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-7 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig svag Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 14p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: hög Virvelmaskar Antal taxa: 2p dagsländefamiljer Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: p 4 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p EPT-index: måttligt aenea, Limnius volckmari, Ancylus Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: 1p fluviatilis DFI-index: högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p >1 Oligochaeta Dominerande taxa: Snäckor: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Gammarus pulex, 6% B/P index: 2p Erpobdella, Sphaerium, Radix, Caenis rivulorum, 9% Psychodidae Hydropsyche siltalai, 8% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: 4p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt, högre antal har endast noterats 26 (4 taxa). Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom bäcksländor. Bäcksländor har inte noterats på lokalen vid de tidigare undersökningarna. Sötvattensmärlan (Gammarus pulex) var dominerande med 6 % av individantalet. Arten har varit talrik även vid tidigare undersökningar. Renvattenkrävande nattsländor såsom Rhyacophila nubila och Goera pilosa noterades. Krävande bäckvattenbaggar noterades i ganska riklig mängd, i större mängd än tidigare. En förbättring kunde skönjas i årets resultat och lokalen nådde upp till 6 poäng i föroreningsindex. Lokalen bedömdes därmed vara svagt föroreningspåverkad. Det är första gången lokalen når upp till denna bedömning. Vid de tidigare undersökningarna har bedömningen pendlat mellan betydlig och måttlig. En ovanliga art noterades: snäckan Gyraulus crista. G crista har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-1 28 669 2, 4, 6 1 1 obetydlig 21-1-11 561 2,9 4,8 9 1 1 obetydlig 22-1-9 1 177,4 4,4 5 1 11 obetydlig 2-11-4 4 258,2 4,5 8 1 11 obetydlig 24-1-12 4 54,4 5,2 12 1 1 obetydlig 25-1-1 9 1741,9 5, 14 1 1 obetydlig 4 26-1-12 4,8 5,2 15 1 14 obetydlig 7 27-1-4 5 561 2,2 4,8 1 1 1 obetydlig 28-1-7 41 2227,6 5,5 14 1 14 obetydlig 6 svag 4 högt

Råån 28 Vattenundersökning 22. Råån, Sireköpinge Provt.datum 28-1-7 Provtagningskvalitet 88 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Polycelis sp. 1 1 2,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 18 51 2 149 6,7 Eiseniella tetraedra 2 2 2 1 2 5,2 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 2 2,1 Helobdella stagnalis 2 1 2 2 4,2 Dina lineata 2 2 2,1 Erpobdella octoculata 1 2 11 11 17 16 1 65 2,9 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 6 1 2 1 7 1,7 Sphaerium sp. 2 1 2 1 5 14 11 9 4 1,8 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica/labiata 4 2 1 1 1 4 7, Bathyomphalus contortus 4 2 1 1, Gyraulus albus 4 2 1 4 2 14 51 2, Gyraulus crista 4 2 5 1 1, Ancylus fluviatilis 4 2 2 28 11 64 2,9 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 1 1 1 51 2, Gammarus pulex 4 5 2 27 157 211 66 164 85 6,1 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 1 5 1 25 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 9 12,5 Caenis horaria 4 4 9 9,4 Caenis rivulorum 4 4 1 78 8 24 21 9, Baetis rhodani 2 4 2 2 4 14 4 12 54 2,4 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp. 2 4 2 2 2,1 Elmis aenea 2 4 4 15 19 15 27 19 4,9 Limnius volckmari 2 4 4 2 2 14 16 1 11 5,1 Oulimnius sp. 4 2 4 2 15 5 49 2,2 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 1 4 4 1 4 9,4 Rhyacophila sp. 1 2 1,1 Tinodes waeneri 2 4 2 1 1 2,1 Polycentropus flavomaculatus 1 1 4 2 6, Hydropsyche angustipennis 2 1 1 1 1,1 Hydropsyche pellucidula 1 1 1 2,1 Hydropsyche siltalai 1 1 2 5 21 18 6 4 177 7,9 Hydroptila sp. 4 4 1 1, Lepidostoma hirtum 2 5 4 8 1 7 2 1,4 Goera pilosa 2 5 4 1 1 2,1 Athripsodes cinereus 5 7 7, Athripsodes sp. 2 5 4 7, TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1 2,1 Pericomini 1 5 5 1,4 Simuliidae 1 1 2 2 1,1 Chironomidae 1 2 1 1 11 24 25 21 91 4,1 Ceratopogonidae 1 1 1 1 1 6, Limnophora sp. 5,1 ANTAL TAXA 41 INDIVIDANTAL 49 464 59 94 451 2227 1 Individantal/m 2 2227 41

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Vallåkra i ny meanderslinga SKA-Råå24 Provdatum: Lokaltyp: Å 28-1-14 Naturligt/grävt: grävt Lokal lämplig för provtagning: måttlig - sandigt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: 62845 y: 11641 Kommun: Helsingborg Läge: ca 5 m nedströms landsvägsbron, slingans övre del Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 4 m Vattenhastighet (-): 1 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 6 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 7 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur: 12,8 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: D1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: D1 1 trådalger Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: D1 Träd: D2 al Barrskog: Hed: Buskar: D Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D1 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-14 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig svag Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 bäcksländesläkte Antal taxa: 2p 4 dagsländefamiljer Shannonindex: mycket högt Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p EPT-index: måttligt Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: högt >1 Oligochaeta Musslor: 1p Asellus aquaticus, Psychodidae Dominerande taxa: Snäckor: 1p Chironomidae, 19% B/P index: 2p Oligochaeta övriga, 17% Gammarus pulex, 12% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 8p Ovanliga arter: Capnia bifrons, p Tinodes pallidulus, p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Shannon index: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt, i nivå med toppnoteringen 2 (42 taxa). Alla viktiga djurgrupper noterades förutom iglar. Iglar noterades senast 21. Dagsländan Baetis rhodani som tidigare varit en dominerande art hade minskat betydligt i antal. Dag- och nattsländor var väl representerade med 7 respektive 12 arter. Renvattenkrävande dag- och nattsländor samt bäckvattenbaggar noterades. Smutsvattenindikatorer noterades sparsamt, men med några tillkommande individer/arter jämfört med i fjor. Det gör att lokalen tappade poäng i föroreningsindex och lokalen bedömdes nu vara svagt föroreningspåverkad. Resultatet visade dock inte på någon större förändring jämfört med föregående undersökning.26 och 27 bedömdes lokalen vara obetydligt föroreningspåverkad (26 med viss tvekan). Lokalen har haft en svagt uppåtgående trend från måttlig påverkan år 2-22, obetydlig 2 och svag 24-25. Två ovanliga arter noterades; bäcksländan Capnia bifrons och nattsländan Tinodes pallidulus. Lokalen bedömdes ha ett högt naturvärde. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde 1999-1-14 27 246 2,8 5,2 8 1 1 obetydlig 5 betydlig 2-1-11 1 215,1 5, 1 1 12 obetydlig 21-1-4 2 489,6 5,1 1 1 1 obetydlig 22-1-9 147,5 5,7 11 1 12 obetydlig 2-1-2 42 122,7 6, 2 1 1 obetydlig 7 obetydlig 1 24-1-12 286,6 6,2 14 1 12 obetydlig 6 svag 25-1-1 4 922,6 5,5 15 1 12 obetydlig 6 svag 26-1-18 7 269, 6, 18 1 12 obetydlig 7 obetydlig 6 27-1- 2 145 2,6 6, 15 1 12 obetydlig 7 obetydlig 28-1-14 41 15 4, 6, 2 1 1 obetydlig 6 svag 8 högt högt högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 24. Råån, Vallåkra Provt.datum 28-1-14 Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 26 5 2 25 5 174 17, Eiseniella tetraedra 2 2 1 1,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 5 1 7 7 29 2,9 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 1 4 4 15 1,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 1 1 2,2 Gammarus pulex 4 5 2 18 55 25 12 12 122 12,1 Pacifastacus leniusculus 1 1,1 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 1 4 5,5 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 1 2 1 7 1 24 2,4 Caenis rivulorum 4 4 2 17 19 28 7 7 7, Ephemerella ignita 2 5 1 1 1, Baetis fuscatus 4 4 4 2 2 4,4 Baetis rhodani 2 4 2 8 9 14 1,1 Baetis sp. 2 4 2 2 2,2 Centroptilum luteolum 2 4 11 1 12 1,2 Cloeon dipterum 2 4 2 1 1,1 Cloeon sp. 2 4 2 1 1,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons 5 5 2 1, SKALBAGGAR Coleoptera Agabus sp. 1 2 1 1,1 Hydraena gracilis 5 1 1,1 Hydraena riparia 5 5 1 9,9 Elmis aenea 2 4 4 9 8 2 2, Limnius volckmari 2 4 4 2 6 11 1,1 Oulimnius tuberculatus 4 4 8 15 1,5 Oulimnius sp. 4 5 1 12 26 56 5,6 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 1 4 1 2 5 2 1 1, Rhyacophila sp. 1 1 1,1 Lype phaeopa 2 2 4 1 1,1 Tinodes pallidulus 4 5 2 1 6,6 Tinodes waeneri 2 4 2 1 1,1 Tinodes sp. 2 4 2 2 2,2 Cyrnus trimaculatus 1 1 4 2 6,6 Polycentropus flavomaculatus 1 1 11 1 4 4 5,5 Polycentropus irroratus 1 1 1 1,1 Hydropsyche angustipennis 2 1 1 15 16 19 8 59 5,9 Hydropsyche pellucidula 1 1 1 6 12 14 42 4,2 Hydropsyche siltalai 1 1 2 1 2 1 1 1, Hydroptila sp. 4 4 2 2,2 Goera pilosa 2 5 4 2 2,2 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 4 1 1 6,6 Pericomini 1 1 1,1 Simuliidae 1 1 2 5 2 7,7 Chironomidae 1 2 1 2 52 1 2 51 189 18,8 Ceratopogonidae 1 1 2 2,2 Empididae 2 1 1,1 Limnophora sp. 5 1 1 2,2 ANTAL TAXA 41 INDIVIDANTAL 118 25 2 199 22 15 1 Individantal/m 2 15 4

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Gantofta SKA-Råå7 Provdatum: Lokaltyp: Å 28-1-9 Naturligt/grävt: naturligt Koordinater x: Lokal lämplig för provtagning: bra - blockig och däremellan grus Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: 6211296 y: 11277 Kommun: Helsingborg Läge: Ca 4 m nedströms landsvägsbro Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): Lokalens bredd (provyta, uppsk): 5 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våtyta): 7 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,4 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),6 m Vattentemperatur: 12,2 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 2 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: D1 1 mossa Fina block: D1 Makroalger: Grova block: 1 Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: D2 1 Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 2 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-9 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig obetydlig Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig Virvelmaskar Antal taxa: 1p 2 bäcksländesläkten Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: p 4 dagsländefamiljer ASPT-index: måttligt 2 familjer husbyggare Gammarus: p EPT-index: måttligt Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Surhetsindex: mycket högt Bäckbaggar: 1p Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis DFI-index: mycket högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Musslor: 1p >1 Oligochaeta Dominerande taxa: Snäckor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Radix Hydropsyche siltalai, 26% B/P index: 2p Caenis rivulorum, 2% Chironomidae, 7% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Bithynia leachii, p Kommentarer: Artantalet var högt, det högsta antalet som uppnåtts på lokalen. Alla viktiga djurgrupper noterades. Den första bäcksländan noterades 27, i år noterades två individer av två arter. Antalet sländarter hade ökat i jämförelse med tidigare undersökningar. Av renvattenkrävande arter noterades t ex nattsländan Rhyacophila nubila och dagsländan Heptagenia sulphurea samt bäckvattenbaggar i ganska riklig mängd. Ett förbättrat resultat kunde skönjas på lokalen i år och lokalen bedömdes vara obetydligt påverkad av förorening. Lokalen har bedömts vara måttligt föroreningspåverkad vid samtliga tidigare undersökningar. En ovanlig art noterades; snäckan Bithynia leachii. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-1 9 168,5 5,2 14 1 1 obetydlig 4 måttlig 21-1-9 5 84 2,8 4,9 1 1 1 obetydlig 22-1-8 28 2,8 5,1 11 1 1 obetydlig 2-1-2 9 514 2, 5,1 15 1 1 obetydlig 9 24-1-6 27 1,4 5,6 12 1 12 obetydlig 25-1-5 4 4711 2,4 5, 11 1 1 obetydlig 26-1-18 4 241, 4,8 1 1 1 obetydlig 6 27-1- 5 212 2,6 5, 1 1 1 obetydlig 28-1-9 4 197,4 5,5 16 1 1 obetydlig 7 obetydlig högt högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 7. Råån, Gantofta Provt.datum 28-1-9 Provtagningskvalitet 95 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % RUNDMASKAR Nematoda 2 2 1 1 1,1 VIRVELMASKAR obest Turbellaria Polycelis sp. 1 1,1 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 15 2 2 115 6, Eiseniella tetraedra 2 2 2 2,1 IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata 1 2 2 2,1 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 7 5 5 7 8 2 1,7 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica/labiata 4 2 1 1,1 Bathyomphalus contortus 4 2 1 1,1 Gyraulus albus 4 2 1 2 5 11,6 Ancylus fluviatilis 4 1 1 4 9,5 Theodoxus fluviatilis 4 2 2 1 4 5 12,6 Bithynia leachii 4 5 1 1 2,1 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 1 1 2,1 Gammarus pulex 4 5 2 15 29 25 9 2 128 6,7 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 1 2 1 16,8 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 7 1,5 Caenis horaria 4 4 1 1,1 Caenis rivulorum 4 4 25 2 66 164 155 442 2,2 Heptagenia sulphurea 2 4 4 1 1,1 Baetis rhodani 2 4 2 1 8 2 26 1,4 Centroptilum luteolum 2 4 2 2,1 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Leuctra sp. 1 5 4 1 1,1 Isoperla sp. 1 1 1,1 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 1,1 Elmis aenea 2 4 4 6 9 27 2 17 79 4,1 Limnius volckmari 2 4 4 6 25 74 2 7 15 7,1 Oulimnius tuberculatus 4 7 1 11,6 Oulimnius sp. 4 17 29 27 2 4 19 7, NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 1 4 5 1 1 2 9,5 Rhyacophila sp. 1 1 1,1 Cyrnus trimaculatus 1 1 1 1,1 Plectrocnemia conspersa 1 1 1 1,1 Polycentropus flavomaculatus 1 1 1 2 2 5, Hydropsyche pellucidula 1 1 15 2 2 22 1,2 Hydropsyche siltalai 1 1 2 24 99 16 167 74 5 26,2 Hydroptila sp. 4 4 1 1 2 7,4 Lepidostoma hirtum 2 5 5 1 12,6 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 1,1 Dicranota sp. 1 2 2 2 1 11,6 Simuliidae 1 1 2,2 Chironomidae 1 2 1 15 1 5 52 142 7,4 Limnophora sp. 5 1 7 8,4 ANTAL TAXA 4 INDIVIDANTAL 144 298 488 575 42 197 1 Individantal/m 2 197 45

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Råån, Raus kyrka SKA-Råå26 Provdatum: Lokaltyp: Å 28-1-9 Naturligt/grävt: naturligt Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Koordinater x: 62122 y: 11418 Kommun: Helsingborg Läge: ca 2 m uppstr landsvägsbro, S Raus kyrka - vid vadstället mittemot stig norrifrån kyrkan Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 5 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 8 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 1 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,2 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur: 11,6 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: 1 Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: D2 grön trådalg Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 2 Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-9 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 14p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: mycket hög Virvelmaskar Antal taxa: 2p dagsländefamiljer Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare ASPT-index: lågt Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea, Gammarus: p EPT-index: lågt Limnius volckmari, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: måttligt Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus, Musslor: 1p Erpobdella, Sphaerium Dominerande taxa: Snäckor: 1p Caenis rivulorum, 5% B/P index: 2p Hydropsyche angustipennis, 2% Limnius volckmari, 9% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: mycket högt Kriteriepoäng - totalt: 26p Hotade arter: Proasellus coxalis (EN), 16p Ovanliga arter: Bithynia leachii, p Boreobdella verrucata, p Sisyra fuscata?, p Övriga kriterier: Antal taxa: 1 poäng Kommentarer: Artantalet var högt, men nådde inte upp till fjorårets toppnotering (46 taxa). Individtätheten var mycket hög, över 8 individer/m2. Dagsländan Caenis rivulorum bidrog till en stor andel av individantalet, 5%. Caenis trivs då det finns lite organisk pålagring på substratet. Alla viktig djurgrupper noterades förutom bäcksländor. Bäcksländor noterades med enstaka individer 26 och 27. Avsaknaden av dessa i år bidrar till ett lägre föroreningsindex och lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. 27 bedömdes lokalen vara svagt föroreningspåverkad men åren dessförinnan har lokalen huvudsakligen bedömts vara måttligt påverkad. Det rödlistade kräftdjuret Proasellus coxalis noterades i ungefär samma mängd som vid de senaste undersökningarna. Arten är klassad som starkt hotad, EN, enligt rödlistan (Artdatabanken 25). Tre ovanliga arter noterades; snäckan Bithynia leachii, svampsländan Sisyra fuscata och igeln Boreobdella verrucata. B verrucata har inte påträffats i Rååns vattensystem tidigare. Naturvärdet bedömdes vara mycket högt, liksom vid de tidigare undersökningarna. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde 2-1-1 7 194,4 4, 7 1 11 obetydlig 4 måttlig 19 21-1-9 18, 4,4 9 1 1 obetydlig 19 22-1-8 5 177,6 5,2 12 1 1 obetydlig 6 svag 16 2-1-2 9 889,2 4,5 9 1 1 obetydlig 25 24-1-6 7 885,7 4,9 1 1 1 obetydlig 16 25-1-5 8 264, 4,9 1 1 1 obetydlig 19 26-1-18 6 728, 5, 11 1 1 obetydlig 19 27-1- 46 2674,6 5,5 14 1 14 obetydlig 6 svag 25 28-1-9 41 8166 2,4 5, 12 1 14 obetydlig 26 mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt mycket högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 26. Råån, uppströms Raus kyrka Provt.datum 28-1-9 Provtagningskvalitet 8 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % VIRVELMASKAR obest Turbellaria Dendrocoelum lacteum 2 1 1, Polycelis sp. 5 2 5 9 24, GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 2 1, Eiseniella tetraedra 2 2 1 2, IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1, Boreobdella verrucata 5 1 1, Helobdella stagnalis 2 1 1 1, Erpobdella octoculata 1 2 2 2 4, MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 1 2 1 1 5,1 Sphaerium sp. 2 1 2 1 17 9 114 1,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Physa fontinalis 4 2 1 1 2, Gyraulus albus 4 2 1 1, Ancylus fluviatilis 4 54 55 1 2 51 172 2,1 Theodoxus fluviatilis 4 2 6 1 7 2,4 Bithynia leachii 4 5 1 1 2, Bithynia tentaculata 4 2 2 1, KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 15 26 18 12 1 84 1, Proasellus coxalis 5 EN 2 7 1 1,1 Gammarus pulex 4 5 2 21 11 2 7 221 2,7 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 1 1 2, HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 1 1 1, DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Caenis rivulorum 4 4 25 1267 42 68 89 42 52,9 Heptagenia sulphurea 2 4 4 5 2 16,2 Baetis rhodani 2 4 2 12 4 19 1, Baetis vernus 4 4 1 1, SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena riparia 5 1 4, Elmis aenea 2 4 4 67 14 19 12 61 17 2,1 Limnius volckmari 2 4 4 148 228 87 54 198 715 8,8 Oulimnius sp. 4 115 54 2 5 56 22 2,8 NÄTVINGAR Neuroptera obest Sisyra fuscata? 5 1 1, NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 1 4 1 1, Rhyacophila sp. 1, Lype phaeopa 2 2 4 1 1, Polycentropus flavomaculatus 1 1 1 1, Hydropsyche angustipennis 2 1 775 515 25 26 1 1654 2, Hydropsyche pellucidula 1 1 1 1, Hydropsyche siltalai 1 1 2 25 1 8 12 58,7 Lepidostoma hirtum 2 5 52 16 2 2 7 169 2,1 Limnephilidae 1 5 2 1 1, TVÅVINGAR Diptera Simuliidae 1 1 2 1 1, Chironomidae 1 2 1 4 7,1 Limnophora sp. 5 11 11,1 ANTAL TAXA 41 INDIVIDANTAL 67 21 29 2 1726 8166 1 Individantal/m 2 8166 47

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tostarpsbäcken, Arhill SKA-Råå2 Provdatum: 28-1-14 Koordinater x: 62575 y: 11926 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: ca 1 m uppströms landsvägen mellan Ottarp och Härslöv Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 12 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur: 14,1 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D 1 Långskottsveg: Grov död ved: 1 Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 bok Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): 1 Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-14 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 11p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 dagsländefamilj Antal taxa: 1p 2 familjer husbyggare Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 1p Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis ASPT-index: måttligt aenea, Ancylus fluviatilis Gammarus: p EPT-index: måttligt Bäckbaggar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p >1 Oligochaeta DFI-index: måttligt Erpobdella, Psychodidae Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Gammarus pulex, 21% B/P index: 2p Baetis rhodani, 21% Oligochaeta övriga, 15% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p Kommentarer: Artantalet var måttligt. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade, förutom bäcksländor. De har inte heller noterats vid de tidigare undersökningarna. Liksom vid de tidigare undersökningarna dominerade dagsländan Baetis rhodani och sötvattensmärlan Gammarus pulex bottenfaunasamhället, vilket är typiskt i jordbrukspåverkade vattendrag. Två renvattenkrävande nattsländor; Rhyacophila nubila och Goera pilosa noterades. Den syrgas- och renvattenkrävande bäckvattenbaggen Elmis aenea noterades i ganska riklig mängd. Lokalen bedömdes vara måttligt påverkad av förorening, liksom vid föregående undersökning. Lokalen bedömdes i början av 2-talet vara betydligt föroreningspåverkad, senare har bedömningen pendlat mellan betydlig och måttlig påverkan. En ovanlig art påträffades; nattsländan Tinodes pallidulus. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-11 21 1652 2, 4, 6 1 9 obetydlig 21-1-11 22 785 2,5 4,4 6 1 9 obetydlig 22-1-9 2 85,1 4,5 5 1 1 obetydlig 2-11-4 26 1194 2,4 4,9 7 1 12 obetydlig 6 24-1-12 29 92 2,6 5, 9 1 11 obetydlig 25-1-1 26 2,2 4,9 9 1 12 obetydlig 26-1-11 7 229, 5,2 1 1 11 obetydlig 27-1-4 2 2222 1,9 4,9 6 1 1 obetydlig 28-1-14 27 1142, 5,5 1 1 11 obetydlig högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 2. Tostarpsbäcken Provt.datum 28-1-14 Provtagningskvalitet 96 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 5 5 25 2 25 17 14,9 IGLAR Hirudinea Erpobdella octoculata 1 2 1 1 2,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 1 1 2,2 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 2 5,4 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex 4 5 2 15 56 7 15 24 21, VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 1 9 1,9 HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 1 1 4 5,4 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis gemellus-gr. 4 1 5 2 8,7 Baetis niger 2 4 1 1,1 Baetis rhodani 2 4 2 94 47 4 4 2 241 21,1 Centroptilum luteolum 2 4 1 1,1 SKALBAGGAR Coleoptera Elodes sp. 2 4 2 1 1,1 Elmis aenea 2 4 4 2 9 1 5 19 126 11, NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 1 4 8 5 2 15 1, Tinodes pallidulus 4 5, Tinodes sp. 2 4 2 1 1 2,2 Cyrnus trimaculatus 1 1 1 1,1 Plectrocnemia conspersa 1 1 1 1 2,2 Polycentropus flavomaculatus 1 1 1 1 2,2 Hydropsyche siltalai 1 1 2 42 26 14 7 119 1,4 Lepidostoma hirtum 2 5 1 2 1 7,6 Goera pilosa 2 5 4 1 1,1 Silo pallipes 2 5 4 4,4 TVÅVINGAR Diptera Eloeophila sp. 2 5 5 12 1,1 Pericomini 1 2 5,4 Chironomidae 1 2 1 51 1 1 25 15 1,1 Ceratopogonidae 1 1, Empididae 2 1 1,1 ANTAL TAXA 27 INDIVIDANTAL 97 27 25 149 154 1142 1 Individantal/m 2 1142 49

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Tjutebäcken, Bälteberga SKA-Råå Provdatum: 28-1-14 Koordinater x: 62719 y: 11892 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 7 m N Bälteberga gods, ca 1 m nedströms landsvägen Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):, m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),5 m Vattentemperatur: 1,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D2 2 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 Mossor: Fina block: D 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D2 1 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: Kalhygge: Blockmark: Annan veg: D2 Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-14 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig svag Artantal: måttligt Kriteriepoäng (max 14): 12p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 bäcksländesläkte Antal taxa: 1p 2 dagsländefamiljer Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare ASPT-index: måttligt Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p EPT-index: lågt aenea, Ancylus fluviatilis Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: högt >1 Oligochaeta Musslor: 1p Psychodidae Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 4% B/P index: 2p Chironomidae, 12% Oligochaeta övriga, 11% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 6p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Capnia bifrons, p Kommentarer: Artantalet var måttligt, betydligt högre än fjorårets bottennotering. Alla viktiga djurgrupper fanns representerade förutom iglar. Dagsländan Baetis rhodani dominerade bottenfaunasamhället liksom vid föregående undersökning. 26 noterades ett ökat antal dag- och nattsländor och lokalen bedömdes endast ha en svag föroreningspåverkan. 27 noterades dessa sländarter inte i lika stort antal och lokalen bedömdes åter vara måttligt påverkad. 28 noterades bäcksländan Capnia bifrons igen och de dag- och nattsländor som noterades 26 återfanns igen, antalet individer av bäckvattenbaggen Elmis aenea hade ökat. Lokalen bedömdes återigen vara svagt påverkad av förorening. Två ovanliga arter noterades; snäckan Gyraulus crista och bäcksländan Capnia bifrons, båda har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara högt. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-11 27 1128, 4,5 9 1 11 obetydlig 21-1-4 28 919, 4,6 8 1 11 obetydlig 22-1-9 29 2,1 4,9 1 1 12 obetydlig 2-11-4 2 274,1 5,2 12 1 1 obetydlig 24-1-12 26 2852 2,9 4,9 9 1 11 obetydlig 25-1-1 2 12,2 5,1 12 1 11 obetydlig 26-1-12 6 155,6 5,4 15 1 1 obetydlig 6 svag 9 27-1-4 21 62 2, 4,9 8 1 9 obetydlig 28-1-14 1 172 2,9 5,6 12 1 12 obetydlig 6 svag 6 högt högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt. Tjutebäcken Provt.datum 28-1-14 Provtagningskvalitet 94 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 25 25 25 51 25 151 11, Eiseniella tetraedra 2 2 1 2,2 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 21 1 9 4 2,9 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Gyraulus crista 4 2 5 1 4 5,4 Ancylus fluviatilis 4 1 1,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex 4 5 2 15 2 27 2 12 97 7,1 VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 2 2,1 HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 1 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 1 2 2 5,4 Baetis gemellus-gr. 4 6 1 2 12,9 Baetis rhodani 2 4 2 15 14 164 98 6 591 4,1 Centroptilum luteolum 2 4 6 4 79 5,8 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons 5 5 1 1 4 5 26 1,9 SKALBAGGAR Coleoptera Hydraena gracilis 5 1 1,1 Hydraena riparia 5 2 2 4, Elodes sp. 2 4 2 1 1,1 Elmis aenea 2 4 4 18 18 11 17 97 7,1 Oulimnius tuberculatus 4 1 2 1 4, Oulimnius sp. 4 1 1,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila nubila 1 4 2 8 2 12,9 Rhyacophila sp. 1 1 1,1 Cyrnus trimaculatus 1 1 1 1,1 Plectrocnemia conspersa 1 1 1 1,1 Polycentropus flavomaculatus 1 1 6 8 4 9 2,2 Hydropsyche siltalai 1 1 2 2 17 2 2 2 1,7 Lepidostoma hirtum 2 5 1 1 2,1 Limnephilidae 1 5 2 1 1,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 2 5,4 Limnophila sp. 1 1,1 Pericomini 1 1 1 2,1 Chironomidae 1 2 1 5 4 4 25 164 12, Ceratopogonidae 1 1 4 7,5 Limnophora sp. 5 1 1,1 ANTAL TAXA 1 INDIVIDANTAL 278 277 7 287 19 172 1 Individantal/m 2 172 51

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Borgenbäcken, gångbron SKA-Råå25 Provdatum: 28-1-14 Koordinater x: 62858 y: 115495 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 85 m NV Vallåkra station, -1 m uppst gångbro i ravinen Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur: 12,4 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D2 1 Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D 1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: mellanbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-14 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 8p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: låg 1 bäcksländesläkte Antal taxa: - 1 dagsländefamilj Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p 2 familjer husbyggare ASPT-index: lågt Gammarus, Ancylus fluviatilis Gammarus: p EPT-index: mycket lågt Bäckbaggar: - Indikatorgrupper, smutsvatten: Surhetsindex: högt Iglar: - Asellus aquaticus, Radix, Psychodidae DFI-index: lågt Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Chironomidae, 2% B/P index: - Oligochaeta övriga, % Pisidium sp., 1% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Kommentarer: Artantalet var lågt, men det högsta antalet som noterats på lokalen hittills. Lokalen har goda naturliga förutsättningar och borde kunna uppvisa ett betydligt artrikare bottenfaunasamhälle. Av de viktigare djurgrupperna saknades iglar och bäckvattenbaggar. Den ganska känsliga bäcksländan, Brachyptera risi som noterades 26, men inte 27 noterades återigen. Jämfört med föregående år saknades dagsländan Baetis rhodani, som förekommer mycket i övrigt i vattensystemet. Även bäckvattenbaggar saknades, de har tidigare förekommit sporadiskt med enstaka individer. Enstaka föroreningsindikerande arter har också dragit ned på poängen i föroreningsindexet. Därmed bedöms lokalen vara betydligt påverkad av förorening och når inte upp till fjorårets mildare bedömning måttlig. Tidigare har lokalen pendlat mellan bedömningarna stark och betydlig påverkan. En ovanlig art noterades, snäckan Gyraulus crista, arten har noterats även tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Shannonindex ASPTindex Surhets- Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde index värde 2-1-11 1 877 2,4 4,1 1 8 obetydlig 21-1-9 15 184 2,5 4,1 4 8 5 obetydlig 22-1-8 11 47 1,2,6 2 8 4 obetydlig 2-1-2 12 46 1,6,9 2 8 2 obetydlig stark 24-1-12 9 252 2,,8 1 1 5 obetydlig 25-1-1 15 154 2,4,7 2 8 2 obetydlig stark 26-11-7 19 975 2,4 4,6 5 8 7 obetydlig 6 27-1- 19 576 2,8 4,4 4 1 8 obetydlig 28-1-14 2 18 2,8 5, 6 1 8 obetydlig högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 25. Borgenbäcken Provt.datum 28-1-14 Provtagningskvalitet 89 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 25 1 2 2 2 95 29,9 Eiseniella tetraedra 2 2 1 1 2,6 MUSSLOR Bivalvia Pisidium sp. 1 1 2 8 4 6 12 1,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix balthica/labiata 4 2 2 1 6 18 5,7 Gyraulus crista 4 2 5 1 2,9 Ancylus fluviatilis 4 2 6 1 27 8,5 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 2 2,6 Gammarus pulex 4 5 2 1 1, VATTENKVALSTER Hydracarina 1 2 2 1,9 VATTENSPINDLAR Arachnida 1 Argyroneta aquatica 1 1, HOPPSTJÄRTAR Collembola 1 1 1 1, DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis vernus 4 4 1 1, Centroptilum luteolum 2 4 1 1 2,6 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Brachyptera risi 2 4 4 1 1 1,9 NATTSLÄNDOR Trichoptera Polycentropodidae 1 1 2 1 1, Limnephilidae 1 5 2 1 2 1 2 6 1,9 Sericostoma personatum 1 5 1 1, TVÅVINGAR Diptera Psychodidae 1 1 2 1 2 6 1,9 Simuliidae 1 1 2 2 4 4 1,1 Chironomidae 1 2 1 11 1 26 25 12 2,1 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL 48 9 6 75 9 18 1 Individantal/m 2 18 5

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Härslövsbäcken, Vallåkra SKA-Råå5 Provdatum: 28-1-14 Koordinater x: 6275 y: 11559 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: vid landsvägsbro vid skolan i Vallåkra Lokal lämplig för provtagning: mycket bra Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur: 12,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D2 2 Mossor: Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D 1 Gräs/äng: D1 2 Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: D2 2 Övrigt: Åker: Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Ja Bedömning av prov från 28-1-14 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig dagsländefamiljer Antal taxa: - Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Shannonindex: måttligt Försurn.känslig sländart: p aenea, Ancylus fluviatilis ASPT-index: måttligt EPT-index: lågt Gammarus: p Indikatorgrupper, smutsvatten: Bäckbaggar: 1p >1 Oligochaeta Surhetsindex: högt Iglar: - Psychodidae DFI-index: måttligt Musslor: - Dominerande taxa: Snäckor: 1p Chironomidae, 41% B/P index: 2p Oligochaeta övriga, 27% Baetis rhodani, 12% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p Kommentarer: Artantalet var lågt, men högre än i fjorårets undersökning, i nivå med artantalet i början av 2-talet. Av de viktigare djurgrupperna saknades musslor, iglar och bäcksländor. Bäcksländor har inte tidigare noterats på lokalen. De okänsliga fjädermygglarverna, Chironomidae och glattmaskarna Oligochaeta dominerade bottenfaunasamhället. Några få bäckvattenbaggar noterades samt den renvattenkrävande nattsländan Rhyacophila. En relativt renvattenkrävande skalbagge Platambus maculatus noterades på lokalen för första gången. Lokalen bedömdes vara måttligt föreoreningspåverkad liksom de tre senaste åren. En ovanlig nattsländan noterades, Tinodes pallidulus. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-11 2 979 2,7 5, 7 1 1 obetydlig 21-1-9 22 284 2,9 4,8 7 1 1 obetydlig 22-1-9 24 989 2,7 4,8 6 1 11 obetydlig 2-1-2 24 1776 2,5 4,5 6 1 9 obetydlig 24-1-12 2 291 2,6 4,9 7 1 1 obetydlig 25-1-1 84 2,4 5,2 1 1 1 obetydlig 26-1-12 128 2,7 5, 9 1 12 obetydlig 27-1- 17 16 1,7 4,8 5 1 9 obetydlig 28-1-14 2 84 2,4 5,6 9 1 1 obetydlig

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 5. Härslövsbäcken Provt.datum 28-1-14 Provtagningskvalitet 84 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 25 4 4 5 75 2 27, Eiseniella tetraedra 2 2 1 1,1 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Ancylus fluviatilis 4 1 1,1 KRÄFTDJUR Crustacea Gammarus pulex 4 5 2 21 14 18 16 2 89 1,6 Pacifastacus leniusculus 2 2 1 8,9 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Ephemera danica 5 2 1 1 2,2 Caenis rivulorum 4 4 1 1,1 Baetis gemellus-gr. 4 1 1,1 Baetis rhodani 2 4 2 4 11 26 7 22 1 11,9 SKALBAGGAR Coleoptera Platambus maculatus 1 4 1 1 2,2 Elodes sp. 2 4 2 1 1,1 Elmis aenea 2 4 4 1 1,1 Oulimnius tuberculatus 4 1 1,1 Oulimnius sp. 4 1 1,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 4 2 2 1 9 1,1 Rhyacophila nubila 1 4 1 1,1 Rhyacophila sp. 1 6 1 7,8 Tinodes pallidulus 4 5 1 1 2 2 6,7 Hydropsyche angustipennis 2 1 1 1,1 Hydropsyche siltalai 1 1 2 1 1,1 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 2 2 1 11 1, Eloeophila sp. 7 1 2 16 1,9 Pericomini 1 1 1 2 4,5 Chironomidae 1 2 1 47 52 19 1 44 4,8 Ceratopogonidae 1 1 4 4,5 ANTAL TAXA 2 INDIVIDANTAL 14 11 151 19 24 84 1 Individantal/m 2 84 55

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Kövlebäcken, Västregård SKA-Råå6 Provdatum: 28-1-9 Koordinater x: 621576 y: 11855 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: 25 m V Västregård, vid domänreservat, nedströms damm Lokal lämplig för provtagning: bra - svåråtkomlig Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 1,5 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,1 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur: 12,7 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: Finsediment: Överv.veg: Grovdetritus: D1 1 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 2 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: D 1 Mossor: D1 1 Fina block: 1 Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: hård Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: D1 Gräs/äng: Träd: D1 ask Barrskog: Hed: Buskar: D2 hassel Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D2 1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-9 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig måttlig Artantal: högt Kriteriepoäng (max 14): 12p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 bäcksländesläkte Antal taxa: 1p 1 dagsländefamilj Shannonindex: högt Försurn.känslig sländart: 2p 2 familjer husbyggare ASPT-index: lågt Gammarus, Elodes, Rhyacophila, Elmis Gammarus: p EPT-index: lågt aenea, Limnius volckmari Bäckbaggar: 1p Surhetsindex: mycket högt Iglar: 1p Indikatorgrupper, smutsvatten: DFI-index: måttligt >1 Oligochaeta Musslor: 1p Asellus aquaticus, Erpobdella, Dominerande taxa: Snäckor: 1p Sphaerium, Radix, Psychodidae Gammarus pulex, 4% B/P index: 2p Elodes sp., 14% Oligochaeta övriga, 1% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: högt Kriteriepoäng - totalt: 9p Ovanliga arter: Gyraulus crista, p Valvata cristata, p Capnia bifrons, p Kommentarer: Artantalet var högt, endast vid undersökningen 25 har lokalen visat ett högre artantal. Alla viktiga djurgrupper fanns representerad. Snäckor förekom med 8 arter vilket är ovanligt i rinnande vatten, och kan troligen härledas till dammen uppströms. Dagsländor var dåligt representerade med endast en art, Baetis rhodani (9 individer). Bäckvattenbaggar noterades i relativt riklig mängd. Flera relativt renvattenkrävande nattsländor noterades. Lokalen bedömdes vara måttligt föroreningspåverkad. Det är samma bedömning som vid undersökningen 26, övriga år har lokalen bedömts ha en betydlig föroreningspåverkan. Tre ovanliga arter noterades, snäckorna Valvata cristata och Gyraulus crista samt bäcksländan Capnia bifrons, samtliga har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara högt liksom vid samtliga tidigare undersökningar. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-1 24 266 1,5 4, 5 1 1 obetydlig 6 21-1-4 2 4, 4, 6 1 11 obetydlig 9 22-1-8 129, 4,1 4 1 1 obetydlig 6 2-1-2 7 127,8 4,4 4 1 1 obetydlig 9 24-1-12 2 2696 2,1 4,5 8 1 12 obetydlig 9 25-1-5 46 9,1 4,6 6 1 1 obetydlig 12 26-11-7 7 1512,4 4,7 8 1 12 obetydlig 6 27-1- 4 119 2,4 4,4 6 1 1 obetydlig 9 28-1-9 4 14,1 4,7 8 1 12 obetydlig 9 högt högt högt högt högt högt högt högt högt

Råån 28 Vattenundersökning ARTLISTA Provpunkt 6. Kövlebäcken Provt.datum 28-1-9 Provtagningskvalitet 86 Delprov (ant ind) Summa Känslighetsgrad/funktion A B C D 1 2 4 5 ant ind % POLYPDJUR Hydrozoa obest 1 2 2,2 GLATTMASKAR Oligochaeta övriga 2 25 5 2 1 15 1,1 Eiseniella tetraedra 2 2 1 2 2 5,5 IGLAR Hirudinea Glossiphonia complanata 2 1 1,1 Dina lineata 2 1 4,4 Erpobdella octoculata 1 2 2 2,2 MUSSLOR Bivalvia Sphaerium sp. 2 1 2 1 1 2 4,4 SNÄCKOR Gastropoda 4 2 Radix auricularia 4 2 1 1,1 Radix balthica/labiata 4 2 1 2, Lymnaea stagnalis 4 2 1 1,1 Gyraulus albus 4 2, Gyraulus acronicus 4 2 1 1,1 Gyraulus crista 4 2 5 1 1,1 Planorbis planorbis 4 2 1 1,1 Valvata cristata 5 4 2 5 1 1 1 4 2 18 1,7 KRÄFTDJUR Crustacea Asellus aquaticus 1 5 2 2 5 2 5 14 1,4 Gammarus pulex 4 5 2 67 17 16 56 28 418 4,4 Trichoniscus sp? 1 1,1 Ostracoda 1 2 1 1,1 DAGSLÄNDOR Ephemeroptera Baetis rhodani 2 4 2 6 9,9 BÄCKSLÄNDOR Plecoptera Capnia bifrons 5 5 4 1 1 6,6 SKALBAGGAR Coleoptera Colymbetinae 1 1,1 Hydraena gracilis 5 1 2 5 8,8 Hydraena riparia 5 1 4,4 Elodes sp. 2 4 2 27 41 4 18 18 144 1,9 Elmis aenea 2 4 4 4 17 26 1 17 77 7,4 Limnius volckmari 2 4 4 2 7 2 11 1,1 Oulimnius tuberculatus 4 1 1,1 Oulimnius sp. 4 1 1,1 NATTSLÄNDOR Trichoptera Rhyacophila fasciata 1 4 1 6,6 Rhyacophila sp. 1 2 2 4,4 Hydropsyche siltalai 1 1 2 2 1 2 8,8 Lepidostoma hirtum 2 5, Limnephilidae 1 5 2 2 1, Limnephilus sp. 1 5 2 1 1,1 Micropterna lateralis 2 5 1 1,1 Micropterna sequax 2 5 1 1 2 4,4 TVÅVINGAR Diptera Tipula sp. 1 4,4 Eloeophila sp. 2 2,2 Pericomini 1 5 7 5 5 22 2,1 Chironomidae 1 2 1 2 25 2 2 11 96 9, Ceratopogonidae 1 1 1 1,1 Limnophora sp. 5 1 1,1 ANTAL TAXA 4 INDIVIDANTAL 178 247 6 164 19 14 1 Individantal/m 2 14 57

Vattensystem: Vattendrag/namn: Provpunktsbeteckning: RÅÅN Lussebäcken, Nya Humlegården SKA-Råå1 Provdatum: 28-1-9 Koordinater x: 621586 y: 117 Kommun: Helsingborg Lokaltyp: Bäck Naturligt/grävt: naturligt Läge: m NO Nya Humlegården, ca 5 m nedströms grusväg Lokal lämplig för provtagning: bra - mkt mtrl, lättrörligt Provet representativt för den provtagna åsträckan: ja Övriga iakttagelser i fält: Lokalbeskrivning efter Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2) Provtagning: Ann Nilsson Antal prov: 5 Tid/prov (s): 6 Sortering: Maja Holmström Separerade prover: Ja Provsträcka (m): 1 Artbestämning: Cecilia Holmström Metod: Handbok för miljöövervakn. 1996 Lokalens längd (normalt 1 m): 1 m Vattenhastighet (-): 2 Lokalens bredd (provyta, uppsk): 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våtyta): 2,5 m Grumlighet: klart Lokalens medeldjup (provyta):,15 m Färg: klart Lokalens maxdjup (provyta:),2 m Vattentemperatur: 11,9 ºC Bottensubstrat och vegetation på provytan Dom.art Findetritus: D 1 Finsediment: D 1 Överv.veg: Grovdetritus: D1 2 Sand: 1 Flytbladsveg: Fin död ved: D2 1 Grus: D2 1 Långskottsveg: Grov död ved: Fin sten: D1 Rosettväxter: Utfällningar: Grov sten: 1 Mossor: Fina block: Makroalger: Grova block: Veg utanför Bottentyp: mellan Häll: delprov: Kvalprov substr.: Övrigt utanför delprov: Närmiljö -m bredd, 5m sträcka Strandzon -5m, 5m sträcka Dom Dom.art Subdom.art Lövskog: Gräs/äng: Träd: D1 al Barrskog: Hed: Buskar: D Blandskog: Hällmark: Gräs/halvgräs: D2 Kalhygge: Blockmark: Annan veg: Våtmark: Artif mark: Övrigt: Åker: D1 Beskuggning (-): Dom. markanvändning: jordbruksbygd Tätortsmiljö: Nej Bedömning av prov från 28-1-9 Allmänt Försurningspåverkan: Föroreningspåverkan: obetydlig betydlig Artantal: lågt Kriteriepoäng (max 14): 1p Indikatorgrupper, renvatten: Individtäthet: måttlig 1 dagsländefamilj Antal taxa: - Gammarus, Rhyacophila, Elmis aenea Shannonindex: lågt Försurn.känslig sländart: 1p ASPT-index: Indikatorgrupper, smutsvatten: Gammarus: p EPT-index: mycket lågt >1 Oligochaeta Surhetsindex: högt Bäckbaggar: 1p Helobdella stagnalis, Asellus aquaticus DFI-index: lågt Iglar: 1p Musslor: 1p Dominerande taxa: Snäckor: 1p Baetis rhodani, 9% B/P index: 2p Chironomidae, 5% Oligochaeta övriga, 16% Påverkan A: styrka: Påverkan B: styrka: Påverkan C: styrka: Underlag för bedömningar redovisas under respektive kolumn (se förklaringar under Metodik) Naturvärde: Kriteriepoäng - totalt: p Ovanliga arter: Tinodes pallidulus, p Kommentarer: Lokalen hade ett lågt artantal, dock högre än vad som redovisats de senaste tre åren. Av de viktigare djurgrupperna saknades bäcksländor. En enda bäckvattenbagge, Elmis aenea noterades i år. Bäckvattenbaggar har inte noterars under åren 25-27, dessförinnan noterades några individer varje år. Sötvattensmärlan, Gammarus pulex noterades inte 27, men återfanns i år, liksom den lite känsligare nattsländan Rhyacophila. I övrigt saknades renvattenkrävande arter och lokalen bedömdes vara betydligt påverkad av förorening. 27 noterades ett mycket dåligt resultat på lokalen, resultatet 28 var något bättre. En ovanlig nattslända noterades, Tinodes pallidulus. Arten har noterats på lokalen tidigare. Naturvärdet bedömdes vara. Jämförelse med tidigare resultat Datum Artantal inkl kval Individantal per m2 EPTindex BpHImax Surhetsindex Shannonindex ASPTindex Försurnings- DFIpåverkan index påverkan index Förorenings- Naturvärde värde 2-1-1 26 2957,1 4, 6 1 11 obetydlig 21-1-9 26 642,1 4,4 6 1 11 obetydlig 22-1-8 2 75 2,9 4,8 7 1 1 obetydlig 2-1-2 21 794 2,4 4,4 7 1 11 obetydlig 24-1-6 26 2129 2,6 5, 9 1 11 obetydlig 25-1-5 21 1226 2,4 4,6 5 1 9 obetydlig 26-11-7 19 1812 2, 4,9 4 1 8 obetydlig 27-1- 16 69 1,8 4,4 4 8 6 obetydlig stark 28-1-9 24 146 2,2 4,5 5 1 1 obetydlig