Notiser Nr 1/2008 Årgång 35 Hippocampus Amygdala Tema Hjärnans fenotyp betingar ohälsan Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 69 019-602 24 59 Fax: 019-12 04 04 E-post: Hemsida: www.orebroll.se/amm amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Carl-Göran Ohlson Kontaktperson: Marita Nyström Tema Hjärnans fenotyp betingar ohälsan...4 Notiser Extrapyramidala effekter av bekämpningsmedel? Parkinsons sjukdom möjlig risk, bl.a. med paraquat...6 Lättare andning i stadens lunga Astmatiker mer obstruktiva på gator med avgaser...6 Fog för svetsvarning Lungfunktionen påverkas av viss svetsrök... 6 Drog med drag av carcinogen Ökad risk för lungcancer av cannabis...7 Ovanlig lungsjukdom av branddamm Sarcoidos-risk med kraftig brandrök...7 Prövade sköterskor sömnstörda Psykosociala påfrestningar ger sömnproblem...8 Mögel mätt med modern metod PCR-DNA-analys ger bra mått på mögel...8 Kadmium: Spridda skurar med urinanalyser Cd/u har hög, Cd/s har låg variabilitet...9 Kval-fyllda matcher Fotboll på TV ökade incidensen hjärtsymtom...9 Hjärtklaff mål för panikattacker Panikångest kan påverka hjärtklaffarna...10 Airmon 2008 Symposium om monitorering i Geilo...11 Luftburna risker på nätet Databas av diverse risker, t.ex kvarts...11 Biljondelar, ppb, orsakade larm Oro för mögeltoxiner inomhus trots minimala halter... 12 Disputation om träpellets gav mersmak snarare än träsmak Trädamm ofta över gränsvärdet, syror och terpener OK... 12 Utbildningar Konferens i temaserien: Kvinnors arbetsmiljö i vården Hälsa och nattarbete - Att vara vaken och trygg när andra sover Onsdag 2 april 2008... 13 Informationsdag för arbetsmiljöingenjörer Måndag 5 maj 2008... 14 2
Ledare Kompetensen vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna bygger på ett halvt sekels ledande dynamisk arbetsmiljöforskning, som bidrar till att svensk arbetsmiljö blivit bland de bästa i världen. Bibehållen hög kompetens i företagshälsovården är viktig för den svenska arbetsmiljön. Därför ser vi utbildning av FHVs olika yrkesgrupper som högprioriterad. Föreningen Svensk Företagshälsovård genomförde runt årsskiftet en webbaserad enkät som besvarades av två tredjedelar av medlemsföretagen, omsättningsmässigt motsvarande tre fjärdedelar av hela FHV-branschen. Enkäten påvisade ett aktuellt utbildningsbehov av 200 företagssköterskor, 100 företagsläkare men också av många ergonomer, beteendevetare, arbetsmiljöingenjörer och andra yrkeskategorier. Enkäten visade också att det var stor efterfrågan på läkarutbildning kring medicinska kontroller, framförallt angående härdplaster, damm, fysisk påfrestning samt bly/kadmium. Utredningen av framtidens FHVutbildning kom ut i december. Där föreslås att en självständig nämndmyndighet för kunskapsområdet företagshälsovård bildas juli 2008. Dess uppgift blir att upphandla de långa FHVutbildningarna innan ansvaret för dessa 2015 helt läggs över på universiteten. Det föreslås också att en professur i företagshälsovård inrättas. I Örebro läns landstings remissvar rekommenderas det att professuren knyts till Örebro universitet och till regionens arbetsoch miljömedicinska klinik. Det är glädjande att även den tredje utbildningen av FHV-sköterskor i Örebro har varit efterfrågad. Den startar under våren på halvfart, motsvarar totalt 60 högskolepoäng och sköts från vår klinik. Regeringen tillför 3,4 miljarder kr för tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen och FHV. Propositionen lämnas den 27 mars och reformen träder i kraft redan juli 2008. Till sommaren väntas betänkandet om hur företagshälsovårdens sjukvårdande uppdrag ska formuleras och hur de regionala råd som ska inrättas ska se ut. Vi återkommer med mer information när betänkandet kommit ut på remiss. Lars-Gunnar Gunnarsson Klinikchef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Avdelningsläkare: Nina Gritsko Överläkare: Carl-Göran Ohlson Yrkeshygieniker: Lena Andersson Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Centralsjukhuset 651 85 KARLSTAD Landstinget Västmanland Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Peter Berg Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Lungmottagningen Centrallasarettet 721 89 VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Överläkare: Anders Seldén Överläkare: Anders Seldén Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen 701 85 ÖREBRO Mälarsjukhuset 631 88 ESKILSTUNA Besök vår hemsida: www.orebroll.se/amm 3
Tema Hjärnans fenotyp betingar ohälsan Ogynnsamma arbetsförhållanden kan bidra till psykologisk ohälsa, vilket många epidemiologiska studier genom åren påvisat. Att även konstitutionella faktorer spelar roll är klart men är kanske inte lika väl utforskat. Exempel kan vara sjuka husbesvär, panikångest och somatiseringssyndromet. Sjuka hus-besvär, dvs olika diffusa besvär relaterade till inomhusklimatet, anses ha multifaktoriell bakgrund. Experimentella studier med låga halter av ämnen i luften och kliniska provokationsstudier tyder på att försökspersoner kan reagera med en inflammatorisk reaktion i övre luftvägarna. Till skillnad mot syndromen Multipel kemisk sensitivitet och El-överkänslighet förefaller biologiska mekanismer finnas med i bilden. Man kan här tala om psyko-neuro-endokrino-immunologi eftersom det finns inte bara anatomiska utan även kemiska samband mellan hjärna och kropp nerv- och immunsystem har t.ex. många transmittorer och cytokiner gemensamt. Det är således angeläget att rikta mer uppmärksamhet mot mekanismerna bakom besvärsupplevelser och beteenden och att genomföra fler kontrollerade experiment. Epidemiologiska studier har sina begränsningar i detta sammanhang. Panikångest kännetecknas av återkommande panikattacker med bl.a. oro för nya attacker och undvikande av utlösande situationer. Minst fyra av följande symtom måste ingå: Hjärtklappning, svettning, tremor, andnöd, kvävningskänsla, obehag från bröstet, illamående eller magbesvär, yrsel, overklighetskänsla, rädsla för att tappa kontrollen, rädsla för att dö, parestesier samt frossa eller blodsvallningar. Attackerna skall ej förklaras av somatisk sjukdom (t.ex. hypertyreos), medicinering eller droger. Panikångest förekommer ofta med agorafobi (undvikande av platser eller situationer där flykt är svår eller pinsam). Prevalensen beräknas till 1-2% i befolkningen. Vid sjuka hus-besvär samverkar sensoriska upplevelser (t.ex. luktintryck) med stress och oro, med betingade reflexer och med personlighetsfaktorer som coping -förmåga, attribuering (förväntningar) och kön. Hippocampus Amygdala 4
Tema Panikattacker anses orsakas av att amygdala (ett centrum i hjärnan nära hippocampus) har en ökad känslighet för CO 2, koldioxid, vilket utlöser en stereotyp panikattack, vars biologiska grund är att undvika kvävning (se notis 2004/ 2, sid 7). I tractus solitarius i hjärnstammen finns kemoreceptorer för CO 2. Den ökade känsligheten för CO 2 kan vara genetiskt betingad. Provokationsförsök med inhalation av CO 2 har använts som en biologisk markör för paniksyndrom och bland personer med känt paniksyndrom kan panikattack framkallas hos hälften. Panikångest kan behandlas med såväl klomipramin, SSRI-preparat som kognitiv beteendeterapi. Somatiseringssyndromet är en vanlig orsak till besök inom primärvården. Det definieras: Ett flertal somatiska besvär under en period av flera år med debut före trettio års ålder, vilket lett till att personen efterfrågat behandling eller till klart försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Personen har i typiska fall åtminstone fyra smärtsymtom, två gastrointestinala symtom, ett sexuellt symtom och ett pseudoneurologiskt symtom. Symtomen förklaras inte av somatisk sjukdom eller bruk av medicin/drog. När utredningen inte givit stöd för somatisk eller psykiatrisk sjukdom uppstår ett samspel mellan patient och läkare. Där har dialog, lyssnande, empati, tålamod och timing stor betydelse. Viktigt är också läkarens kunskap om hur psykosomatiska symtom kan uppstå och förklaras samt vad som förstärker dem. Hos olika djurarter påverkas avkommans fenotyp av om modern varit utsatt för fara i nära anslutning till förlossningen. Hos vattenflugor får avkomman en mer skyddande hjälm och hos ödlor blir avkomman större, får längre stjärtar och reagerar starkare på doft av orm. Detta verkar vara ett genomgående tema i evolutionen vilket befrämjar artens överlevnad. Råttmammor slickar sina ungar olika mycket. Ungar som blir mycket slickade under första levnadsveckan får en ökad täthet av kortisolreceptorer i hippocampus. Det hämmar HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebark-axeln) som aktiveras trögare, d.v.s. vid fara (stress) blir kortisolsvaret inte lika kraftigt. Vid fara slickar råttmamman mindre och om ungen är borta från mamman några timmar blir också den omvårdande dosen mindre. Inte nog med detta! Ungar som blivit mycket slickade blir själva frekvent slickande mammor. Men om de utsätts för fara börjar även de slicka mindre. Lättaktiverade stressreaktioner gör att avkomman lättare och snabbare reagerar på faror och hinner fly. Men priset för överlevnaden blir försämrad hälsa i form av mer lättväckta stressreaktioner och psykosomatiska symtom. Modern stressforskning har således gett både läkare och patient trovärdiga förklaringsmodeller som ökar förståelsen av hur livets påfrestningar kan uttrycka sig i både psyke och soma. Lars-Gunnar Gunnarsson 5
Notiser Extrapyramidala effekter av bekämpningsmedel? Lättare andning i stadens lunga Risken att insjukna i Parkinsons sjukdom beror huvudsakligen på ökad ålder, hereditet och i viss mån på tidigare skallskador. Kolsvavla rapporterades som riskfaktor för nästan hundra år sedan och även mangan är en välkänd riskfaktor. Frågan om bekämpningsmedel inom jordbruket kan öka risken har behandlats i ganska många studier, varav flera rapporterat vissa samband. Såväl organiska fosforföreningar som klorerade bekämpningsmedel har misstänkts. I en stor europeisk fall-kontroll-studie av 959 prevalenta fall av parkinsonism sågs en svag men statistiskt signifikant ökad risk efter exponering för bekämpningsmedel. På grund av problem att minnas tidigare exponeringar gick det inte att precisera typ av bekämpningsmedel men en särskild misstanke knöts till paraquat. Det används för avdödning av potatisblast i många U-länder, är tillåtet inom EU men används knappast alls i Sverige. En intressant koppling finns till den starkt parkinsonframkallande föreningen i syntetiskt opiat, MPTP, som är strukturellt likt paraquat. Referens: Occup Environ Med 2007;64:666-72 Carl-Göran Ohlson Astmasjukdomen blir allt vanligare bland både barn och vuxna. Trots betydande framsteg i kampen mot luftföroreningar betingade av motortrafik kvarstår problem ur folkhälsosynpunkt, särskilt för personer med astma. I en mycket elegant undersökning fann man att lungfunktionen hos personer med lätt till måttlig astma påverkades mer av den dieselavgasbemängda luften på Oxford Street i centrala London än av luften i västra delen av Hyde Park (1). Man fann också signifikanta förändringar av biomarkörer för luftvägsinflammation efter två timmars promenad fram och tillbaka på Oxford Street jämfört med Hyde Park. Liknande observationer gjordes nyligen också bland barn med astma (2). Undersökningen utgör ett starkt stöd för ytterligare åtgärder att minska exponeringen för motoravgaser i stadstrafik, särskilt från dieseldrivna fordon. Referenser: 1. N Engl J Med 2007;357:2348-58 2. Am J Resp Crit Care Med 2007;176:1236-42 Fog för svetsvarning Anders Seldén Svetsrök anses vara en riskfaktor för bronkit och astma. Detta gäller i första hand rök från rostfritt stål (se Notis Svetsare provocerade av rostfri rök nr 1/2007, sid 7). En systematisk review med metaanalys av tio studier av svetsare har rapporterats på en konferens. Analysen grundade sig på förändring av FEV 1 över tid, symtom och antal exponeringsår. Mediantiden för studiernas uppföljningstid var bara 4,5 år vilket begränsar säkerheten i slutsatserna. När man tagit hänsyn till rökvanor blev slutsatsen att de försämringar i FEV 1 som observerades endast sågs hos rökare. Studien ger således inte stöd för att svetsningsarbete i allmänhet försämrar lungfunktionen. Däremot kan det fin- 6
Notiser nas en samverkande påverkan av svetsrök och cigarettrök. Studier som tar hänsyn till godsets sammansättning visar dock tydligt att det finns en ökad risk för astma vid svetsning i rostfritt stål. Referens: thorax.bmj.com/ thoraxjnl.com 19 november 2007 Carl-Göran Ohlson Drog med drag av carcinogen Vi har tidigare flaggat för studier, som tyder på att rökning av cannabis ger likartade effekter på slemhinnorna i luftvägarna som tobaksrökning (Notiser 3/98). I en ny undersökning från Nya Zeeland, där cannabisrökning är utbredd, fann man att risken för lungcancer hos personer yngre än 55 år var minst lika stor bland cannabis- som bland tobaksrökare (1). En cannabiscigarett om dagen i ett års tid (ett joint-år ) gav lika stor riskökning som 20 cigaretter/dag (ett pack-år ). Betydelsen av denna observation understryks i en medicinsk kommentar (2). Cannabisrökning har fått fotfäste på många håll i världen, inte minst bland unga människor i flera industriländer, och det är uppenbart att detta beteende på samma sätt som tobaksrökning måste vägas in i sjukhistorien bland patienter med luftvägs- och lungsjukdomar. I epidemiologiska studier av dessa tillstånd blir det hädanefter nödvändigt att kontrollera för rökning även av cannabis. Referenser: 1. Eur Resp J 2008;31:280-6 2. Eur Resp J 2008;31:227-8 Anders Seldén Ovanlig lungsjukdom av branddamm Sarcoidos är en granulomatös systemsjukdom med manifestationer i många organsystem, främst lungorna. Orsakerna är okända, men mycket talar för att genetiska och yttre faktorer i kombination spelar stor roll (1-2). Både före och efter kollapsen av World Trade Center (WTC) i september 2001 har New Yorks brandmän genomgått omfattande hälsoundersökningar inklusive lungröntgen. Åren närmast efter 9/11 observerades bland 14.000 WTC-veteraner en kraftigt ökad sjuklighet i sarcoidos eller sarcoidosliknande tillstånd jämfört med innan (3). Resultaten stärks av att man försökt hantera riskerna för observationsbias, d.v.s. systematisk skevhet i studien betingad av ökad observans efter 9/11. Vi har tidigare berört förekomsten av ett s k WTC-syndrom, d.v.s. ett tillstånd av ospecifika symtom med koppling till posttraumatisk stress bland personer som på nära håll upplevt 9/11 (Notiser 1/2004). Vi har också redovisat tecken till utbredd lungfunktionspåverkan bland WTC-veteraner (Notiser 3/2006). De nya rapporterna har sannolikt begränsat förklaringsvärde för förståelse av sarcoidossjukdomens etiologi i största allmänhet men tyder ändå på att andra miljöfaktorer än mikroorganismer kan ha betydelse. Referenser: 1. Curr Opin Pulm Med 2002;8:429-34 2. Proc Am Thor Soc 2007;4:453-6 3. Chest 2007;131:1414-23 Anders Seldén 7
Notiser Prövade sköterskor sömnstörda En studie av sömnproblem bland 4.771 undersköterskor från Norge genomfördes 1999 (och publicerades 2007). De fick besvara en postad enkät vid två tillfällen med tre månaders mellanrum. Enkäten var QPSNordic vars referensmaterial denna studie bidrog till. QPSNordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) utarbetades enligt alla konstens regler i slutet av 1990-talet och en styrka med detta är att det mäter såväl individ, grupp som organisationsfaktorer i arbetslivet. Enkäten täcker aspekter av föränderligt arbetsliv liksom den traditionella krav-kontrollmodellen. Höga krav och låga kontrollmöjligheter, ofta förekommande rollkonflikter liksom hot och våld var knutna till ökad risk för dålig sömn under den 3 månader långa studietiden. Starkt stöd från arbetsledning, uppskattning för väl utfört arbete och god kontroll över arbetssituationen tycktes ha bidragit till bra sömn. Ytterligare en studie således som fokuserar på sömnen som indikator på psykosocial stress i arbetet. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2007;81:301-10 Carl-Göran Ohlson Mögel mätt med modern metod I USA har frågan om mögels betydelse för hälsan stort massmedialt genomslag. Många kändisar är engagerade och frågan kulminerade i orkanen Katarinas efterdyningar. Traditionell provtagning av mögel går ut på att räkna och odla sporer, metoder som har många begränsningar. Metoden att räkna är inte standardiserad, provtagningseffektiviteten varierar, proverna blir lätt överladdade och det finns bias mot små torra sporer. Analys med mikroskopi sker manuellt och individvariationen är stor och de flesta sporer kan inte specificeras. Även odling innebär problem då sporerna lätt klumpar ihop sig, endast levande sporer räknas, arterna konkurrerar om substratet samt att metoden inte går att standardisera. Mot bakgrund av detta har man lanserat ett Relative Moldiness Index, RMI, som är en ny, snabbare, tillförlitligare och standardiserbar metod utvecklad av EPA för att identifiera och kvantifiera mögel. Det handlar om en DNA-baserad teknologi där unika DNA-sekvenser för 36 olika indikatormögelarter identifieras. Metoden är validerad genom provtagning i cirka 11 000 hem i USA, fördelade över hela landet. De 36 olika arterna delas in i två grupper. I grupp 1 finns 26 mögelarter som är associerade med vattenskadade miljöer och i grupp 2 finns 10 vanligt förekommande arter. Man dammsuger 2 m 2 i sovrum och vardagsrum och fångar upp 5 mg. DNA extraheras och mänskliga element tas bort. Summan av de logaritmerade halterna av arterna i grupp 1 minus summan av de logaritmerade halterna av arterna i grupp 2 ger ett värde mellan -10 och 20. Ju högre värde desto större belastning. De studier som gjorts i USA visar att man kan dela in resultaten i 4 kvartiler: från -10-4, -4 0, 0 5 samt 5 20. Metoden är enkel, standardiserad, robust och ökar säkerheten. Den är dessutom snabb, tar cirka 2 timmar att analysera. 8
Notiser Kval-fyllda matcher Det är dock viktigt att poängtera att detta inte är ett hälsoindex utan ett mögelbelastningsindex. En studie av 271 hem visade att detta RMIindex kan predicera risken för luftvägsbesvär. Referens: J Expo Sci Environ Epidemiol 2007;17:88-94 Peter Berg Kadmium: Spridda skurar med urinanalyser Kadmium ingår i de obligatoriska medicinska kontrollerna (Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6). Även om användning av kadmium minskat förekommer ändå exponering för denna tungmetall i vissa situationer. En japansk studie av variationer i kadmiumhalt i blod hos fem oexponerade kvinnor över en 12 månadersperiod redovisade små variationer mellan de upprepade värdena för en och samma individ, dvs små intraindividuella variationer. De intraindividuella variationerna var däremot stora för kadmium i urin och även för indikatorerna på njurskada, d.v.s. alfa 1 - och beta 2 -mikroglobulinerna och för NAG i urin. Det kunde röra sig om 4 5 gångers skillnad mellan lägsta och högsta värde för en och samma individ. Korrektion för urinens densitet förbättrades inte nämnvärt. I AFS 2005:6, bilaga 2, anges att halt av kadmium i blod högre än 50 nmol/liter ska föranleda arbetsgivarens utredning och halter högre än 75 nmol/liter är avstängningsvärde. I läkarundersökningen ingår urinprov för bestämning av tubulär njurfunktion, dvs genom bestämning av i första hand alfa 1 -mikroglobulin som är stabilare än beta 2 -mikroglobulin. Föreskriften ger även här högsta referensvärden för oexponerade. En slutsats bör vara att enstaka värden på kadmium i blod ger ett bra mått på exponeringen medan urinproverna kan variera från gång till gång. De sistnämnda är dock bra som gruppmedelvärden. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2008;81:263-71 Carl-Göran Ohlson Det är välkänt att akut, svår stress med kraftigt påslag av bl.a. katekolaminer, i eller utanför arbetet, kan orsaka arytmier och andra problem med hjärtat. Stora idrottsevenemang med engagerad publik kan utgöra sådana riskabla situationer. I en färsk undersökning från fotbolls-vm i Tyskland 2006, stödd av Internationella Fotbollsförbundet (FIFA), fann man en kraftig ökning av akuta hjärtsjukdomar bland den inhemska (tyska) befolkningen i Bayern i samband med hemmalagets matcher; effekten föreföll dessutom vara relaterad till matchernas spänningsinnehåll. En liknande, men mindre dramatisk effekt noterades även i anslutning till finalmatchen, trots att Tyskland då spelat färdigt i turneringen. Resultaten stärktes av att man i analyserna hade försökt kontrollera för andra tillfälliga miljöfaktorer av betydelse såsom vädret och halterna av luftföroreningar. 9
Notiser Hjärtklaff mål för panikattacker Studiens författare framhöll att det krävdes snara åtgärder i förebyggande syfte vid framtida liknande situationer ( preventive measures are urgently needed ), särskilt bland män med känd koronarsjukdom. Vi väntar med intresse på förslag till sådana åtgärder. Det är inte bara spännande idrottsevenemang som kan ge upphov till svåra hjärtproblem. Det gäller även psykiska påfrestningar av annat slag, t.ex. attacker av panikångest. Det visar sig finnas en relativt omfattande, främst psykiatrisk litteratur kring sambandet mellan panikattacker och mitralisklaffinsufficiens, -prolaps (1-3). De fysiologiska mekanismerna skulle kunna vara likartade som i notisen ovan, d.v.s. baserade på ett sympatikuspåslag. Figure 1. Daily Cardiovascular Events in the Study Population from May 1 to July 31 in 2003, 2005, and 2006. The FIFA World Cup 2006 in Germany started on June 9, 2006, and ended on July 9, 2006. The 2006 World Cup matches with German participation are indicated by numbers 1 through 7: match 1, Germany versus Costa Rica; match 2, Germany versus Poland; match 3, Germany versus Ecuador; match 4, Germany versus Sweden; match 5, Germany versus Argentina; match 6, Germany versus Italy; and match 7, Germany versus Portugal (for third-place standing). Match 8 was the final match, Italy versus France. På Arbets- och miljömedicinska kliniken har vi inte tidigare stött på denna association, och den finns inte beskriven i våra vanligaste yrkesmedicinska textböcker, kanske därför att yrkes-(arbets) betingad panikångest internationellt sett inte uppfattas som ett särskilt problemområde. En färsk och väl underbyggd remiss har emellertid gjort oss uppmärksammade på frågeställningen. Det finns utrymme för fler utmanande remisser. Referens: N Engl J Med 2008;358:475-83 Anders Seldén Referenser: 1. J Nerv Ment Dis 1993;181:539-44 (meta-analys) 2. Acta Psychiatr Scand 1997;96:408-11 3. Croat Med J 2000;41:410-6 Anders Seldén 10
Notiser Airmon 2008 Luftburna risker på nätet 28-31 januari hölls Sixth International Symposium on Modern Principles of Air Monitoring and Biomonitoring i Geilo, Norge (http://www.airmon.se/). Drygt femtio bidrag i form av föredrag och posters presenterades. Dessutom hölls ett antal kurser bl.a. om provtagning och analys av svetsrök, aerosolprovtagning och metoder för mätning av isocyanater. Valda bidrag kommer att publiceras i ett specialnummer av Journal of Environmental Monitoring senare i år. Ur innehållet Kvartsfinal? Det nationella arbetsmiljöinstitutet (BGIA) i Tyskland har sammanställt mätningar av respirabelt damm och kvarts mellan 1972 och 2004. Totalt omfattas ca 104 000 mätningar i ca 8.900 företag. Alla data har lagts in i en databas (MEGA database). Analyser och resultat har sammanställts i en rapport, BGIA Report 8/2006: Quartsexpositionen am Arbeitsplatz (http:// www.dguv.de/bgia/de/pub/ rep/rep05/bgia0806/ index.html). Rapporten finns endast på tyska i dagsläget men en engelsk version kommer inom kort (Quarts exposure at the workplace in Germany). Trots många åtgärder för att minska exponeringen genom åren utgör silikos fortfarande ett allvarligt arbetsmiljöproblem i Tyskland. Rapporten kan utgöra grund för preventiva åtgärder och exponeringsövervakning. Gränsvärden utan gränser BGIA har tillsammans med 12 andra arbetsmiljöinstitut i Europa, Nordamerika och Japan startat en databas med internationella gränsvärden för arbetsplatsluft. Tanken är att när nationella gränsvärden saknas kan ett gränsvärde från annat land utgöra underlag för en riskbedömning. Denna engelskspråkiga databas etablerades 2006 och innehåller över 1.250 ämnen och kommer successivt att utökas. Säkrast används CAS-nummer som primärt sökalternativ (http://www.dguv.de/bgia/ gestis-limit-values). Bernt Bergström Amerikanska NIOSH har på sin hemsida en sammanställning över publikationer under rubriken Hazards & exposure, alltså risker och exponering (http://www.cdc.gov/niosh/ topics/hazards). Här hittar man t.ex. en utmärkt review om hälsoeffekter vid yrkesmässig exponering för respirabelt kvarts, (http:// www.cdc.gov/niosh/topics/ silica/). Den tar upp egenskaper, produktion, experimentella studier och hälsoeffekter som t.ex. lungcancer. Mycket annan information, från Aerosols till West Nile Virus finns att tillgå. Ett besök rekommenderas. Bernt Bergström 11
Notiser Biljondelar, ppb, orsakade larm En artikel i Formas tidskrift under rubriken Ny metod ger alarmerande bild av gifter i husen som publicerades strax före julen 2007 väckte stor uppmärksamhet och medförde oro bland många människor. Man angav i artikeln att dessa mögelgifter verkade inflammatoriskt och var cancerframkallande. Av grundartikeln framgår dock att de halter man uppmätt var mycket låga biljondelar av gram per mg deponerat damm. Om detta damm skulle spridas inomhus i halter dubbelt så höga som dammnivåerna i svenska skolor skulle upptaget ändå bli flera tiopotenser lägre än vad som accepteras för de mycket giftiga och mutagena aflatoxinerna. En rimlig slutsats blir således att toxiner i här uppmätta halter rimligen inte medför hälsopåverkan. Trots detta är det viktigt att åtgärda fukt-/mögelskador eftersom man i så många studier påvisat att längre tids vistelse i fukt-/mögelskadade miljöer medför ohälsa, även om vi inte känner till vilket/vilka enskilda faktorer som är av störst betydelse. Referenser: Miljöforskning 2007 Nummer 5-6, sid 30-31 Appl Environ Microbiology 2007;73:4211-7 Kjell Andersson Disputation om träpellets gav mersmak snarare än träsmak Katja Hagström disputerade 22 februari på sin avhandling om träpellets. Pellets framställs genom kompression av sågspån och frågan gällde exponering för trädamm och olika ämnen i arbetstagarens andningszon. Personburna mätningar gjordes av inte bara trädamm utan även av monoterpener (t.ex. välluktande men irritativa pinener), hartssyror (t.ex. allergena abietin-syror), kvävedioxid och koldioxid. Dessutom mättes hudupptag via tejpremsor på försökspersonernas pannor. Gränsvärdet för trädamm, 2 mg/m 3, överskreds i drygt en tredjedel av mätningarna men för övriga ämnen var nivåerna relativt låga. Arbete nr 3 i avhandlingen gäller spridningen av värdena för damm och hartssyror. Här utvecklas med avancerad statis- tik variabilitet inom respektive mellan individer, sannolikhet för överskridande av gränsvärde och utspädning av dos-responssamband. Slutsatsen var att exponering för trädamm i denna produktion kan påverka hälsan i det långa loppet. Katja Hagström (2008): Occupational exposure during production of wood pellets in Sweden. Örebro Studies in Environmental Science 11. 75 pp. 12
Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården Hälsa och nattarbete Att vara vaken och trygg när andra sover Onsdag 2 april 2008 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Föreläsare: Cecilia Duberg Arne Lowden Fredrik Paulún Anna Jansson Arrangör: Paraplygruppen, Arbets- och miljömedicinska kliniken, USÖ Pris: 1 200 kr exkl moms. I priset ingår konferensmaterial, lunch och kaffe För mer information: Birgitta Klaesson, 019-602 24 62, birgitta.klaesson@orebroll.se Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 701 85 Örebro Anmälan kan göras på vår hemsida: www.orebroll.se/amm Detaljerat program kommer att skickas ut. 13
Utbildningar Boka årets informationsdag för arbetsmiljöingenjörer Analyslaboratoriet vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro anordnar årligen informations- och utbildningsdagar för arbetsmiljöingenjörer och skyddsingenjörer. Huvudtemat i år är: - Mikrobiell provtagning och analys Måndag 5 maj 2008 Bohmanssonsalen, B-huset Universitetssjukhuset Örebro Inbjudan och definitivt program kommer www.orebroll.se/amm 14
Personal Tfn: 019-602 24 69. Fax: 019-12 04 04. E-post: amm@orebroll.se Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare 019-602 24 71 kjell.andersson@orebroll.se Andersson Lena Kemist 019-602 35 92 lena.andersson4@orebroll.se Andersson Lennart Yrkeshygieniker 019-602 24 85 lennart.andersson@orebroll.se Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 helena.arvidsson@orebroll.se Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare 019-602 24 53 wenche.aslaksen@orebroll.se Axelsson Sara Kemist 019-602 24 61 sara.axelsson@orebroll.se B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör 019-602 24 65 sten.b-dankvardt@orebroll.se Berg Krister Avdelningschef 019-602 35 94 krister.berg@orebroll.se Berg Peter Yrkeshygieniker 019-602 24 89 peter.berg@orebroll.se Bergström Bernt Laboratorieingenjör 019-602 24 32 bernt.bergstrom@orebroll.se Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent 019-602 24 70 ing-liss.bryngelsson@orebroll.se Duberg Cecilia Psykolog 019-602 36 07 cecilia.duberg@orebroll.se Egelrud Liselott Analytisk kemist 019-602 24 88 liselott.egelrud@orebroll.se Fagerlund Inger Forskningsassistent 019-602 24 95 inger.fagerlund@orebroll.se Gelin Annika Informatör 019-602 35 84 annika.gelin@orebroll.se Gritsko Nina Avdelningsläkare 019-602 24 81 nina.gritsko@orebroll.se Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef 019-602 24 08 lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Hagström Katja Yrkeshygieniker 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Husby Bente Kemist 019-602 24 73 bente.husby@orebroll.se Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker 019-602 24 75 britt-marie.isaksson@orebroll.se Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker 019-602 24 86 jessica.johansson@orebroll.se Karlsson Leif Instrumenttekniker 019-602 24 80 leif.karlsson2@orebroll.se Keloushani Anahita ST-underläkare 019-602 24 19 anahita.keloushani@orebroll.se Klaesson Birgitta Klinikassistent 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Loodh Sofia Enhetschef, 019-602 24 64 sofia.loodh@orebroll.se regionmiljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare 019-602 24 76 hakan.lofstedt@orebroll.se Ngo Yen Statistiker 019-602 24 97 yen.ngo@orebroll.se Nilsson Anders Kemist 019-602 24 56 anders.nilsson3@orebroll.se Norberg Carin Kemiingenjör 019-602 35 91 carin.norberg@orebroll.se Nyström Anita Assistent 019-602 24 90 anita.nystrom@orebroll.se Nyström Marita Läkarsekreterare 019-602 24 69 marita.nystrom@orebroll.se Ohlson Carl-Göran Överläkare 019-602 24 68 carl-goran.ohlson@orebroll.se Overmeer Thomas Ergonom 019-602 24 79 thomas.overmeer@orebroll.se Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se Seldén Anders Överläkare 019-602 24 94 anders.selden@orebroll.se Stridh Göran Fil dr 019-602 35 88 goran.stridh@orebroll.se Söderqvist Christina Läkarsekreterare 019-602 24 59 christina.soderqvist@orebroll.se Warg Lars-Erik Docent i psykologi 019-602 24 83 lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef 019-602 24 93 hakan.westberg@orebroll.se Westberg Linda Medicinsk sekreterare 019-602 24 67 linda.westberg@orebroll.se Vihlborg Per ST-underläkare 019-602 24 19 per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker 019-602 24 87 lisbet.viklund@orebroll.se 15
16