Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm



Relevanta dokument
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Rutiner gällande motståndsandning med T-rör, T-stycke med ventil

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Bukaortaaneurysm: en folksjukdom. Epidemiologi, klinisk bild. Läkarutbildningen T6 Martin Björck, Uppsala

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Vardulaki et al

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Nedre bukkirurgi

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

Stark inför kirurgi stark för livet

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

Behandlingsriktlinjer för patienter som genomgått större bukkirurgiskt ingrepp

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

[Abdominal Aorta Aneurysm] [Orsak, diagnostik och behandling] Health Department, the33

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Abdominal Aorta Aneurysm (AAA)

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

forskning pågår Andningsvårdande behandling vid buk- och thoraxkirurgi Sammanfattning De tidigare, för patienten mest passiva, behandlingsmetoderna

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Screening för bukaortaaneurysm. Indikatorer och bakgrundsmått Bilaga 3

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Del Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

ERAS Enhanced Recovery After Surgery

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

AAA-screening Diagnostik med UL. Anders Wanhainen

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Endovaskulär operation av bukaortaaneurysm

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Gulamöte Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Aortaaneurysm omvårdnadsrutiner

Projekt stomiträning inför operation Projektansvarig Biljana Saric

Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Behandlingsriktlinjer för patienter med pneumoni

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Omvårdnadsvetenskap, Klinisk omvårdnad 1 samt informatik OM010G INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP, OM010G

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Operation för prostatacancer inom ramen för dagkirurgisk verksamhet. Markus Aly, urolog, PhD

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Vad är Fast Track? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort Författare, år, land, referens nr

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Del sidor. 17 poäng

FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER NBW KK US

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Stark inför kirurgi stark för livet

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Postoperativ livskvalitet hos patienter med abdominellt aortaaneurysm

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Benamputation Fysioterapi

Livsstilsfaktorers inverkan på gynekologisk kirurgi. Katja Stenström Bohlin Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Screening för bukaortaaneurysm räddar liv till rimlig kostnad

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

[RIKTLINJER FÖR ANDNINGSVÅRDANDE BEHANDLING INOM SJUKGYMNASTIK FÖR PATIENTER SOM GENOMGÅR BUK- OCH THORAXKIRURGI]

Fysioterapeutens viktiga roll

TEMA KLINISK SJUKGYMNASTIK GRUPPSEMINARIUM MOMENT 2

Remissvar Socialstyrelsens remiss Screening för bukaortaaneurysm Rekommendation och bedömningsunderlag

opereras för förträngning i halspulsådern

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

DAGKIRURGI NU OCH I FRAMTIDEN SÅSTAHOLM Innehåll. 1. Bakgrund 2. Säkerhet 3. Utnyttjandegrad 4. Lokaler 5. Sammanfattning

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sjukdom eller skada i halsryggen

Nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi Årsrapport 2014

Problem med avföring och urin efter operation

OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk- och thoraxkirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)

Transkript:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Bukaortaaneurysm Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även externt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion 2 Målsättning 2 Intervention 3 Mätmetoder 3 Restriktioner 4 Uppföljning/vårdkedja 4 Referenser 5 Författare Marianne Berg, Pia Bergendahl Reviderat av: Gun Ståhlberg Kontaktinformation gun.stahlberg@karolinska.se, tel: 517 748 48 Sökvägar Pubmed Cochrane SBU Predo Sökord: Chest physiotherapy, Aortic abdominal aneurysm, Respiratory physiotherapy. Preoperative information Produktionsår 2009 Revideringsår 2013 1

Introduktion Bukaortaaneurysm (BAA), eller abdominellt aortaaneurysm (AAA), innebär en patologisk vidgning av aorta, kroppspulsådern, i buken. Den är fyra gånger vanligare hos män än kvinnor, och förekomsten är ca 5% bland män över 65 år. Orsaken är ofullständigt känd, men riskfaktorer för att utveckla aneurysm är rökning, ärftlighet, KOL, hyperlipidemi och hypertoni (1). Även bukomfång har visat sig påverka tillväxten av aortaaneurysm. Vid ett omfång på 100 cm för män ökar risken för att utveckla BAA med 30% (2). Patienten är oftast symptomfri, men kan ibland ha rygg - eller buksmärta eller känna att det pulserar i magtrakten. Vid ruptur av aneurysmet insjuknar patienten med svåra rygg/buksmärtor och chockbild. Aneurysmet upptäcks ofta i samband med andra buk - eller ryggundersökningar, eller vid screening. I SLL utförs screening av män vid 65 års ålder. Operationsindikation föreligger när aneurysmets diameter överstiger 5,5 centimeter (män) eller 5,0 (kvinnor), alternativt om det växer med mer än en cm/år. Operation sker antingen med ett stort buksnitt från processus xiphoideus till symfysen eller med ett thoracoabdominellt snitt (1). Man kan också använda en mindre omfattande operationsmetod s.k. endovaskulär aneurysm rekonstruktion (EVAR) med snitt i ljumsken. Patienten måste dock förberedas på att operationstekniska problem kan uppstå och att operationen då måste ske med ett större buksnitt. Fördelningen öppen operation EVAR var ungefär 50-50 i Sverige år 2012, på Karolinska Universitetssjukhuset ungefär 40-60 (3). Eftersom flertalet av patienterna med BAA är eller har varit rökare, inte sällan med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, görs ofta en spirometri innan operation för att bedöma lungfunktion. Man har sett att ett sänkt FEV1 ger en ökad risk för mortalitet post-operativt (4). Vid Karolinska Universitetssjukhuset ansvarar sjukgymnast för denna undersökning efter remiss från läkare. Patienter som opereras för BAA med öppen operation faller ofta under kategorin högriskpatient: Ålder över 65 år, rökare eller fd rökare, stort bukomfång. Operationen räknas också som högrisk då den sker under narkos, operationssnittet är långt och diafragmanära och operationstiden kan bli flera timmar lång. Målsättning Undvika lungkomplikationer och/eller tromboser i det postoperativa förloppet. Ökad kunskap och trygghet inför den postoperativa fasen. Patienten självständig i samtliga förflyttningar. Uppnå optimal funktionsnivå under vårdtiden. 2

Intervention Preoperativ information innefattande andningsteknik med motstånd på utandning, hostteknik, förflyttningsteknik samt den tidiga mobiliseringens betydelse för lungfunktion och blodcirkulation (5). Postoperativ behandling: Mobilisering. Instruktion och träning av skonsam förflyttningsteknik Kontroll och instruktion av andningsteknik (djupandning, motstånd på utandning med olika hjälpmedel), kontroll av host/huff-teknik. Vid behov kontroll av inhalationsteknik. (6,7) Intervention Syfte Kroppsfunkt Aktivitet/delaktighet Spirometri/ Bedöma lungkapacitet Vitalogram inför op. Pre-op info Informerad pt Andningsvård Undvika lungkomplikationer Instruktion av Undvika sårruptur uppstigningsteknik Självständig pt Post-op Undvika mobilisering inaktivitetskomplikationer Råd och regim inför hemgång Undvika komplikationer Uppnå tidigare funktionsnivå Mätmetoder Mätmetod Syfte Kroppsfunkt Aktivitet/delaktighet Lungröntgen Auskultation Bedöma behov av behandling PEF-mätning Bedöma obstruktivitet Pulsoxymeter Mäta syresättning Observation Bedöma förflyttningsförmåga Gångsträcka Bedöma aktivitetsgrad VAS, NRS Smärtskattning 3

Restriktioner Inga restriktioner vad gäller fysioterapeutisk intervention. Patienter som genomgått öppen operation bör inte kraftigt anstränga bukmusklerna eller öka buktrycket, för att minska risken för ärrbråck. De informeras därför om uppstigning via sidliggande, att inte använda sängdäverten samt att undvika tyngre aktiviteter såsom gräsklippning, snöskottning eller att bära tungt, under 6-8 veckor post-op. Uppföljning / vårdkedja Patienter som genomgått öppen operation remitteras till inneliggande rehabilitering en eller två veckor. För närvarande är det Stockholms sjukhem, Saltsjöbadens sjukhus och Furuhöjden som tar emot dessa patienter. Patienter som har opererats med EVAR-teknik skrivs oftast ut till hemmet efter ett par dagar på kärlkirurgisk vårdavdelning. Ingen uppföljning av fysioterapeut. Rekommendationen till patienter som har opererats för BAA, med öppen operation eller med EVAR, är att vara fysiskt aktiv i vardagen, gärna med dagliga promenader av successivt ökande längd och intensitet. 4

Referenser 1. Christine Wann-Hansson, Anders Gottsäter, Bengt Lindblad. Vård och behandling vid kärlsjukdomar. Studentlitteratur, 2011 ISBN 978-91-44-05548-0 2. O. Stackelberg, M. Björck, O. Sadr-Azodi, S.C. Larsson, N. Orsini and A. Wolk: Obesity and abdominal aortic aneurysm. British Journal of Surgery 2013; 100: 360 3664. 3. Swedvasc s årsrapport 2013 för 2012 års verksamhet. Redaktion: Joakim Nordanstig. www.ucr.uu.se/swedvasc/ 4. AR Brady et al. Risk factors for postoperative death following elective surgical repair of abdominal aortic aneurysm: results from the UK Small Aneurysm Trial, Br J Surg (2000), 87:742 49. 5. Lone Olséni, Per Wollmer. Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Studentlitteratur, 2003 ISBN 91-44-02199-2. 6. Susan D Hanekom, Dina Brooks, Lina Deheny, Monika Fagevik Olsén, Timothy C Hardcastle, Shamila Manie, Quinette Louw. Reaching consensus on the physiotherapeutic management of patients following upper abdominal surgery: a pragmatic approach to interpret equivocal evidence Published online 2012 February 6. doi: 10.1186/1472-6947-12-5 7. Fagevik Olsén M et al. 2010. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. Riktlinjer för andningsvårdande behandling inom sjukgymnastik för patienter som genomgår buk-och thoraxkirurgi. www.sjukgymnastforbundet.se/profession/kvalitetsutv/sidor/kliniskariktlinjer/aspx 5