Aktuellt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar Nr 1 JAN 2010 Thomas Carlsson, EIO:s ordförande och chef för NEA Teknik: Foto: Johanna Norin En god lönsamhet ger mod att investera och nyanställa Ha koll på dina kostnader, våga satsa på nytt och säljträna din personal. Dessa råd ger Thomas Carlsson, EIO:s ordförande och chef för NEA Teknik, till företagen i elteknikbranschen i den rådande lågkonjunkturen. Vi måste försöka hålla lönsamheten i branschen uppe. Med bra lönsamhet skapas möjligheter och mod att investera och nyanställa. Det leder till en höjd status för hela elteknikbranschen. Thomas Carlsson tror att det första halvåret 2010 kommer att bli jättetufft. Man måste vara medveten om den eftersläpande-effekt vi har i branschen. Visst finns det ljusglimtar i ekonomin i stort, men det tar tid innan investeringar som det fattas beslut om idag leder till sysselsättning för våra medarbetare, säger han. Ett av de områden han ser som en möjlighet för elteknikbranschen är energieffektivisering. Energieffektiviseringar borde vara vår bransch, men det är upp till oss själva att också ta den chansen och att utbilda oss för utmaningen. Om vi inte gör det kan vi vara övertygade om att någon annan gör det. Om vi har lönsamma företag så vågar vi också göra investeringar och nyanställa säger han och tilllägger att utbildning är en mycket viktig del för de företag som ska verka inom energisektorn. Läs mer på sid 4 5 ROT-avdraget minskar svartjobben På ROT-avdragets ettårsdag presenterades den undersökning som visar att ROT-avdraget har bidragit till att skapa många nya, vita jobb i branschen. Det serverades även både ROT-beer och morots-kaka. Läs mer på sid 3 Avtal 2010 håll dig informerad! EIO-seminarier på Elmässa i Malmö Den 10 11 februari är det dags för Elmässa samt Skydd och Säkerhetsmässa på Malmömässan. EIO erbjuder då seminarier om bland annat ALEM, konsument köplagen samt verktyg i lågkonjunkturen. Läs mer på www.easyfairs.se EIO:s årsmöte 21 22 maj 2010 Boka redan nu in i era kalendrar att EIO:s årsmöte kommer gå av stapeln i Göteborg den 21 22 maj. Mer information skickas ut från EIO inom kort. Vi finns också på www.eio.se EIO-AKTUELLT nr 1 2010 1
#4950 Foto: Peter Hoelstad Inledaren Jan Siezing, vd, jan.siezing@eio.se, tel 08-762 75 77, 0705-32 10 18 Försäljningsarbetet blir allt viktigare Som du kanske läste i förra numret av EIO-Aktuellt är det troligt att återhämtningen i elteknikbranschen inte infinner sig förrän 2012-2013 enligt en konjunkturrapport från Industrifakta. Det beror bland annat på att branschen ligger sent i konjunkturcykeln. EIO:s ordförande Thomas Carlsson säger i en intervju i det här numret att han oroar sig för den prisdumpning som sker på vissa håll i branschen. Vi ser att prisnivån sjunker i rasande takt i många entreprenadprojekt med anbudsför farande. Då finns en risk att det leder till för dålig täckning i projekten, säger han. Han varnar för att man då kan hamna i en sådan situation att man varken har råd att behålla kompetent personal eller nyrekrytera. Något att tänka på. Ett råd som Thomas Carlsson vidare ger till företagen i branschen är att våga satsa på nya områden, han pratar bland annat om energieffektivisering i olika former. EIO är medlem i EEF, Energieffektiviseringsföretagen och jag kan varmt rekommendera att fundera på medlemskap. Se www.eef.se där du bland annat hittar våra broschyrer kring energieffektivisering. Ytterligare ett råd från Thomas är att satsa resurser på att säljträna personalen. Jag håller med och tror att det blir allt viktigare för branschen att satsa på försäljningsbiten. Det behöver inte betyda att du måste anställa säljare, utan det kan snarare vara att just säljträna dina medarbetare så de känner sig tryggare i den rollen. Vi har frågat några av medlemsföretagen hur de arbetar med just försäljning och fått höra ett och annat matnyttigt. Till exempel, Lars Johansson på Johanssons & Björnström Elinstallationer i Boden säger att det gäller att visa vad man har att erbjuda för att väcka tankegångarna hos kunderna. Och på Åby Eltjänst i Norrköping arbetar de aktivt med att deras montörer ska förstå att det oftast är just deras insats som gör skillnaden. Du kan läsa mer i Aktuella frågan på sid 4 5. Slutligen vill jag också passa på att önska er alla en god fortsättning på 2010. Jag hoppas att vi får många tillfällen att höras och ses i olika sammanhang under året! EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare och redaktör: Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Fredrik Jonsén, 031-62 94 36, fredrik.jonsen@eio.se Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se, Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se Produktion: Odelius, 08-445 87 80. Tryck: Gävle Offset Bredda branschens kunskaper En stor utmaning för företag i samhällsbyggnadssektorn är att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Därför satsar nätverket Samhällsbyggarna där EIO ingår på att marknadsföra sektorns många yrken och utbildningar. Tillsammans med studenter och unga yrkesverksamma deltar Samhällsbyggarna på flera mässor riktade till studenter runt om i landet. I montern på SACO-mässan i Älvsjö den 3 4 december fanns bland annat Kåre Persson, projektledare på YIT i Farsta, samt Kristoffer Lindgren, student på KY-utbildningen Elteknik i Nyköping. Innan Kristoffer Lingren började på KY-utbildningen jobbade han som industrielektriker på Sandvik, en tjänst som han fick efter sin gymnasieutbildning på Elprogrammet. Jag tror att framtidens företag vill ha medarbetare med större bredd, något som vi får på min nuvarande utbildning. Vi lär oss bland annat konstruktion, projektledning och automation. Vi har också mycket praktik så det är möjligt att styra in sig på det man är intresserad av, samtidigt som man ser företagens behov, säger Kristoffer Lindgren. Även Kåre Persson tror att det krävs större bredd på framtidens arbetsmarknad. Vare sig man arbetar inom ett stort företag eller är egenföretagare räcker det inte med att bara vara entreprenör då det blir mer och mer komplext, man måste till exempel ha en förmåga att skapa goda relationer och sälja också, säger han. Många av dagens projektledare inom vår bransch är i 60-årsåldern, så det kommer snart att bli ännu större efterfrågan på sådana tjäns- Kristoffer Lindgren (till höger) pratar med några besökare samtidigt som de utför ett tävlingsmoment i montern. ter, säger Kåre Persson. Han tror att kompetensområden som exempelvis ekonomi, konstruktion och säljteknik blir allt viktigare i framtiden. Inom YIT behöver vi bland annat flera tekniker till elsidan, något som jag tror det finns behov av hos flera företag, säger han vidare. I dag rekryterar elteknikbranschen nästan enbart från gymnasieskolan, säger Ulf Pettersson, utbildningsansvarig på EIO. Vi behöver också ungdomar med Yrkeshögskoleutbildning och Högskoleutbildning. Till hösten 2010 startar KTH i Stockholm en ingenjörsutbildning som riktar sig just till elteknikbranschen. Kontakta Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Kåre Persson, YIT, tror att framtidens medarbetare måste vara bra på att sälja och skapa goda relationer. Samhällsbyggarna består av organisationerna Banverket, EIO, Lantmäteriet, Sveriges Byggindustrier, Svensk Energi, Svensk Teknik och Design, VVS Företagen och Vägverket. Minst 70 000 gymnasieelever väntas besöka vinterns sju gymnasie- och studentmässor runt om i landet. 2 EIO-AKTUELLT nr 1 2010
ROT-avdraget minskar svartjobben ROT-avdraget har bidragit till att skapa många nya, vita jobb i branschen. Det visar den undersökning som presenterades på ROT-avdragets ettårsdag den 8 december. 80 procent av de 1 857 tillfrågande företagen säger dessutom att ROT-avdraget haft positiv betydelse för deras verksamhet. Undersökningen, som tagits fram av åtta organisationer inom byggbranschens däribland EIO visar vidare att 70 procent använder sig av den så kallade ROT-klausulen. Det är en kontraktsbestämmelse som klargör affärsförhållandet med privatkunderna och förenklar hanteringen av skattereduktionen. 75 procent av företagen anser att det går bra att hantera fakturamodellen och många är positiva till hur Skatteverket hanterar ärendena. Fyller man bara i blanketten rätt så kommer pengarna inom någon vecka. Det finns dock de som är kritiska till fakturamodellen. 15 pro cent av företagen tycker inte att den fungerar bra och att det är svårt ibland att avgöra om ett visst arbete omfattas av ROTavdraget eller ej, liksom att de är svårt att få korrekta uppgifter från kunderna. De negativa synpunkterna på fakturamodellen var förväntade och modellen är något som vi tror går att förbättra och förenkla. Det är ändå roligt att se att företagen är så positiva till ROT-avdraget. Mest positiv är självklart effekten på svartarbeten, säger Jan Siezing, vd i EIO. Jan Ejebjörk, vd på EIOföretaget JiHå El & Automation i Landskrona är en av de som är positivt inställd till ROTavdraget. Vi har fått en hel del jobb som vi inte skulle fått om inte ROT-avdraget införts. Det kan till exempel vara privatpersoner som passar på att byta elradiatorer, säger Jan Ejebjörk. Han tror att många passar på att göra sådana beställningar nu medan ROT-avdraget finns, han tror att man kanske tidigarelägger vissa sådana saker. JiHå El & Automation har också sett en ökning av ombyggnationer hos privatpersoner. Det är uppdrag som vi inte haft så mycket av tidigare. Jag tror att den typen av jobb många gånger har utförts av svart arbetskraft innan ROT-avdragets införande. Nu väljer kunderna hellre vit arbetskraft eftersom priset blir relativt lågt i alla fall, menar Jan Ejebjörk. Han säger vidare att Skatteverkets fakturamodell har fungerat bra för dem. Vi har gjort om vårt fakturasystem så det passar med den nya fakturamodellen. Det har fungerat riktigt bra, även när det gäller kontakterna med Skatteverket, slutar han. Enligt Sveriges Byggindustrier På pressträffen i samband med att rapporten presenterades serverades ROT-beer och morots-kaka. Ett uppskattat inslag. Den vita julgranen symboliserar de många jobb som blivit vita istället för svarta tack vare ROT-avdraget. Dagens Industri TV var också på plats och fick en intervju med Björn Wellhagen. är ROT-avdraget en god affär för staten. Varje krona i skattreduktion ger 1,50 i skatteintäkt i form av moms på arbete och tillkommande material, samt arbetsgivaravgifter, säger Björn Wellhagen på Sveriges Byggindustrier. Du kan läsa hela rapporten och se statistik på www.eio.se Kontakta Per Karlsson, 08-762 65 73, per.karlsson@eio.se eller Lars G Andersson, 08-762 75 69, lars.g.andersson@eio.se Foto: Sofia Pettersson 2010 års AVGIFTER TILL EIO OCH SVENSKT NÄRINGSLIV Inträdesavgift (engångs) 2 000 kronor. Avgiften avser tillskott till EIO:s konfliktfond och är därmed i sin helhet avdragsgill. Medlemsavgift till EIO 0,08 % på total lönesumma. Avsätts till konfliktfond, avdragsgill, ej momsbelagd. Serviceavgifter till EMA Fast avgift...0 anställda 700 kr per medlem...1-3 anställda 1 600 kr per medlem...> 3 anställda 2 300 kr per medlem Rörlig avgift (Minimilönesumma 2009 = 261 300 kr) Fullservice...0,74 % på total lönesumma. Minimiavgift 2 634 kr/ år (700 + 1934) Grundservice...0,43 % på total lönesumma. Minimiavgift 1 824 kr/ år (700 + 1124) Samtliga serviceavgifter är avdragsgilla och momsbelagda. Avgift till EIO lokalt Förutom ovanstående avgifter tillkommer en lokal medlemsavgift. Respektive distriktsförening meddelar sina medlemmar storleken på den lokala avgiften. Avgifter till Svenskt Näringsliv Företag och koncerner med högst 249 anställda inklusive VD och ägare 0,09 % x lönesumman minskad med ett grundavdrag på 500 000 kr Svenskt Näringsliv...0,05 % föreningsavgift, ej moms, ej avdragsgill Svenskt Näringsliv Service AB...0,04 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill Företag och koncerner med > 249 anställda inklusive VD och ägare 0,07 % x summan av lönesumman och rörelseresultatet efter avskrivningar (eller motsvarande) Svenskt Näringsliv...0,039 % föreningsavgift, ej moms, ej avdragsgill Svenskt Näringsliv Service AB...0,031 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill Minimiavgift till Svenskt Näringsliv är 500 kr. Angående Fora-avgifter 2010: Särskilt tillägg El Medel för yrkesutbildning, montörsfortbildning samt försäkringspremie GF 3100 kommer under 2010 att debiteras med 0,73 % (0,80 % under 2009) av lönesumman för montörer. Av beloppet utgör 10,96 % avdragsgill moms. Debiteringen av Särskilt tillägg El görs av Fora tillsammans med övriga AFA (Fora)-avgifter. Försäkringen avser GF 3100 gruppliv, trygghetsförsäkring med mera, vilken SEF har tecknat i Folksam till förmån för montörer som arbetar under Installationsavtalet. Denna försäkring gäller även för oorganiserade montörer. Läs mer i cirkulär 09-025 och på www.eio.se under rubriken För företagaren/ Försäkringar. Kontakta Lars Törnberg, 08-762 75 76, lars.tornberg@eio.se Kontakta Åsa Anderberg, asa.anderberg@eio.se, 08-762 74 72 EIO-AKTUELLT nr 1 2010 3
Ha koll på dina kostnader och vå Ha koll på dina kostnader, våga satsa på nytt och sälj träna din personal. Dessa råd ger Thomas Carlsson, EIO:s ordförande och chef för NEA Teknik, till företagen i elteknikbranschen i den rådande lågkonjunkturen. Vi måste försöka hålla lönsamheten i branschen uppe. Med bra lönsamhet skapas möjligheter och mod att investera och nyanställa. Det leder till en höjd status för hela elteknikbranschen. Text: Henrik Nygård Foto: Johanna Norin Nyligen kom en konjunkturrapport från Industrifakta som gav en ganska dyster bild av elteknikbranschen. 2009 2011 väntas omsättningen minska med tolv procent. Och återhämtningen kan dröja till 2012 2013. Hur ser du på läget i elteknik branschen just nu? Precis som rapporten visar så är det tufft just nu. Men det som är mest oroväckande är inte konjunkturen i sig utan den prisdumpning som sker på vissa håll i branschen. Vi ser att prisnivån sjunker i rasande takt i många entreprenadprojekt med anbudsförfarande. Risken är att det här leder till för dålig kostnadstäckning i projekten. Då har företagen inte råd att behålla kompetent personal. Och de vågar inte heller rekrytera ny personal. Som erfaren företagare och entreprenör, har du några bra tips till företagare som brottas med vikande siffror och är oroliga för framtiden? Först och främst att göra en bra analys på sina siffror och kostnader. Man måste vara medveten om vad botten är, så att man inte går under den. Men sedan är det även viktigt att våga pröva nya arbetssätt och ge sig in i nya nischer. Säljarbetet blir också allt mer avgörande. Det har vi under alltför lång tid varit dåliga på i den här branschen. Det gäller att vi blir bättre på att fånga upp och realisera alla de önskemål som kunden faktiskt har. Det innebär att vi också måste lära oss mer om bland annat belysningsteknik, ljudsystem och energi områden som alla kan leda till mer volym. Ett bra tips är att säljträna alla sina anställda. Det är ju faktiskt elektrikern som är ute på ett jobb som har den största chansen till merförsäljning. Men det är också viktigt att vi lockar till oss högskoleutbildad arbetskraft. Uppdrag inom energieffektivisering blir allt viktigare när den traditionella installationsmarknaden viker. Vad kan en elteknikföretagare göra för att bli en kraft att räkna med även inom energisektorn? Skaffa sig utbildning, exempelvis inom energikartläggning som vi har gjort inom NEA. Projekt inom energieffektivisering är ofta mycket lätta att räkna hem för kunden. Men kunden vet kanske inte vad han kan eller bör göra för att spara energi. Här har EIO och EUU en roll att fylla när det gäller visa på de lösningar. Idag handlar energieffektivisering också mycket om mätteknik. Och här finns smart teknik, men vi måste få ut denna utrustning i företagen och lära oss att använda den. Hur ser du på EIO:s förhållande till nya energikällor som vindkraft och solenergi? Precis som med övriga energisektorn så måste vi bara bestämma oss för att vi ska vara en stark spelare där. Då kommer vi att lyckas, det är helt upp till oss själva. Alla förutsättningar finns ju eftersom det blir allt mer fokus på energibesparande åtgärder och någon måste ju installera all utrustning. Men det viktigt att vi gör det tillsammans med tillverkare och grossister. Dessa samarbeten bör utvidgas. Hur tror du att den snabba teknikutvecklingen kommer att påverka branschen de kommande åren? Vi har länge pratat om att EIO:s medlemsföretag omsätter 25 miljarder kronor, att så stor är marknaden. Men om vi nu breddar vår marknad genom nya teknikområden som säkerhet och Vi visste när jag tillträdde att hela branschen och EIO stod inför en generationsväxling. Det har varit en stor utmaning, men jag tycker att vi är på god väg att genomföra den på ett bra sätt, säger Thomas Carlsson, som nu varit ordförande i EIO i två och ett halvt år. Hur arbetar ni med införsäljning respektive merförsäljning? Bror Friberg, Edsvikens El, Stockholm. Företaget har cirka 50 anställda. När montörerna är ute hos kund ska de uppmärksamma och påtala eventuella brister, framförallt på service sidan. De ska även ge förslag på energieffektiva lösningar och sälja in nya idéer. Vi har en ganska fast kundkrets som regelbundet återkommer med olika förfrågningar. Rekommendationer ger också en del nya uppdrag. Vi har funderat på att göra en riktad säljinsats mot fastighetsägare och fastighetsförvaltare men tiden räcker inte till. 4 Aktuella frågan Lars Johansson, Johansson & Björnström Elinstallationer, Boden. Företaget har cirka 30 anställda. Vi får förfrågningar men har även börjat med uppsökande verksamhet där vi anordnar kvällsträffar för befintliga och potentiella kunder. Det kan till exempel handla om energieffektivisering och belysningsstyrning för butiker och bostadsrättsföreningar. Personliga kontakter är också viktiga i en liten ort som Boden. Precis som många andra elinstallatörer kan vi bli mycket Foto: Sofia Pettersson bättre på att jobba långsiktigt med försäljning. Det gäller att visa vad vi har att erbjuda för att väcka tankegångar hos kunderna. Börje Henriksson, Kalix Elek t- riska. Företaget har cirka 15 anställda. Vi har många fasta beställare och är därför sällan ute och jagar nya kunder. När det gäller större uppdrag som exempelvis hyreshus, skolor och verkstadslokaler får vi anbudsförfrågningar eftersom vi är kända på orten. De två senaste åren har varit riktigt tuffa här i Kalix, så det har varit extra viktigt att göra bra jobb och vårda sina befintliga kunder. Vi driver även en elbutik med två avdelningar, Elkedjan och Expert, som främst riktar sig till konsumenter. Butiken skickar ut direktreklam flera gånger i månaden. Peter Akterhag, PMC El i Västerås. Företaget har 80 anställda. Vi försöker bli bättre på det här. Exempelvis bjöd vi in en kille från Ericsson som hade säljutbildning för alla servicemontörer. Hans budskap var: lägg fem minuter på merförsäljning så skapar ni ytterligare en arbetsdag hos kunden. Nyligen tecknade vi ett avtal med ABB som innebär att vi ansvarar för driften av all belysning i en av deras fastigheter EIO-AKTUELLT nr 1 2010
ga satsa på det nya energi så kanske marknaden i kronor räknat är dubbelt så stor? Eller tre gånger? En viktig fråga är dock hur vi knyter företag i dessa nya branscher till oss. För det krävs ändamålsenliga avtal. Vi som bransch måste ju ha samma förutsättningar som de vi konkurrerar med. Vi är kanske för många traditionalister i branschen. Det gäller att vi vågar tänka i andra banor och rota i nya saker. Finns det några hjärtefrågor som du och styrelsen i EIO vill driva framöver? Ja, jag tycker att vi idag har vissa begränsningar i installationsavtalet. Det gäller exempelvis i de delar som reglerar rekrytering. Vi har länge haft en modell där vi haft likformig syn på vem som är elektriker och vilken utbildning som krävs för det. Det har fungerat bra så länge branschen bara efterfrågat elektriker. Men nu vill vi ju att elteknikbranschen även ska omfatta nya nischer. Det förändrar synen på vilka medarbetare vi behöver. En annan hämmande faktor är reseavtalet. Vår utgångspunkt är att alla yrkesgrupper som jobbar på samma arbetsplats, till exempel ett bygge, ha ska ha likvärdiga rese ersättningar och förutsättningar och ta sig till och från arbetet. Det här är inga enkla frågor, men jag tycker att vi har en bra dialog om detta och jag har en förhoppning om att vi kan lösa det. Det skulle alla parter i branschen tjäna på. Det kommer nog även krävas mer flexibla arbetstider. Våra kunder kräver i allt högre utsträckning att vi kan hjälpa till på andra tider än mellan sju och fyra. När du tillträdde hade en avtalsperiod precis avslutats. Nu står en ny inför dörren. Hur ser du på den kommande avtalsrörelsen? Jag tillträdde ju i maj 2007 och bara några dagar därefter skrev vi på ett treårigt avtal. Sedan dess har vi haft det ganska lugnt i branschen, vi har i princip inte haft några stridigheter utan dialogen har varit bra. Nu hoppas jag på samma lugn i samband med den här avtalsrörelsen. Jag skulle också gärna se ett någorlunda långt avtal, för det skapar stabilitet. Men då krävs att vi och Elektrikerna tillsammans identifierar nyckelfrågorna och löser dem. Hur fungerar samarbetet mellan ledningen för EIO och er i styrelsen? Det senaste året har EIO fått många nya anställda, till exempel ny vd i Jan Siezing och ny branschchef i form av Daniel Eriksson. Det fungerar väldigt bra. Vi i styrelsen upplever att det händer mycket inom EIO just nu. Vi behövde ett större fokus på branschfrågorna. Men det är också en enorm trygghet att ha en så erfaren förhandlingsavdelning. under ett år till ett fast pris. Det gav en del merförsäljning så som installation av närvarogivare på toaletterna och sektioneringar i kontorslandskapen. Vi har även ersatt strömbrytarna i konferensrummen med nyckelkortsbrytare liknande de som finns på hotellrum. Projektet har fallit väl ut och vi kommer sannolikt att fortsätta med fler fastigheter hos ABB. Mårten Klint, Åby Eltjänst, Norrköping. Företaget har 27 anställda. Vid nyförsäljning så anser jag att det är väldigt viktigt att marknadsföra företaget med hjälp av referenser och tidigare utförda uppdrag på marknaden. Det bästa man kan göra för att öka försäljningen är att alltid utföra sina uppdrag väl och fullfölja sitt åtagande vad gäller kvalitet, tid och totalekonomi. Vi arbetar hela tiden aktivt med våra montörer för att de ska förstå att det ofta är deras insats som gör skillnaden. Ytterst ansvar jag som företagsledare för försäljningen men jag ser alla mina medarbetare som högst delaktiga i det dagliga försäljningsarbetet. Våra projektledare medverkar naturligtvis också aktivt i offertarbete med tillhörande försäljning. THOMAS CARLSSON om sig själv Ålder: 53 Familj: Gift och två utflugna barn. Bor: I Grästorp mellan Trollhättan och Lidköping. Karriär: Började som lärling på NEA i Karlstad 1976. Fortsatte 1980 som arbetsledare på Skallström och Höglund. Därefter platschef i Trollhättan för Elektrounion. Startade Elteknik EEA 1992. 2008 såldes företaget till NEA och bildade stommen till nuvarande NEA Teknik, där jag är chef idag. Fritidsintressen: Golf, men det har blivit för lite spel och för mycket jobb de senaste åren. Har också ett fritidshus uppe i Värmland. Mest stolt över: Privat min familj. Karriärmässigt att vi inom Elteknik lyckades attrahera kompetenta medarbetare. En duktig tekniker lockas ofta mer av spännande projekt än av rena pengar. Lyckas man knyta till sig den typen av personer får man nästan ett självspelande piano. Ångrar: Inget som jag kommer på nu. Bästa råd: Våga! Gör om fem år: Spelar mer golf än idag. EIO-AKTUELLT nr 1 2010 5
Nya insikter på ATL-kurs Ett tjugotal deltagare från medlemsföretag runt om i landet deltog på EIO:s ATLkurs i Stockholm i mitten av november. En av deltagarna på kursen var Allan Svensson, avdelningschef på Bravida i Kristianstad. Han har arbetat på Bravida ett år och är relativt ny när det gäller arbetet med Ackordstidlistan (ATL). Jag anmälde mig till kursen för att få insikt i och ökad kunskap om ATL-systemet. Kursen var givande och överensstämde med mina förväntningar. Min utgångspunkt var kanske lite annan är de andra som gick kursen eftersom jag bara har Nu på Elförlaget På medlemssidan www.eio.se hittar du mallar och dokumentation om ATL. Under rubriken För företagaren Installationsavtalet Ackordstidlista. Allan Svensson från Bravida (till vänster) var en av de tjugotal deltagarna på EIO:s ATL-kurs i november. arbetat med systemet i ett år, säger han och berättar att han tidigare jobbade med elinstallation och projektering inom bilindustrin. Vidare tycker Allan Svensson att ATL-systemet ibland är onödigt krångligt och att det tyvärr lätt blir subjektivt när man som arbetsledare diskuterar frågor med sina montörer. Ibland känns inte diskussionerna med montörerna rimliga. En stor fördel med kursen var att kunna prata och dela erfarenheter med övriga kursdeltagare, menar han. Kursledarna Tomas Nilsson, företagsrådgivare EIO Västra Sverige, samt Kenneth Andersson, Europeiska AIE besökte EIO I november besöktes EIO av Evelyn Schellekens, generalsekreterare på European Association of Electrical Contractors, AIE, i Bryssel. AIE är paraplyorganisation för europeiska bransch- och arbetsgivarorganisationer inom elteknikområdet där EIO är en av medlemsorganisationerna. Evelyn Schellekens träffade EIO-medarbetarna Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert (överst till vänster på bilden), Joakim Carlsson, ansvarig tele-data och säkerhet (till höger) samt Jan Siezing, vd, för att få mer information om EIO och diskutera nya teknikområden, miljö- och energifrågor som kan beröra medlemsföretagen framtida arbetsområden. Nya SEK Handboken 434, utgåva 2 Fiberoptisk anslutning av slutanvändare Vägledning för byggande av fiberoptiska anslutningsnät FTTX-nät SEK Handbok 434, utgåva 2, 2009, ska underlätta för operatörer, kommuner, energibolag, installatörer m fl att planera och installera FTTX-nät (FTTX, fiber till slutanvändare) med god kvalitet till låg kostnad, och säkerställa en enhetlig struktur och hög kvalitetsnivå på FTTX-nät i Sverige. Pris EIO-medlem 590 kr (icke medlem 680 kr) exklusive moms. Artikelnummer 05 1718. Beställ på www.elforlaget.se företagsrådgivare EIO Skåne, är nöjda med kursdagarna. De här två kursdagarna innehåller mycket nyttig information. Trots att de flesta företagarna som går kursen har goda kunskaper om ackordstidlistan sker ständigt uppdateringar som det är viktigt att man har koll på, säger Tomas Nilsson. I samband med de här kurserna har alla också möjlighet att ta med sig egna frågeställningar som vi gemensamt diskuterar och reder ut, fyller Kenneth Andersson i. Kontakta Kenneth Andersson, 040-35 25 85, kenneth.andersson@eio.se eller Tomas Nilsson, 031-62 94 26, tomas.nilsson@eio.se Ny kurs i professionell kalkylering med EIO På den här kursen går vi igenom hur man får med alla kostnader som följer ett projekt, vilket bidrar till ett bättre utfall på projektet. Kursinnehåll: mottagande av förfrågan, genomgång av handlingar, teknisk beskrivning, förfrågning för inköpsleverans, kalkyl sammandrag, offertanalys, anbud och beställning. Målgrupp för kursen är chefer, kalkylatorer och projekt ledare. För att få gå kursen ska man vara medlem i EIO. Datum för vårens kalkylkurs: Stockholm 4 mars, Göteborg 16 mars, Linköping 13 april, Jönköping 15 april, Malmö 22 april, Örebro 27 april, Halmstad 6 maj, Enköping 28 maj. Hösten 2010 går kalkylkursen i norra Sverige, se datum och plats på www.euu.se. Kontakta Hans Heldring, 08-762 74 82, hans.heldring@eio.se eller Mats Fredriksson, 019-19 57 72, mats.fredriksson@eio.se Anmäl elolyckor på Elsäkerhetsverkets webb Nu kan du anmäla din elolycka eller tillbud på Elsäkerhets verkets webbplats, www.elsakerhetsverket.se. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. Alla arbetsplatsolyckor ska även anmälas till Arbetsmiljöverket. Mer information och källa: www.elsakerhetsverket.se Redovisa ROTarbeten senast 31 januari 2010 Som företag (utförare) gäller att man måste ansöka om utbetalning från Skatteverket för arbete som är utfört och betalt under 2009. Missar företaget detta kan Skatteverket vägra betala ut pengarna. Aktuella siffror 2010 Statslåneränta 30 nov 2009: 3,20 % Räntan styr bland annat uträkningen av bilförmån 2010. Prisbasbelopp 2010: 42 400 kr Beloppet styr bland annat uträkningen av bilförmån. Information om nya elinstallationsreglerna EIO Västra Sverige och EIO Göteborg Göteborg 8 februari kl. 14.00 16.30 Gothia Towers Varberg 9 februari kl. 09.00 11.30 Björkäng Vägkrog Uddevalla 9 februari kl. 14.30 17.00 Bohusläns Museum Skövde 10 februari kl. 10.00 12.30 First Hotel Billingehus 6 EIO-AKTUELLT nr 1 2010
Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i november 2009 EIO GÖTEBORG Billdals El AB, Billdal Central Elteknik Göteborg AB, Göteborg EIO VÄSTRA SVERIGE Brobergs El i Frillesås AB, Frillesås YIT Sverige AB, filial, Vänersborg EIO STOCKHOLM El i Törnby Handelsbolag, Bromma Jowa El & Bygg AB, Upplands Väsby Morath & Ziethén El AB, Bromma Ängsbackens el AB, Södertälje EIO ÖSTGÖTA-SÖRMLAND APPTEK Teknik Applikationer AB, Vikbolandet EIO ÖVRE NORRLAND Elektriska Companiet i Norr AB, Luleå YIT Sverige AB, filial, Kiruna EIO UPPSALA-VÄSTERÅS Narebo El, Ekolsund EIO GÄVLE-DALA Ovansiljans Elmän AB, Orsa Svensk Elentreprenad och Konsult Engineering AB, Avesta YIT Sverige AB, filial, Sandviken EIO SYDÖSTRA SVERIGE Passéra AB, Jönköping Utbildningskrav för BAS skjuts upp Utbildningskravet för byggarbetsmiljösamordnare BAS skjuts upp ett år och träder i kraft först den 1 januari 2011 enligt beslut av Arbetsmiljöverket. I höstas lämnade EIO tillsammans med flera andra organisationer inom byggbranschen och Svenskt Näringsliv en skrivelse till Arbetsmiljöverket om att datum för ikraftträdande 6 i AFS 2008:16 skulle senareläggas. Arbetsmiljöverket lyssnade på argumenten och har senarelagt kravet på dokumenterade kunskaper när det gäller BAS. Det är bra att de har lyssnat på oss, men trots att kraven på dokumenterade kunskaper skjuts upp finns kravet på kompetens redan idag. Därför är det viktigt att redan nu se till att utbilda sin personal, möta beställaren och ta för sig av de affärsmöjligheter som BAS faktiskt innebär, säger Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig på EIO. Kontakta Rickard Lindberg, 08-762 75 08, rickard.lindberg@eio.se På www.euu.se finns information om EUU:s kurser i BAS-P och BAS-U. Dessa vänder sig till chefer och projekt-/arbetsledare i elteknikföretag. SEF ändrar sin organisation Svenska Elektrikerförbundet SEF förändrar från och med 1 januari 2010 sin organisation på så vis att de tidigare nio avdelningarna upphör och istället ersätts av fyra regioner. Dessa är Region Syd, Region Väst, Region Mitt samt Region Nord. Det innebär exempelvis att vid lokala förhandlingar där SEF:s tidigare avdelning var förhandlingsmotpart blir nu i stället berörd region förhandlingsmotpart. Förhandlingsframställningar och annan korrespondens med SEF ska därmed från årsskiftet adresseras enligt nedan: SEF, region Syd omfattar företag i Skåne län, Kronobergs län, Kalmar län samt Jönköpings län. Postadress: Amiralsgatan 81 A, 214 37 Malmö. Fax: 040-696 22 23. E-post: postbox.syd@sef.se SEF, region Väst omfattar företag i Hallands län, Västra Götalands län samt Värmlands län. Postadress: Olof Palmes Plats 1, 413 04 Göteborg. Fax: 031-766 65 03. E-post: postbox.vast@sef.se SEF, region Mitt omfattar företag i Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län, Gotlands län, Stockholms län, Gävleborgs län, Södermanlands län samt Östergötlands län. Postadress: Box 4100, 129 04 Hägersten. Fax: 08-507 373 36. E-post: postbox.mitt@sef.se SEF, region Nord omfattar företag i Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län samt Norrbottens län. Postadress: Östra Långgatan 13 B, 852 36 Sundsvall. Fax: 060-747 15 06. E-post: postbox.nord@sef.se Snart dags för ECY CUP 2010 Datumen för ECY CUP 2010 är nu fastställda till den 23 alternativt 24 mars 2010. Skolorna får välja och bestämma datum tillsammans med kontrollant. Ett omprovstillfälle erbjuds den 21 april för de som inte klarar elsäkerhetsprovet vid första tillfället. ECY CUP är en rikstäckande webbaserad tävling för elever i gymnasieskolans årskurs 3 på Elprogrammet och riktar sig mot blivande elektriker/eltekniker. Nästan 100 procent av Sveriges skolor med elprogram deltar i tävlingen. ECY CUP består liksom tidigare år av installationsdel och en elsäkerhetsdel. Installationsprovet testar elevernas kunskaper på olika områden som ingår på elprogrammets utbildning. Det kan röra sig om frågor från allt från installationsteknik till ohms lag. Elsäkerhetsprovet testar kompetensen inom elsäkerhet och att eleverna kan hitta i föreskrifter. En separat inbjudan till ECY CUP 2010 har skickats ut till alla lärare på Elprogrammen i Sverige. Kontakta Pontus Slättman, pontus.slattman@eio.se Mer information finns också på www.ecy.com Ingen inkassering från oorganiserade som inte jobbar på ackord Svenska Elektrikerförbundet har i brev till EIO:s medlemsföretag gjort gällande att kontrollavgift ska inkasseras från alla som jobbar på installationsavtalets område. Det är inte korrekt. EIO:s rekommendation för våren 2007 att kontrollavgift inte ska dras på lön för montörer som inte är medlemmar i SEF och inte arbetar på ackord gäller fortfarande. Ingen ändring har skett. Kontakta din lokala företagsrådgivare eller Ulf Nordström, 08-08-762 75 57, ulf.nordstrom@eio.se Du kan också läsa mer om inkasseringsavtalet och EIO:s rekommendation i Cirkulär 08-007 på medlemssidan på www.eio.se EIO-AKTUELLT nr 1 2010 7
Posttidning B returadress: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 Stockholm avtalsnytt Information till Elektriska Installatörsorganisationens medlemmar jan 2010 Teknikföretagen kräver ettåriga avtal Ettåriga avtal istället för de traditionellt treåriga var ett av de krav som fanns med när Teknikföretagen presenterade sina avtalskrav den 17 december. Samma krav gick Teknikföretagens vd Anders Narvinger ut med tidigare i december på Svenskt Näringslivs webb-tv www.vadstårpåspel.se. Ett annat avteknikföretagens avtalskrav är precis som sagts i debatten att löneökningar under avtalsperioden ska bestämmas i lokala förhandlingar. Ett tredje krav är fortsatt decentralisering där företag och fack lokalt ska få större inflytande i vissa frågor. Det underlättar för företag att till exempel komma överens om krispaket som kan vara nödvändiga. Anledningen till kortare avtal är att lönekraven från facken inom industrin äventyrar industrins konkurrenskraft menar arbetsgivarna. Lönekraven är minst 2, 6 procent på snittlönen kombinerat med olika låglönesatsningar som kommer att beröra många avtalsområden, till exempel handelns och kommunals områden. Där kommer lönehöjningarna att ligga på upp mot 4 procent. Det innebär i praktiken att de avtal Teknikföretagens vd Anders Narvinger kräver ettåriga avtal istället för de traditionella treåriga. Om den konkurrensutsatta industrins avtal blir ettåriga, kan det bli aktuellt även för vår bransch, säger Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på EIO. som ska träffas inom industrin som de första avtalen och som brukat sätta märket för andra avtal, nu i stället blir ett golv för kommande avtal. Tidigare har parterna varit överens om att de först träffade avtalen inom konkurrensutsatt verksamhet ska vara normen, inte golvet. Anders Narvinger oroar sig för vilka konsekvenser fackens krav på avtalsrörelsen får för den svenska exportindustrin, eftersom frågor om industrins konkurrenskraft hamnar i bakgrunden. Därför kräver vi kortare avtal, i storleksordningen ett år, och dessutom kommer vi att avvisa alla krav på villkorsförändringar, säger Anders Narvinger. LO-tidningen spår också genom sin chefredaktör Tommy Öberg att det blir ettåriga avtal. Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på EIO, menar att det kan bli aktuellt med kortare avtal även för elteknikbranschen, särskilt om den konkurrensutsatta industrins avtal blir ettåriga. I regel har vi eftersträvat längre avtal, men i den lågkonjunktur Avtal 2010 Nyheter om avtalsförhandlingarna. Läs mer på eio.se Avtalskraven Den 28 januari byter EIO och Elektriker förbundet avtalskrav och i nästa nummer av EIO-Aktuellt kommer en utförlig redovisning av kraven. som vi befinner oss i just nu finns det fördelar med ett kortare avtal, menar Åsa Kjellberg Kahn. Det är svårt att våga binda upp sig både för arbetsgivare och fack för en längre period med den osäkerhet som fortfarande finns om konjunkturens utveckling, inte minst på grund av att elteknikbranschen ligger sent i konjunkturen. Lyssna på intervjuerna med Anders Narvinger och Tommy Öberg på www.vadstårpåspel.se. Teknikföretagens avtalskrav finns på www.teknikforetagen.se. Vad står på spel tar upp de stora frågorna i avtalsrörelsen. Här kan du varje dag följa nya tv-inslag, läsa blogginlägg och länka till relevanta studier från akademi, näringsliv och fack. www.vadstårpåspel.se Lavalmålet kostar facken 2,7 miljoner kronor Enligt Arbetsdomstolens (AD) utslag i Lavalmålet den 2 decem ber ska fackförbunden Byggnads och Svenska Elektrikerförbundet SEF betala cirka 2,7 miljoner kronor i skadestånd och rättegångskostnader till lettiska Laval. Av den totala notan ska SEF betala en tredjedel vilket innebär cirka 850 000 kronor. De stridsåtgärder som domen gäller vidtogs mot Laval hösten 2004 i samband med ett skolbygge i Vaxholm. Frågan om fackens åtgärder var tillåtna har redan prövats av EG-domstolen som för två år sedan slog fast att stridsåtgärderna stred mot skyddet för den fria rörligheten för tjänster i EG-rätten. Läs hela domen på www.arbetsdomstolen.se. 8 EIO-AKTUELLT nr 1 2010