SIBBO KOMMUN Social- och hälsovårdsnämnden Budget 2009 Ekonomiplan 2009-2011
Excel-tabell VERKSAMHETSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: ANSVARSPERSON: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Avdelningschefen Social- och hälsovårdsnämndens uppgift är att främja välbefinnande och hälsa: att stöda individerna och familjerna att klara sig självständigt genom att trygga en fungerande service, ett rimligt utkomstskydd och en hälsosam livs- och arbetsmiljö samt genom att främja hälsa och funktionsförmåga. Social- och hälsovårdsservicen är högklassig, effektiv och väl tillgänglig. Den ordnas kostnadseffektivt genom att utnyttja samarbetets och teknikens möjligheter samt genom att stärka klientens ställning. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN 2009 2011 - förberedelse för en stark befolkningstillväxt enligt strategin Sibbo 2025 - genomförande av tillväxtprogrammet - utvecklingsmål och åtgärder i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) 2008 2011 - skötsel av de förpliktelser som nya lagar eller lagändringar för med sig för kommunen - förändringar i verksamheten till följd av regionkommunala och andra projekt - inkorporering av sydvästra Sibbo med Helsingfors och eventuell försäljning av tjänster till Helsingfors - socialskyddsreformen (SATA-kommittén) - grundandet av en familjeservicecentral Konkurrensen om behörig arbetskraft kommer att öka under åren 2009 2011. STRATEGISKA TYNGDPUNKTER FÖR ÅREN 2009 2011 1. klientorientering 2. förebyggande och tidigt ingripande 3. enhetliga servicehelheter och effektiva verksamhetsmodeller 4. samarbete och partnerskap 5. resurser. Den accelererande tillväxten skapar utmaningar för en tillräcklig och rättidig dimensionering av resurserna. En funktionsduglig organisation och tillräckliga resurser tryggas så att den framtida tillväxtens utmaningar kan bemötas. RESULTATENHET: FÖRVALTNING OCH EKONOMI ANSVARSPERSON: Ekonomichefen Enheten ansvarar för beredning av budget och ekonomiplan, uppföljning och rapportering av anslag, konkurrensutsättning av material och tjänster samt uppgörande och uppföljning av avtal.
CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN 2009 2011 Verksamheten utvecklas i enlighet med servicestrategin. Servicedisken i Sockengården utvecklas i enlighet med planerna. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN 2009 2011 Kundservicen är öppen och informativ. Den elektroniska informationstekniken utvecklas. Den nya teknologins möjligheter utnyttjas. Lokalerna är ändamålsenliga och stöder verksamheten. Innehållet i uppföljningsrapporten och uppdateringen av bokföringssystemen utvecklas i samarbete med ekonomikansliet. Bindande mål år 2009 Tjänsternas kostnadseffektivitet säkerställs. Processerna inom dokumentförvaltningen effektiveras. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Finlands Kommunförbunds rapport om kostnadsjämförelse inom social- och hälsovården Arkivbildningsplanerna (AMS) och den elektroniska dokumenteringen färdigställs under år 2009. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Kvalitetsmål Ekonomimål Avdelningens bruttoutgifter/invånare 2 154 2 225 exklusive specialsjukvård 1 365 1 456 Excel-tabell RESULTATENHET: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ANSVARSPERSON: Chefläkaren Målsättningen för hälsocentralens verksamhet är att främja befolkningens hälsa och funktionsförmåga och förebygga sjukdomar. Kommuninvånarnas egna resurser aktiveras och patienterna engageras att sköta om sin egen hälsa. Primärvårdstjänster produceras högklassigt och effektivt. Vid behov hänvisas patienterna till specialsjukvård. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN 2009 2011
Det är utmanande att bevara en fungerande primärvård inför den starka strategienliga befolkningstillväxten. Servicens nivå och kvalitet granskas kritiskt och nya verksamhetsmodeller tas i bruk. Den nya hälsovårdslagen kommer förmodligen att ändra arbetsfördelningen mellan specialsjukvården och primärvården, stärka primärvårdens ställning samt föra med sig nya prioriteringar inom verksamheten. Lagen torde stadfästas under år 2009. Även det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) skapar nya strukturer och stärker hälsofrämjandet till en av de grundläggande uppgifterna inom primärvården. Det nya regionala affärsverket för företagshälsovården Kungsvägens arbetshälsa inleder sin verksamhet i Borgå och Sibbo 1.1.2009. Samarbetet inom miljöhälsovården utvidgas till att omfatta Lovisaregionen. Sibbo kommun har anslutit sig till nätverket Terve kunta (En frisk kommun). I samband med detta gör kommunen upp en välfärdsstrategi, som betonar samarbete mellan de olika förvaltningsområdena för att öka kommuninvånarnas välfärd. De tjänster som eventuellt kommer att säljas till Helsingfors i den annekterade sydvästra delen av Sibbo skapar extra utmaningar speciellt beträffande tjänsternas tillräcklighet och ordnandet av ett flertal praktiska ärenden, i synnerhet då relativt litet hälsovårdstjänster har använts inom annekteringsområdet. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN 2009 2011 Klientorientering betonas i servicen bl.a. genom att förbättra åtkomligheten och tjänsternas tillgänglighet samt i planeringen av en servicehelhet som tar hänsyn till patientens synpunkt och individualitet. Under planeperioden riktas mera resurser mot förebyggande verksamhet och hälsofrämjande. Nya verksamhetsmodeller utvecklas för att aktivera kommuninvånarna att främja sin egen hälsa. Hälsocentralens verksamhet fokuserar på beskrivning och optimering av kärnprocesserna i den nuvarande verksamheten. De anställda uppmuntras att utbilda sig och lära sig nya saker samt att utveckla sig själva. Samarbetet med universitet och andra läroanstalter utvecklas och i verksamheten strävas efter att i allt större grad stöda sig på en högklassig medicin och vårdvetenskap. Datasystemen utvecklas fördomsfritt. Den breda expertis som ett mångprofessionellt samarbete för med sig utnyttjas i patientvården. Primärvårdens särställning som huvudkoordinator av patientvården stärks i samarbete med övriga aktörer. Genom nätverksbildning utökas kunskapen om andras goda förfaringssätt och informationsutbyte utökas aktivt med övriga aktörer på området. Samarbetet med specialsjukvården förstärks och ett fungerande uppföljningssystem utvecklas i samarbete med specialsjukvården. Bindande mål år 2009 Tidsfristerna inom vårdgarantin följs. Inga allmänmedicinska vårddygn uppstår inom specialsjukvården. In- och utskrivningarna inom anstaltsvården är smidiga. Beläggningsprocenten på hälsocentralens sjukhus är 96 98 % och på avdelning 1 reserveras fortlöpande 20 22 platser för akutvård. I samband med besöken vid preventivrådgivningen utreds antalet klamydiainfektioner hos unga klienter (under 18 år). Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Sampling och uppföljning genomförs tre gånger om året i samband med ekonomiuppföljningsrapporten. Ifall tidsfristerna inte kan följas bör tilläggsresurser anvisas för verksamheten under årets gång. Sampling och uppföljning genomförs tre gånger om året i samband med ekonomiuppföljningsrapporten. Ifall beläggningsprocenten överstiger 100 % och allmänmedicinska vårddygn hotar uppstå inom specialsjukvården bör tilläggsresurser anvisas för köp av mera vårdplatser. Klienter som hör till riskgruppen testas under året för klamydia. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål
Öppenvårdsbesök på hälsocentralen 59 531 63 000 63 000 Tandvårdsbesök 20 365 23 000 23 000 Köpta tjänster jourbesök (samjouren i Östra Nyland) 2 499 2 000 2 500 laboratorieundersökningar (HUSLAB) 91 418 110 000 100 000 röntgenundersökningar (HUS-Röntgen) 4 960 5 500 5 500 sjuktransport/skjutsar 2 045 1 900 2 200 Specialsjukvård (HNS) poliklinikbesök 20 200 20 000 20 000 vårdperioder 7 890 7 000 7 800 Kvalitetsmål 1. Skolhälsovården: Bruket av rusmedel bland eleverna sjunker 5 % under två år (jämförelse av skolhälsoenkäterna). 2. Svarsprocenten för telefonsamtal till läkarmottagningen (omedelbart svar på telefonsamtal) är minst 95 %. Ekonomimål Öppenvårdsbesök 34,07 48,47 Tandvårdsbesök 79,65 69,31 Hälsocentralens sjukhus, vårddygn mottagningsavdelningen 158,08 118,54 avdelningen Regnbågen 139,66 123,99 Specialsjukvård, kostnad/invånare 788,83 768,55 Excel-tabell RESULTATENHET: ÄLDREOMSORG ANSVARSPERSON: Chefen för äldreomsorgen Enheten erbjuder och producerar effektivt och kvalitativt mångsidiga tjänster för de äldre sibbobornas individuella behov. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN 2009 2011 Platserna inom den effektiverade boendeservicen har inte utökats på fem år. För närvarande köar sammanlagt ca 30 kommuninvånare till den effektiverade boendeservicen på hälsocentralens sjukhus och i hemmet. Skede I i saneringen av första våningen i kommunens åldringshem färdigställs i slutet av sommaren 2009. Tack vare saneringen färdigställs fyra nya platser vid det effektiverade serviceboendet på Solgränd. Skede II i saneringen av andra våningen i byggnaden inleds hösten 2009 och pågår fram till år 2011. Servicehuset i Nickby, som byggs av Servicehusstiftelsen i Sibbo, färdigställs i början av år 2010. Serviceboendet för äldre konkurrensutsätts hösten 2009. Handikapprådet har fått i uppdrag att bereda de framtida riktlinjerna för serviceboende för handikappade. Arbetsgruppens utredning framlades för social- och hälsovårdsnämnden hösten 2008. Målet är att en förändring inleds år 2009. Tykes-projektet Värdig ålderdom i Sibbo genom smidiga serviceprocesser upphör hösten 2009.
Överföringen av sydvästra Sibbo till Helsingfors har obetydlig inverkan på äldreomsorgen. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN 2009 2011 De äldre stöds att klara sig tryggt i sitt hem så länge som möjligt med hjälp av tillbudsstående stödåtgärder och närståendevårdarna stöds i vården av sina anhöriga. Inom hemvården utvidgas den påbörjade gruppverksamheten, vars syfte är att lindra de äldres ensamhet, förebygga isolering och stöda närståendevårdarna. Även fortsättningen av försöket med en utskrivningsskötare, som inleddes sommaren 2008, är osäkert. Ledarskapet och arbetskulturen inom hemvården förnyas för att motsvara behoven hos den växande och allt sjukare kundkretsen. Inom dagcentralen, boendeservicen och långtidsvården satsas på invånarnas individuella fysiska, sociala och psykiska rehabilitering. De äldres servicebehov bedöms utifrån klienten i samarbete med SAS-gruppen och de anhöriga med hjälp av RAI-systemet. Utgångspunkten är respekt för den äldres självbestämmanderätt och individualitet. Bindande mål år 2009 Huvudprocesserna inom resultatenheten beskrivs som en del av Tykes-projektet. Processen med färdtjänst enligt socialvårdslagen och handikappservicelagen klarläggs i samarbete med socialarbetet och hälsovården. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Processbeskrivningarna färdigställs under året. En modell färdigställs. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Besök inom hemvården, sammanlagt 104 790 103 000 104 000 Besök på dagcentralen, sammanlagt 1 737 2 000 2050 Personer som får stöd för närståendevård, sammanlagt 120 110 120 Kvalitetsmål Anstaltsvården (Solliden och Solgränd): Användning av lugnande medel och sömnmedel, % av patienterna (RAI) 20 10 Användning av sömnmedel oftare än två gånger i veckan, % av patienterna (RAI) 10 10 Antal patienter som har fler än 9 mediciner, % av patienterna (RAI) 25 25 Hemvården: Läkaren har inte gått igenom medicineringen, % av klienterna (RAI) 16 16 (landets medeltal 16 %) Inget influensavaccin, % av klienterna (RAI) 39 39 (landets medeltal 39 %) Ny vårdmapp används och vårdplan i elektronisk form, % av klienterna 100 Ekonomimål Hemvård, besök (dag och kväll) 21,01 22,47 Vårddygn, Solgränd 103,46 107,12 Vårddygn, Solliden 135,11 120,67 Kostnader/person som får stöd för närståendevård 4 080,39 3 832,00 euro/person/dag, cirka 11,18 10,50
Excel-tabell RESULTATENHET: SOCIALARBETE ANSVARSPERSON: Chefen för socialarbete Genom servicen inom socialvården, socialarbetet och utkomstskyddet stöds kommuninvånarna och deras familjer att få kontroll över sina liv och förhindras att bli utslagna. Inom servicen, som utgörs av olika slags lagstadgade myndighetsuppgifter och andra stödformer, betonas ett mångprofessionellt arbetsgrepp, förebyggande verksamhet och tidigt ingripande. Socialarbete är bl.a. att öka människornas delaktighet, producera tjänster, förebygga problem, leta efter alternativa lösningar, bedöma, följa upp samt främja sådana människors ärenden som befinner sig i en sämre ställning. I socialarbetet ses klienten som expert på sitt eget liv. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN 2009 2011 Den nya barnskyddslagen, som trädde i kraft 1.1.2008, kräver att resurserna för barnskyddet stärks. Lagen fastställer noggranna tidsfrister för både utkomststödet och barnskyddet. Kommunen måste se till att det förebyggande barnskyddet samt det barn- och familjerelaterade barnskyddet till sitt innehåll och omfång motsvarar behovet i kommunen. En plan för barnskyddet bör göras upp i samarbete med aktörerna inom de olika förvaltningarna. I planen bör resurser anvisas både för det förebyggande och för det barn- och familjerelaterade barnskyddet. Lagen kräver också att en expertgrupp för barnskyddet grundas. Målet är att gruppen inleder sin verksamhet år 2009. Antalet barn som placerats utanför hemmet har stigit. Utvecklingsförlopp som leder till omhändertagande bör kunna avbrytas tidigare. Inom familjearbetet bör det förebyggande mångprofessionella arbetet och föräldrastödet utökas. Familjearbetets verksamhet bör utvecklas även med hjälp av processbeskrivningar. Uppgiftsstrukturen för de anställda vid socialbyrån bör utvecklas och arbetet rationaliseras även vad gäller t.ex. fakturabehandlingen. Som en följd av social- och hälsovårdsavdelningens utvecklingsprogram våren 2008 effektiveras avdelningens kommunikation, mötesförfarande och chefsarbete. Coachande samtal med chefen fortsätter under åren 2009 2011. Beviljande och finansiering av underhållsstöd sköts från och med 1.4.2009 av Folkpensionsanstalten (FPA). I SATA-kommittén planeras en överflyttning av behandlingen av det grundläggande utkomststödet till FPA. I och med denna ändring kan socialarbetarna övergå till att sköta det egentliga psykosociala arbetet. En stor del av dem som får utkomststöd (ca 40 %) får utöver det grundläggande utkomststödet även kompletterande utkomststöd. I sydvästra Sibbo finns det mycket få klienter som behöver stöd. Överföringen av området till Helsingfors minskar inte just alls socialarbetets klienter och därför kan budgeten inte skäras ned. De krav som de nya lagarna ställer skulle förutsätta en ökning av resurserna, vilket inte är möjligt år 2009. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN 2009 2011 resurserna stärks i enlighet med den nya barnskyddslagens krav den öppna vårdens stödåtgärder utvecklas och serviceurvalet utvidgas i samarbete med de övriga förvaltningarna familjearbetet fördjupas, tjänster erbjuds olika åldersgrupper
missbrukarvården utvecklas i enlighet med förslagen inom det regionala utvecklingsprojektet för missbrukarvård i Östra Nyland samarbete och nätverksbildning med olika serviceproducenter personalens kunnande stärks och personalen delar med sig av sitt kunnande. Bindande mål år 2009 Servicegarantins tidsfrister för utkomststöd och barnskydd följs. Kvalitetskriterier görs upp för socialarbetet. Processerna inom familjearbetet beskrivs. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Sampling och uppföljning genomförs tre gånger om året i samband med ekonomiuppföljningsrapporterna. Ifall tidsfristerna inte kan följas bör tilläggsresurser anvisas för verksamheten under årets gång. Kvalitetskriterierna färdigställs. Processbeskrivningarna färdigställs. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Utkomstskydd Hushåll som får utkomststöd 281 470 380 Hushåll som får förebyggande utkomststöd 106 50 80 Hushåll som får kompletterande utkomststöd 200 210 Barn som får underhållsstöd 256 300 Indrivning av underhållsstöd och underhållsbidrag, % 69 80 Barnskydd och ungdomsvård Klienter 169 175 185 Barn/ungdomar i fosterfamiljer? 10 10 Barn/ungdomar i professionell familje-/anstaltsvård? 40 40 (Barn i familjevård 9) (Anstaltsplatser 31) Familjearbete Besök inom familjearbetet 433 540 580 Familjer 90 95 Handikappservice och vård av utvecklingsstörda Klienter som får anstalts- och boendeservice 47 45 47 Klienter som får färdtjänst 202 240 240 Klienter som får handikappservice 135 135 Missbrukarvård A-kliniker 65 Ungdomsstationer 18 Avgiftningsvård 15 Rehabiliteringsanstalter 14 Missbruks-, mentalvårdsklienter m.fl. klienter inom boendeservicen 30 35 Kvalitetsmål Väntetid till socialarbetarens mottagning (dygn) 7 Ekonomimål Excel-tabell
RESULTATENHET: KOSTSERVICE ANSVARSPERSON: Kostchefen Kostserviceenhetens uppgift är att ordna och sköta den lagstadgade måltidsservicen för kommunens skolor och daghem, hälsocentralens avdelningar, boende- och vårdenheterna, åldringar som får maten hemtransporterad och kommunens personal. Dessutom levererar enheten måltider till privata daghem, mellanmål till skoleleverna samt beställningsservering till kommunens egna tillställningar. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN 2009 2011 Som en följd av att antalet kunder ökar är målet att bygga ett nytt tillredningskök eller utvidga de nuvarande. Dessutom måste nya verksamhetsmodeller för att ordna måltidsservicen utredas. Nya rekommendationer för ordnande av skolbespisning och mellanmål samt revideringen av hygienlagen kräver en ökning av resurserna. Det bör satsas på rekrytering av utbildad kökspersonal. Ökningen i livsmedelskostnaderna sätter stor press på att höja måltidspriserna. År 2008 stiger priserna med 9,7 % och ökningen förutspås fortsätta. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN 2009 2011 Ett kartläggningsprojekt kring de äldres näringstillstånd inleddes våren 2008 på kommunens vård- och boendeenheter. Strävan är att med hjälp av projektet utreda klienternas nuvarande näringstillstånd och på basis därav utveckla verksamhetsmodeller som motsvarar klienternas behov samt upprätthåller och förbättrar de äldres totala näringstillstånd. De nya näringsrekommendationerna ger riktlinjer för hur skol- och daghemsbespisningen ska ordnas. Goda matvanor från barn- och ungdomen förebygger många hälsoproblem och dämpar ökningen i kommunens kostnader för hälso- och sjukvård i framtiden. Att utveckla samarbetet mellan hemmen och de olika personalgrupperna i skolorna och daghemmen genom att grunda t.ex. bespisningskommittéer ökar intresset för daghems- och skolbespisningen. Att satsa på bespisningen är en lönsam investering för framtiden. Eftersom kapaciteten i tillredningsköken redan är otillräcklig då verksamheten utvidgas våren 2009 är det nödvändigt att periodisera mattillredningen i tillredningsköken. Detta betyder att leveranserna från tillredningsköken till utdelningsköken periodiseras till flera antal leveranser och denna verksamhet ökar kostnaderna betydligt. Vid behov måste även kökens daliga arbetstider förlängas, vilket betyder att kökspersonalen måste utökas. Tillredningsköket i Zachrisbacken kan inte längre användas av Sibbo kommun då sydvästra Sibbo övergår till Helsingfors 1.1.2009. Tre daghem i Västerskog, som hittills fått sin mat från tillredningsköket i Zachrisbacken, kommer att skötas av de övriga kostserviceenheterna i Sibbo kommun. Inom personalutbildningen uppmuntras de anställda till självutveckling och en kundinriktad verksamhet. Bindande mål år 2009 De äldres näringstillstånd kartläggs på vård- och boendeenheterna. Huvudprocesserna i köksverksamheten beskrivs. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Kartläggningen färdigställs under året. Processbeskrivningarna färdigställs under året.
Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Prestationer: Tillrednings- och utdelningskök 950 129 975 615 1 015 000 Kvalitetsmål Mattemperaturerna uppfyller hygienbestämmelserna: het mat över +65, % av portionerna 100 kall mat under +8, % av portionerna 100 Ekonomimål Pris/prestation 2,63 2,60 2,79 Excel-tabell
INVESTERINGSDELEN LÖS EGENDOM Excel-tabell