Analys av konceptutvecklingen inom Factory-in-a-Box-projektet

Analys av konceptutvecklingen inom Factory-in-a-Box-projektet Concept development analysis within the Factory-in-a-Box project MURIZ LJUCA och BESIM MEŠINOVIĆ Institutionen för produkt- och produktionsutveckling CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2006

Sammanfattning Sammanfattning Bakgrund Factory-in-a-Box-projektet skall visa att det går att konkurrera med produktion i Sverige genom att utveckla mobila produktionssystem med hög snabbhet och flexibilitet. Målet med projektet är att utveckla och demonstrera konceptet Factory-in-a-Box. Detta skall göras genom att utveckla fem demonstrationsanläggningar, så kallade demonstratorer. Dessa skall var för sig realiseras och testas i en industriell miljö och representera fysiska exempel på konceptet Factory-in-a-Box inom ett applikationsområde. Fyra demonstratorer utvecklas på fyra företag i Sverige, medan utvecklingen av den femte demonstratorn skall genomföras i ett senare skede av projektet. Tanken är att demonstratorerna skall tjäna syftet som visningsexemplar av Factory-in-a-Box och samtidigt uppfylla företagens behov genom att användas som produktionssystem inom respektive företag. Projektledningen vill undvika att företagen utvecklar demonstratorerna helt i eget syfte och att resultatet av projektet mynnar ut i fem demonstratorer utan någon likhet med grundkonceptet. Mål och genomförande Målet med detta examensarbete är att genomföra en analys av konceptet och de fyra demonstratorerna som utvecklas i första skedet av projektet för att utifrån den ta reda på om utvecklingen av demonstratorerna följer riktlinjerna för grundkonceptet. Att de följer projektets definition av konceptet förutsätter att kravspecifikationen för konceptet är formulerad fullt ut inom demonstratorprojekten samt att demonstratorerna motsvarar konceptets funktionsuppbyggnad. Utredningen gjordes genom att utvärdera formulerade kravspecifikationer samt funktionsuppbyggnad för respektive demonstrator i förhållande till konceptet. Kravspecifikationerna fanns formulerade både för konceptet och för demonstratorerna och utvärderingen kunde därmed genomföras direkt. Utvärderingen av funktionsuppbyggnader krävde en funktionsanalys av konceptet samt en definition av funktioner för demonstratorerna. Resultat, slutsats och rekommendationer Resultaten visar att samtliga demonstratorer brister i antingen kravformulering eller funktionsuppbyggnad, varför den viktigaste slutsatsen i detta arbete är att demonstratorerna inte utvecklas i linje med projektets definition av Factory-in-a-Box. Utvecklingen av Factoryin-a-Box, som det är definierat, riskerar därmed att utebli. För att styra utvecklingen mot projektmålet ges ett antal rekommendationer till projektledningen för Factory-in-a-Box-projektet: 1. Konkretisera kravspecifikationen för att göra den mer greppbar för demonstratorprojekten - inför mer kvantifierbara krav i kravspecifikationen. 2. Formulera en tydligare definition på flexibilitet och snabbhet i kravspecifikationen. Därmed är det möjligt att undvika misstolkningar. 3. Utforma en kravspecifikation som passar samtliga demonstratorprojekt och därmed kan implementeras fullt ut. 4. Säkerställ att samtliga demonstratorprojekt har tagit hänsyn till den uppdaterade kravspecifikationen fullt ut. 5. Vidareutveckla den framtagna funktionsanalysen av konceptet i denna rapport utifrån den uppdaterade kravspecifikationen för konceptet. Därmed fås ett verktyg för en effektiv lösningssökning. Nyckelord: Koncept, demonstrator, krav, funktioner

Abstract Abstract Problem background The Factory-in-a-Box project will, by developing mobile production capacity with high degree of agility and flexibility, show a mean of competitive production in Sweden. The goal of the project is to develop and demonstrate the Factory-in-a-Box concept. This will be done through development of five demonstration facilities, also referred to as demonstrators. All five of them will be built and tested within an industrial environment and each of them will represent physical prototypes of the Factory-in-a-Box concept in specific areas of application. Four demonstrators are being developed at four different Swedish companies, while the development of the fifth demonstrator will be initiated in a later stage of the project. The idea is that the demonstrators will serve as show-cases of the main concept and at the same time be used as functional production equipment within the same companies that are developing each demonstrator. A possible scenario, which from the view of the project management needs to be avoided, is that the companies develop the demonstrators serving entirely the companies own purpose, making the result of the project to emerge as five demonstrators without any similarity with the Factory-in-a-Box concept. Thesis goal and execution The goal of this thesis is to conduct an analysis of the main concept and each of the four demonstrators being developed in the first stage of the project. This is done in order to find out if the development of the demonstrators is being carried out in accordance with the definition of the main concept. The prerequisites for following the definition of the concept for the demonstrator projects, is to fully state the requirements according to Factory-in-a-Box in their own requirements specifications. The prerequisites are also that each demonstrator corresponds to the main concept in the meaning of functions. The analysis was done by evaluation of requirements specifications and function structures of the demonstrators in relation to the main concept. Since the requirements specifications for both the concept and the demonstrators was already defined, no further preparation work was required to perform the evaluation. Function evaluation on the other hand required a function analysis of the main concept as well as the definition of functions for the demonstrators. Results, conclusion and recommendations The results show that each demonstrator is deficient in either the requirements specification or the function structure in relation to the main concept. The main conclusion is therefore that none of the demonstrators are being developed in accordance with the definition of the main concept, risking thereby the achievement of the goal of the main project. Following recommendations are presented to the management of the Factory-in-a-Box project for their future work toward the project goal: 1. Concretize the requirements specification of the concept, by stating more quantifiable requirements, which makes it easier to grasp for the demonstrator projects. 2. To avoid misinterpretations, define agility and flexibility in clearer terms. 3. State a requirements specification for the concept applicable to each demonstrator. 4. Make sure that the updated requirements specification for the concept is implemented within the demonstrator projects. 5. Further develop the function analysis conducted in this thesis on the basis of the updated specification. An efficient tool in search for solutions will thus be generated. Keywords: Concept, demonstrator, requirements, functions

Förord Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som har utförts på uppdrag av projektledningen inom det nationella forskningsprojektet Factory-in-a-Box. Arbetet har genomförts under hösten och vintern 2005/2006 vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Det ingår som ett avslutande moment inom civilingenjörsutbildningen i Maskinteknik och omfattar 20 poäng. Ett flertal personer har bidragit med insatser i arbetet. Ett stort tack riktas framförallt till följande personer: Examinator och handledare, professor Rikard Söderberg, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers tekniska högskola för vägledning i arbetet och givande diskussioner. Projektledare för Factory-in-a-Box-projektet och tillika handledare utanför Chalmers, professor Mats Jackson, Institutionen för Innovation, Design och Produktutveckling på Mälardalens Högskola för engagemang i arbetet, vägledning samt en ständigt optimistisk inställning till vårt arbete. Amer Ćatić, Samra Mešinović och Dženana Obradovac för hjälp med korrekturläsning av rapporten och bidrag med konstruktiv kritik. Jimmy Karlsén-Florén, Bo Westerlund och Lensik Qadir för intressanta diskussioner kring arbetet och roande stunder under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka våra respektive familjer för stöd och tålamod under examensarbetet. Göteborg, april 2006 Muriz Ljuca Besim Mešinović

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING... 2 1.3 SYFTE... 2 1.4 MÅL... 2 1.5 AVGRÄNSNING... 2 1.6 RAPPORTUPPLÄGG... 3 2 METOD... 5 3 TEORETISK BAKGRUND... 7 3.1 PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN... 7 3.2 KONCEPTUTVECKLING... 8 4 KONCEPTET FACTORY-IN-A-BO... 11 4.1 KONCEPTBESKRIVNING... 11 4.2 KRAVSPECIFIKATION... 13 4.3 FUNKTIONSANALYS... 14 5 DEMONSTRATORANALYS... 15 5.1 BEGREPPET DEMONSTRATOR... 15 5.2 DEMONSTRATOR 1... 16 5.2.1 Kravspecifikation... 18 5.2.2 Kravutvärdering... 19 5.2.3 Funktioner... 21 5.2.4 Funktionsutvärdering... 25 5.3 DEMONSTRATOR 2... 26 5.3.1 Kravspecifikation... 28 5.3.2 Kravutvärdering... 29 5.3.3 Funktioner... 31 5.3.4 Funktionsutvärdering... 34 5.4 DEMONSTRATOR 4... 35 5.4.1 Kravspecifikation... 36 5.4.2 Kravutvärdering... 37 5.4.3 Funktioner... 38 5.4.4 Funktionsutvärdering... 41 5.5 DEMONSTRATOR 5... 42 5.5.1 Kravspecifikation... 44 5.5.2 Kravutvärdering... 44 5.5.3 Funktioner... 46 5.5.4 Funktionsutvärdering... 50 6 RESULTATSAMMANSTÄLLNING... 51 6.1 RESULTAT AV KRAVUTVÄRDERING... 51 6.2 RESULTAT AV FUNKTIONSUTVÄRDERING... 52 7 DISKUSSION... 53 8 SLUTSATS... 55 9 REKOMMENDATIONER... 57 REFERENSFÖRTECKNING... 59 FÖRTECKNING AV BILAGOR... 61

1 Inledning 1 Inledning I kapitlet ges en introduktion till forskningsprojektet Factory-in-a-Box inom vilket arbetet genomförts. Vidare presenteras bakgrunden till problemet samt uppgiftsformulering och avgränsningar. Även rapportupplägget presenteras i korta drag. 1.1 Bakgrund Forskningsprojektet Factory-in-a-Box är ett nationellt samverkansprojekt mellan svensk tillverkningsindustri och akademi vilket löper över en treårsperiod med start i början av 2005. Factory-in-a-Box-projektet skall visa att det går att konkurrera med produktion i Sverige genom att utveckla mobila produktionssystem med hög snabbhet och flexibilitet. Målet med projektet är att utveckla och demonstrera konceptet Factory-in-a-Box. Konceptet bygger på standardiserade produktionsmoduler som skall kunna transporteras med lätthet för att sedan snabbt kunna sättas samman till kompletta produktionssystem som kan möta olika krav. Detta skall göras genom att utveckla fem demonstrationsanläggningar, så kallade demonstratorer, vilka var för sig skall realiseras och testas i en industriell miljö och representera fysiska exempel på konceptet Factory-in-a-Box inom ett applikationsområde. ProViking är ett forskningsprogram inom området produktframtagning som startade projektet som en länk mellan fyra andra ProViking-projekt. Dessa deltar i samarbetet och bidrar med forskningsresultat och erfarenheter. Nedan följer en kort presentation av respektive projekt. DYNAMO - Projektet handlar om att etablera strategier och utveckla verktyg för att kunna variera automationsnivån som ett sätt att öka robustheten hos ett produktionssystem under dess olika livscykelfaser. ExAct - Projektet bedriver utveckling av ett dynamiskt och intelligent arbetssätt för kunskapsöverföring inom och mellan företag. FlexAA - Inom projektet genomförs ett tvärfunktionellt forskningsarbete i syfte att förbättra flexibiliteten inom den flexibla automationen. Robust Design & Variation Simulation - Projektet bedriver forskning och utveckling av kunskap, verktyg och metoder för geometrisäkring i produktutvecklingsprocessen genom simulering och visualisering av geometrivariationer och automatiserad banplanering. De högskolor som deltar i projektet är Chalmers Tekniska Högskola, Jönköpings Tekniska Högskola, Linköpings Tekniska Högskola och Mälardalens Högskola. Industrirepresentanter, som direkt är involverade i detta projekt, är ABB Robotics, Bombardier Transportation, FlexLink och Pharmadule Emtunga AB. Bakgrunden till Factory-in-a-Box-projektet är att globalisering och konkurrens från lågkostnadsländer ställer allt högre krav på svensk tillverkningsindustri, som måste utveckla och framförallt producera produkter mer konkurrenskraftigt. Det ökade utbudet av produkter ger upphov till mer krävande kunder och en marknad som idag är allt svårare att tillfredsställa. Lågkostnadsländer har den billiga, manuella arbetskraften som ett starkt konkurrensmedel. Effektivitet i produktionsprocessen i form av bland annat snabb rekonfigurering för nya produkter och varierande produktionsvolymer, är däremot något som kan vara avgörande för den svenska tillverkningsindustrin i syfte att behålla sin position på marknaden. En av demonstratorerna utvecklas på Linköpings Tekniska Högskola i samarbete med framförallt Chalmers Tekniska Högskola. De fyra övriga demonstratorerna utvecklas på de 1

1 Inledning fyra ovannämnda företag, där varje företag ansvarar för utvecklingen av en demonstrator. Inom respektive demonstratorprojekt fokuserar man på olika områden beroende på det aktuella företagets starka sidor och behov. Företagen har formulerat hårda krav, vilka framförallt riktats in på att uppfylla företagsspecifika mål och behov. Vad gäller utvecklingen av demonstratorerna och realiseringen av konceptet, har det inom projektet definierats hur konceptet Factory-in-a-Box skall utvecklas, hur det skall byggas upp och vilka mål det skall kunna realisera. Då Factory-in-a-Box är en innovation vilken är beskriven på ett övergripande sätt, är även definitionen gjord på en förhållandevis övergripande nivå. Detta gäller i synnerhet i relation till de krav vilka styr utvecklingen från företagens sida. Projektets definition av konceptet i form av Factory-in-a-Box projektvision, mål och krav är den enda definitionen som finns för Factory-in-a-Box. Realiseringen av konceptet, vilken sker i och med utvecklingen av demonstratorerna, riskerar att bli styrd av företagens intressen i större utsträckning än av projektets. Om inte demonstratorerna motsvarar projektets definition av konceptet ligger de utanför definitionen av Factory-in-a-Box, vilket innebär att projektet inte kan nå sitt slutmål. Inom projektet finns därför ett behov av att analysera utvecklingsarbetet i form av en kravoch funktionsanalys, för att skapa en uppfattning om vilken riktning utvecklingen av demonstratorerna har tagit. Detta är viktigt för projektledningen för att säkra att projektet och de fem individuella demonstratorerna har gemensamma nämnare och möter den övergripande visionen. 1.2 Problemformulering Utifrån bakgrunden formulerades frågeställningen för examensarbetet enligt följande: Utvecklas demonstratorerna i linje med definitionen på konceptet som etablerats inom projektet? 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att ta fram styrningsunderlag för projektledningen inom Factory-in-a-Box-projektet för det fortsatta arbetet mot projektmålet. 1.4 Mål Målet med examensarbetet är att analysera krav och funktioner inom Factory-in-a-Boxprojektet. Mer specifikt skall likheter mellan demonstratorerna och det övergripande konceptet utredas. 1.5 Avgränsning Arbetet inkluderar fyra av de fem demonstratorerna vilka utvecklas inom projektet. Arbetet omfattar inte Demonstrator 3 som utvecklas på Linköpings Tekniska Högskola. Detta för att utvecklingen av demonstratorn inte har påbörjats vid tidpunkten för examensarbetes genomförande. Inga detaljerade beskrivningar av demonstratorernas ingående lösningar inkluderas i rapporten, då beskrivningarna inte bidrar till framtagning av resultat inom examensarbetet. Tidsperioden för demonstratorstudiens genomförande omfattar 21 september 21 december 2005 på grund av examensarbetets tidsbegränsning. 2

1 Inledning 1.6 Rapportupplägg Kapitel 1 - Inledning I kapitlet ges en introduktion till forskningsprojektet Factory-in-a-Box inom vilket arbetet genomförts. Vidare presenteras bakgrunden till problemet samt uppgiftsformulering och avgränsningar. Även rapportupplägget presenteras i korta drag. Kapitel 2 - Metod I detta kapitel redovisas den valda metoden för genomförandet av examensarbetet. Kapitel 3 Teoretisk bakgrund I kapitlet ges en introduktion till produktutvecklingsprocessen och dess betydelse för utvecklingsarbetet. Konceptutveckling beskrivs mer ingående och aspekter relevanta för examensarbetet fokuseras. Kapitlet fungerar som en teoretisk referensram i arbetet. Kapitel 4 Konceptet Factory-in-a-Box I detta kapitel avhandlas studien av Factory-in-a-Box-konceptet. Konceptets vision och mål presenteras liksom kravspecifikationen. Vidare redovisas funktionsanalysen av konceptet. Kapitel 5 - Demonstratoranalys Detta kapitel presenterar resultat från den genomförda demonstratorstudien och representerar en större del av detta examensarbete. Vidare presenteras resultat från krav- och funktionsutvärderingen för respektive demonstrator. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av vad en demonstrator är. Kapitel 6 - Resultatsammanställning I detta kapitel redovisas de viktigaste resultaten som har erhållits vid utvärderingarna i föregående kapitel. Resultaten sammanställs från samtliga demonstratorer för att ge en summerande bild. Kapitel 7 Diskussion Kapitlet diskuterar den valda metoden och resultatens tillförlitlighet. Kapitel 8 Slutsats I detta kapitel presenteras arbetets slutsatser utifrån de framtagna resultaten. Kapitel 9 Rekommendationer för fortsatt arbete Rekommendationer till projektledningen för det fortsatta arbetet mot målet och visionen för Factory-in-a-Box-projektet presenteras i detta kapitel. 3

2 Metod 2 Metod I detta kapitel redovisas den valda metoden för genomförandet av examensarbetet. Metoden är inte någon explicit metod, utan består av ett antal moment valda av examensarbetarna efter förslag från handledaren och examinatorn för examensarbetet. Teoristudie Studien genomfördes i det huvudsakliga syftet att bygga upp förståelse för informationen som behövdes för genomförande av uppgiften, i synnerhet krav och funktioner inom produktutveckling samt produktutvecklingsprocessen som sådan. Detta gjordes för att underlätta informationsinsamlingen samt bearbetningen och analysen av informationen. Fokus var framförallt på litteratur som avhandlar produktutveckling i allmänhet. Teorisökning genomfördes genom olika kanaler. Främst omfattade det sökning på Internet och databaser på Chalmers Bibliotek, samt på institutionsbiblioteket vid institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers. Konceptstudie För att få en klar bild av Factory-in-a-Box-konceptet genomfördes en övergripande studie av projektet. Initialt studerades projektet för att identifiera innebörden av projektvisionen och själva Factory-in-a-Box-konceptet. Därefter gjordes en kartläggning av de krav som finns definierade för konceptet. Kravspecifikationen togs fram för att sedan kunna jämföras med motsvarande krav för respektive demonstrator. Informationen samlades in i första hand genom studie av internt projektmaterial i form av projektbeskrivning, nyhetsbrev, presentationer samt relevant information på projektets hemsida. Genomförande av ostrukturerade intervjuer med huvudprojektledaren användes också för att få fram väsentlig information samt för att få klarhet i utvecklingsarbetet inom projektet. Närvaro på projektarbetsmöten där diskussioner kring det övergripande projektet och demonstratorprojekten fördes, bidrog med ytterligare relevant information och klargöranden. Funktionsanalys Ingen funktionsstruktur av Factory-in-a-Box-konceptet fanns tillgänglig inom projektet. Analysen genomfördes för att identifiera de delfunktioner som bygger upp huvudfunktionen hos konceptet. Delfunktionerna togs fram för att sedan kunna jämföras med motsvarande delfunktioner för respektive demonstrator Funktionsidentifieringen gjordes utifrån den identifierade kravspecifikationen för Factory-in-a-Box-konceptet. Resultatet från analysen användes för att jämföra funktionaliteten hos konceptet mot densamma hos demonstratorerna. Den information som behövdes för genomförande av analysen samlades in genom studier av den projektbeskrivning som fanns tillgänglig. Demonstratorstudie En del av studien bestod i att få förståelse för demonstratorerna och deras utveckling. Det huvudsakliga syftet med studien var att kartlägga de uppställda kraven vilka styr utvecklingen av demonstratorerna samt de lösningar vilka bygger upp demonstratorkoncepten. Vid tiden för examensarbetets genomförande var demonstratorerna i en fas där lösningar inte hade fastställts på flera punkter utan alternativa lösningar florerade, liksom övergripande beskrivningar av behov i de olika fallen. Detta medförde en osäkerhet avseende beskrivningen av demonstratorernas uppbyggnad. För att hantera problemet identifierades funktioner för demonstratorerna utifrån identifierade lösningar inom demonstratorprojekten. Målet var att formulera funktioner vilka fungerar som lösningsoberoende beskrivningar av demonstratorerna i så stor utsträckning som möjligt. Detta genomfördes för samtliga lösningar 5

2 Metod för att få en konsekvent beskrivning av demonstratorernas uppbyggnad. För att ytterligare förenkla beskrivningen av demonstratorerna, grupperades funktioner i ett antal gemensamma och specifika funktionsgrupper. Funktionsgrupperna är valda utifrån det sammanhang som ett kluster av funktioner förekommer i, baserat på funktionsbehovet i respektive demonstrator. På så sätt kan de delar som utgör demonstratorkoncepten hanteras och presenteras enklare. Samtliga krav och funktioner används sedan vid jämförelsen med motsvarande krav och funktioner för konceptet. Till största delen har informationen samlats in genom studier av förstudierapporter framtagna inom respektive demonstratorprojekt. Förstudierapporterna innehållande specificerade mål för demonstratorerna, definierade kravspecifikationer samt beskrivningar av koncepten, ansågs innehålla det mesta av den relevanta informationen nödvändig för genomförandet av uppgiften. Förstudierapporterna användes därför som huvudsaklig skriftlig källa. Ostrukturerade intervjuer med respektive delprojektledare genomfördes som en kompletterande informationskälla. Intervjuerna användes även som stöd vid bearbetning av det skriftliga materialet samt vid verifiering av det bearbetade materialet, för att säkerställa att det material som används i analysen inte är bristfälligt. Då utvecklingen av demonstratorerna pågick under examensarbetets genomförande, anpassades informationsinsamlingen efter produktutvecklingsprocessens iterativa natur. För att säkerställa ett kontinuerligt informationsflöde, med uppdateringar från demonstratorerna under fasen för informationsinsamling, tillämpades därför en iterativ informationsinsamlingsprocess. På så sätt säkerställdes även att informationen som används i examensarbetet är aktuell. Utvärdering För att kunna svara på problemformuleringen utvärderades det framtagna materialet från demonstratorerna. Utvärderingen gjordes mot motsvarande material för konceptet. Den baserades på en jämförelse mellan konceptet och demonstratorerna avseende krav och funktioner. Jämförelsen gjordes för att ta reda på huruvida de konceptspecifika faktorerna återfinns inom utvecklingen av respektive demonstrator. Principen gick ut på att verifiera om de konceptspecifika faktorerna är tagna till hänsyn eller inte. En kravutvärdering genomfördes för att undersöka om de formulerade kraven för konceptet återfinns bland de formulerade kraven i kravspecifikationerna som avser utvecklingen av demonstratorerna. För att kunna jämföra kraven enligt den valda analysmetoden, abstraherades vissa av de demonstratorspecifika kraven till samma nivå som konceptets krav. En funktionsutvärdering användes för att verifiera att demonstratorernas funktioner täcker de funktioner som definierar konceptet. De demonstratorspecifika funktionerna jämfördes med de konceptspecifika. Huruvida en demonstratorfunktion motsvaras av en konceptfunktion, bedömdes genom att avgöra om en viss demonstratorfunktion bidrar till realiseringen av konceptfunktionen. De sammantagna resultaten från analysarbetet användes i det slutliga skedet till att komma fram till slutsatser kring den formulerade frågeställningen. 6

3 Teoretisk bakgrund 3 Teoretisk bakgrund I följande kapitel ges en introduktion till produktutvecklingsprocessen och dess betydelse för utvecklingsarbetet. Konceptutveckling beskrivs mer ingående och aspekter relevanta för examensarbetet fokuseras. Kapitlet fungerar som en teoretisk referensram i arbetet. 3.1 Produktutvecklingsprocessen Idag krävs bred kompetens inom flera områden för att hantera design och utveckling av en komplicerad produkt. Ofta sker därför utvecklingen inom större grupper. Detta arbetssätt kan dock ge upphov till en del problem. Bland annat kan organisations- och kommunikationsproblem uppstå då ett uppdrag fördelas mellan flera mindre grupper inom ett företag eller ett projekt. Problemen uppkommer i och med att det finns ett behov att kontrollera arbetet samtidigt som ett effektivt samarbete mellan grupperna skall uppnås. Genom noggrann planering och användning av systematiska och strukturerade arbetssätt i utvecklingsprocessen är det möjligt att undvika de här problemen. De metoder som används för att beskriva hur processen skall genomföras systematiskt måste integrera de ingående aspekterna i produktutveckling. Detta bör göras på ett sätt som underlättar förståelse för processen genom logisk uppbyggnad. [Pahl et al., 1996] Ett korrekt utnyttjande och genomförande av tillgängliga metoder ger upphov till flera effekter. Bland annat tydliggörs beslutsgången i arbetet, risken med att viktiga problem eller områden förbigås minskar och utvecklingsarbetet dokumenteras. [Ulrich et al., 2004] Dessutom underlättas koordinering av uppgifter och samarbete mellan gruppmedlemmar vilket exempelvis bidrar till bättre förutsättningar för framgång vid utveckling av komplexa produkter. För övrigt kan kvaliteten av resultat och kvaliteten i arbetet generellt sett ökas vid produktutveckling, vilket ytterligare motiverar tillämpning av strukturerade och systematiska arbetssätt. [Almefelt, 2003] För att uppnå dessa effekter delas produktutvecklingsprocessen in i sex faser enligt figur 1. Faserna delas i sin tur in i steg inom vilka lämpliga metoder kan tillämpas. [Ulrich et al., 2004]. Figur 1: Faserna i en generell produktutvecklingsprocess [Ulrich et al., 2004]. Faserna, som ingår i processindelningen, ger en övergripande struktur vid utvecklingsarbete. Genom en tydlig indelning av processen skapas, utöver de effekter vilka tidigare lyfts fram, möjlighet till kvalitetssäkring och stöd för planeringsarbetet inom ett utvecklingsprojekt. Användning av processmodellen som sådan innebär dock ingen garanti för ett lyckat resultat. 7

3 Teoretisk bakgrund Den skall snarare fungera som en utgångspunkt i arbetet och anpassas efter de behov som präglar det aktuella utvecklingsprojektet och dess gruppmedlemmar. [Ulrich et al., 2004] Det är särskilt viktigt att komma ihåg att produktutveckling är en iterativ process vilket innebär att det inte finns metoder vilka kan föra ett utvecklingsprojekt direkt från ett problem till dess lösning. Tillämpning av trial-and-error metoder innebär att förändringar kan göras på olika nivåer i utvecklingen vid behov, vilket är centralt för en framgångsrik produktutvecklingsprocess. [Andreasen et al., 1987] Möjligheten att göra korrigeringar och anpassningar är särskilt viktig i konceptutvecklingsfasen där ny information ständigt blir tillgänglig och osäkerheten i tolkningen av informationen, som utgör grunden för utvecklingen, är påtaglig. Tillämpningen innebär sammantaget att risker inom utvecklingsprojekt kan reduceras efterhand då ny information blir tillgänglig, vilket innebär att bättre förutsättningar för ett lyckat resultat kan skapas inom exempelvis konceptutveckling. [Ulrich et al., 2004] 3.2 Konceptutveckling Konceptutvecklingen utgår från ett definierat uppdrag som formulerats i planeringsfasen. I de flesta fall innebär konceptutveckling i huvudsak identifiering av kundbehov, formulering av kravspecifikation och generering av koncept. [Ulrich et al., 2004] Nedan beskrivs de steg som ingår i generell konceptutveckling enligt [Ulrich et al., 2004]. Identifiering av kundbehov Information om kundgruppens behov av produkten samlas in genom till exempel fokusgruppsintervjuer eller enkäter. Målet med det här steget är att få förståelse för kundens behov av produkten och uttrycka dem på ett tydligt sätt. Genom att uttrycka dem i greppbara termer i form av krav och önskemål vilka beskriver vad produkten skall kunna göra, och inte hur den skall göra det, uppnås maximal flexibilitet vid generering av koncept. [Ulrich et al., 2004] Etablering av preliminär kravspecifikation Uttrycken som potentiella brukare av en produkt använder för att beskriva sina krav och önskemål är ofta relativt subjektiva. De bidrar till en bättre förståelse för de aspekter som är relevanta för kundgruppen, men är inte tillräckligt precisa för att klart visa hur en produkt bör utformas. För detta ändamål etableras en kravspecifikation vilken klart uttrycker vad produkten skall kunna klara av. Kravspecifikationen har två grundläggande funktioner vid produkt- och konceptutveckling: att rikta in arbetet vid lösningssökning samt utgöra en grund vid utvärderingen av genererade lösningar. För varje specificerat krav eller önskemål skall en enhet och ett värde anges. Detta skall göras på ett sätt vilket leder till att en produkts specifikationer blir entydiga och mätbara. [Ulrich et al., 2004] Generering av produktkoncept Ett produktkoncept definieras allmänt som ett första utkast av en produkt och är en enkel framställning av hur den ser ut och fungerar, vilket exempelvis kan uttryckas med hjälp av en skiss. [Pahl et al., 1996] Ett produktkoncept beskriver klart hur produkten skall uppfylla kundens behov, medan beskrivningen av de tekniker och principer vilka möjliggör produkten ofta är approximativa. [Ulrich et al., 2004] En generell metod för konceptgenerering är att först få förståelse för problemet som skall lösas, för att sedan dela in huvudproblemet i mindre problem genom en funktionsanalys och lösa dessa separat. En metod för funktionsanalys är funktionsnedbrytning. Metoden innebär att en huvudfunktion, vilken representerar huvudproblemet i termer av vad som skall 8

3 Teoretisk bakgrund åstadkommas, identifieras för ett system. Utifrån kravspecifikationen och annan relevant information som beskriver produkten, kan huvudfunktionen brytas ner i delfunktioner, vilka tillsammans bidrar till realiseringen av huvudfunktionen. Funktioner definieras regelmässigt som: predikat + objekt. Nedbrytningen fortsätter tills en nivå på funktionerna uppnås som är rimlig att arbeta med i den kommande lösningsgenereringen. Black box -modellen (se figur 2) är ett exempel på en metod som kan tillämpas för att representera funktionsstrukturer vilka etableras i analysarbetet. En enklare metod som kan tillämpas i de fall då en produkt inte åstadkommer en tydlig förändring är funktionsträd. Figur 2: Den principiella uppbyggnaden av en Black box -modell, vilken beskriver omvandlingen av indata till utdata [Maskinkonstruktion]. Efter genomförandet av funktionsanalysen kan lösningsförslag till delfunktionerna genereras. Mer eller mindre kompletta produktkoncept kan sedan skapas genom kombinering av lösningsförslag på ett systematiskt sätt, vilket exempelvis kan göras i en så kallad morfologisk matris [Maskinkonstruktion]. Val av koncept Som ett första steg analyseras vanligtvis de framtagna koncepten med avseende på formulerade krav på produkten. Sedan elimineras de koncept vilka visar sig vara minst lämpade för uppgiften i en iterativ utvärderingsprocess. De mest lovande koncepten vidareutvecklas och utvärderas exempelvis mot varandra. Flera iterationer ger slutligen ett vinnande koncept. [Ulrich et al., 2004] Test av koncept Koncepttest genomförs genom att få fram respons på en beskrivning av produktkonceptet från en identifierad kundgrupp. Konceptet testas i syfte att verifiera att kundbehoven uppfylls och för att identifiera eventuella problem vilka bör hanteras i den fortsatta utvecklingen. Informationen är ytterst relevant då den inte är påverkad av dem som utvecklar produkten, vilket är fallet vid utvärderingen i det föregående steget. [Ulrich et al., 2004] 9

3 Teoretisk bakgrund Etablering av slutlig kravspecifikation Den preliminära kravspecifikationen vidareutvecklas efter att det slutliga konceptvalet har genomförts genom att definiera klara gränser i form av värden för de formulerade kraven och önskemålen. Även avvägningar mellan olika krav, vilka återspeglar konceptets begränsningar, måste göras. [Ulrich et al., 2004] 10

4 Konceptet Factory-in-a-Box 11

4 Konceptet Factory-in-a-Box Möjliggörande faktorer Kundanpassningsförmåga Hantering av produktvarianter Hantering av volymförändringar Snabb industrialisering Kort tid för idriftsättning Kort tid för omställning Korta ledtider Flyttbar produktionskapacitet Intern flytt (inom produktionsanläggningen) Extern flytt (mellan produktionsanläggningar Figur 4: Centrala faktorer för att bibehålla konkurrenskraftig produktion inom svensk tillverkningsindustri Konceptet innebär att det skall vara möjligt att erbjuda ett flexibelt, snabbt och mobilt produktionssystem som inte är knutet till en specifik industri. Factory-in-a-Box skall i längden representeras och hyras ut av Factory-in-a-Box AB. Olika företag skall, beroende på fallet, kunna få produktionsutrustningen skräddarsydd efter behov. Inom ProViking talas det om följande tre exempel på potentiella kunder till Factory-in-a-Box AB, [Projektmaterial]: Företag A har en ny produkt som skall ut på marknaden och för att kunna verifiera utvecklingsarbetet, är en förserie av högsta prioritet. Det är ett litet företag som saknar produktionsresurser. Alternativen är att investera i en ny produktionsutrustning eller att flytta produktionen utomlands. Företag B har fått en volymuppgång som överskrider kapaciteten för deras produktion. Återigen är alternativen att investera i en ny produktionsutrustning eller att flytta produktionen utomlands. Företag C är ett stort företag som vill ha kontroll av produktionen utförd av en underleverantör. Företaget kan hjälpa underleverantören att klara leveranstiden vid en volymuppgång och samtidigt erhålla en hög kvalitet, genom att tillhandahålla en Factory-in-a-Box till underleverantören. Konceptkriterier Som ett resultat av konkretiseringen av visionen och målet med konceptet, har under projektets gång fyra konceptkriterier vuxit fram. [Jackson, M.] De representerar konceptets, och därmed också projektets, stöttepelare under utvecklingen mot visionen. Samtliga kriterier står till grund för den framtagna kravspecifikationen för konceptet. Kriterierna är: 1. Affärskoncept 2. Nyhetsvärde 3. Nyckelbegrepp Flexibilitet Snabbhet Mobilitet 4. Generalitet 12

4 Konceptet Factory-in-a-Box 4.2 Kravspecifikation Utvecklingen av demonstratorerna förutsätter att riktlinjer existerar som pekar på vad som skall utvecklas för att de i slutändan skall kunna visa på var sitt Factory-in-a-Box-koncept. Inom ramen för projektet har därför ett antal grundkrav formulerats vilka beskriver vad en Factory-in-a-Box måste uppfylla. Kraven, som framförallt härstammar från konceptvisionen, har kompletterats med områden från forskningen och industrin för att bilda en övergripande kravspecifikation som företagen skall följa vid utvecklingen av demonstratorerna. Kravspecifikationen som har formulerats inom projektet för utveckling av demonstratorerna redovisas i tabell 1 nedan. Indexeringen av kraven har gjorts för att underlätta hanteringen av informationen i denna rapport och baseras på det kravområde som kravet ligger under. Till exempel betyder indexet A1 således: kravområde Affärskoncept, kravnummer 1 i området. Samma princip gäller i de efterföljande kravspecifikationerna för demonstratorerna. Tabell 1: Kravspecifikation för Factory-in-a-Box-konceptet. [Projektmaterial] Kravområde Index Konceptkrav A1 Demonstratorprojektet skall vara lönsamt. Investeringen skall gå att motivera Affärskoncept ekonomiskt (mindre än tre års pay-back). A2 Demonstratorn är ett led mot ett affärskoncept. N1 Industriellt nyhetsvärde skall visas (det finns inte liknande redan gjorda Nyhetsvärde applikationer, till exempel en ny bransch, kund eller tillämpning). N2 Forskningsmässigt nyhetsvärde skall visas (det finns en akademisk relevans i lösningen). F1 Dynamiskt val av automationsgrad skall vara möjligt. F2 Olika varianter av nya produkten skall kunna introduceras i given Factory-in-a- Flexibilitet Box. F3 Omställning för ny variant av produkt skall ta ca 1 timme. F4 Rekonfiguration av Factory-in-a-Box skall kunna ske på en dag. M1 Cellen skall vara flyttbar inom en vecka (från produktionsstopp vid en plats till Mobilitet produktionsstart vid en annan, ej inräknat transporttid). M2 En konceptuell container skall utvecklas. S1 Det skall finnas en tydlig koppling mellan produkten och processen för att Snabbhet underlätta snabb introduktion av nya varianter och optioner. S2 Simulering/virtuell representation av färdig modul skall vara gjord. G1 Modulerna skall kunna återanvändas för en annan applikation hos en annan Generalitet kund. G2 Modulerna skall vara standardiserade innehålla någon nivå av generaliserbarhet vad gäller applikation. 13

4 Konceptet Factory-in-a-Box 4.3 Funktionsanalys Vid genomförande av en funktionsanalys krävs information om, samt förståelse för den aktuella produkten som skall utvecklas. Konceptutvecklingsfasen (kapitel 3.2) beskriver vilken information som i huvudsak är relevant för utförandet och hur den bör identifieras. I det här fallet fanns den relevanta informationen klart definierad inom projektet, varför den förberedande delen av funktionsanalysen underlättades. Huvudfunktionen för Factory-in-a-Box-konceptet identifierades utifrån aktuellt projektmaterial. Den definieras i examensarbetet enligt följande: Leverera flexibel, snabb och mobil produktionskapacitet efter behov. För att komma till lämpliga delfunktioner genomfördes en funktionsnedbrytning av huvudfunktionen (se bilaga A). Nedbrytningen resulterade i delfunktioner presenterade i tabell 2 nedan. Funktionerna är definierade på en relativt övergripande nivå, beroende på att det inte finns någon mer detaljerad beskrivning av konceptet. Samtliga funktioner, förutom de för konceptkriteriet Mobilitet, kan redan här sägas vara relativt komplicerade att koppla till en lösning på grund av den höga abstraktionsnivån. Tabell 2: Delfunktioner för Factory-in-a-Box-konceptet. Koncepkriterier Delfunktioner Beskrivning av delfunktioner Affärskoncept Flexibilitet Mobilitet Snabbhet Generalitet Möjliggöra affärsverksamhet Möjliggöra varianthantering Möjliggöra anpassning av automationsgrad Möjliggöra systemförändring Möjliggöra förvaring av utrustning Möjliggöra förflyttning av utrustning Stödja idriftsättning Stödja produktintroduktion Möjliggöra återanvändning Factory-in-a-Box skall kunna hantera kunder. Anpassning av produktionen för att kunna hantera olika produktvarianter. Anpassning av automationsgraden i cellen efter graden av mänsklig interaktion. Rekonfigurering av cellen efter behov. Paketering av cellens ingående utrustning för transport. Transport av cellutrustning externt till en produktionsplats eller internt mellan produktionsplatser. Underlättande av etablering av cellen för produktion. Underlättande av introducering av en ny produkt i cellen. Användning av cellen för ett annat fall inom applikationen. 14

5 Demonstratoranalys 5 Demonstratoranalys Detta kapitel presenterar resultat från den genomförda demonstratorstudien. Vidare presenteras resultat från krav- och funktionsutvärderingen för respektive demonstrator. Kapitlet inleds med en kort beskrivning av vad en demonstrator är. 5.1 Begreppet demonstrator Det primära syftet med demonstratorerna är att samla idéer, kunskaper, erfarenheter och tekniska lösningar som skall bidra till realiseringen av visionen (se figur 5). Demonstratorerna kommer att bli fullt operativa och representera fem olika produktionsapplikationer; helautomatiserad montering, semiautomatiserad svetsning, helautomatiserad slipning, semiautomatiserad montering och manuell montering. Metod Figur 5: Demonstratorernas principiella uppbyggnad.[projektmaterial] En demonstrator kommer att bestå av flexibel produktionsutrustning med standardgränssnitt för hård- och mjukvara och innehålla olika grad av flexibel automation. Produktionen i demonstratorn skall kunna stödjas med standardiserade metoder och strategier. Utrustningen skall kunna installeras eller kapslas in i till exempel en container och transporteras. [Projektmaterial]. Avsikten är att demonstratorerna skall visa på lösningar för var sin applikation som ett led mot konceptet. Utrustningen i demonstratorerna kommer inte att utvecklas för inbördes hårdvaru- och mjukvarukompatibilitet demonstratorerna emellan. Deras huvudskaliga roll är att tillsammans utgöra en grund som kommer att användas för vidareutveckling av Factory-in-a-Box-konceptet. [Jackson, M.] De skall med andra ord vara första prototyper till Factory-in-a-Box. Fyra av demonstratorerna kommer att utvecklas på de fyra medverkande företagen, där varje företag ansvarar för framtagningen av en enskild demonstrator. Den femte demonstratorn utvecklas i ett senare skede av projektet och kommer att utnyttja resultat från övriga demonstratorer (se figur 6). Utvecklad på Linköpings Tekniska Högskola i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola, kommer den med helautomatiserad slipning som applikation, också att vara en prototyp till Factory-in-a-Box-konceptet. Avsikten är däremot att den skall ligga närmast visionen för konceptet. [Jackson, M.] 15

5 Demonstratoranalys Figur 6: Konceptuella idéer från de övriga demonstratorerna skall användas i den femte demonstratorn. 5.2 Demonstrator 1 Demonstrator 1 utvecklas på ABB Robotics, som är världsledande inom tillverkning av industrirobotar. Deras kärnverksamhet omfattar utveckling, konstruktion, programmering och testkörning av robotar. Förutom tillverkning tillhandahåller ABB Robotics även service i form av support, underhåll och utbildning. Deras främsta kunder finns inom fordons- och tillverkningsindustrin [ABB Robotics]. Det huvudsakliga syftet med Demonstrator 1 är att demonstrera en helautomatiserad monteringscell som skall användas för intern produktion (se figur 7). Cellen kommer inom sin tillämpning att ingå i ABB:s produktionssystem och vara placerad i linan för montering av styrsystemsskåp för ABB:s industrirobotar. Mer precist kommer det att utföras ett antal helautomatiserade förädlingsmoment på skåpet så som tätning och falsning av skåpsidor samt montering av drivdonssystem. Cellen kommer att vara placerad inom en och samma verkstadshall. Ett behov från ABB:s sida är att vid ett senare skede kunna återanvända cellen genom att flytta den mellan produktionslinor inom företaget. [Milic, M.] Avsikten är att cellen skall kunna hantera olika produkter och produktvarianter samt varierande produktionsvolymer inom företaget. Utgångspunkten är således att utveckla en cell med möjligheten att skifta mellan olika arbetsmoment, automatiserade till manuella och vice versa, för att därmed kunna anpassas för andra monteringsapplikationer. Figur 7: Konceptuell uppbyggnad av helautomatiserad monteringscell. [Projektmaterial 1] Med demonstratorn skall ABB erhålla sänkta produktionskostnader genom en ökad automatisering av en del av produktionen av styrskåpet IRC 5 (se figur 8). Det minskade manuella arbetsinnehållet i produktionscellen skall medföra en reducering av ledtid i cellen samt lägre monteringskostnad under förutsättning att robotarnas utnyttjandegrad blir tillräckligt hög. I produktionen skall en kvalitetsökning uppnås genom minimering av den mänskliga faktorn samt utnyttjande av ett antal tekniker, bland annat simuleringar vilka säkrar robustheten i tillverkningsprocessen. En höjd industrialiseringsgrad, det vill säga att fler nya produkter eller produktvarianter kan introduceras i cellen, skall möjliggöras i och med en större förmåga att hantera förändringar i cellen. En annan viktig målsättning är att 16

5 Demonstratoranalys överföringen av kundkrav till färdig lösning skall förenklas. Det innebär att förändrade kundbehov kan hanteras effektivare, resulterande i en effektivare industrialisering. För övrigt skall en ökad volymflexibilitet uppnås genom skalbarhet i produktionscellen, vilket innebär en större möjlighet att anpassa arbetsinnehållet i cellen efter behov. Uppbyggnaden av demonstratorn skall därmed skapa förutsättningar för en kostnadseffektivitet inom produktionen och ökade intäkter då möjligheten att hantera fler kundvarianter blir större. [Projektmaterial 1] Figur 8: En förenklad modell av det färdigmonterade IRC5-styrskåpet. De gröna plåtarna är ryggplåtar vilka skruvas fast efter att de övriga plåtarna falsats ihop i monteringscellen. [Karlsén-Florén et al., 2006] 17

5 Demonstratoranalys 5.2.1 Kravspecifikation Den kravspecifikation vilken ABB har formulerat vid utvecklingen av demonstratorn redovisas i tabell 3, nedan. Tabell 3: Kravspecifikation för Demonstrator 1. [Projektmaterial 1] Kravområde Nr. Index Krav 1 Gr1 En produktionsmodul för IRC 5 montering av skåpväggar skall tas fram. Skåpväggarna kan vara bestyckade eller obestyckade beroende på vad som anses vara lämpligt att automatisera. 2 Gr2 Cellen som tas fram måste kunna vara ett show-case mot kunder hur robotteknik kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Exponering av projektet mot marknads och försäljningsavdelningar är viktig för att kunna marknadsföra cellen mot externa kunder. Grundkrav 3 Gr3 Projektet skall påvisa ett industriellt och forskningsmässigt nyhetsvärde genom en State-of-the-Art. De industriella och forskningsmässiga målen kan skilja sig från varandra. 4 Gr4 Projektet skall vara lönsamt. Investeringen skall gå att motivera ekonomiskt genom en godtagbar pay-off kalkyl. Maximal återbetalningstid bör ligga under tre år. 5 Gr5 Cellen skall vara integrerad med existerande IT struktur, till exempel affärssystem, lagerhanteringsmjukvara och annan IT struktur. 6 F1 Det skall finnas en tydlig koppling mellan produkten och processen för att underlätta snabb introduktion av nya varianter och optioner. En produktionskonfigurator krävs för att återkoppla till konstruktionsavdelningen. Denna konfigurator skall uppvisa produktionssystemets krav och begränsningar. Ett koncept för en sådan konfigurator bör tas fram inom projektet. Flexibilitet 7 F2 Cellen skall vara anpassad för ett dynamiskt val av automationsgrad. När koncept för lösningar tas fram skall det kunna påvisas hur dessa påverkar hur framtida automation eller omvandling till manuella operationer påverkas. 8 F3 Olika varianter av produkten skall kunna introduceras med lätthet. 9 F4 Automationen skall vara volymskalbar. Volymflexibiliteten skall främst vara inriktad på volymuppgångar men det skall även finnas förslag på hur en volymnedgång och kostnadsreduceringar kan hanteras. 10 M1 Cellen skall vara flyttbar inom en vecka exklusive transporttid. Flytten från prototypverkstad till serieproduktionsanläggning är ett första test för att se Mobilitet att dessa krav uppfylls. 11 M2 Cellen skall kapslas. Det skall även finnas ett konceptuellt förslag på hur eventuella väggar tak och golv skulle kunna se ut för den framtagna cellen. 12 S1 Etableringstid (ankomst - driftstart) skall vara max 1 dag (inkluderar testning och igångkörning, det vill säga full produktion inom en dag). 13 S2 Rekonfigureringstid från en typ av produktion till en annan skall vara en Snabbhet dag. En typ av rekonfigurering skulle kunna vara att sätta in en ny delprocess. Simulering, det vill säga virtuell representation av färdig modul, skall vara en teknologi som används för att underlätta detta. 14 S3 Omställning för ny variant av produkt skall ta max 1 timme. 15 S4 Storlek på cellen får maximalt vara robotarbetsområdet +20 %. 16 Mi1 God yttre såväl som inre arbetsmiljö är ett krav när cellen går in i serieproduktion. Miljö 17 Mi2 Cellen skall vara inomhus i fabrikslokal, vilket ställer krav på ljud, emissioner och temperatur. 18 Mi3 Cellen skall tåla transport och urlastning på olika platser. 18

5 Demonstratoranalys 5.2.2 Kravutvärdering Vissa krav i kravspecifikationen är uttryckta på ett kvalitativt sätt medan andra är mer kvantitativt beskrivna. De kvalitativt beskrivna kraven är dock dominerande. Samtliga krav i kravspecifikationen är uttryckta på ett sådant sätt att de direkt kan jämföras med kraven för Factory-in-a-Box-konceptet, det vill säga ingen abstraktion är nödvändig att genomföra. I tabell 4 nedan jämförs konceptkraven (tabell 1, sida 13) med den ovanstående kravspecifikationen (tabell 3). Tabellen åskådliggör det övergripande förhållandet mellan kravspecifikationerna men framförallt vilka konceptkrav som återfinns i kravspecifikationen för Demonstrator 1. Tabell 4: Kravjämförelse mellan Demonstrator 1 och Factory-in-a-Box-konceptet. Demonstrator 1 Resultat Jämförelsen av kraven var i detta fall enkel att genomföra då majoriteten av de konceptkrav som förekommer är explicit specificerade i ovanstående kravspecifikation. Tabellen visar att inte alla krav för Factory-in-a-Box-konceptet kan identifieras i kravspecifikationen för Demonstrator 1. De konceptkrav som inte är specificerade i kravspecifikationen är: Generalitet (G1 och G2) Factory-in-a-Box-konceptet A1 A2 N1 N2 F1 F2 F3 F4 M1 M2 S1 S2 G1 G2 Gr1 Gr2 Gr3 Gr4 Gr5 F1 F2 F3 F4 M1 M2 S1 S2 S3 S4 Mi1 Mi2 Mi3 Konceptkravet M1 (Cellen skall vara flyttbar inom en vecka (från produktionsstopp vid en plats till produktionsstart vid en annan, ej inräknat transporttid)) motsvaras av två demonstratorspecifika krav, M1 och S1. Förutom att ha formulerat kravet M1 exakt som det finns formulerat för konceptet, har ABB även formulerat ett eget krav (S1) som hänger tätt ihop med deras egna krav, M1. Anledningen att S1 också motsvaras av konceptkravet M1 är att etableringen av cellen är en del av dess förflyttning. Ur tabellen kan konstateras att skillnader mellan konceptet och demonstratorn finns angående tolkningen av vissa krav. Det gäller framförallt kraven för flexibilitet och snabbhet. Det framgår att konceptkraven F3 (Omställning för ny variant av produkt skall ta ca 1 timme) och F4 (Rekonfiguration av Factory-in-a-Box skall kunna ske på en dag), som ligger under 19