Det ligger i luften. Ny metod upptäcker bussar med dålig avgasrening ETT NYHETSBREV JAN 2011 FRÅN



Relevanta dokument
Därför kommer EU-kommissionen under 2013 att. Det ligger i luften är Luftens år! ETT NYHETSBREV DEC 2012 FRÅN

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

WWFs globala program Climate Savers involverar. Det ligger i luften. Volvo utvidgar klimatsamarbete med WWF ETT NYHETSBREV JUNI 2012 FRÅN

Efter införandet av trängselskatten vid årsskiftet. Det ligger i luften. Bättre luft med trängselskatt ETT NYHETSBREV DEC 2013 FRÅN

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Det ligger i luften. Ny hemsida och nytt namn. Den nya hemsidan hittar man numera direkt på startsidan ETT NYHETSBREV JUNI 2010 FRÅN

Göteborg Till Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kallelse

Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Verksamhetsplan 2016 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Verksamhetsplan 2017 Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Ren regionluft

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Program för samordnad kontroll Kontrollstrategi och kvalitetssäkringsprogram

Regeringen fastställde i december

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Ren regionluft - Lerums kommun Beräkningar av kvävedioxid i. Tomas Wisell Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft Mät- och beräkningsstrategi för

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Ren regionluft

Under två sommarveckor 2007 utfördes mätningar av bensen på

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Jämförelser av halter PM10 och NO2 vid Kungsgatan 42 och Kungsgatan 67 i Uppsala

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Det ligger i luften. Lägsta kvävedioxidhalterna i taknivå på 40 år Halterna av kvävedioxid i taknivå är de lägsta ETT NYHETSBREV JUNI 2015 FRÅN

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram,

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län

Göteborgsregionens luftvårdsprogram, verksamhetsplan 2010

Luftmätningar i urban bakgrund

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Det ligger i luften. Forskare från Göteborg vill kartlägga Kinas nya smog Luften i kinesiska storstadsregioner är ett stort

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Ren regionluft mät- och beräkningsstrategi för Göteborgsregionens luftvårdsprogram,

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luftutredning Litteraturgatan

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvaliteten vid Lundbyleden förmätning 2012

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Logistiklösning ger bättre luft i Göteborg

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. Maja Wadstein 20 april Till Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kallelse

Naturvårdsverkets författningssamling

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

Egenkontrollkampanj transportföretag 2008

Luften i Sundsvall 2011

Transkript:

Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JAN 2011 FRÅN Ny metod upptäcker bussar med dålig avgasrening En buss står startklar för att passera mätutrustningen som kommer att mäta dess utsläpp av kväveoxid, kolväten, kolmonoxid och partiklar. I ett forskningsprojekt som samfinansierats av Västtrafik och Stiftelsen IVL har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat en delvis ny metod för att mäta avgasutsläpp från bussar. Denna kan användas för att upptäcka bussar som släpper ut mer för oreningar än en genomsnittlig buss trots att de på pappret har samma miljöprestanda. Metoden är tänkt att hjälpa Västtrafik med att identifiera och åtgärda bussar som har problem med avgasreningen. U nder 2010 och 2011 har IVL Svenska Miljöinstitutet varit ute hos flera bussägare och testat ett urval av deras fordon med metoden. Avgasmätningarna har utförts på bussdepåernas gårdsplaner där man vid cirka 25 km/h kört förbi mätutrustningen. Avgaserna mäts i en punkt under accelerationen och testet utförs cirka 5 gånger på varje buss för att säkerställa att det går att repetera mätningen utan att få en stor spridning i resultaten. Föroreningarna som metoden klarar att mäta är kväveoxid (NO), kolmonoxid (CO), kolväten (HC) och partiklar. De lagkrav som gäller för utsläpp av föroreningar från vägfordon är utformade som gränsvärden, vilka inte får

Världens första elhybridsopbil rullar i Göteborg I höstas lanserade Renova världens första serietillverkade elhybridsopbil. Ännu ett stort steg i riktning att minska både luftföroreningar och buller från tung trafik i Göteborg, säger Lars Thulin, fordonsutvecklingschef på Renova. Bilen drivs med dieselmotor och elmotor, var för sig eller tillsammans. Den lastar och komprimerar avfall utan att dieselmotorn är igång med el från ett separat batteri som laddas med plugin-teknik. Denna unika kombination minskar utsläppen med 33 procent jämfört med en konventionell diesellastbil. Den första bilen, som kommer att följas av fler, har satts i ordinarie drift för att hämta sopor i centrala Göteborg. Redan för två år sedan presenterade Renova konceptbilen. Den har gått i fältprov på en av Renovas ordinarie sophämtningsrutter. Utvärderingen av bilen visar på bättre resultat än förväntat när det gäller energieffektivitet och därmed utsläppsnivåer. I nära samverkan med Volvo Lastvagnar har bilen Bild: Renova. utsatts för tester och genomgått förbättringar. Renovas chaufförer har här haft en mycket viktig roll och påtalat brister som åtgärdats efter hand, säger Lars Thulin, fordonsutvecklingschef på Renova. Eftersom en sopbil står stilla 60 70 procent av arbetsdagen har den separata elmotorn som sköter lastning och komprimering en mycket viktig funktion som gör att bilen är särskilt lämpad för arbete i tättbebyggda områden. Utvecklingen av påbyggnaden, som lastar och komprimerar, har skett i nära samverkan med Norba. Genom en målmedveten satsning på att fasa ut fossilbaserade bränslen har Renova gått mot strömmen under 2011 och totalt sett minskat koldioxidutsläppen och därmed utsläpp av andra avgaser. Vi har många fordon ute på gatorna och vill ta vårt ansvar för både närmiljön och för klimatet i stort. Vårt mål är att bli det första fossilfria transportföretaget i landet 2014/15, säger Renovas vd Christian Baarlid. l forts. Utveckling av metod... överskridas. För att bedöma om en motor möter kraven testas den hos tillverkaren i särskilda testbänkar för motorer och belastas under en simulerad så kallad körcykel, samtidigt som avgaserna mäts. Eftersom metoden som vidareutvecklas i samarbete mellan IVL och Västtrafik kan sägas mäta avgaserna i en punkt i den simulerade körcykeln, så är de uppmätta utsläppen inte direkt jämförbara med de utsläppskrav som sätts för en hel körcykel. För att bedöma om ett testat fordon släpper ut mer än vad som förväntas av ett fordon som är certifierat att klara vissa krav, så jämförs istället resultaten med utsläpp uppmätta av IVL från andra fordon som är certifierade för samma krav. Om höga utsläpp uppmäts från en buss indikerar detta att något kan vara fel. Då går Västtrafik vidare genom att be tillverkaren intyga att fordonet verkligen uppfyller de avgaskrav som gällde när fordonet levererades. Det har i några fall under projektet upptäckts fel som sannolikt bidragit till att utsläppen var högre än normalt på de bussar som metoden antytt som högemitterare, alltså utsläppare av stora mängder föroreningar. Projektet kommer att fortsätta under 2012.Bland annat kvarstår att utreda hur bra metoden relaterar till standardiserade lagkravstester och hur bra metoden relaterar till utsläppen som sker vid körning i verklig trafik. Det senare kommer att undersökas genom att utrusta en buss med mätutrustning ombord som kontinuerligt mäter avgaserna under körning i verklig trafik. Parallellt kommer bussen att testas med IVL:s metod.l

Luftkvalitetsmätning i Lerum 2011 av Luftvårdsprogrammet mätte års indikativa mätning genomfördes i år i Lerum. På uppdrag Miljöförvaltningen kvävedioxid och partiklar (PM 10 ) i utomhusluften i Hulanområdet under årets första kvartal. Syftet med mätningen var att få en bild över hur luftkvalitén ser ut i ett av de tätbebyggda områdena i Lerum. Mätplatsen valdes ut för att den ligger nära motorvägen, är ett område som har expanderat under de senaste åren med detaljhandel och sist men inte minst för att det finns en förskola i området. Barn är en prioriterad målgrupp i luftvårdsarbetet eftersom de fysiskt och psykiskt är under ständig utveckling och tillhör de mest sårbara i samhället. Fysiskt påverkas de mer än vuxna av luftföroreningar p.g.a. att de volymmässigt andas in mera luftföroreningar och för att deras organ inte är fullt utvecklade. För att kunna ge en bild av hur halterna av kvävedioxid ser ut på övriga platser i centrala Lerum samt ser hur halterna avtar med avstånd från motorvägen, den huvudsakliga källan av luftföroreningar i centrala Lerum, sattes passiva (diffusions-) provtagare ut under en veckas tid var fjärde vecka på nio platser. Slutsatser Resultaten visar låga halter av både kvävedioxid och partiklar vid mätplatsen i Hulan, vilket är väldigt positivt för barn och ungdomar som vistas på förskolan och fritidsgården intill. Bedömningen är att samtliga miljökvalitetsnormer för partiklar och kvävedioxid kommer att klaras med god marginal vid mätplatsen och att även de övre utvärderingströsklarna kommer att klaras år 2011. Det är endast risk för att den nedre utvärderingströskeln för dygn kan komma att överskridas för kvävedioxid. I miljömålet Frisk luft finns delmål för kvävedioxid och partiklar. Bedömningen är att även dessa hårdare krav kommer att klaras 2011. Dessutom visar sig halterna av kvävedioxid vid de nio mätplatserna med passiva provtagare vara förhållandevis låga och bedömningen är att chansen att även nå målen för det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är god. Den mest utsatta platsen visade sig vara mätpunkten på Göteborgsvägen i centrala Lerum väster om rondellen. Trots avståndet från motorvägen uppmättes de högsta halterna här cirka 250 meter norr om motorvägen. Denna plats är ett kort stråk där den mesta tunga trafiken (bussar och lastbilar) som kör genom centrala Lerum passerar. Det är också troligt att platsen har påverkats mer av inversioner p.g.a. placeringen i terrängen och att platsen liknar ett gaturum med byggnader på varje sida. Läs mer i rapporten som finns på www.grkom.se/luft l Erik Bäck från miljöförvaltningen i Göteborg iordningställer mätutrustningen i Hulan.

Luftvårdsdagen 2011 2011 gästade luftvårdsdagen Volvo Lastvagnar AB i Lundby. Henrik Kloo, miljöansvarig på Volvo Lastvagnar inledde dagen med en presentation av deras arbete med miljöfrågor och de utmaningar och lösningar de ser inom detta område. Därefter redovisade Luftvårdsprogrammets samordnare Anna Cognell programmets verksamhet under året och vad som planeras framåt i tiden. Under 2012 kommer beräkningar av partiklar i gaturum i regionens tätorter att utföras och i Kungsbacka kommer en mätning med mätvagn utföras under tre månader. I år gjordes Luftvårdsprogrammets indikativa mätning i Lerums kommun och Maria Holmes på Göteborgs Miljö förvaltning som ansvarat för mätningen berättade om resultatet. Resultaten visar låga halter av både kvävedioxid och partiklar vid mätplatsen i Hulan, vilket är väldigt positivt för barn och ungdomar som vistas på förskolan och fritidsgården i området. Bedömningen är att MKN inte kommer att överskridas under 2011 vare sig för kvävedioxid eller för partiklar. Därefter tog Lars Modig vid och visade olika studier om fordonsavgasers påverkan på hälsan och bidrag till utveckling av astma hos barn och vuxna. Lars är forskningsingenjör vid Folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet. Exempelvis finns studier som visar på välbelagda samband mellan astmasymptom och exponering hos vuxna. En studie på mellanstadiebarn i Umeå visar att grova partiklar har effekt på barn med allergi. Avståndet mellan starkt trafikerad väg och bostaden inverkar på förekomsten av astma för barn. Lars avslutar med att konstatera att det inte finns några säkra nivåer och miljökvalitetsnormen därmed är ett bekymmer om det betraktas som en säker nivå. Vad kan vi då göra för att minska utsläppen som påverkar vår hälsa? Transporter med bil bidrar ju med luftutsläpp och hur kan vi vända på den utvecklingen och istället röra oss på ett mer miljöanpassat sätt? Luftvårdsdagen fortsatte genom att sätta fokus på cykel, gång och kollektivtrafik. Jonas Åker på Trafikkontoret i Göteborgs Stad har koll på cyklistens tillvaro och vad den tycker om att cykla i Göteborg. Cyklisten vill ha flow. Vid cykelplanering är det Ann-Marie Ramnerö på Göteborgs Miljöförvaltning berättade att Sverige har fällts i EU-domstolen på grund av överskridanden av miljökvalitetsnormer för partiklar för några år sedan, beloppet är ännu inte bestämt. För partiklar överensstämmer svenska MKN med EU-direktivet. Genom åtgärder har EU-direktivet klarats de senaste åren. Däremot klarar vi inte EU-direktivet för kvävedioxid och än mindre de svenska miljökvalitetsnormerna. Miljöförvaltningen förutser att en fällning även kan vara aktuell avseende kvävedioxider. Därför har miljö- och klimatnämnden i Göteborg bett trafiknämnden, byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och Göteborgs Hamn om information om vad de planerar att göra för att bidra till tillräckligt bra luftkvalitet i Göteborg. Tema hälsoeffekter och åtgärder Det huvudsakliga temat för resten av dagen var luftföroreningars hälsoeffekter och åtgärder i form av alternativ till biltrafik. Leo Stockfelt, AT-läkare på Mölndals sjukhus, förklarade på vilket sätt vi påverkas av luftföroreningar. De främsta effekterna av luftföroreningar är hjärt-kärlsjukdomar. Partiklar är den luftförorening som man tror har de största negativa hälsoeffekten. Leo berättade bl.a. om en omfattande pågående studie där man undersöker långtidseffekterna i Göteborg. 7 494 män födda 1915-1925 ingår i studien där man undersöker hur föroreningshalten vid bostaden påverkat dödlighet och sjuklighet (hjärtinfarkt, stroke etc) på lång sikt. Hans Arby berättade om projektet Dialog med företagen som pågick under 2008-2010.

därför viktigt att veta hur cyklisten tänker, annars uppstår lätt konflikter med andra trafikanter. Hur påverkar möjligheten att promenera i ett område människors känsla av välbefinnande? Daniel Koch, arkitekt och handledare på Arkitektursektionen på KTH, visar i sin studie Walkability as an urban design problem att det påverkar en hel del. För människor är det viktigt att trafiken inte utgör ett hinder. Därför bör stadsplanerare och arkitekter fundera noggrant kring gatusystemet och och förhållandet mellan trafik, byggnader och promenadstråk. Studien syftar till att utforma områden som främjar såväl hälsa som miljö samtidigt som det leder till tryggare och mer levande områden. Där det är gångvänligt blir det lättare för lokala centrum och småbutiker att etablera sig, detta leder i sin tur till att området upplevs som öppnare och tryggare. Syftet med Västsvenska Paketet är att skapa förutsättningar för och bidra till att uppfylla politiskt antagna mål, bl.a. en god livsmiljö och en konkurrenskraftig kollektivtrafik. Line de Verdier från Västtrafik gav oss rikligt med information om vad Västsvenska Paketet innebär för den framtida kollektivtrafiken. Förlängning av tågperronger pågår och satsningar på expressbussar genom tätare turer och smartare vägar genom staden kommer att införas. Fler tåg, bussar, spårvagnar och inte minst fler förare kommer att behövas. Satsningarna ska leda till att det ska bli enklare att åka kollektivt och att lämna bilen hemma. I förlängningen hoppas vi på minskade utsläpp och bättre luftkvalitet. http://www.vastsvenskapaketet.se Det går att få inbitna bilister att åka buss. Marielle Fredriksson på Västtrafik var projektledare för Göteborgsregionens kommunalförbunds projekt Dialog med hushållen 2007-2011, som lyckades minska den genomsnittliga bilsträckan med 111 mil hos de hushåll de kontaktade. Detta bl.a. genom en informationsfolder, coachande telefonsamtal och prova-på-kort på Västtrafik. Med 29 000 hushåll som deltog innebär detta 800 varv runt jorden! Hans Arby berättade därefter om projektet Dialog med företagen som pågick under 2008-2010. I projektet fick företag i regionen hjälp med att starta eller fortsätta sitt arbete kring resandet. www.grkom.se Birgit Nielsen från Länsstyrelsen i Västra Götaland visade hur den nationella databasen för luftutsläpp fungerar. Avslutningsvis visade Birgit Nielsen från Länsstyrelsen i Västra Götaland hur den nationella databasen för luftutsläpp fungerar. I databasen kan man söka på olika utsläppskällor och parametrar inom en region eller en kommun. Ingång sker via RUS hemsida: www.rus.lst.se Luftvårdsprogrammet tackar Henrik Kloo på Volvo Lastvagnar för det fina mottagandet och inramningen av dagen. Bra lokal, fungerande teknik och god service och mat gjorde att dagen fungerade fint. Vill ditt företag eller kommun vara värd för luftvårdsdagen nästa år? Hör av er! Läs mer om Luftvårdsprogrammet: www.grkom.se/luft. l Det fanns även tid till lite mingel mellan alla föreläsningar.

Program för samordnad kontroll DEN 17 NOVEMBER beslutade Luftvårdsprogrammets styrgruppsmöte om kommande års mät- och beräkningsstrategi 2012-2016. Målsättningen med strategin är, precis som tidigare år, att optimera luftövervakningen ut ett regionalt perspektiv. Det innebär att använda befintliga resurser på ett effektivt sätt för att få en så bra övervakning som möjligt. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) ska samverkan mellan kommuner bedrivas i enlighet med ett Program för samordnad kontroll, vilket femårsstrategin utgör. Enligt programmet fortsätter den fasta mätverksamheten som tidigare vid Luftvårdsprogrammets mätstationer i Mölndal samt Järntorget och Gårda i Göteborg. Göteborgs miljöförvaltning har mätstationer vid Femmanhuset och i Haga, ett ömsesidigt nyttjande av varandras verksamheter gynnar båda parter. Beräkningar av kvävedioxid och partiklar fortgår med treårsintervall, indikativ mätning i någon medlemskommun varje år och löpande underhåll av emissionsdatabasen ingår också i strategin. Övriga projekt som föreslås för perioden är: Industrins påverkan på halterna av kolväten på Hisingen Luftföroreningar i avgasplymer från bussar och taxi Exponeringsstudie av normalpendlare i Göteborgsregionen Mätningar av ultrafina partiklar i gaturum. l Verksamhetsplan för 2012 2012 ÄR DET KUNGSBACKAS tur att få en indikativ mätning. Beräkning av partiklar (PM 10 ) i utvalda gaturum och vägavsnitt i tätorter i Göteborgsregionen kommer också att genomföras. Luftvårdsprogrammet kommer under året att följa och undersöka situationen vad gäller krav på mätning enligt referensmetoderna. Enligt naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) måste all utrustning som används för kontinuerliga mätningar överensstämma med referensmetoden eller likvärdig metod senast 11 juni 2013. Den metod/instrument som Luftvårdsprogrammet/miljöförvaltningen använder för mätning av PM 10 är inte godkänd enligt referensmetoden. Stockholm, Malmö och andra städer står inför samma problematik. Det är inte troligt att tillverkaren kommer att ansöka om godkännande för sitt äldre instrument samtidigt som det skulle innebära stora kostnader för kommuner att köpa nya instrument som formellt uppfyller kravet. Stockholm, Malmö och Göteborgs miljöförvaltningar kommer under 2012 genomföra ett gemensamt projekt med syftet att pröva om våra äldre instrument/mätmetod kan bli godkända enligt referensmetoden. Luftvårdsprogrammet kommer att följa detta projekt under året eftersom det har intresse för programmets investering i mätutrustning. Man kommer även att undersöka status för analysatorer vid DOAS-mätningar av NO 2 och de mätningarnas överensstämmelse med referensmetoden. Luftvårdsprogrammet kommer under året även att undersöka behovet av höjda medlemsavgifter. Informationsverksamheten fortsätter som tidigare genom webbsidan www.grkom.se/luft, månadsrapporter, nyhetsbrevet, pollenrapportering och Luftvårdsdagen. Läs mer: Strategin och verksamhetsplanen finns på webbsidan under Om Luftvårdsprogrammet/Organisation. l Nya rapporter 2011 Analys av PM10 -filter från gaturumsmätningar i Alingsås, Rapport 154 Luftkvalitetsmätning i Lerums kommun i Hulanområdet, Rapport 153 Rapporterna finns på vår hemsida, www.grkom.se/luftvardsprogrammet. Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Box 7012, 414 59 Göteborg Tel: 031 368 37 94 www.grkom.se/luftvardsprogrammet