BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Relevanta dokument
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun


POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

BARNKONVENTIONEN. Kort version

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Barnkonventionen kort version

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Alla barn har egna rättigheter

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

FN:s konvention om barnets rättigheter

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

BARN PÅ SJUKHUS. Ca barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Workshopledare Madeleine Sundell

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Ett barn är varje människa under 18 år

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Barnrättsbaserad beslutsprocess

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kort om Barnkonventionen

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

vad ska jag säga till mitt barn?


Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/2014

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Grundutbildning för BARNOMBUD inom Landstinget i Jönköpings län

Handlingsplan för barn och unga

Lidingö stad hälsans ö för alla

Främja. Säkerställa. Bevaka. Barnets rättigheter

Om personlig assistans för barn

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Barnets bästa. Nyckelord: mänskliga rättigheter, likabehandling. Innehåll

BARNKONVENTIONEN Att arbeta för barns och ungas bästa Handlingsplan för Barnkonventionen i Landstinget Västmanland 2014

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Trygghetsplan Förskolan Alsalam. Inledning:

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Barn som anhöriga - pyramiden

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

1 januari (HSL 2 g )

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Svenska kyrkans förskolor.

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Handlingsplan Barnkonventionen

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Transkript:

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är skyldiga att följa den. Barnkonventionen är inte antagen som svensk lag. FN:s barnrättskommitté övervakar hur konventionsstaterna genomför konventionen. Barn är man från födseln och till 18 års ålder.

REGERINGENS STRATEGI (2009) I RELATION TILL JLL:S VERKSAMHET. VI SKA: - tolka och tillämpa lagar så att BK respekteras i praktiken. - skydda barn från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld samt från försummelse - ge barn förutsättningar att uttrycka sina åsikter - erbjuda föräldrar stöd i sitt föräldraskap - omvandla kunskap om barns rättigheter till praktik - samverka med exempelvis kommunerna - basera beslut och prioriteringar på aktuell kunskap om barn - utvärdera beslut och åtgärder utifrån ett barnrättsperspektiv

BK I LANDSTINGSPLANEN Jämtlands läns landsting ska: utbilda och stegvis implementera arbetet med FN:s barnkonvention. Handlingsplan Samrådsgrupp Utvecklingsstrateg

VAD ARBETAR VI MED JUST NU? Vi tar fram ett arbetsmaterial för den som vill fördjupa sig i BK Vi tar fram underlag rutiner för att bättre kunna möta barn som anhöriga Vi arbetar för att förbättra rutinerna vid misstanke att barn far illa Vi arbetar för att stärka anmälningsbenägenheten när barn för illa

BARNKONVENTIONEN DE MEST CENTRALA ARTIKLARNA

FYRA GRUNDPRINCIPER ARTIKEL 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Se även artikel 23: Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. och artikel 30: Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

FYRA GRUNDPRINCIPER ARTIKEL 3 Barnets bästa gäller alltid. Barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt. Se även artikel 19: Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

FYRA GRUNDPRINCIPER ARTIKEL 6 Barn och unga har rätt till liv. De ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikeln ger barnet rätten till liv, en bra fysisk hälsa och rätt till utveckling i andlig, moralisk, psykisk och social bemärkelse. Se även artikel 24: Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

FYRA GRUNDPRINCIPER ARTIKEL 12 Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem. Lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

IMPLEMENTERINGSPRINCIPER ARTIKEL 4 Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska vi utnyttja det yttersta av våra resurser.

IMPLEMENTERINGSPRINCIPER ARTIKEL 42 Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn. Det innebär att vi har skyldighet att informera om barnkonventionen och göra innehållet känt för barn och vuxna.

MEN VARFÖR? DISKUSSIONSÖVNING Varför behöver barn och unga särskilda rättigheter? Diskutera i smågrupper. Skriv upp allt ni kommer att tänka på.

EN NORDISK STANDARD KORT PRESENTATION AV NOBAB - NORDISK FÖRENING FÖR SJUKA BARNS BEHOV

NOBAB NORDISK FÖRENING FÖR SJUKA BARNS BEHOV bildades 1980 är ett forum för barns rättigheter inom hälso- och sjukvården arbetar aktivt för att förbättra förhållanden för barn inom hälso- och sjukvården

NOBAB Ingår i Europeon Association for Children in Hospital (EACH): 18 europeiska länder + Japan ingår första konferensen hölls 1988 den resulterade i en charter med tio artiklar som beskriver barns rättigheter inom hälso- och sjukvården utifrån denna har en nordisk standard för barn och unga inom hälso- och sjukvård.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1. Barn skall läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i sätt i hem eller i öppen vård. Du har rätt till den vård som passar dig och din situation bäst. Läkaren måste göra en bedömning av var du ska vårdas varje gång du blir sjuk.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2. Barn på sjukhus har rätt att ha föräldrar eller annan närstående hos sig under hela sjukhusvistelsen. Din familj har möjlighet att finnas på sjukhuset oavsett hur gammal du är. Du får använda dina egna kläder så gott det går. Du har rätt att umgås med syskon och kompisar så gott det går.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 3. Föräldrar skall få hjälp och uppmuntran att stanna hos sitt barn dygnet runt. En förälder får sova hos dig på ditt rum, utan extra kostnader, om det inte finns medicinska hinder. Dina föräldrar får hjälp att förstå dig när du har ont/är rädd etc. Personalen lyssnar på dina föräldrar. Du och dina föräldrar får stöd för att själva kunna sköta din behandling så mycket som möjligt.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 4. Barn och föräldrar ska få information om sjukdom, behandling och vård på ett förståeligt sätt. Du får veta vilken sjukdom du har, vilken behandling du ska få, hur den går till och hur du förväntas må. Du får prata med den som bäst kan besvara dina frågor. Du har rätt till tolk.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 5. Barn och föräldrar ska, efter grundlig information, få vara delaktiga i beslut som gäller behandling och vård. Alla barn skall skyddas mot onödiga medicinska behandlingar och undersökningar. Du får avbryta en behandling och ta en paus om det är möjligt. Personalen rättar sig efter dina och dina föräldrars åsikter när det går. Ni får vara delaktiga i beslut. Din behandling anpassas till tig så gott det går, t.ex. i skolan.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 6. Barn skall vårdas tillsammans med andra barn och inte på en vuxenavdelning. Det får inte finnas åldersbegränsningar för besökare till barn. Du vårdas på en barn- och ungdomsavdelning. Du får möjlighet att leka. Det finns spel, filmer, böcker, pyssel och annat. Du får träffa andra barn och ungdomar. Dina kompisar får hälsa på.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 7. Barn skall ha möjlighet till lek och skolundervisning som är anpassad till deras ålder och sjukdomstillstånd, i en miljö som skall vara utformad och utrustad för att möta deras behov. Personal ska vara specialutbildad för att arbeta med barn som är sjuka eller har funktionsnedsättning.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 8. Personal som vårdar och behandlar barn skall ha sådan utbildning och kompetens att de kan bemöta de fysiska och psykiska behoven hos barn och familj.

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 9. Vård- och behandling skall vara organiserad så att det tillförsäkrar varje barn kontinuitet i vården. Du får, om det går, träffa personal som känner dig. Det finns en plan för hur personalen ska ta hand om dig. Ny personal får information om dig och om hur du vill ha det..

NORDISK STANDARD FÖR BARN OCH UNGA INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 10. Barn ska bemötas med respekt, förståelse och integritet. Du blir respekterad när du vill vara ifred. Personalen följer regler om tystnadsplikt.

TACK! sofia.kling@jll.se