Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde



Relevanta dokument
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

ARBETSPLAN MATEMATIK

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Södervångskolans mål i matematik

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven


Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Lokala mål i matematik

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Mattestegens matematik

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Broskolans röda tråd i Matematik

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Sammanfattningar Matematikboken X

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Matematik Uppnående mål för år 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

Extramaterial till Start Matematik

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

a) trettiotvåtusen femhundrasju b) femhundratusen åttiotre a) ett udda tal b) det största jämna tal som är möjligt A B C A B C 3,1 3,2

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Pedagogisk planering i matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Matematik klass 4. Höstterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 HT 1

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Matematik klass 4. Höstterminen. Facit. Namn:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Ålder. KUB A x h=64 cm x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0, % 40 mm Kvadrat 4 cm (3,11)

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

Förslag den 25 september Matematik

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

48 p G: 29 p VG: 38 p

Kursplan för Matematik

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Kursplanen i matematik grundskolan

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Transkript:

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande undervisning, får arbeta laborativt med rätt verktyg som stimulerar till utveckling, lusten att lära och som väcker nyfikenhet. Att eleverna ska klara enkel vardagsmatematik, bedöma rimlighet och förstå sin omvärld. Att eleverna ska kunna använda sina kunskaper i verkligheten. Att möjligheter ges för upptäckter ur ett historiskt perspektiv. Att eleverna ska visa sin förståelse och utvärdera sin egen kunskap genom skriftlig, muntlig eller praktisk utvärdering. ÅTGÄRDER FÖR DE ELEVER SOM EJ UPPNÅR MÅLEN Specialpedagogiska insatser. Åtgärdsprogram ska upprättas tillsammans med klasslärare, elev, föräldrar och specialpedagog och följas upp kontinuerligt tills målen är uppnådda. UPPFÖLJNING Kontinuerliga uppföljningar sker i klassrumssituationen genom bland annat muntliga/skriftliga diagnoser, enkäter eller egna reflektioner. Varje år görs också kommunövergripande tester i förskoleklass, årskurs 2 och 3 samt i det nationella provet i årskurs 5. Elever som inte uppnått målen i årskurs 5 gör om nationella provet i årskurs 6. Resultaten inlämnas till Barn- och familjförvaltningen och delges föräldrar och elever vid utvecklingssamtalen. UTVÄRDERING Resultaten utvärderas och analyseras av specialpedagog, klasslärare och rektor. Sammanställningarna kommenteras och analyseras i kvalitetsredovisningen för skolan.

MATEMATIK Område Förskoleklass Skolår 1-2 Skolår 3-4 Skolår 5-6 Taluppfattning Naturliga tal ramsräkna 0-20. räkna baklänges från 5. symbolerna för talen 0-9 och ha antalsuppfattning. ordningstalen 1-20. udda och jämna tal. ramsräkna till 500. talens grannar. udda och jämna tal. ordningstalen. taluppfattning till 1000. positionssystemet ental - tusental. decimaltal (pengar, idrottsresultat). negativa tal (temperatur). positionssystemet en miljon tusendelar. Tal i bråkform/ decimaltal Räknesätten. Förberedande kunskaper inom addition/subtraktion. en halv, ½, 0,50 kr Kunna addera och subtrahera inom angivet samt förstå sambanden mellan räknesätten. Känna till multiplikation som upprepad addition. Tabeller 10-kompisar och 20-kompisar additions- och subtraktionstabeller till 20 (stora plus/minus) multiplikationstabeller 0, 1, 2, 5, och 10 dela med 2 bråk upp till 1/10 addition med bråk Kunna räkna multiplikation och division samt förstå sambandet mellan räknesätten. Förstå att multiplikation är upprepad addition. multiplikationstabeller 1-10 divisionstabeller 1-10 sambandet mellan bråk, decimalform och procent Kunna formulera räknesagor utifrån givna utsagor med de olika räknesätten. generaliserade tabeller (ex. 7x8, 70x8, 70x800)

Huvudräkning använda 10-kompisar använda plus och minus upp till 20 använda hälften/dubbelt av tal upp till 20 använda 100-kompisar använda ovanstående tabeller generalisera addition och subtraktion (ex. 3+8, 13+8, 103+8) Algoritmer att det finns algoritmer som lösningsmetod till de olika räknesätten kort division Avrundning/ överslagsräkning/ rimlighetsbedömning se rimlighet inom angivet avrunda till närmaste 10-tal samt hundratal se rimligheter inom angivet överslagsräkning använda olika strategier (bakifrån addition, överflyttningar mellan termer, hälften/dubbelt) använda algoritmer för addition, subtraktion samt multiplikation med ena faktorn ensiffrig kort division avrundningsregler för decimaltal inom angivet avrundningsregler inom handel överslagsräkning inom angivet för att göra rimlighetsbedömningar

Geometri Känna till de vanligaste geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel Kunna namnge de vanligaste geometriska formerna. Känna till begreppet omkrets. Kunna räkna ut omkrets på mångsidiga figurer. Känna till begreppet area. Förstå enkla kartor och ritningar och göra egna. beskriva och rita de vanligaste geometriska figurer räkna ut omkrets och area på rektangel, kvadrat och triangel enheter cm2 och m2 att en rät vinkel är 90 och helt varv är 360 vinkelsumman i en triangel är 180 räkna med vinklar och skala tolka kartor och ritningar och göra egna Tid hel och halv timme analogt årstiderna månadernas namn och antal veckodagarnas namn och antal dagens datum använda tidsangivelser med begreppen kvart i, kvart över och halv analogt ange veckodagarna i rätt följd ange månaderna i rätt följd att 1h = 60 minuter att 1minut = 60 sekunder att tidsangivelser kan anges digitalt att året har 12 månader och 365 dagar avläsa och uttrycka alla 5 minutersintervall både analogt och digitalt att vart fjärde år har 366 dagar antalet dagar per månad ordningstalen för månaderna skriva datum på olika sätt ange sitt personnummer (10 siffror) använda analoga och digitala tidsangivelser t.ex. vid beräkning av tidsdifferanser och avläsning av tidtabeller räkna med tiondelar och hundradelar av en sekund t.ex. jämföra resultat i friidrott

Enheter att man väger med våg och mäter vikt i kg att man mäter med linjal, måttband eller tumstock och använder meter och cm att vi handlar med kronor mäta längder och ange dem i meter och/eller cm mäta volymer i liter och dl räkna med kronor hur man väger med balansvåg och använda kg och hg vikter enheten gram valutan Euro att temperaturen mäts i grader Miniräknare Känna till. miniräknaren som hjälpmedel Problemlösning Symboler/ mönster lösa enkla vardagsproblem inom angivet upprepa enkla färg och symbolmönster muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet skriva egna enkla räknesagor inom t se och förstå enkla mönster göra egna mönster talföljder med 2, 5 och 10 hopp lösa enkla öppna utsagor (5+ =7) förstå likhetstecknet inom sitt använda hushållsvåg och balansvåg ange vikt i kg, hg och/eller gram använda längdenheterna mm, dm, km och mil använda volymenheten cl hur de angivna enheterna förhåller sig till varandra avläsa en termometer använda den för att räkna de fyra räknesätten muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet skriva egna enkla räknesagor inom t visa hur man tänker och ange rätt enhet se mönster i olika talföljder både stigande och fallande lösa utsagor med två obekanta (10- = ) använda likhetstecknet på ett korrekt sätt enheterna ton, ml, m3, dm3 att 1 liter = 1dm3 att 1 m3 = 1000 liter uttrycka enheter som decimaltal betydelsen av orden deci, centi, milli, kilo samt hekto att man kan använda den till andra beräkningar muntligt och skriftligt lösa enkla vardagsproblem inom angivet visa hur man tänker och ange rätt enhet göra egna talserier lösa enkla ekvationer (a+4=14) att obekanta tal ersätts med bokstäver

Matteord/ begrepp Statistik Tabeller/ diagram Historiskt perspektiv hälften/dubbelt, fler/färre, större än/mindre än, näst sist samt lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) sortera efter olika kriterier t.ex. pojkar/flickor, storlek och färg Förstå vardagliga begrepp, lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) jämförelseorden i matematikordlista A och B (se bilaga) göra enkla stapeldiagram inom t utifrån egna undersökningar att man förr hade andra enheter t.ex. famn, aln, fot, tum att man förr mätte tid med hjälp av t.ex. timglas och solur vardagliga begrepp, lägesord och tidsord i matematikordlista A och B (se bilaga) jämförelseorden i matematikordlista del A (se bilaga) avläsa och göra stapel- och linjediagram läsa tv-tablån cirkeldiagram att veckans dagar och månadernas namn ofta kommer från historiska namn, romerska kejsare och gudar eller den romerska kalendern använda begreppen i matematikordlista A och B (se bilaga) på ett korrekt sätt diameter och radie avläsa och göra egna cirkeldiagram läsa tidtabeller beräkna medelvärden använda facit Känna till. sannolikhetstänkande (krona/klave) andra kulturers sätt att räkna t.ex. romerska siffror, mayafolkets symboler och positionssystem