PTS genomförande av funktionshinderspolitik en

Rapportnummer PTS-ER-2012:5 Datum 2012-03-06 PTS genomförande av funktionshinderspolitik en PTS redovisning av uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

PTS genomförande av funktionshinderspolitiken PTS redovisning av uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapportnummer PTS-ER-2012:5 Diarienummer 11-9629 ISSN 1650-9862 Författare Elin Emsheimer Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2

Förord I föreliggande rapport följer Post- och telestyrelsens (PTS) första rapportering av arbetet med de delmål PTS fått i uppdrag att genomföra inom ramen för regeringens funktionshinderspolitik. Uppföljningen har gjorts med Elin Emsheimer som projektledare/författare och Jörgen Ahlström, Anders Franzén, Charlotta Glantzberg, Emma Gårdsäter, Robert Hecht, Melissa Thomsson och Malin Wahlquist som projektdeltagare samt med enhetschefen Anna Boström. Catarina Wretman Ställföreträdande generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 1 Inledning 6 1.1 Uppdraget 6 1.2 IKT och personer med funktionsnedsättning en inledande beskrivning 7 2 Fler ska kunna använda generella IKT-lösningar 9 2.1 Nulägesbeskrivning 9 2.2 Uppföljning 11 2.3 Genomförda insatser 12 2.4 Andra insatser under perioden för strategin 13 3 Standarder och standardisering 15 3.1 Nulägesbeskrivning 15 3.2 Uppföljning och genomförda insatser 15 4 Nya lösningar för personer med funktionsnedsättning 16 4.1 Nulägesbeskrivning 16 4.2 Uppföljning 17 4.3 Genomförda insatser 18 5 Kommunikationstjänster 21 5.1 Nulägesbeskrivning 21 5.2 Uppföljning 23 5.3 Genomförda insatser 24 6 Samråd 25 Litteratur 26 Post- och telestyrelsen 4

Sammanfattning Denna rapport utgör PTS första rapportering av arbetet med de delmål PTS har fått i uppdrag att genomföra inom ramen för regeringens funktionshinderspolitik. I denna, den första rapporten, har PTS fått i uppdrag att även redovisa nollvärden, det vill säga en nulägesbeskrivning av hur situationen är när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas samt beskriva hur måluppfyllelsen kommer att mätas. PTS har bland annat identifierat ett antal barriärer som en del personer med funktionsnedsättning upplever för att fullt ut få del av IKT och elektroniska kommunikationer. Dessa barriärer ligger till grund för PTS arbete med samtliga delmål. Barriärerna kan vara kommunikationsbarriärer, strukturella barriärer, användarbarriärer, riskbarriärer, nyttobarriärer eller psykologiska barriärer. Inom ramen för myndighetens delmål ett och två verkar PTS för att skapa förutsättningar för utvecklare av tjänster och produkter för informations- och kommunikationsteknik så att de vanliga konsumentprodukter som kommer ut på marknaden kan användas av så många som möjligt. Delmålen är effektmål och kommer att följas upp på aktivitetsnivå. Inom ramen för delmål tre och fyra verkar PTS genom att finansiera nya tjänster och produkter och förbättra redan befintliga för personer med funktionsnedsättning. Delmålen är prestationsmål och PTS presterar genom att välja rätt projekt och har bland annat ett omfattande finansieringsprogram i tävlingen Innovation för alla. Inom ramen för delmål fem som är ett aktivitetsmål, tillhandahåller PTS viktiga kommunikationstjänster genom upphandling. Kvaliteten och användarnas nöjdhet med tjänsterna kommer att följas upp. Hela PTS verksamhet inom området är givetvis sammankopplad och aktiviteterna sammanfaller ibland. PTS har även i uppdrag att redovisa de samråd som myndigheten har med funktionshindersorganisationerna. PTS har formella samråd med samarbetsorganisationerna som för närvarande är Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) och Lika Unika och genomförde ett sådant samråd under 2011. PTS har även nära kontakter med representanter för organisationerna i de projekt och tjänster som myndigheten arbetar med samt mer informella kontakter på en vardaglig basis. Post- och telestyrelsen 5

1 Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) är utsedd av regeringen som en av de strategiska myndigheterna för genomförandet av funktionshinderspolitiken. PTS har fått i uppdrag att inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 genomföra fem delmål fram till 2016. I uppdraget ingår att årligen följa upp delmålen fram till 2016. 1 Föreliggande rapport utgör uppföljningen för 2012. 1.1 Uppdraget PTS har fått i uppdrag att arbeta mot de delmål som regeringen slog fast i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 inom ramen för området it-politiken. PTS delmål är: 1. PTS arbete ska bidra till att fler generella IKT-lösningar kan användas av så många som möjligt oavsett funktionsförmåga. 2. Standarder som tas fram och revideras inom elektronisk kommunikation och post ska i högre grad skapa förutsättningar för att tjänster och produkter kan användas av så många som möjligt. 3. Minst fem av de utvecklingsprojekt PTS finansierar ska leda till märkbara, användbara lösningar för målgrupperna. 4. Minst tre av de utvecklingsprojekt PTS finansierar ska leda till användbara lösningar enligt principen Design för alla. 5. PTS ska tillhandahålla kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning. Tjänsterna ska hålla hög kvalitet, ligga i framkant tekniskt, och uppfylla användarnas behov. PTS ska redovisa sitt arbete med delmålen senast den 15 mars under åren 2012, 2013, 2014 och 2015. Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter, samt en lägesbedömning. En slutlig resultatredovisning ska lämnas den 15 mars 2016. I detta, den första rapporten, ska PTS redovisa nollvärden, det vill säga en beskrivning av hur situationen är när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas. Om möjligt ska kvantitativa värden anges. PTS ska vidare redovisa hur måluppfyllelsen ska mätas. 2 1 Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016, S2011/8810/FST (delvis). 2 Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016, S2011/8810/FST (delvis). Post- och telestyrelsen 6

Uppföljningen sker per delmål och redovisas i kapitel 2-5 nedan. Delmål tre och fyra redovisas gemensamt i kapitel 4. Utöver detta ska PTS redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer. Denna redogörelse återfinns i kapitel 6. 1.2 IKT och personer med funktionsnedsättning en inledande beskrivning Enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska FN:s medlemsstater främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik 3. PTS har under en lång tid bedrivit en omfattande verksamhet för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till informations- och kommunikationsteknik. Verksamheten består av flera olika delar, efter vilka PTS delmål är utformade. PTS lät TNS Gallup 4 göra en undersökning för att få en ökad kunskap och förståelse för de problem personer med funktionsnedsättning upplever i sin vardag med tanke på elektronisk kommunikation och post. Syftet med undersökningen var bland annat att se om PTS satsar på rätt utvecklingsprojekt och tjänster. Resultatet från undersökningen har dock legat till grund för PTS arbete med samtliga delmål. En mer detaljerad beskrivning av läget följer även under respektive delmål. TNS Gallup fann att behoven varierar mycket både såväl mellan grupperna som inom grupperna. Exempelvis finner många yngre att det är ganska lätt att ta till sig ny teknik medan många äldre tycker att det är svårare, något som inte är unikt just för personer med funktionsnedsättning. Den visade också på att det finns behov av grundläggande, lättbegriplig information om hur man hanterar sin dator och internet. TNS Gallup kunde även konstatera att många upplever det som svårt att ta till sig exempelvis avtalstexter och villkor och att många inte vet var de ska vända sig för att få hjälp när de har problem med tekniken. TNS Gallup menade att man kan sammanfatta det med att det finns ett antal barriärer med olika problem på olika nivåer för personer med funktionsnedsättning att ta till sig både generella och särskilda IKT-lösningar. Kommunikationsbarriärer gör att kunskapen om att det finns särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning inte når ut till dem som behöver dem. 3 Artikel 9 Tillgänglighet, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Prop. 2008/09:28. 4 TNS Gallup Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster mot personer med funktionsnedsättning, 2009. Post- och telestyrelsen 7

Strukturella barriärer innebär att personer med osynliga funktionsnedsättningar kan få olika hjälp och stöd beroende på vilket landsting den enskilde bor i. Användarbarriärer uppstår när tjänsten eller produkten är för komplicerad och svåranvänd för att individen ska lära sig dem. Riskbarriärer är konsekvensen av allt mer komplexa produkter, då det är den enskilde som får bära risken av att köpa fel produkt. Nyttobarriärer innebär att nyttan av tjänsten eller produkten upplevs understiga de fördelar som tjänsten eller produkten har. Psykologiska barriärer uppstår mot tjänster och produkter som bryter av mot de förväntningar som personen har på omvärlden. 5 Mot bakgrund av bland annat denna bild har PTS identifierat att verksamheten kan delas in i tre, nära sammankopplade delar: 1. Myndigheten arbetar för att vanliga konsumentprodukter som kommer ut på marknaden fungerar även för personer med funktionsnedsättning, 2. PTS verkar för, och finansierar, nya och förbättrade lösningar inom IKT som är utformade antingen särskilt för personer med funktionsnedsättning eller enligt principen Design för alla och 3. PTS tillhandahåller som ett komplement kommunikationstjänster av varierande slag som är nödvändiga för personer med funktionsnedsättning. 5 TNS Gallup Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster mot personer med funktionsnedsättning, 2009, s. 37. Post- och telestyrelsen 8

2 Fler ska kunna använda generella IKT-lösningar Delmål ett: PTS arbete ska bidra till att fler generella IKT-lösningar kan användas av så många som möjligt oavsett funktionsförmåga. 2.1 Nulägesbeskrivning I dagens informationssamhälle ger informations- och kommunikationstekniken (IKT) oss möjligheter och kan underlätta våra liv. Det är dock inte givet att alla kan ta del av all teknik på grund av exempelvis en funktionsnedsättning. All teknik är inte anpassad för alla människors olika behov. Men om man redan i planeringsfasen av produkter och tjänster tar hänsyn till människors olika förutsättningar och utformar lösningar så att de tillgodoser så många behov som möjligt kan fler få del av informationssamhället. Särskilda lösningar för personer med funktionsnedsättning kan då användas som ett komplement men inte utgöra huvudalternativet. PTS arbetar med tillgänglighet och användbarhet 6 till IKT genom en rad olika insatser. På så vis är PTS stödjande, samlande och pådrivande inom sektorn, vilket är en del av uppdraget som strategisk myndighet för funktionshinderspolitiken. PTS har sett att många olika faktorer har betydelse för hur tillgängliga och användbara produkter och tjänster är som kommer ut på marknaden. Delmålet syftar till att generella produkter och tjänster ska kunna användas av fler. PTS har haft de barriärer som TNS Gallup identifierade för ögonen när myndigheten gått vidare och tittat på hur vanliga konsumtentprodukter ska kunna användas av fler. PTS har också låtit konsultbolaget A-focus göra en undersökning av hur marknaden fungerar och vilken typ av stöd eller information den kan behöva för att kunna bidra till att fler kan använda de IKT-lösningar som kommer ut på marknaden. A-focus kom fram till att det 2009 fanns drygt 16 800 it- och telekom företag i Sverige, varav 13 700 i kategorin programvaruproduktion och it-tjänster, 800 i tele- och datakomtjänster, 650 företag som tillverkar hårdvara och cirka 1 700 företag som arbetar med återförsäljning och service 7. I den djupare analysen 6 Exempel på definitioner: Användbarhet Den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang (översättning från SS-EN-ISO 13 407). Tillgänglighet Den utsträckning som produkter, system, miljöer och anläggningar kan användas av människor i en befolkning med den bredaste utsträckningen av användarens egenskaper och förmågor för att nå ett specifikt användningssammanhang (fritt översatt från ISO 26 800). 7 A-focus Utredning av IKT-leverantörer, 2011, s. 14. Post- och telestyrelsen 9

utgick A-focus från ett nyttoperspektiv och vilken typ av tjänster man använder i vardagen. Därför tittade A-focus på hur man producerar en webbtjänst och vad som påverkar tillgänglighet och användbarhet i en sådan. Utredningen fann att det som främst påverkar tillgänglighet och användbarhet för användarna är hårdvaran och presentationslagret. Med presentationslagret avses gränssnittet som möter användaren, exempelvis utseendet och designen på webbplatsen. I Sverige finns det många företag som arbetar med presentationslagret. Tillverkare av hårdvara är dock sällan placerade i Sverige utan många är internationella företag med säte utanför Europa. Utredningen kom även fram till att många företag riktar sig till alla och därmed till ingen, och ser därför inte till människors olika behov utan utgår från att människor har ungefär samma behov och kan använda samma typ av lösningar. Vidare ser beställarföretag personer med funktionsnedsättning som en smal målgrupp och är osäkra på om det är en lönsam investering om det finns ett business case. Det finns även ofta en lång lista på önskade funktioner att utveckla och då hamnar tillgänglighet och användbarhet långt ner på listan. En del beställarföretag upplever inte heller att deras leverantörer, såsom en webbyrå är tydliga med hur designen påverkar tillgängligheten. 8 A-focus kartlade även hur utvecklingsprocessen ser ut och när i processen tillgänglighet och användbarhet kan påverkas mest. Faserna som identifierades var: analysfas; designfas; utveckling och test; lansering och förvaltning. Utredningen menade att det framförallt är i den inledande analysfasen samt i design- och utvecklingsfasen som tillgänglighet och användbarhet kan påverkas. Det saknas dock ofta kunskap i alla dessa faser om vilka åtgärder som kan vara lämpliga, hur affärspotentialen ser ut och om hur design påverkar för att ökar tillgängligheten och användbarheten. Vidare så har företag en mängd val att göra vid prioritering av hur man ska investera vid utveckling där större komplexitet, nedprioritering av andra funktioner står mot val som ökade intäkter och eventuell goodwill 9. Det är heller inte ovanligt att beställare inte anser sig ansvariga för tillgänglighet och användbarhet men att de däremot anser att det är viktigt. De tillfrågade beställarna ansåg ofta att det är viktigt att deras tjänster är användbara medan tillgänglighet anses vara någonting extra och krångligt. 10 På vilken nivå användbarhet anses viktigt utreddes dock inte. Däremot framkom att det finns ett stort intresse, särskilt bland utvecklare, att lära sig och göra det som är rätt. Användbarhet och enkelhet är alltså något det finns ett mycket stort behov av hos användare och även en vilja hos producenter att åstadkomma. 8 A-focus Utredning av IKT-leverantörer, 2011, ss.24-36. 9 A-focus Utredning av IKT-leverantörer, 2011, s. 36. 10 A-focus Utredning av IKT-leverantörer, 2011, s. 24-40. Post- och telestyrelsen 10

Under 2010 gjorde PTS även undersökningar av tillgänglighet till sociala medier och tillgänglighet till bankernas internet- och telefontjänster. I dessa undersökningar framkom att det finns brister i tillgänglighet och användbarhet till de undersökta tjänsterna. Stora delar av bristerna i de sociala medierna handlar om att tjänsterna inte är användbara och begripliga för personer med funktionsnedsättning, det vill säga att strukturer och logik är svåra för användarna, snarare än att tjänsterna inte fungerar med eventuella hjälpmedel. 11 IKT-branschen och -samhället är föränderliga världar där utvecklingen går snabbt och det är många motstridiga processer och intressen som står mot varandra. Som beskrivet ovan så är användare inte heller en homogen grupp med ett likadant behov och dessa funktioner och behov kan stå emot varandra vid utveckling. Idag har de flesta IKT-användare även ganska höga krav på att kunna personifiera och använda IKT-produkter och -tjänster efter sina egna behov. Med utgångspunkt i barriärerna som TNS Gallup identifierat kan sannolikt inte IKT-branschen ensamt tillse att personer med funktionsnedsättning har tillgång till IKT utan andra insatser är nödvändiga också. 2.2 Uppföljning PTS har under perioden genomfört en mängd insatser i linje med det uppsatta målet och ovan beskrivning av situationen och identifierade barriärer. I enlighet med PTS förslag på delmål samt en struktur för uppföljning 12 har PTS under 2011 tagit fram en handlingsplan för att arbeta mot målet. Handlingsplanen avser tiden 2011-2016. Det aktuella delmålet är ett konkret kvalitativt effektmål och prestationsmål och handlar om att PTS verkar för att skapa förutsättningar för andra. Effekten uppnås sedan genom flera aktörer i samverkan och PTS styr inte över alla resultat och effekter. Insatserna under det här delmålet kommer därför att följas upp på aktivitetsnivå fram till 2016 då en större utvärdering av delmålet kommer göras. Aktiviteterna i handlingsplanen är framtagna med utgångspunkt i ovan beskrivning och är indelade i aktiviteter och målgrupp. Målgrupperna är användare med funktionsnedsättning, IKT-branschen samt offentlig sektor. Handlingsplanens aktiviteter kommer att följas upp under tidperioden och utvärderas kontinuerligt. PTS utvärderar ständigt verksamheten och en del 11 Post- och telestyrelsen Sammanfattning av tillgänglighetsanalys av fem banker 2010, PTS-ER-2010:24, 2010 och Post- och telestyrelsen Tillgänglighetsgranskning av sociala medier, PTS-ER-2010:32, 2010. 12 Post- och telestyrelsen PTS förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi, 2010, dnr 10-5997-2. Post- och telestyrelsen 11

aktiviteter sträcker sig inte över hela tidsperioden och kommer därför inte att följas upp varje år. Uppföljningen av delmålet kommer fram till 2016 att ske i form av utvärdering av aktiviteterna, exempelvis genom att mäta hur många seminarier som hållits under året och i samarbete med deltagarna utvärdera seminariernas innehåll och betydelse, hur många användare It-support direkt haft, antalet anslutna kommuner, hur många som besvarat IT-frågan, vilka utredningar och studier som gjorts och studiernas resultat/slutsatser, etc. Uppföljningen kommer att anpassas till varje aktivitet. 2.3 Genomförda insatser Stöd till användare med funktionsnedsättning I syfte att erbjuda ett stöd till personer med funktionsnedsättning har PTS under året finansierat projektet It-support direkt. Projektet innebär att äldre och personer med funktionsnedsättning kan få helhetshjälp med sina it-, telefon och datatjänster. Projektet finns för närvarande bara i några kommuner i landet 13. PTS har givit Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att undersöka om projektet skulle kunna permanentas och göras rikstäckande. Information och dialog IT-frågan är ett projekt som PTS har finansierat sedan 2007 som innebär att webbenkäter går ut till personer med funktionsnedsättning om olika it- och telefonitjänster. Projektets syfte är att skapa ett forum för dialog mellan användare med funktionsnedsättning och IKT-branschen. IT-frågan är dock under utvärdering och kan komma att göras om och användas mer som ett långsiktigt uppföljningsinstrument av funktionshinderspolitiken. Detta arbete görs tillsammans med Handisam och Hjälpmedelsinstitutet. Dessutom har PTS genomfört ett stort antal andra insatser för att öka kännedom om tillgänglighet och användbarhet samt skapa forum för dialog mellan branschen och användarna. PTS ställde exempelvis ut på Kvalitetsmässan i Göteborg, deltog på Nätverksdagen i Trollhättan och på Internetdagarna Forum under seminariet Användbarhet en försummad del av värdet samt lät genomföra en it-utbildning för it-leverantörer med fokus på tillgänglighet och användbarhet. Vidare har PTS deltagit i e-delegationens arbetsutskott för att ta fram riktlinjer för webben. Ett arbete som är viktigt och kan skapa nytta även för andra aktörer utöver de offentliga aktörer som följer riktlinjerna. 13 It-support direkt finns för närvarande i Bromma stadsdelsförvaltning, Härryda kommun, Hässelby- Vällingby stadsdelsförvaltning, Malmö stad, Mölndals stad, Norrtälje kommun, Rättvik kommun, Söderköping kommun. Post- och telestyrelsen 12

Utbildning för personer med funktionsnedsättning PTS har under året finansierat att utbildningar i it tillgängliggörs för äldre personer med funktionsnedsättning. Seniornet har genomfört projektet. Tillgänglighets- och användbarhetsstudier PTS har under 2010 och 2011 gjort tre teknikstudier över tillgänglighet och användbarhet. En studie av en viss teknik kan ge en ögonblicksbild och har som syfte att uppmärksamma nyttor och eventuella brister i tillgänglighet och användbarhet för bransch, användare, myndigheter och intresserade. En studie kan således verka som ett sätt att informera och väcka uppmärksamhet kring en viss teknik och dess tillgängänglighet och användbarhet. En studie gjordes avseende tillgänglighet och användbarhet till surfplattor för personer med funktionsnedsättning. PTS gjorde även, som redan nämnts, en studie av tillgänglighet och användbarhet av bankernas internet- och telefontjänster samt en av tillgänglighet och användbarhet till de sociala medierna. Kommunikationsplan I syfte att öka kännedom för både bransch och användare om framförallt de tjänster och projekt PTS upphandlar och finansierar tog PTS under 2011 fram en kommunikationsplan för perioden under vilken funktionshinderspolitiken löper. Lanseringsstrategi Under 2011 tog PTS fram och påbörjade genomförandet av en strategi för lansering av de tjänster och produkter PTS finansierar. Syftet är att fler av de lösningar som PTS finansierar ska nå användarna och skapa mer verklig nytta. 2.4 Andra insatser under perioden för strategin Utöver de insatser som redan nämnts ovan så har PTS för avsikt att genomföra andra insatser kopplade till detta delmål under den period som funktionshinderspolitiken löper. Insatserna kan komma att ändras, och därmed även uppföljningen. Nedan följer exempel på insatser som kan komma att genomföras under tidsperioden. PTS har även möjlighet att för personer med funktionsnedsättning vidta vissa åtgärder inom ramen för lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. PTS kommer under perioden att undersöka behov och möjligheter utifrån denna reglering. PTS kommer även att göra en kartläggning av offentlig sektor för att se var och hur PTS kan göra mest nytta i att sprida kunskap om tillgänglighet och användbarhet. När kartläggningen är gjord kommer aktiviteter inom området Post- och telestyrelsen 13

att specificeras. Dessutom kommer PTS att fortsätta engagera sig i utbildningar i IKT för personer med funktionsnedsättning samt sannolikt även för IKTleverantörer. Som beskrivet ovan så har PTS sett att det finns ett behov av att sprida kunskap och öka kännedomen om hur man gör produkter och tjänster tillgängliga och användbara för fler personer och fler situationer, inklusive för personer med funktionsnedsättning. Branschen har visat intresse för konkreta exempel och tips och kunskapen behöver förbättras både hos beställare och leverantörer av IKT-tjänster och produkter. PTS kommer därför att arbeta vidare med att göra utredningar och ta fram material som branschen kan ha som stöd i sitt arbete. Dessutom kommer PTS att göra en del utredningar för eget behov om exempelvis en viss teknik eller ett tekniskt fenomen. Dessa utredningar kan även komma att ligga till grund för hur PTS går vidare i annat arbete. Post- och telestyrelsen 14

3 Standarder och standardisering Delmål två: Standarder som tas fram och revideras inom elektronisk kommunikation och post ska i högre grad skapa förutsättningar för att tjänster och produkter kan användas av så många som möjligt. 3.1 Nulägesbeskrivning En viktig aspekt för att uppnå användbara och tillgängliga IKT-lösningar är att det finns standarder som möjliggör att olika produkter och tjänster kan fungera för så många som möjligt, inklusive personer med funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att dessa standarder beaktar behov hos personer med funktionsnedsättning så att produkter och tjänster kan användas av fler. Standardiseringsarbete innebär långa processer som ofta tar flera år och det kan vara svårt att se resultaten på kort sikt. Det är dock ett viktigt arbete som PTS deltar aktivt i och kommer att fortsätta vara aktiva i. 3.2 Uppföljning och genomförda insatser Delmålet är ett kvalitativt konkret prestationsmål. PTS bidrar till resultatet genom att utföra prestationer/aktiviteter som påverkar resultatet. PTS arbete är dock bara en del av de prestationer som bidrar till resultatet och PTS styr inte ensamt över resultatet. Under 2010 och 2011 har PTS deltagit i arbetsgrupper och samordningsgrupper inom de nationella standardiseringsorganisationerna SIS och ITS. Internationellt har PTS deltagit aktivt i den europeiska standardiseringsorganisationen ETSI:s arbetsgrupp Human Factors (HF). En viktig uppgift under 2011 har varit att ta fram en svensk hållning i arbetet med Mandat 376. Mandat 376 är ett uppdrag från den europeiska kommissionen till de tre europeiska standardiseringsorganisationerna CEN, CENELEC och ETSI. Mandatet gäller vilka tillgänglighetskrav som ska ställas inom hela IKTområdet vid all offentlig upphandling inom Europa. PTS kommer att följa upp delmålet genom att redovisa vilka standardiseringsprocesser myndigheten deltar i samt ge en statusuppdatering av hur arbetet löper. Post- och telestyrelsen 15

4 Nya lösningar för personer med funktionsnedsättning Delmål tre: Minst fem av de utvecklingsprojekt PTS finansierar ska leda till märkbara, användbara lösningar för målgrupperna. Delmål fyra: Minst tre av de utvecklingsprojekt PTS finansierar ska leda till användbara lösningar enligt principen Design för alla. 4.1 Nulägesbeskrivning PTS verksamhet inom detta område har som syfte att se till att personer med funktionsnedsättning får tillgång till nya eller förbättrade lösningar inom informations- och kommunikationsteknik. Ny teknik kan innebära nya möjligheter och öka delaktigheten. PTS huvudsakliga roll inom detta område är att identifiera områden där förbättringar kan behövas och att sedan identifiera de aktörer som kan hjälpa till att skapa lösningar inom dessa områden. Det handlar om att riva de hinder och barriärer som användarna upplever. Aktiviteterna inom de olika delmålen kompletterar givetvis även varandra och är ibland helt eller delvis överlappande eller samma. Förutom att identifiera lösningsområden och finansiera framtagandet av lösningar arbetar PTS även aktivt för att det är den leverantör eller organisation som utvecklar lösningarna som ska stå för den fortsatta driften. Utgångspunkten för PTS arbete med nya lösningar för personer med funktionsnedsättning är att dessa ska ha sådan kommersiell bärkraft att de går att driva som vilken annan tjänst eller produkt som helst på marknaden. I vissa fall saknas förutsättningar för marknaden att tillhandahålla en lösning. I dessa fall kan det vara nödvändigt för PTS att upphandla eller på annat sätt stödja driften av dessa lösningar. Men då inte som det första alternativet utan där det bedöms vara det enda alternativet. IKT-lösningar kan, som redan nämnts, röra sig inom många olika användningsområden och det utvecklas hela tiden nya lösningar som innebär nya möjligheter. PTS arbetar på en mängd olika områden med olika projekt. PTS har startat ett finansieringsprogram PTS innovationstävling Innovation för alla för att kunna göra mer samlade insatser inom de identifierade områdena och för att få en samlad process där projekten som finansieras har samma förutsättningar att erbjudas finansiering. Innovationstävlingarna utlyses cirka två gånger per år och har alltid ett eget tema. Då informations- och kommunikationsteknik står i konstant förändring och uppdraget består i att främja att framtagandet av nya lösningar som ännu inte finns är det svårt att beskriva läget med en bild och ett behov. Post- och telestyrelsen 16

För att välja teman till innovationstävlingen bedriver PTS en omfattande omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Temana väljs i sin tur bland annat på basis av dessa analyser. Hittills genomförda tävlingar och teman har varit på temat Arbete och utbildning 2010 där PTS sett att det är svårt för personer med funktionsnedsättning att ta sig in på arbetsmarknaden och kan därför behöva nya lösningar. Nästa tävling startades också 2010 och hade temat Kultur och fritid, även där för att PTS sett att det är kan vara svårt för personer med funktionsnedsättning att delta i kulturlivet på likvärdiga villkor. Under 2011 startades två tävlingar, den första på temat Handel och betalning för alla då PTS sett att det saknas lösningar som kan användas även av personer med funktionsnedsättning. E-handel och betalning och elektronisk betalning är ett område som växer snabbt idag och att kunna utföra elektroniska handels- och betalningsärenden är snart en förutsättning för individen och för samhället. Den andra tävlingen som startades 2011 hade temat Underlätta vardagen för personer med dövblindhet. Tävlingen startades då PTS sett att detta är en liten grupp med stora behov som kan få mycket stöd av effektiva IKT-lösningar och där marknadsincitament att fram konsumentprodukter för målgruppen är mycket små. Utöver detta arbetar PTS med andra utvecklingsprojekt där behov identifierats på olika sätt, samt med en rad regeringsuppdrag. Regeringsuppdragen redovisas dock inte här utan i enlighet med respektive uppdrag. 4.2 Uppföljning De två delmålen ovan utesluter inte varandra utan kan komplettera varandra. Ett projekt där lösningen är utformad enligt Design för alla kan leda till en användbar, märkbar lösning för målgrupperna enligt ovan beskrivning. Ett projekt som leder till en märkbar, användbar lösning för användarna behöver dock inte vara generellt utformad utan kan, när det finns behov, vara en särlösning. Båda delmålen är konkreta kvantitativa prestationsmål. Resultaten av PTS insatser kommer att mätas i form av utvärdering av de projekt som PTS finansierat genom att kategorisera och räkna antalet projekt och sedan utvärdera vilken nytta de givit användarna. PTS prestation består i att utvärdera projektförslag och ansökningar och att avgöra vilka projekt som sannolikt bäst når sina mål och ger mest nytta till användarna och att sedermera ge finansiering och stöd till dessa. Den primära målsättningen för PTS projektverksamhet är att lösningar som kommer fram så fort som möjligt ska förbättra målgruppens tillgång till användbara IKT-tjänster och produkter. Det kan dock ta tid att förändra invanda mönster både hos användare och tillverkare och det kan ta tid för effekterna att synas. Utveckling av ny teknik är Post- och telestyrelsen 17

dessutom en process som tar olika lång tid. Effekterna av projekten blir därför inte alltid mätbara på en gång utan det kan tid innan en lösning kommer ut på marknaden eller börjar användas som avsett. PTS vill också lyfta fram sekundära mål och syften som finns vid val av projekt, det vill säga inte just själva lösningen. Detta ger även en mer fullständig redovisning av de resultat som uppnås av projektverksamheten. Vissa projekt kan till exempel startas i syfte att uppmärksamma ett visst område som brister i tillgänglighet och användbarhet och därmed samverka med aktiviteterna i delmål ett. Här tjänar projekten som katalysatorer för att få igång ett visst arbete eller kanske samverkan mellan vissa parter. I andra fall utgör målsättningen med projektet att lyfta fram goda exempel vad gäller metodik, målgruppsanalys eller en bra affärsmodell. Dessutom har PTS som tidigare nämnts tagit fram en strategi för lansering av lösningar. Strategin har som syfte att se till att de lösningar som PTS finansierar ska nå användarna och skapa verklig nytta. Bland annat så har vinnarna i PTS innovationstävling fått stöd i hur de ska arbeta för hur de ska nå ut med sina lösningar när de är färdiga. Målen är därför formulerade på ett sådant sätt att de ska vara ett stöd till PTS att välja rätt projekt att finansiera. PTS kommer årligen att räkna antalet projekt som startats och avlutats och vilken karaktär (i enlighet med delmålen) de har. Givetvis är även resultaten viktiga och en mellanmätning av resultat av projekten kommer att göras under 2013 där fokus är nyttan för användarna. En större insats där effekterna av projekten mäts kommer även att göras till uppföljningen 2016. 4.3 Genomförda insatser Under 2010 och 2011 har PTS startat fyra innovationstävlingar. 26 projekt har startats i de två första tävlingarna och fyra har avslutats. Från utlysningen av en tävling till dagen då beslut om finansiering fattas är det cirka 26 veckor. Arbetet går ut på att identifiera ett tema, utlysa tävlingen, att utvärdera ansökningarna som hittills varierat i antalet från cirka 15 till 60 i de olika tävlingarna. Ansökningarna utvärderas först på handläggarnivå, sedan väljs ett antal ut som bjuds in att presentera ansökningarna för PTS och det expertråd som PTS tar till sin hjälp för utvärdering. Expertrådet består av personer med spetskompetens som bedöms som relevant. Bland annat deltar experter på uppstart av små innovationsföretag, experter på utvärdering av projektansökningar, personer med kompetens inom det aktuella temat samt personer med kompetens avseende användarnas behov. Efter utvärdering av expertråd och PTS fattar PTS beslut om vilka sökande som får gå vidare och göra en så kallad förstudie. Förstudien kan bäst beskrivas som en omfattande projektplanering. När det är klart fattar PTS beslut om huruvida de sökande får gå vidare och genomföra projektet med finansiering från PTS. Projekten Post- och telestyrelsen 18

genomförs sedan i etapper där PTS godkänner varje etapp som i sin tur är kopplad till utbetalning av medel. Projekten får ta högst två år att genomföra. De projekt som hittills avslutats följer nedan. Mobiltelefonen som plattform för nytt pedagogiskt verktyg Projektet som drevs av Comai AB, hade som syfte att utveckla ett mobiltelefonbaserat verktyg som ett administrativt stöd för elever främst med kognitiva funktionsnedsättningar. Eleven har möjlighet att nå skolan, sina uppgifter och påverka skolarbetet oavsett tid och rum. Mångfaldsläsning Projektet, som drevs av Voice Professional AB hade som syfte att skapa en tjänst där dokument i Pdf-format tas in och konverteras till exempelvis Daisy, som passar grupper med funktionsnedsättning och kan läsas av en skärmläsare. Vomote en röstbaserad svenskspråkig hjälpmedelsprodukt Projektet drevs av Veridict AB och utvecklade ett hjälpmedel som ansluts till en vanlig persondator och möjliggör att datorn kan kontrolleras helt, eller delvis, med hjälp av rösten. Hjälpmedlet har även talsyntes. Symbolstöd till rapportsystem Projektet drevs av M Solution och gjorde det möjligt att koppla symbol/pictogramstödda påminnelse- och kommunikationsverktyg till befintliga affärssystem och mobiltelefoner. Utöver de projekt som finansierats genom innovationstävlingen har PTS en rad andra projekt igång. Projekt som avslutats 2011 redovisas nedan. Plattform för distanstolkning av webbtv PTS har finansierat en plattform som ska öka tillgängligheten vid webb- och tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning genom att sändningarna ska kunna textas och tolkas i realtid. Projektet genomfördes under 2011. Taltidningen till mobilen Projektet undersökte hur väl taltidningar i mobilen fungerade i praktiken för personer med olika läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av fälttestet visade att det går bra att leverera taltidningar via dagens mobilnät och att användarna av tjänsten uppskattade mobiliteten. Projektet avslutades 2011. SMS 112 SMS 112 innebär att döva, hörselskadade och talskadade kan kontakta nödnumret 112 via sms istället för med röstsamtal. Projektet avslutades hos Post- och telestyrelsen 19

PTS i december 2011 och har lämnats över till SOS Alarm och är nu en permanent del av alarmeringstjänsten. Post- och telestyrelsen 20