SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 METOD...

Drogvaneundersökning årskurs 9 Marks Kommun 2010

Innehåll SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 METOD... 4 BORTFALL... 4 LÄSANVISNING... 5 DEFINITIONER... 5 RESULTAT... 6 TOBAKSVANOR... 6 TILLGÅNG TILL CIGARETTER... 7 RÖKVANOR PÅ LÄNGRE SIKT... 8 ALKOHOL... 10 ALKOHOLKONSUMTION PÅ LÄNGRE SIKT... 16 NARKOTIKA... 18 ANVÄNDNING AV NARKOTIKA PÅ LÄNGRE SIKT... 19 SNIFFNING... 19 TRIVSEL I SKOLAN... 19 SKOLK... 20 SOCIAL MILJÖ... 21 ATT FÖREBYGGA... 22 TILLGÄNGLIGHET OCH EFTERLEVNAD AV REGLER... 22 PSYKOSOCIALA RISK- OCH SKYDDSFAKTORER... 22 VIKTIGAST PÅVERKA UTBUDET... 23 Tillgänglighet... 24 Trafiknykterhet... 24 Vårdcentraler och socialtjänst... 24 Föräldrar... 24 Uthållighet... 24 Informerad befolkning... 25 KÄLLFÖRTECKNING... 26 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, januari 2011 2

Sammanfattning Rökningen har minskat lite bland pojkar och ökat lite bland flickor. Andelen som själva kan köpa cigaretter har minskat kraftigt Alkoholkonsumtionen har minskat bland pojkar Det är nu mindre än hälften av ungdomarna i den här åldern som någon gång varit berusade. Tendensen är att allt färre föräldrar bjuder sina ungdomar på alkohol Det är ett fåtal som provat narkotika någon gång, fem procent. Nivån är oförändrad sedan förra mätningen. Flertalet ungdomar trivs bra eller mycket bra i skolan. Det frekventa skolket har minskat något. 3

Bakgrund Den här rapporten är en uppföljning av en drogvaneundersökning som gjordes 2006. Syftet med att undersöka ungdomars drogvanor är att få ett underlag för det förebyggande arbetet med att minska ungdomars användning av tobak, alkohol och narkotika. CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör varje år drogvaneundersökningar på ett representativt riksurval av elever i åk 9. Dessa data kompletteras av lokala undersökningar i Södra Älvsborg vart fjärde år för att få en uppfattning om hur den lokala utvecklingen ser ut. Ungdomars drogvanor förändras långsamt över tid, det är därför ett rimligt val att följa utvecklingen bara på representativa urval årligen och komplettera med heltäckande, lokala undersökningar mer sällan. Metod CAN har på uppdrag av Södra Älvsborgs hälso- och sjukvårdsområde genomfört datainsamlingen för denna undersökning bland eleverna åk 9 i södra Älvsborgs kommuner, däribland Marks Kommun. Enkäten besvarades under våren år 2010. Samma formulär som används i den rikstäckande undersökningen som CAN gör varje år, användes. Enkäten görs under provskrivningsliknande förhållanden på papper där elevens anonymitet skyddas genom att eleven lägger sitt formulär i ett omärkt kuvert och förseglar det. Lägsta nivå för sammanställning är skola och om färre än sex elever utgör svarspopulationen för en variabel redovisas inte resultatet. Enkäter som fyllts i på ett uppenbart slarvigt eller opålitligt sätt har sorterats bort. Detta brukar vara ett fåtal enkäter, i den här undersökningen är det mindre än tio som tagits bort av de skälen. Bearbetning av data och rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB, på uppdrag av Marks Kommun. Bortfall Antal elever enligt barn och utbildningsförvaltningen 468 Antal använda enkäter i denna redovisning 356 Bortfall 24 % Bortfallet kan anses vara normalt för den här typen av undersökningar. 4

Läsanvisning De tal som visas i diagrammen gäller Marks kommun, talen under diagrammen gäller den riksrepresentativa undersökning som CAN gör. Jämförelserna från 2006 är dels hämtade från CAN:s riksundersökning, dels från den sammanställning som Per Blanck Utveckling gjorde när förra datainsamlingen gjordes av CAN 2006. Variabler som redovisas utan stapel betyder att det varit för få fall, fem eller färre, för att redovisas Den här undersökningen är ett sätt att försöka få grepp om hur ungdomars vanor när det gäller tobak, alkohol och narkotika ser ut. Undersökningen ger dock inga svar på varför det ser ut som det gör. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomars vanor på det här området styrs av många olika faktorer som tillgång, lokal kultur, föräldrars inställning, vilken ekonomi man har, vilka kamrater man har, egna attityder och mycket mera. Eftersom undersökningsmaterialet är relativt litet, måste skillnader över tid tolkas försiktigt, mindre förändringar och skillnader kan bero på tillfälligheter. Tillsammans med andra iakttagelser som lärare, fritidsledare, skolhälsovård, polis och socialtjänst gör, kan bilden utvecklas och nyanseras. En anonym undersökning, med fasta svarsalternativ har dock visat sig vara det bästa alternativet för att få kunskap om vanor av det här slaget. Andra metoder som intervjuer/samtal fungerar sämre. Definitioner Alkoholkonsument Den som anger att han/hon minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37) Intensivkonsument av alkohol Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholmängd vid ett och samma tillfälle, som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare. Den angivna alkoholmängden blir inte exakt densamma mätt i 100 % alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet binge-drinking om detta sätt att dricka på. Röker Den som anger att hen röker med något av alternativen: Varje dag, nästan varje dag, bara när jag är på fest eller men bara ibland. 5

Resultat Tobaksvanor Riket Pojkar Flickor 2006 6 10 2010 9 13 Riket Pojkar Flickor 2006 19 26 2010 21 28 6

Vanerökning i form av att man röker så gott som varje dag är relativt ovanligt bland pojkarna (4 procent) och något vanligare bland flickorna (10 procent). Andelen som uppger att de röker då och då, feströkning, är betydligt vanligare. Var tredje flicka och drygt var tionde pojke uppger de vanorna. I riket som helhet har man kunnat se en liten ökning av rökningen bland pojkarna vid de senaste årens undersökningar. En tendens som inte kan ses när man jämför de här två mätningarna, där istället flickorna ökat sitt rökande. Tillgång till cigaretter Den vanligaste källan för ungdomar i den här åldern att få tag i cigaretter är från kompisar (75 procent). I förra mätningen var det 41 procent av dem som rökte som själva köpte sina cigaretter, i den här mätningen har detta minskat kraftigt till 16 procent. Annan person uppges som cigarettkälla av nära en fjärdedel av ungdomarna, samma nivå som vid förra mätningen. Föräldrar spelar en relativt sett liten roll när det gäller tillgången på cigaretter, 11 procent uppger dem som källa, en liten uppgång från tidigare mätning (6 procent). Frågan om var man får sina cigaretter är en flervalsfråga, därför kan procentandelarna tillsammans bli högre än 100 procent. Riket Pojkar Flickor 2006 20 7 2010 16 4 7

Riket Pojkar Flickor 2006 13 3 2010 8 2 Även snusningen bland pojkarna har minskat sedan förra undersökningen. Regelbunden snusning uppger nu ungefär var tionde pojke och nästan inga flickor. Rökvanor på längre sikt Källa: tabelldata CAN (Hvitfeldt,Gripe 2010)diagram författaren Rökning årskurs 9, hacken i kurvorna markerar att frågan omformulerats och inte är helt jämförbar. 8

Figuren ovan illustrerar att det skett en påtaglig minskning av rökandet bland ungdomar årskurs 9 i Sverige de senaste 40 åren, men att denna nedåtgående trend är långsam. De närmaste tio åren efter det att mätningarna startat bland ett representativt urval av ungdomar i årskurs 9 i Sverige, minskade rökningen kraftigt. Under 1980-talet låg andelen rökare i årskurs 9 i stort sett stilla på denna lägre nivå, för att stiga vid 90-talets början. 1997 bytte CAN formulering på rökfrågan och då inkluderades även feströkare, som sannolikt inte uppgett sig som rökare med den förra formuleringen av frågan. Därför höjdes nivån igen något och har sedan dess gått tillbaka. Källa: tabelldata CAN (Hvitfeldt,Gripe 2010)diagram författaren Det mer vanemässiga rökandet visar dock inte på samma goda utveckling på längre sikt. Under 2000-talet fanns en positiv utveckling bland pojkarna här, med lägsta noteringen 2005, fem procent, men som i slutet av decenniet försvann. För flickornas del har en minskning från nära tjugo till tio procent skett under en tioårsperiod. Att diskutera Rökningen bland ungdomar årskurs 9 har minskat den senaste 10-årsperioden. Tobakslagen som bland annat stadgade rökfria skolgårdar kom 1993 och kan ha haft en effekt när det gäller rökning varje dag. Än viktigare kunde saluförbudet till ungdomar under 18 år, som kom 1997 ha varit, men eftersom det ännu inte fungerar så väl är effekten begränsad. I början av 2000-talet var det ungefär 9

hälften av både pojkar och flickor som själva uppgav att de kunde köpa cigaretter och i den senaste undersökningen 2010 var det ca 40 procent (Hvitfeldt, Gripe 2010). I Mark är dock denna andel betydligt lägre, vilket kan tyda på att det är svårare att själv köpa cigaretter här. Hur kan tillsynen över tobakslagens efterlevnad förbättras ytterligare? Föräldrar verkar i mycket stor utsträckning vara övertygade om att deras barn inte skall röka. 88 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna i Mark uppger att det inte är okej hos deras föräldrar att de röker. Vardagsrökning kan sannolikt i hög utsträckning påverkas av skolans insatser för att upprätthålla rökförbudet i skolans lokaler och på skoltomten. Även inom olika fritidsverksamheter för tonåringar är det viktigt att vidmakthålla dessa regler. Fungerar vårt tobaksförebyggande arbete inom skola, föreningar och fritidsverksamhet som vi vill idag? Alkohol Riket Pojkar Flickor 2006 62 66 2010 57 62 Här återges resultatet på frågan har du druckit alkohol senaste året. Alkohol är då en alkoholhaltig dryck starkare än lättöl. 10

Ett annat mått är andelen alkoholkonsumenter (definition se sid. 5) har förändrats från 75 procent bland pojkarna år 2006 till 61 procent. Bland flickorna har förändringen gått från 76 procent till 67 procent. Det är framförallt bland pojkarna som alkoholkonsumtionen minskat de senaste åren. Så även i Mark. Drygt hälften av pojkarna och nära två tredjedelar av flickorna har druckit alkohol senaste året. Riket Pojkar Flickor 2006 22 22 2010 18 21 Andelen intensivkonsumenter har minskat bland pojkarna, medan det bland flickorna egentligen inte skett någon förändring. Intensivkonsumenterna är en grupp som skiljer ut sig på flera områden även när det gäller andra variabler data i den här undersökningen visar bland annat: Intensivkonsument Icke intensivkonsument Andel pojkar Andel flickor Andel pojkar Andel flickor Röker 37% 79% 7% 8% Trivs inte bra i skolan Skolkar månad el oft 21% 28% 9% 15% 24% 36% 10% 7% Bjuden eget glas 32% 28% 21% 8% 11

Rökning är betydligt vanligare bland intensivkonsumenter. Anknytningen till skolan, skolk och trivsel, är också sämre. Det är betydligt vanligare att de, som blir bjudna på alkohol i eget glas av föräldrar, är intensivkonsumenter. Riket Pojkar Flickor 2007 46 53 2010 42 51 Andelen pojkar som uppger att de någon gång känt sig berusade har minskat. Bland flickorna är nivån den samma som vid förra mätningen. Intressant nog så är det numera så att en majoritet, bland pojkarna en tydlig majoritet, som inte har någon erfarenhet av att ha varit berusade vid vårterminens början i åk 9. Frågan redovisas i CAN:s undersökningar från 2007 och andelen berusade har minskat bland pojkar från 46 till 42 procent och bland flickor från 53 till 51 procent. Den minskade andelen ungdomar med berusningserfarenhet och minskningen av andelen alkoholkonsumenter innebär att åldern för berusningsdebuten har ökat genom åren, tvärt emot vad som brukar framföras på olika håll. 12

Riket Pojkar Flickor 2006 25 19 2010 15 14 En viktig markör för föräldrarnas inställning till ungdomars alkoholanvändning är om de bjuder sina ungdomar på alkohol i hemmet. Flera undersökningar har visat att de ungdomar som blir bjudna i hemmet i högre utsträckning än dem som inte blir det, berusar sig oftare än de som inte blir bjudna (Haegman Lindberg 2002, Blanck P 2009). Bjudvanorna har förändrats här i Mark, mest bland flickornas föräldrar. 13

Variabler utan stapel för få fall, fem eller färre, för att redovisas Att få problem i samband med alkoholkonsumtion är ganska vanligt bland ungdomar. I figuren ovan kan man se att det bland pojkarna mest handlar om våldrelaterade problem. Skolrelaterade problem är sällsynta, liksom att problemen innebär att man måste söka sjukvård. Mot bakgrund att vi sett en minskning av alkoholkonsumtionen bland pojkar mellan åren 2006 och 2010 så är det inte så förvånande att också de alkoholrelaterade problemen minskat betydligt. 14

Variabler utan stapel för få fall, fem eller färre, för att redovisas Flickorna har en något annan profil när det gäller de alkoholrelaterade problemen. Relationsproblem är vanligare och våld mindre vanligt. Här kan man i motsats till pojkarna dock se en ökning på flera punkter som att saker förstörts eller tappats och problem med vänner. 15

Variabler utan stapel för få fall, fem eller färre, för att redovisas I figuren ovan har vi fört samman pojkars och flickors resultat när det gäller alkoholrealterade problem för att könsskillnaderna skall kunna ses tydligare. Flickorna rapporterar i betydligt högre utsträckning problem till följd av alkoholkonsumtion, än pojkarna. Alkoholkonsumtion på längre sikt Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 har minskat tämligen stadigt sedan 1977 när mellanölet försvann från de svenska livsmedelsbutikerna. Minskningen sker dock långsamt, i genomsnitt ca en procentenhet per år. Tendensen de senaste fem åren har varit att andelen alkoholkonsumenter är lägre bland pojkarna än flickorna. 16

Andelen ungdomar som dricker alkohol i mångder som gör dem berusade en gång i månaden eller oftare minskade först mycket efter det att mellanölet försvann. I början av 1990-talet ökade dock andelen igen för att vid 2000-talets början åter minska. Tidigare var andelen intensivkonsumenter betydligt lägre 17

bland flickor än bland pojkar. Nu har andelen minskat bland pojkar till flickornas nivå, som varit ganska konstant, drygt 20 procent, de senaste tio åren. Att diskutera Även om vi sett en positiv utveckling framförallt när det gäller pojkarnas alkoholkonsumtion är det viktigt att minska framförallt intensivkonsumtionen hos både pojkar och flickor. Berusning hos ungdomar ökar risken för olycksfall i vid mening allt från att göra bort sig till att skadas mer eller mindre allvarligt. Hur kan vi minska tillgängligheten till alkohol för ungdomar? Kan skolhälsovården ta upp de här frågorna mer systematiskt? Kan föräldrar göras ännu mer medvetna? Narkotika Riket Pojkar Flickor 2006 6 5 2010 9 7 Det är få ungdomar i den här åldern som någon gång har använt narkotika. Bland pojkarna var det 2006 färre än sex som uppgav att de provat narkotika. Hasch rapporteras som den vanligaste drogen, ingen av dem som besvarat enkäten rapporterar att de provat GHB. 18

Användning av narkotika på längre sikt Källa: tabelldata CAN (Hvitfeldt,Gripe 2010) diagram författaren När de första mätningarna av ungdomars drogvanor gjordes var andelen som provat narkotika 14 procent, men redan i mitten av 70-talet minskade andelen till 8 och sjönk sedan till cirka 5 procent under 80-talet. Andelen ungdomar som uppger att de använt narkotika senaste månaden har under lång tid legat på ca 2-3 procent (Hvitfeldt, Gripe 2010). Sniffning Få ungdomar uppger att de sniffat, mindre än tre procent. Nivån har inte förändrats nämnvärt sedan mätningen 2006. Trivsel i skolan 19

Riket Pojkar Flickor 2006 81 78 2010 84 81 En mycket stor andel av ungdomarna anger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Skoltrivseln har dessutom ökat bland pojkarna. Sju procent av pojkarna och sex procent av flickorna uppger att de trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan. Skolk Riket Pojkar Flickor 2006 12 12 2010 11 13 Frekvent skolk förekommer i en relativt liten grupp. Det kan vara viktigt att tänka på att det här handlar om egenrapporterat skolk, vilket inte helt överensstämmer med den ogiltiga frånvaro som redovisas inom skolan. En del av egenrapporterat skolk kan kanske för skolan rapporteras av eleven som sjukdom. Det kan vara så att en del frånvaro i det sammanhanget redovisas som sjukdom. 20

Social miljö En majoritet av ungdomarna rapporterar ett positivt utfall på de skyddsfaktorer (se avsnitt längre fram i denna rapport) i familjen som att man gör saker tillsammans och att man är uppskattad, som visat sig leda till mindre alkoholbruk och sociala problem. Föräldrars aktiva intresse för barnens utevanor verkar också i en postiv riktning när det gäller detta. CAN redovisar inte dessa data på riksnivå i sina standardrapporter, men i den sammanställning som gjorts för Södra Älvsborg (Gripe m.fl. 2010) finns dessa data med. I jämförelse med det området är nivåerna ovan ungefär de samma. 21

Att förebygga Tillgänglighet och efterlevnad av regler Det är viktigt att de regler som finns för att hindra ungdomar att få tag i alkohol och tobak följs och hålls aktuella i samhället. (20 år på systembolaget, 18 år på restaurang, 18 år i detaljhandel med folköl, 18 år för cigarettköp) Kommunerna har här särskilda tillsynsansvar. Att upprätthålla sådan regelefterlevnad är dessutom effektivt i när det gäller att förebygga bruk/missbruk (Babor 2010) I den alkohollag som riksdagen antog i december 2010 betonades att huvudregeln skall vara att ungdomar under 18 år inte skall bjudas på alkohol. Psykosociala risk- och skyddsfaktorer I folkhälsosammanhang brukar man tala om risk- och skyddsfaktorer för ohälsa. Forster (2003) nämner bland viktiga skyddsfaktorer: Intolerant attityd mot problembeteende Sociala färdigheter Hög IQ Anknytning till skolan Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet) Flicka Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter. God relation till föräldrar eller andra vuxna 22

Riskfaktorer är till exempel (Forster,2003): Positiv attityd till alkohol/droger Rebellisk Tidig debut med droger/kriminalitet Antisociala vänner Liberala lagar/normer Alkohol/droger/vapen lätta att få tag på Dålig samhällsorganisation Antisocialt beteende Dålig anknytning till skolan Dålig anknytning till familj I en nypublicerad svensk studie (Danielsson AK, Romelsjö A, Tengström A. 2010 ) där man följt samma ungdomar från 13 till 16 år fann man att riskfaktorer för intensivkonsumtion var rökning och intensivkonsumtion så tidigt som i 13 årsåldern. Skyddande faktorer var att föräldrar i hög grad hade koll ( eng. monitoring ) på sina barn och att ungdomen hade starka band till sina föräldrar. Viktigast påverka utbudet Ett annat sätt att se på frågan är att bedöma vilka insatser för att förebygga skador som kan vara mest effektiva. Med effektiv menas då att det är en insats som är sammanvägt billig, relativt lätt att införa och att den har effekten att den minskar skadan. Insatser för att förebygga alkoholskador kan delas in i två typer de insatser som avser att minska tillgången och de som avser minska efterfrågan. Alkohol ingen vanlig handelsvara (Babor 2004) går igenom en mycket stor del av den forskning som finns i världen på området och konstaterar generellt att tillgänglighetsbegränsande åtgärder är effektivast. Dit hör t.ex. monopol på försäljning av alkohol, åldersgränser för inköp. Efterfrågebegränsande åtgärder är ofta mycket dyrbara att genomföra och har mindre eller ingen effekt. Dit hör informationskampanjer av olika slag. Babor (2010) har i en nyutgåva av Alcohol: no ordinary commodity sammanfattat sina rön i en samling råd till beslutsfattare och ur dessa kan de här vara användbara ur kommunal synvinkel: Minska tillgängligheten Öka nykterhet i trafiken 23

Screening och kort rådgivning inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, studenthälsan Det är särskilt viktigt att man satsar på sådant som är effektivt och att man kan bedriva den verksamheten uthålligt. Överfört till kommunala insatser skulle detta kunna innebära: Tillgänglighet Tillsyn över försäljning och tillsyn av restauranger är kommunala angelägenheter. Som måste fungera. Samarbete mellan kommun och polis är en svagt utnyttjad resurs här. Den största delen av langning sker mellan personer som känner varann släkten är värst! Rikta antilangningsinsaster mot gruppen äldre syskon, kusiner etc. Gymnasiets sista årskurs kanske är en bra arena? Trafiknykterhet Trafikskolorna kanske kan stödjas i sitt arbete med de här frågorna? En allians med polisen för att bedriva långsiktiga och kortsiktiga kampanjer för ökad nykterhet i trafiken. Totalt öka antalet blås och stärka att bilförare upplever en betydligt högre upptäcktsrisk än idag. Vårdcentraler och socialtjänst Screening och kort rådgivning bör uppmuntras och få stort genomslag. Det finns starkt stöd i befolkningen för att levnadsvanor uppmärksammas i sjukvården. Även socialtjänsten kan bedriva sådan verksamhet ett led i deras förebyggande arbete. En del gymnasieelever och studenter på högskola skulle också kunna få tillgång till denna service. Föräldrar Normgivande och har en viktig roll som fostrare och vägledare. Föräldraprogram till stora grupper med innehåll som uppmuntrar till nätverk, överenskommelser etc. Föräldrar kan sannolikt också påverka tillgängligheten aktivt. Uthållighet Väl genomtänkta, utprovade insatser som har förutsättningar att pågå under lång tid anpassa efter resurserna och investera klokt. 24

Informerad befolkning Basen för ett framgångsrikt arbete på alla nivåer är att människor förstår varför man skall göra eller inte göra något. Information och opinionsbildning när det gäller alkoholfrågan på kommunnivå handlar om att beskriva hur det är, alla aspekter av alkoholkonsumtionen. Ungdomar behöver få kunskaper som ges på olika nivåer i skolsystemet och i föreningslivet. Det är viktigt att det finns en progression i denna information. Allmänhet behöver få kunskaper om vilken betydelse alkoholkonsumtionen har på lokalsamhället och arbetsplatsen, såväl som hälsoeffekter för den egna personen. Föräldrar behöver kunskap om hur deras konsumtion påverkar barnen och hur de kan agera i förhållande till sina tonåringar. Arenor för detta arbete är skola, arbetsplatser, politiska sfären, föreningarna. Kommunens hemsida och lokala media är kanaler som säkert kan användas mer än de gör idag. 25

Källförteckning Babor, Thomas (2004). Alkohol: ingen vanlig handelsvara. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Babor, Thomas (red.) (2010). Alcohol: no ordinary commodity : research and public policy. 2nd ed. Oxford: Oxford University Press Blanck Per (2009), Drogvanor åk 9 Lysekil, Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs, Orust Danielsson AK, Romelsjö A, Tengström A. (2010) Heavy Episodic Drinking in Early Adolescence: Gender-Specific Risk and Protective Factors. Substance use and misuse 21 oct 2010 e-print En ny alkohollag Riksdagen betänkande 2010/11:SoU4(2010) Forster M 2003 Prevention av missbruk och kriminalitet. Vad kan skolan göra? Rapport Forsknings- och Utvecklingsenheten Stockholms socialtjänstförvaltning Gripe, Hvitfeldt, Östberg, (2010) Drogvanor i årskurs 9 Södra Älvsborg, Uppdragsundersökning nr 25. Haeggman, Ullalena & Lindberg, Lene (2002). Ungdomars levnadsvillkor, vanor och hälsa över tiden: en lägesrapport. Stockholm: Enheten för psykisk hälsa, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting Hvitfeldt, Andersson,Hibell (2002) Skolelevers drogvanor, CAN Rapport 67 Hvitfeldt, Gripe (2010) Skolelevers drogvanor 2010, CAN Rapport 124 26