LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 851-3722-13 Oroligheterna i vår omvärld innebär att fler människor söker och beviljas skydd i Sverige. Detta leder till ett ökat mottagande av nyanlända kvinnor och män med uppehållstillstånd under de kommande åren. Den politiska viljan att ta emot nyanlända personer och ensamkommande barn är fortsatt mycket god i Östergötland och kommunerna tar ett stort gemensamt ansvar. De större kommunerna har ett stort mottagande av personer som bosätter sig på egen hand medan de mindre tar emot fler nyanlända som anvisas plats via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Etableringsreformen ställer stora krav på samordning och samverkan mellan ansvariga aktörer på både regional och lokal nivå. I Östergötland har kommuner och ansvariga myndigheter länge samverkat kring flyktingmottagandet. Den nya regionala överenskommelsen, Etablering i Utveckling 2015, med tydliga, ambitiösa och mätbara mål har stärkt den regionala samverkan ytterligare. På regional nivå finns goda förutsättningar att arbeta vidare med de utvecklingsområden som identifierats i denna rapport, ett arbete som redan har påbörjats. Denna rapport beskriver utgångsläget vid tecknandet av den regionala överenskommelsen, Etablering i Utveckling 2015. Utifrån denna rapport är det möjligt att årligen följa upp hur arbetet med att nå de fasställda målen framskrider. Rapporten är skriven av Pontus Karlbom, integrationssamordnare Länsstyrelsen. Underlag har lämnats av Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Landstinget i Östergötland, länets kommuner samt Regionförbundet Östsam. Fotona i rapporten kommer ifrån SFI i Norrköpings kommun, Länsbiblioteket Östergötland, Landstinget i Östergötlands hälsokommunikatörer samt boendet för ensamkommande barn i Åtvidabergs kommun. Elisabeth Nilsson Landshövding Mona Hallström Hjorth Enhetschef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 19 60 00 ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2013:9 ISBN: 978-91-7488-327-5
Sammanfattning. 5 Nyanländas etablering...7 Myndigheternas ansvar i etableringsuppdraget...7 Regional samverkan i Östergötland..9 Etablering i Utveckling 2015..9 Mottagande av nyanlända i Östergötland 11 Länstal och kapacitet...11 Platser för anvisning och platser för självbosatta...12 Arbetsförmedlingens bosättningsprocess..12 Migrationsverkets bosättningsprocess...13 Förväntad ökning av mottagandet under 2013..13 Boende 15 Aktuell kapacitet i Östergötland...15 Faktiskt mottagnade 2012 16 Etableringsinsatser på annan ort...17 Utbildning och Praktik..18 Kommunal vuxenutbildning.18 Svenska för invandrare.18 SFI bonus.19 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning...19 Ett östgötskt utbildningsutbud för nyanlända kvinnor och män 20 SFI-nivåer bland etableringsdeltagare i Östergötland under 2012..20 Arbetsmarknadsutbildning med integrerad SFI.21 Regional yrkessvenska...21 Praktik...21 Samhällsliv...23 Regional samhällsorientering..23 Genomförande och deltagande...24 Idéburen sektor..26 Hälsa.28 Hälsokommunikation.28 Hälsofrämjande insatser..30 Barn och Unga..32 3
Modersmålspool..32 Nätverk och kompetensutveckling...33 Riktlinjer för barn och ungas introduktion...33 Ensamkommande barn 33 Akut brist på platser för ensamkommande barn...34 Platser för ensamkommande barn i Östergötland.35 Utvecklingen av mottagandet av ensamkommande barn..36 Utmaningar och åtgärder.37 Boende.37 Utbildning och praktik.38 Samhällsliv...38 Hälsa 39 Barn och unga..39 4
1 december 2010 sjösattes etableringsreformen och lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare trädde i kraft. Arbetsförmedlingen har nu ett samordnande uppdrag och ansvarar för att nyanlända kvinnor och män erhåller en etableringsplan med arbetsförberedande insatser. Kommunerna ansvarar för boende och vissa etableringsinsatser så som svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. Länsstyrelsen ska verka för att det finns kapacitet och beredskap i länet att ta emot nyanlända. Länsstyrelsen och kommunerna tecknar överenskommelser om mottagande av nyanlända som antingen blir anvisade en plats via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket eller som bosätter sig på egen hand i kommunen. Östergötland har länge varit ett av de län som tagit emot flest nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar. Under kommande år väntas mottagandet öka kraftigt. Viljan att ta emot nyanlända är fortsatt stor i länet men bostadsbristen är ett reellt hinder. Etableringsuppdraget ställer stora krav på samverkan mellan ansvariga aktörer, både på lokal och regional nivå. I Östergötland har kommuner, regionförbundet och ansvariga myndigheter länge samverkat kring flyktingmottagandet. Under 2012 har aktörerna undertecknat en ny regional överenskommelse Etablering i Utveckling 2015. Överenskommelsen och samverkan ska skapa goda förutsättningar för nyanlända kvinnor och män att lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. För att skapa goda förutsättningar inriktas samverkan på fem målområden; Utbildning och Praktik, Boende, Samhällsliv, Hälsa samt Barn och unga. Landshövdingens Integrationsråd är nu den regionala samverkans ledningsgrupp. Överenskommelsen ska årligen följas upp. Länsstyrelsen ansvarar för att sammanställa en årlig rapport som ska redovisa hur arbetet med att nå målen framskrider. Respektive part ansvarar för att ta fram underlag till rapporten. Detta är den fösta uppföljningen. Uppföljningen visar att det i Östergötland finns goda förutsättningar för en regional samverkan och för att aktörerna att tillsammans utveckla etableringen. I rapporten identifieras en rad utvecklingsområden. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för nyanlända att etablera sig behövs ett bredare utbud av yrkesutbildning med integrerad SFI. Fler nyanlända behöver få möjlighet till praktik. Under 2012 har en arbetsmarknadsutbildning (svets) med integrerad Yrkes-SFI startat. Under våren 2013 startat ytterligare en (Lokalvård). De regionala yrkessvenska utbildningarna utvecklas och marknadsförs för att nå fler nyanlända inom etableringen. Det behövs fler platser och lägenheter till nyanlända de kommande åren. Med en allt mer påtaglig bostadsbrist behövs det byggas fler bostäder och samverkan med privata hyresvärdar behöver stärkas. Östergötland förväntas ha 436 anvisningsbara platser under 2013 och omkring 2500 nyanlända förväntas bosätta sig i länet på egen hand. Idag finns 310 anvisningsbara platser. Landshövdingen har fört en dialog med Fastighetsägarna kring förutsättningarna för ett utökat samarbete kring mottagandet av nyanlända. Den idéburna sektorns kunskaper och möjligheter att bidra i etableringen nyttjas inte i tillräcklig omfattning. Kommuner har nu möjlighet att söka ersättning från Länsstyrelsen för att utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Samarbeten med idéburen sektor prioriteras. Barn och ungas introduktion, inte minst inom skolan, måste utvecklas så att fler unga ska når de nationella kunskapsmålen eller hittar andra vägar för att etablera sig i arbetslivet och i samhället. 5
Under 2012 har arbetat med att bygga upp en modersmålspool fortsatt. Regionala riktlinjer för barn och ungas introduktion är färdigställda. Under våren 2012 har Länsstyrelsen drivit en process med att ta fram en ny regional avsiktsförklaring kring mottagandet av ensamkommande barn. Detta är en utveckling och en ambitionshöjning av tidigare gällande avsiktsförklaring. I avsiktsförklaringen har lagts fast både kvantitativa och kvalitativa mål kring länets gemensamma mottagande av ensamkommande barn. Dokumentet har tagits fram i bred samverkan med länets samtliga kommuner, Landstinget, Regionförbundet Östsam, idéburen sektor i form av föreningar som är verksamma inom området i länet, Migrationsverket samt Länsstyrelsen. Avsiktsförklaringen har antagits av samtliga aktörer. 6
Den 1 december 2010 trädde etableringsreformen i kraft. Syftet med reformen är att påskynda nyanlända kvinnors och mäns etablering i arbets- och samhällslivet. Nyanlända ska utifrån sina egna förutsättningar få professionellt stöd för att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Genom att erbjudas samhällsorientering ska nyanlända så snabbt som möjligt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige. En snabbare etablering åstadkoms också genom förstärkta incitament att ta ett arbete och delta i arbetsförberedande insatser. Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända omfattar nyanlända i åldrarna 20-64 år som fått uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Lagen omfattar även anhöriga, i samma ålder, som ansökt om uppehålltillstånd inom två år från att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. Lagen omfattar även nyanlända i åldrarna 18-19 år utan föräldrar i Sverige. Om inte annat anges avser begreppet nyanlända i denna rapport, de personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, samt deras barn. Begreppet avser även de personer som fått uppehållstillstånd på samma grunder men som på grund av för låg prestationsförmåga inte omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Nyanlända kvinnor och män har rätt till en fastställd etableringsplan inom ett år efter att han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun. Nyanlända som har ett förvärvsarbete på heltid, går i gymnasieskolan eller som på grund av sjukdom eller annan nedsättning av prestationsförmågan är förhindrad att delta i etableringsinsatser på minst 25 procent av heltid, har inte rätt till en etableringsplan. Etableringsplanen som utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer ska omfatta högst 24 månader. Planen ska minst innehålla utbildning i svenska, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Aktiviteterna ska tillsammans motsvara verksamhet på heltid. Etableringsplanen upphör att gälla när tiden för planen löpt ut, när den nyanlända kvinnan eller mannen har haft ett förvärvsarbete på heltid i minst sex månader eller när personen påbörjar en utbildning på högskolenivå som berättigar till studiemedel. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna och ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringssamtalen, för upprättandet av etableringsplaner, beslutar om etableringsersättning och är uppdragsgivare åt etableringslotsarna. Arbetsförmedlingen ansvarar också för att bosätta personer som har rätt till etableringsplan. Efter samråd med Länsstyrelserna och Migrationsverket fastställer Arbetsförmedlingen årligen de länstal som anger hur många nyanlända varje län ska ha beredskap att ta emot. Kommunerna ansvarar för mottagandet av de nyanlända som anvisas eller på egen hand bosätter sig i länet. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och ska vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning. Kommunerna ansvarar också för SFI undervisningen och övrig vuxenutbildning och är skyldiga att 7
erbjuda nyanlända samhällsorientering. Både SFI och samhällsorientering är obligatoriska moment i den nyanländes etableringsplan. Barn och unga är en viktig grupp där kommunen ansvarar för skola, förskoleverksamhet, barnomsorg och andra insatser. Länsstyrelsen medverkar till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända. Länsstyrelsen tecknar avtal med kommunerna i respektive län utifrån de fastställda länstalen. Länsstyrelsen ska främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, näringsliv och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända kvinnor och män samt stödja samordning av kommunal verksamhet såsom SFI och samhällsorientering. Länsstyrelsen ska följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och kommunal nivå. För att skapa beredskap och främja samverkan i länet kan länsstyrelsen lämna ersättning till kommuner och kommunal förbund enligt 37 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Försäkringskassan betalar ut etableringsersättning samt beslutar om och betalar ut etableringstillägg och bostadsersättning. Regionförbundet Östsam arbetar aktivt med etableringen av nyanlända. Regionförbundet har i uppdrag från sina medlemmar, de tretton kommunerna samt Landstinget i Östergötland, att arbeta med utvecklingsarbetet kring nyanländas etablering i regionen, det så kallade RUNE-arbetet. Arbetet utgår ifrån det regionala utvecklingsprogrammet > 2030 för Östergötland, RUP, den regionala överenskommelsen Etablering i utveckling 2015 samt Avsiktsförklaringen för mottagandet av ensamkommande barn. Regionförbundet samordnar det regionalt-kommunala utvecklingsarbetet, i vilket det även ingår erfarenhetsutbyten i nätverk samt kompetensutveckling. De områden utvecklingsarbetet omfattar handlar om samhällsorientering på modersmål, barn och ungdomars introduktion, mottagandet av ensamkommande barn, utvecklandet av nya former som kombinerar svenskundervisning med arbetsmarknads- och branschutbildningar samt metodutveckling kring hälsofrämjande insatser. Utvecklingsarbetet finansieras till största del av de statliga utvecklingsmedlen 37, som ansöks om hos Länsstyrelsen. 8
I Östergötland har kommuner och ansvariga myndigheter länge samverkat kring mottagandet av nyanlända. Våren 2008 skrevs RUNE regional utveckling för nyanländas etablering under. Denna överenskommelse strävade efter att skapa ett likvärdigt mottagnade i länet oavsett boendekommun. Bland de prioriterade områdena fanns bland annat en likvärdig introduktionsersättning, likvärdig tillgång till praktik och validering med flera. När etableringsreformen sjösattes förändrades förutsättningarna och ansvarsförhållanden och flera av målen i RUNE uppfylldes. Staten tog över ansvaret för etableringsersättningen som är likvärdig över hela landet. Att Arbetsförmedlingen fick ett tydligare ansvar för etableringsinsatserna innebar också att samtliga nyanlända kvinnor och män, oavsett boendekommun, fick tillgång till likvärdiga insatser så som praktik, kartläggningar med mera. Vid en workshop den 27 mars 2011 fastslog parterna i den regionala samverkan kring flyktingmottagandet att den regionala överenskommelsen måste revideras. Länsstyrelsen fick i uppdrag att samordna den regionala samverkan och leda arbetet med att revidera överenskommelsen. Det nya förslaget processades fram och efter att ha varit ute på remiss skickades den nya regionala överenskommelsen ut för beslut till samtliga parter den 18 april 2012. I december 2012 meddelade den sista parten Länsstyrelsen att kommunsstyrelsen beslutat att ställa sig bakom den nya regionala överenskommelsen kring nyanlända etablering, Etablering i Utveckling 2015. Etablering i Utveckling 2015 ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser som påskyndar nyanlända kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden. Nyanlända som tas emot i Östergötland ska så snart som möjligt lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning. Nyanlända ska få likvärdiga förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhällslivet oavsett var man bor i länet. Samverkan för att nå målen ska präglas av öppenhet, dialog och delaktighet. Målen i överenskommelsen ska ses ur två perspektiv, ett individperspektiv där den nyanlända kvinnan eller mannen själv har ett stort eget ansvar för sin 9
etablering och där samverkande parter måste anpassa sina insatser utifrån individuella behov. Målen ska också ses utifrån ett helhetsperspektiv där det måste finnas stödjande strukturer som möjliggör för individen att ta ansvar för sin etablering. I överenskommelsen anges fem prioriterade områden som är viktiga för individens etablering och som kräver samverkan mellan ansvariga aktörer. De prioriterade områdena är Utbildning och praktik, Samhällsliv, Boende, Hälsa samt Barn och unga. Landshövdingens Integrationsråd utgör ledningsgrupp för den regionala samverkan kring nyanländas etablering. I ledningsgruppen sitter från Länsstyrelsen; Landshövdingen, Länsrådet, enhetschefen på Enheten för social hållbarhet samt Integrationssamordnaren. Landstinget i Östergötland företräds av Landstingsrådet. I ledningsgruppen sitter kommunalråd från Kinda, Linköping, Motala och Norrköping. Regionförbundet Östsam företräds av sin förste vice ordförande samt samordnaren för nyanländas etablering. Arbetsförmedlingen företräds av chefer från Arbetsförmedlingarna i Norrköping och Linköping samt biträdande marknadsområdeschef. Migrationsverket företräds av chefen för mottagningsenheten i Norrköping. I ledningsgruppen lyfts utvecklingsbehov, problem och gemensamma utmaningar i mottagandet av nyanlända. Ledningsgruppen initierar gemensamma insatser och projekt utifrån överenskommelsens mål, sprider kunskap samt förankrar och sprider resultat till undertecknande parter. Ledningsgruppen samråder med andra aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor. Landshövdingen sammankallar ledningsgruppen och länsstyrelsen ansvarar för beredning av ärenden till Integrationsrådet. Alla parter ska frigöra resurser för att säkerställa att beredningen sker så effektivt som möjligt. Ledningsgruppen följer också årligen upp överenskommelsen och dess mål. Uppföljningen genomförs med hjälp av de indikatorer som anges under varje prioriterat målområde, projektredovisningar och andra undersökningar. Uppföljningen ska också ske utifrån målgruppens erfarenheter och upplevelser av etableringen i Östergötland. Länsstyrelsen ansvarar för att sammanställa en årlig länsrapport som presenteras för ledningsgruppen. Respektive part ansvarar för att ta fram underlag till rapporten. 10
Viljan att ta emot nyanlända kvinnor och män är stor i Östergötland och har så varit under en längre tid. Samtliga kommuner har tecknat överenskommelser med staten om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare. Samtliga överenskommelser gäller tillsvidare. Sedan 2005 har Östergötland, bortsett från de tre storstadslänen, varit ett av de län som tagit emot flest nyanlända personer. Mottagandet ökade kraftigt i samband med Irakkriget 2006 för att sedan sjunka under 2010 och 2011. Figur 1 Mottagandet av nyanlända i Östergötland 2005 2011 1800 1600 1556 1470 1562 1464 1400 1200 1000 800 600 400 447 853 638 Antal nyanlända 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Migrationsverket Siffrorna bygger på Migrationsverkets statistik över första utbetalda schablon. Första schablonen betalas ut till den kommun där den nyanlända först har bosatt och folkbokfört sig. Detta innebär att länet kan ha tagit emot fler nyanlända som efter en tid efter första folkbokföring valt att flytta till någon av de östgötska kommunerna. Flera av de nyanlända kan också ha flyttat vidare från Östergötland till annat län. Hur många nyanlända individer som varje län ska ha en beredskap att ta emot anges varje år i de så kallade länstalen. Arbetsförmedlingen har uppdrag att årligen fastställa länstal för mottagandet utifrån Migrationsverkets prognoser. Länstalen fastställs i tre steg. Först fördelas platserna utifrån en fördelningsmodell baserad på ett flertal variabler. Förutsättningarna på arbetsmarknaden är den variabel som ges störst vikt vid fördelningen av de anvisningsbara platserna. Ytterligare variabler är folkmängd, bostadsmarknad och demografi. I länstalen anges både platser för anvisning och hur många nyanlända som väntas bosätta sig på egen hand i länet. Länsstyrelsen bryter ner länstalen i kommuntal och tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagning och bosättning av nyanlända invandrare. 11
I de överenskommelser som Länsstyrelsen tecknar med kommunerna anges, vanligtvis, ett visst antal platser för anvisning samt för nyanlända som bosätter sig på egen hand. Platser för anvisning är platser som Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket ska kunna anvisa nyanlända till. Med bosättning på egen hand avses en nyanländ person som efter att uppehållstillstånd beviljats ordnar sitt boende på egen hand eller väljer att bo kvar i den kommun där denne har varit bosatt under asyltiden. En person som beviljats uppehållstillstånd på anknytning till den först anlände på sätt som anges i 2 andra stycket lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare anses också bosätta sig på egen hand. Vidare avses med bosättning på egen hand ensamkommande barn, som anvisades plats i en kommun redan under asyltiden enligt särskild överenskommelse, och som sedan fått uppehållstillstånd. Nyanlända kvinnor och män som fått uppehållstillstånd i Sverige och som omfattas av etableringslagen erbjuds hjälp med att hitta lämplig kommun att bosätta sig i. Arbetsförmedlingen anvisar nyanlända en plats för bosättning i en kommun. Anvisningen görs till en kommun som träffat en överenskommelse med Länsstyrelsen om att ta emot nyanlända som anvisas en plats genom Arbetsförmedlingens eller Migrationsverket försorg. I Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag ligger att matcha individers kompetens mot aktuellt arbetsmarknadsläge så att rätt person kommer till rätt kommun. Figur 2 Arbetsförmedlingens bosättningsprocess När en arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen fått en begäran om hjälp med bosättning skickar denne ett bosättningsunderlag till Arbetsförmedlingens bosättningssektion som finns i Norrköping. Utifrån den nyanlända kvinnans eller mannens kompetens matchar bosättningssektionen individen mot en region med lämpligt arbetsmarknadsläge. Bosättningssektionen kontaktar nu en av de kommuner i regionen som träffat en överenskommelse med Länsstyrelsen att ta emot nyanlända via anvisning, och presenterar ärendet. Kommunen gör en bedömning av om det finns möjlighet att ta emot individen. Kan kommunen ta emot den nyanlände skickar bosättningssektionen en anvisning till den arbetsförmedlare som mottog den aktuella begäran om hjälp med bosättning. Arbetsförmedlaren presenterar nu kommunen för den nyanlända som kan tacka ja eller nej. Varje 12
individ får bara en anvisad plats och i de fall han/hon tackar nej ansvarar han/hon själv för att ordna med bostad. Migrationsverket har ansvar för bosättning av kvotflyktingar, personer som fyllt 65 år samt hushåll där ingen person har rätt till etableringsplan. Det gäller främst de hushåll där ingen person bedöms ha en prestationsförmåga på minst 25 procent men kan även vara personer som i och med att de har haft uppehållstillstånd tidigare på andra grunder, har varit folkbokförda i mer än ett år. Migrationsverket har även ansvar för bosättning av ungdomar som studerar på gymnasieskola som är mellan 18 20 år och som saknar föräldrar här i landet. Migrationsverket ska anvisa plats för bosättning i en kommun snarast möjligt efter att det framkommit att den nyanlända personen har behov och senast inom fyra veckor från beslut om uppehållstillstånd. Bosättningsprocessen bör uppgå till högst åtta veckor. I bosättningsarbetet ska Migrationsverket ta hänsyn till personens förutsättningar för en ändamålsenlig etablering. Migrationsverket ska skyndsamt överlämna relevant underlag till kommunen. Under 2012 har 2 000 personer aktualiserats för behov av bosättning. Migrationsverket har under 2012 bosatt 1 697 personer, varav 1 623 kvotflyktingar och 74 övriga personer från anläggningsboende som inte hade rätt till någon etableringsplan. Migrationsverket har fått regeringens uppdrag att ta ut och föra över kvotflyktingar. För att bli uttagen på kvoten måste man vara registrerad hos UNHCR. UNHCR presenterar de flyktingar som behöver vidarebosättas genom att skicka över personakter med dokumentation om varje enskild flykting till Migrationsverket. Migrationsverket prövar om flykting- eller skyddsskälen är i överensstämmelse med den svenska utlänningslagen. Varje år gör Migrationsverket också särskilda resor till utvalda platser i världen för att intervjua personer som UNHCR föreslagit på den svenska flyktingkvoten. Under 2012 har Migrationsverket gjort fem resor för att ta ut kvotflyktingar. Delegationer har genomfört intervjuer och uttagningar i Tunisien, Iran, Djibouti, Kenya och Ecuador. Ungefär hälften av 2012 års kvotflyktingar togs ut på det sättet. I övriga fall grundades besluten på UNHCR:s personakter. När en kvotflykting fått tillstånd att komma till Sverige ska Migrationsverket hitta en lämplig kommun där personen kan få bo. Kvotflyktingen reser direkt till sin nya hemkommun och deras inresa är därför beroende av att boende och mottagande är ordnat. Inriktningen på uttagningarna liksom antalet kvotplatser bestäms av Sveriges regering. Beslutet för 2013 är fattat och Sverige avser att ta emot 1 900 kvotflyktingar. Fem delegationsresor kommer att ske under året; Ecuador (cirka 150 colombianer), Uganda (cirka 150 kongoleser), Kenya (cirka 300 somalier), Egypten (cirka 150 personer, blandade nationaliteter) och slutligen Iran (cirka 200 afghaner). Under 2013 och kommande år väntas antalet asylsökande öka i Sverige. Antalet beviljade uppehållstillstånd väntas också öka. När Arbetsförmedlingen i september fastställde länstalen för 2013 ökade den förväntade kapaciteten i Östergötland från ca 1000 till närmare 3000 platser. Av dessa ca 3000 platser är 436 platser för anvisning. Omkring 2500 nyanlända förväntas bosätta sig i Östergötland på egen hand. Vid utgången av 2012 hade Länsstyrelsen Östergötland överenskommelser med kommunerna om 280 anvisningsbara platser. Under hösten 2012 inledde 13
Länsstyrelsen en dialog med kommunerna om förutsättningar för att utöka antalet anvisningsbara platser. I februari 2013 har nya överenskommelser tecknats med tre kommuner om ytterligare 20 anvisningsbara platser. Dialogen med kommunerna fortsätter under våren 2013. Viljan att ta emot nyanlända är fortsatt mycket stor i Östergötland. Den allt mer påtagliga bostadsbristen utgör dock ett stort hinder för ett utökat mottagande. 14
Utifrån kompetens och bakgrund erbjuds nyanlända kvinnor och män bosättning där möjligheterna är goda för arbete eller utbildning inom pendlingsavstånd. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra för nyanlända att ha möjlighet att vara bosatt i en kommun, studera i en annan och arbete i en tredje. Vid behov genomförs särskilda insatser kring vidareflytt och marknadsföring av kommunerna i Östergötland. Indikator: Antal nyanlända som bosatts i respektive kommun Andel nyanlända som har anvisats boende via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverkets försorg eller bosatt sig på egenhand i respektive kommun Andel nyanlända som har etableringsinsatser i annan kommun än hemorten Etablering i Utveckling 2015 Att bosätta sig i en kommun där det finns goda förutsättningar utifrån kompetens och arbetslivserfarenhet, att så snart som möjligt hitta arbete eller fortsatta studier kan påskynda den nyanländes etablering. Både i Östergötland och i övriga Sverige är behovet av fler anvisningsbara platser stort. Omkring 2800 personer med uppehållstillstånd, och med en fastslagen etableringsplan, bor på Migrationsverkets anläggningar i väntan på att anvisas till en kommun. Etableringstiden löper på medan deras möjligheter att ta del av etableringsinsatser, inte minst kommunala så som SFI och samhällsorientering, är betydligt sämre. I Östergötland behövs ytterligare cirka 140 anvisningsbara platser utifrån de prognoser och beräkningar som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ansvarar för. I dialogen med kommunerna lyfts den allt mer påtagliga bostadsbristen som ett stort hinder för ett utökat mottagande. Oavsett hur många platser kommunerna har i sina överenskommelser med staten och oavsett tillgången på vakanta lägenheter bosätter sig många nyanlända på egen hand i länet. Har den nyanlände inte ett förstahandskontrakt är han eller hon hänvisad till att bo hos vänner eller bekanta och mer temporära boenden. Att inte ha ett ordnat boende kan utgöra ett hinder för den enskildes möjligheter att fokusera på att lära sig språket och delta i insatser som ökar möjligheterna till en snabb etablering i arbetslivet och i samhället. Samtliga kommuner i Östergötland har tecknat en överenskommelse med staten om att ta emot nyanlända invandrare. Enligt gällande överenskommelser har Östergötland överenskommelser totalt 930 platser varav 310 är anvisningsbara platser (figur 3). 15
Figur 3 Antal platser per kommun enligt gällande överenskommelser. Kommun Totalt antal platser Platser för anvisning Platser för självbosatta Boxholm 30 20 10 Finspång 50 35 15 Kinda 40 15 25 Linköping 500 500 Mjölby 50 40** 10 Motala 120 100*** 20 Norrköping * * * Söderköping 30 15 15 Vadstena 20 15** 5 Valdemarsvik 20 20** Ydre 20 20 Åtvidaberg 20 15 5 Ödeshög 30 15 15 SUMMA: 930 300 630 *Norrköpings kommun har en sifferlös överenskommelse **Överenskommelserna gäller från och med 1 februari 2013 ***Överenskommelsen gäller från och med 1 april 2013 Under 2012 var länstalet för Östergötland 958 platser varav 354 var platser för anvisning. Kommunerna i Östergötland tog under 2012 emot 1134 nyanlända (Figur 4). Av dessa anvisades 214 personer via Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Av de nyanlända som togs emot var 480 barn. Av dessa är 111 pojkar och flickor i åldrarna 16-17 år. 583 personer var i åldrarna 20-64 år. Figur 4 Mottagande av nyanlända per kommun 2012 Kommun Totalt antal platser Totalt antal mottagna i kommunen Platser för anvisning Anvisade till kommunen Boxholm 30 19 20 13 Finspång 50 70 35 13 Kinda 40 32 15 17 Linköping 500 264-0 Mjölby** 50 21 40 13 Motala 120 148 90 71 Norrköping * 460-0 Söderköping 30 17 15 10 Vadstena** 20 13 15 12 Valdemarsvik** 20 36 20 22 Ydre 20 8 20 9 Åtvidaberg 20 27 15 22 Ödeshög 30 19 15 12 SUMMA: 930 1134 300 214 * Norrköpings kommun har en sifferlös överenskommelse ** Överenskommelserna är reviderade och gäller från och med 1 februari 2013 Källa: Migrationsverket och Arbetsförmedlingen Statistiken från Migrationsverket bygger på första utbetalda schablon, det vill säga den ersättning som betalas ut till kommunen när den nyanlända folkbokfört sig för första gången efter att ha 16
lämnat Migrationsverket anläggningsboende. Arbetsförmedlingens statistik över antal anvisade tar inte hänsyn till om den anvisade personen först varit folkbokförd och mottagen i en annan kommun. Detta innebär att det faktiska mottagandet kan vara något högre än de redovisade siffrorna. Det innebär också att personer som mottagits och finns med i statistiken kan ha flyttat vidare från Östergötland. Nästan var tredje nyanländ som via Arbetsförmedlingen anvisas en plats i en kommun, tackar idag nej till platsen. Nästan hälften av de nyanlända som anvisas en plats i Östergötland tackar nej. Att främja att nyanlända kvinnor och män reser mellan kommuner för att ta del av etableringsinatser är positivt och möjliggör för så väl Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer att erbjuda ett bredare utbud av individanpassade etableringsinsatser. Ett brett utbud ger också de nyanlända personer större möjligheter att ta ansvar för sin egen etablering och välja SFI och annan utbildning utifrån sina egna mål och förutsättningar. Samverkan med andra kommuner är också nödvändigt inte minst för de kommuner som har ett tillräckligt stort mottagande för att t.ex. bedriva SFI i egen regi. Utan regional samverkan och möjligheter för nyanlända att ta del av etableringsinsatser på annan ort hade det varit mycket svårt för kommunerna i Östergötland att erbjuda nyanlända samhällsorientering utifrån kraven i förordningen om samhällsorientering. Idag reser många nyanlända i de mindre kommunerna till närmsta större ort för att ta del av de etableringsinsatser som Arbetsförmedlingen erbjuder. Många reser också för att träffa sin etableringshandläggare, sin etableringslots och för att lämna sin närvarorapport till Arbetsförmedlingen. Nyanlända i Vadstena, Valdemarsvik och Ydre reser till grannkommunen för att läsa SFI. 17
Det finns ett regionalt utbud av flexibel kommunal vuxenutbildning, SFI med olika inriktningar samt arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen, anpassade utifrån de nyanländas behov. Ansvariga aktörer samverkar på lokal och regional nivå, för att möjliggöra deltagande i andra etableringsinsatser. Nyanlända kvinnor och män kommer tidigt i kontakt med arbetsmarknaden genom arbetsplatsförlagd praktik. Ansvariga aktörer samverkar för att möjliggöra praktik inom så väl privat, offentlig som idéburen sektor. Indikator: Antal nyanlända som läser SFI på nivå A, B, C samt D Andel nyanlända inom respektive nivå som under det första året har uppnått godkända resultat Olika typer av SFI-inriktningar (bransch/yrke/akademiker etc) som erbjuds i Östergötland Andel nyanlända som läser yrkesinriktad, bransch- eller akademiker SFI Antal nyanlända som under sin etablering har deltagit i kommunalvuxenutbildning utöver SFI Antal nyanlända som har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning via arbetsförmedlingen Antal nyanlända som har genomfört en arbetsplatsförlagd praktik Etablering i Utveckling 2015 Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasienivå. Utbildningen ska stödja och stimulera vuxna i sitt lärande. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetens för att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska ge nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket och kunskaper om det svenska samhället. Kommunen är skyldig att erbjuda SFI-undervisning till alla som har rätt till detta. Utbildningen består av tre olika studievägar, SFI 1, SFI 2 och SFI 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. SFI 1 utgörs av kurserna A och B, SFI 2 av kurserna B och C samt SFI 3 av kurserna C och D. De fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen. SFI 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och SFI 3 till dem som är vana att studera. Trots att en elev kan avsluta SFI efter respektive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. Två av kurserna finns i mer än en studieväg. Beroende på studieväg kan var och en av dessa två kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oavsett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får helt olika utformning beroende på elevens studievana, utbildningsbakgrund och kunskaper i svenska vid kursstarten samt vald studieväg. Bedömningen av på vilken nivå en elev ska börja sina studier utgår från en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att nå målen. 18
SFI-bonus innebär att nyanlända invandrare (folkbokförda från 1 juli 2010) som deltagit i och slutfört vissa kurser inom SFI kan bli beviljade en bonus. Beroende på vilken kurs den studerande har slutfört kan hon eller han beviljas 6 000, 8 000 eller 12 000 kronor. Arbetsförmedlingen har idag 15 olika arbetsmarknadsutbildningar i länet: svets cnc lager yrkesförare lokalvård administration tolk restaurang truckförare bilmekaniker lackering serviceutbildning maskinförarutbildning verkstadsutbildning försäljning- och kundservice Utbildningarna upphandlas bland annat genom att Arbetsförmedlingen (AF) gör två prognosuppföljningar per år ute hos cirka 700 olika företag i länet. Arbetsförmedlingen frågar efter deras framtidsperspektiv och eventuella behov av att rekrytera och deras erfarenhet av att få tag i kompetent arbetskraft. Utifrån arbetsgivarnas svar köper Arbetsförmedlingen upp olika utbildningar som arbetsgivarna betecknar som bristutbildningar. Arbetsförmedlingen har som krav till alla sina utbildningsanordnare att även personer med bristfälliga språkkunskaper ska kunna delta. I upphandlingen har Arbetsförmedlingen ett skallkrav på språkstöd som beskrivs i AF s utbildningssystem enligt följande: Leverantören erbjuder språkstöd som ex utbildningsmaterial på enkel svenska och särskilda genomgångar för förståelse av fackbegrepp och vid behov översättning från svenska till hemspråk. Vid behov ska också SFI kunna integreras i utbildningen. Vid tolkbehov kan flerspråkig personal användas alternativt att Arbetsförmedlingen avropar tolk. 19
Utbildning och praktik är mycket viktigt för den nyanländes möjligheter att etablera sig. I Östergötland anordnas SFI i tio kommuner. Tre kommuner köper istället SFI av annan kommun. Vadstena köper av Motala, Valdemarsvik av Söderköping. Ydre kommun köper SFI av Tranås i Jönköpings län. I Östergötland har det länge funnits en strävan efter att nyanlända kvinnor och män ska kunna ta del av ett regionalt utbud av Yrkes-SFI och andra SFI-inriktningar som påskyndar den nyanlända personens etablering. Det finns idag ett samverkansavtal i Östergötland kring vuxenutbildningen. Samverkansavtalet syftar till att skapa ett sammanhållet utbildningsutbud i Östergötland, som är tillgängligt för alla kvinnor och män. Trots detta är det ytterst få nyanlända kvinnor eller män som läser en yrkesinriktad SFI i en annan kommun. De nyanlända som erbjuds att läsa SFI i annan kommun gör det uteslutande för att hemkommunen inte har tillräckligt stort elevunderlag för att bedriva någon egen SFI. Den 16 oktober 2012 skickade Länsstyrelserna ut en webbenkät om flyktingmottagandet till Sveriges samtliga kommuner. Enligt enkätsvaren erbjuder sju kommunerna i Östergötland särskild SFI för analfabeter medan ingen kommun erbjuder särskild SFI för akademiker. En kommun erbjuder SFI med yrkesinriktning (figur 5). Boxholm är den enda kommunen som inte besvarat enkäten. Figur 5 Typer av SFI-undervisning som kommunerna i Östergötland erbjuder Vilka typer av sfi-utbildning och undervisningsstöd inom sfi erbjuder kommunen? Finspång Kinda Linköping Motala Norrköping Söderköping Vadstena Ydre Åtvidaberg Ödeshög Särskild sfi för akademiskt utbildade Nej nej Nej nej Nej Nej Nej nej nej nej Särskild sfi för korttidsutbildade Ja ja Nej nej Nej Nej Nej nej nej nej Särskild sfi för analfabeter Ja ja Nej ja Ja Nej Ja ja nej ja Sfi med modersmålsstöd Nej ja Ja nej Nej Nej Nej ja nej nej Sfi med språkpraktik Ja nej Ja ja Ja Nej Ja nej nej ja Sfi med yrkesinriktning efter yrkesbakgrund Nej nej Nej nej Ja Nej Ja nej nej ja Sfi med yrkesutbildning Nej nej Nej ja Ja Nej Ja nej nej nej Sfi förlagd till arbetsplats Nej nej Nej nej nej Nej Nej nej nej nej Sfi med rehabilitering/anpassning till fysiskt/psykiskt funktionshinder Nej nej Ja nej ja Nej Nej nej nej nej Undervisningsstöd för elever med särskilda behov Nej nej Ja ja ja Ja Ja nej nej nej Sfi riktad enbart till kvinnor nej nej Ja nej nej Nej Nej nej nej nej Sfi riktad enbart till män nej nej Nej nej nej Nej Nej nej nej nej Sfi riktad till föräldralediga nej nej Ja ja nej Nej Nej nej nej ja Arbetsförmedlingens statistik visar att mer än 60 procent av de nyanlända som bosatt sig i Östergötland, och som hunnit påbörja sin SFI, läste SFI A eller B under 2012. I april läste 76 procent av SFI eleverna inom etableringen på A- eller B-nivå. I november var det 62 procent. Ytterst få nyanlända läste någon form av Yrkes-SFI under 2012 (figur 6). 20
Figur 6 Antal etableringsdeltagare på respektive SFI-nivå varje månad under 2012 2012 Studier i Svenska Därav Sfi A Därav Sfi B Därav Sfi C Därav Sfi D Därav Yrkes-Sfi Januari 199 67 79 45 8 - Februari 246 84 101 46 13 2 Mars 271 85 118 53 11 4 April 297 96 130 58 10 3 Maj 325 98 142 69 13 3 Juni 230 69 102 50 9 - Juli 162 53 70 31 8 - Augusti 333 110 124 83 16 - September 436 133 154 116 29 4 Oktober 456 128 157 127 38 6 November 530 139 189 156 39 7 December 378 103 137 106 26 6 Källa: Arbetsförmedlingen I december 2012 startade den första arbetsmarknadsutbildningen med integrerad yrkes-sfi i Östergötland. Arbetsmarknadsutbildningen är en svetsutbildning som är upphandlad av Arbetsförmedlingen och anordnas av JB-utbildning i Mjölby. Mjölby kommun anordnar en svetsinriktad SFI. SFI-undervisningen finansierar med hjälp av så kallade 37-medel från Länsstyrelsen. Arbetsförmedlingen fattar beslut om att bevilja nyanlända från hela länet plats på utbildningen. Genom att SFI-delen är finansierad av länsstyrelen kan deltagarna, oavsett hemkommun, få sin SFI-undervisning i Mjölby. Under våren kommer en lokalvårdsutbildning med integrerad yrkes-sfi att anordnas i Norrköping. Målet är att fler utbildningar startas under 2013. År 2010 påbörjades arbetet med de så kallade regionala yrkesvenska utbildningarna (RYS). Målgruppen för RYS-utbildningarna var från början var nyanlända eller andra som befann sig på lämplig SFI-nivå eller eventuellt deltagare vars progression inom SFI-undervisning avstannat. I RYS-utbildningarna kombineras kommunal yrkesvuxenutbildning med yrkessvenska. I enstaka fall kan elever som gjort stora framsteg genomgå nationella SFI-prov och få betyg. De utbildningar som anordnas startas utifrån det lokala och regionala arbetskraftsbehovet. Utbildningarna har hittills finansierats av de yrkesvux-medel som Regionförbundet Östsam erhållit från staten. Samordningen och utvecklandet har finansierats av Länsstyrelsen. RYS-utbildningar har under åren anordnats i Linköping, Mjölby, Motala och Norrköping med olika inriktningar så som rekonditionering, lokalvård, personlig assistans, service och handel med flera. Positiv utveckling har varit att t ex lokalvård har genererat att ett flertal av deltagarna fått arbete, på hel eller deltid, alla är certifierade inom yrkesdelen och står därmed till arbetsmarknadens förfogande. Den externa finansieringen har inneburit att kommuner kan bevilja nyanlända kvinnor och män utbildning i annan kommun utan några kostnader. Praktik kan vara en viktig insats i den nyanlända kvinnans eller mannens etableringsplan och kan stärka den nyanländas möjligheter att få ett arbete. Genom praktik på en arbetsplats kan nyanlända få yrkesorientering, yrkespraktik och arbetslivserfarenhet. Praktik kan även bidra till att den nyanlända personen behåller och stärker sin yrkeskompetens. Genom en språkpraktikplats ges nyanlända möjlighet att träna och använda svenska språket på en arbetsplats. 21
Endast ett fåtal nyanlända inom etableringen i Östergötland har haft praktik under 2012. Av tabellen nedan (figur 7) framgår hur många nyanlända som varje månad haft en fastställd etableringsplan och hur många som haft praktik. Figur 7 Antal etableringsdeltagare som har haft arbetspraktik under 2012 2012 Antal deltagare med fasställd etableringsplan: Antal deltagare som har arbetspraktik: Varav kvinnor: Varav män: Januari 293 15 5 10 Februari 349 15 4 11 Mars 385 15 4 11 April 420 11 5 6 Maj 450 12 4 8 Juni 485 12 6 6 Juli 536 11 6 5 Augusti 562 14 8 6 September 624 12 8 4 Oktober 653 20 14 6 November 759 28 20 8 December 823 22 15 7 Källa: Arbetsförmedlingen Linköpings kommun erbjuder som arbetsgivare omkring 300 praktikplatser. Av dessa är omkring 100 platser så kallade språkpraktikplatser. Språkpraktikplatserna är för nyanlända och ger dem en chans att använda och utveckla sina svenskakunskaper utanför skolmiljön. I Motala kommun bedrivs projektet SIA, Svenska i arbetslag. SIA-projektet gör det möjligt för nyanlända att läsa SFI och parallellt ha praktik i någon av kommunens arbetslag. Offentliga eller privata arbetsgivare kan få ersättning från Arbetsförmedlingen för att erbjuda arbetsökande som har rätt till etableringsinsatser, arbetsträning med handledare på arbetsplatsen. Syftet med arbetsträningen är att låta nyanlända kvinnor och män prova på sitt yrke, prova ett nytt yrke eller få yrkeslivserfarenhet i Sverige. Arbetsträningen kan pågå i max 6 månader 22
Nyanlända kvinnor och män deltar i samhällsorientering på modersmål. Kommunerna samverkar för att möjliggöra att alla nyanlända oavsett boendekommun eller hemspråk erbjuds detta. Samverkan sker också kring att säkerställa att samhällsorienteringen håller god kvalité och präglas av dialog och diskussion. Den ideella sektorn, så som idrottsföreningar, kulturföreningar och andra, är en viktig samverkanspart i nyanlända kvinnor och mäns samt barn och ungas etablering i samhället på regional samt lokal nivå. Indikator: Andel nyanlända kvinnor och män som har påbörjat eller redan avslutat samhällsorienteringen Språk som samhällsorienteringen erbjudits på Hur arbetar kommunerna, Arbetsförmedlingen samt Länsstyrelsen med att engagera idéburen sektor i etableringen av vissa nyanlända invandrare Etablering i Utveckling 2015 Den 1 december 2010 trädde förordningen om samhällsorientering (2010:1138) för nyanlända i kraft. Samhällsorienteringen ska enligt förordningen ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och vara en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Samhällsorienteringen ska i första hand förmedlas på modersmål utifrån den enskildes förutsättningar, bedrivas i dialogform med utrymme för reflektion samt med flexibilitet för att passa den enskildes etableringsplan. Samhällsorienteringen är viktig för den enskildes möjligheter att ta ansvar för sin etablering. Samhällsorienteringen ställer också mycket stora krav på kommunen. Att erbjuda samhällsorienteringen enligt kraven i förordningen, inte minst att erbjuda den på modersmål eller annat språk som deltagaren behärskar väl, innebär väldigt stora kostnader för de kommuner som har många olika språkgrupper eller väldigt få deltagare som talar enskilda språk. Precis som andra etableringsinsatser ställer även samhällsorienteringen krav på stor samordning både inom kommunen men också mellan kommun och arbetsförmedling och etableringslotsar. En försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål för nyanlända invandrare har bedrivits i Östergötland under perioden 1 oktober 2011 31 december 2012. En förlängning av projektet sker mellan 1 januari-31 mars 2013. Försöksverksamheten finansieras av Länsstyrelsens 37-medel samt av kommunerna. Länsbibliotek Östergötland har fått i uppdrag att driva verksamheten. Utöver kraven i förordningen samverkar samhällsorienteringen med regionens hälsokommunikatörer samt biblioteken. Specifikt för Östergötland är också att de lagstadgade 60 timmarna har utökats med 10 timmars Internetguidning för att öka den digitala delaktigheten hos de nyanlända kvinnorna och männen. 23
Verksamheten för Samhällsorientering i Östergötland är den enda verksamhet i landet som har inkluderat internetguidning i samhällsorienteringen. Detta har uppmärksammats nationellt och är nu av intresse för Digitaliseringskommissionen och regeringen. Syftet med att driva verksamheten regionalt är att ge samtliga kommuner i regionen möjlighet att erbjuda en likvärdig samhällsorientering på modersmål genom regionala samhällskommunikatörer. Samhällskommunikatörerna är flerspråkiga och ska fungera som brobyggare mellan det svenska samhället och nyanlända invandrare. Under den ettåriga försöksverksamheten har en organisation kring samhällsorientering på modersmål byggts upp i Östergötland. Tio samhällskommunikatörer är timanställda på nio olika språk; somaliska, arabiska, tigrinja, persiska, dari, kurmandji, sorani, ryska och franska. Under hösten 2011 fram till och med januari 2012 genomgick samhällskommunikatörerna en gemensam utbildning, därefter har kontinuerlig kompetensutveckling skett utifrån behov. Varannan månad har samhällskommunikatörerna träffats för att diskutera erfarenheter, material och metodik. Samhällsorienteringen har getts och ges i följande kommuner: Norrköping, Linköping, Motala, Mjölby, Åtvidaberg, Finspång, Söderköping och Kisa medan Ödeshög Boxholm, Vadstena och Valdemarsvik har skickat sina deltagare till närliggande kommuner. Ydres nyanlända erbjuds samhällsorientering i Tranås i samband med att de läser SFI där. Under försöksverksamheten har 495 nyanlända, varav 270 män och 225 kvinnor, anmälts till samhällsorienteringen. Av dessa har 337 påbörjat samhällsorienteringen innan utgången av 2012 och alla dessa grupper är avslutade. Av de 337 som påbörjat var 199 män och 138 kvinnor (figur 8). 24
Figur 8 Antal anmälda och påbörjade SO-deltagare under 2012 600 500 495 400 337 300 200 225 138 270 199 Anmälda Påbörjat 100 0 Totalt Kvinnor Män De vanligaste språken bland deltagarna är i storleksordning: arabiska, somaliska, engelska, tigrinja, persiska, dari, svenska, ryska, swahili och amhariska. Dessa språk är inte alltid deltagarnas modersmål utan kan vara ett annat språk de behärskar väl, såsom engelska och svenska. Under 2012 har försöksverksamheten erbjudit samhällsorientering på arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, dari och ryska. Den regionala försöksverksamheten har på uppdrag av projektägaren utvärderats av en processutvärderare från Linköpings Universitet. I maj påbörjades arbetet, på förslag från den externa utvärderaren, att skapa kommunala SO-grupper. Dessa grupper ska innehålla representanter från flyktingmottagning/motsvarande, SFI, AF, lokalansvarig och ev. andra aktörer. Syftet är att skapa bättre samarbete och undvika krockar i deltagares scheman. Det är också en trygghet för kommunikatören att veta vem han/hon ska vända sig till med frågor i varje kommun. De kommunala SO-grupperna känner också till aktörer inom kommunen som kan vara intressanta att komma i kontakt med via samhällsorienteringen till exempel individ och familjeomsorg, föreningar och företag. Detta underlättar för verksamheten och för samhällskommunikatören och gör att samhällsorienteringen kan bli mer lokalanpassad. I de flesta kommuner har de kommunala SO-grupperna varit involverade under hela hösten. Utifrån den externa utvärderingens rekommendationer började försöksverksamheten under hösten,2012 också att skissa på ett gemensamt syfte, mål och målbild för verksamheten. Kursplaner har tagits fram för varje tema som kommer att läggas in i planen för samhällsorientering i Östergötland. Nationellt tas uppföljningsverktyg fram. Länsstyrelserna har vid två tillfällen, sedan lagen trädde i kraft, utvärderat kommunernas samhällsorientering. Under hösten 2012 har även en deltagarenkät skickats ut till samtliga regioner. Försöksverksamheten kommer även fortsättningsvis vara med i det nationella samarbetet kring material och metoder för samhällsorientering tillsammans med Länsstyrelserna, nationellt nätverk för tjänstemän och kommunikatörer samt högskolorna. Verksamheten kommer att fortsätta att utveckla det lokala materialet samt material till Internetguidningen och översätta det till olika språk. Den 6 december 2012 fattade det beslutande politiska organet L 15, inom Regionförbundet Östsam, som består av kommunernas nämndordförande för bildning, beslut om att de ställer sig 25