Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning



Relevanta dokument
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Per Ericsson Görvälnverket

HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Föroreningsrisker för vattentäkter. Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten

Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter

Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

9. Grundvatten av god kvalitet

Nationellt nätverk för dricksvatten:

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Grundvattnet i ett framtida klimat

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Per Ericsson Görvälnverket

Utmaningen säkrare dricksvatten

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

a) Miljöfarlig verksamhet..13 b) Petroleumprodukter..14 c) Jordbruk, skogsbruk. 14

Finns det vatten så det räcker?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning

Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden

Riktlinjer för enskilda avlopp

Tillämpad riskbedömning 15 maj

Vad är vatten egentligen?

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Var med och spara på. vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Felkopplat regnvatten

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Wifsta vattentäkt. - effekter av ett lokalt förändrat klimat

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Daniel Hellström Svenskt Vatten Utveckling

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

Råvattenkontroll. Krav på råvattenkvalitet

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Version I KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.

Ansökan/anmälan om enskild avloppsanläggning 1(6)

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Sverige inför inför klimatförändringarna

Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

fa f kta om vatten och avlopp

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?

Transkript:

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar

Dricksvattenförsörjning i Sverige Ytvatten 50% (sjöar och vattendrag) Grundvatten 50% Nybildning av grundvatten Mer än 60 % av grundvattenbildningen kommer från infiltration av ytvatten. Konstgjord infiltration i dammar ca 50 % och inducerad infiltration ca 10 % eller mer. Resterande del från nederbörd som infiltrerar direkt i marken

Hur mycket behöver vi och hur mycket använder vi?

3 liter vätska per person och dygn. Ca 180 l/pd: 10 l dryck och mat 35 l WC 35 l disk 25 l tvätt 65 l dusch 10 l övrigt

Konsekvenser av klimatförändring kan delas in i: Successiva förändringar av vattenkvaliteten i vattentäkter Ökande föroreningsrisker, både kemiska och mikrobiella. Ökad risk för vattenburen smitta Störningar i vattendistributionen

Exempel på konsekvenser för ytvatten Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Humushalterna stiger redan idag i många svenska ytvattentäkter, främst i södra och mellersta Sverige Foto Mats Bergmark Förändringar i vattenfärg (% år) efter 1984 (SLU)

Exempel på konsekvenser för ytvatten Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Varmare vattentemperaturer ökar riskerna för algblomning under sommarhalvåret Perioder med temperaturskiktningar förlängs. Det ger en ökad risk för syrebrist i sjöars bottenvatten, med t.ex. järn och mangan-problem som följd Foto Per Ericsson Varmare ytvatten och under längre perioder Risk för algblomning Risk för syrebrist

Exempel på konsekvenser Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Vattentäkter med i dag höga vattentemperaturer sommartid får successivt allt svårare problem i framtiden Framför allt gäller det grunda sjöar och rinnande vattendrag (Men även grundvattnets temperatur ökar då medeltemperaturen ökar) Foto Mats Bergmark

Exempel på konsekvenser för grundvatten Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Grundvattensystem med nederbörd/markinfiltration som grundvattenbildning En ökad grundvattenbildning vintertid minskar halten vittrade och lösta ämnen i grundvattnet från marken/bergrunden En minskad grundvattenbildning och högre temperaturer under sommarhalvåret kan öka halten vittrade och lösta ämnen. I främst sydöstra Sverige kan vattenbrist uppstå. I kustnära områden kan saltvatteninträngning öka (speciellt om även havet stiger) Saltvatteninträngning Bland annat uppehållstider i marken/bergrunden påverkar halten av lösta naturliga ämnen

Exempel på konsekvenser Risker för kemiska och mikrobiella föroreningar Ökad nederbörd och framför allt kraftiga skyfall eller översvämningar ökar föroreningsrisker från befintliga föroreningskällor Bild Mats Bergmark Bilden visar en grundvattentäkt i en grusås med många exempel på föroreningsrisker

Exempel på konsekvenser för yt- och grundvatten Risker för kemiska föroreningar Riskerna för spridning av föroreningar ökar vid översvämning Foto Arvika kommun

Exempel på konsekvenser Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Spridning av mikrobiologiska föroreningar ökar vid skyfall och översvämning Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten Foto Mitt Sverige Vatten Ljungan, juli 2000 Översvämmad avloppspumpstation Foto Örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik, september 2008 Översvämmad avloppspumpstation

Vad kostar en vattenburen smitta? Exempel på konsekvenser Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Sammanställningar av vattenburna sjukdomsutbrott visar att samhällskostnaden ligger omkring 10 000 kr per insjuknad person. Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor. Giardia är en klortålig parasit.

Exempel på konsekvenser för grundvatten Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Den luftade markzonen kan minska vid höga grundvattennivåer Den luftade markzonen har stor betydelse för reducering av smittämnen Vattentäkt med konstgjord infiltration Kraven för tillräcklig reducering av smittämnen är minst en meter luftad markzon och minst 14 dagars uppehållstid i grundvattenfasen

Exempel på konsekvenser för grundvatten Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Uppehållstiden i grundvattenfasen kan minska efter infiltration i samband med översvämningar/höga nivåer i ytvattendrag Observera att virus tränger längre in i ett grundvattensystem än bakterier Foto Erik Winnfors Översvämmat brunnsområde i Småland 2004 Bild Mats Bergmark Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattenfasen för tillräcklig reducering av smittämnen, inkl virus (minst 40-60 dygn)

Exempel på konsekvenser Distributionsstörningar Större påfrestningar på ledningar i mark / ras- och skredrisker ökar på många håll i landet Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med skyfall 2008 Foto MittSverige Vatten Foto Örnsköldsviks kommun

Exempel på konsekvenser Distributionsstörningar Kraftiga åskväder ger ofta störningar i styr-, regler- och övervakningssystem Foto Mats Bergmark Foto Mats Bergmark

Vid kris kan nödvattentankar, stöd och coachning fås av: Larmnummer 020-302030 Se även: www.slv.se Foto Göteborg Vatten