Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar
Dricksvattenförsörjning i Sverige Ytvatten 50% (sjöar och vattendrag) Grundvatten 50% Nybildning av grundvatten Mer än 60 % av grundvattenbildningen kommer från infiltration av ytvatten. Konstgjord infiltration i dammar ca 50 % och inducerad infiltration ca 10 % eller mer. Resterande del från nederbörd som infiltrerar direkt i marken
Hur mycket behöver vi och hur mycket använder vi?
3 liter vätska per person och dygn. Ca 180 l/pd: 10 l dryck och mat 35 l WC 35 l disk 25 l tvätt 65 l dusch 10 l övrigt
Konsekvenser av klimatförändring kan delas in i: Successiva förändringar av vattenkvaliteten i vattentäkter Ökande föroreningsrisker, både kemiska och mikrobiella. Ökad risk för vattenburen smitta Störningar i vattendistributionen
Exempel på konsekvenser för ytvatten Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Humushalterna stiger redan idag i många svenska ytvattentäkter, främst i södra och mellersta Sverige Foto Mats Bergmark Förändringar i vattenfärg (% år) efter 1984 (SLU)
Exempel på konsekvenser för ytvatten Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Varmare vattentemperaturer ökar riskerna för algblomning under sommarhalvåret Perioder med temperaturskiktningar förlängs. Det ger en ökad risk för syrebrist i sjöars bottenvatten, med t.ex. järn och mangan-problem som följd Foto Per Ericsson Varmare ytvatten och under längre perioder Risk för algblomning Risk för syrebrist
Exempel på konsekvenser Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Vattentäkter med i dag höga vattentemperaturer sommartid får successivt allt svårare problem i framtiden Framför allt gäller det grunda sjöar och rinnande vattendrag (Men även grundvattnets temperatur ökar då medeltemperaturen ökar) Foto Mats Bergmark
Exempel på konsekvenser för grundvatten Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Grundvattensystem med nederbörd/markinfiltration som grundvattenbildning En ökad grundvattenbildning vintertid minskar halten vittrade och lösta ämnen i grundvattnet från marken/bergrunden En minskad grundvattenbildning och högre temperaturer under sommarhalvåret kan öka halten vittrade och lösta ämnen. I främst sydöstra Sverige kan vattenbrist uppstå. I kustnära områden kan saltvatteninträngning öka (speciellt om även havet stiger) Saltvatteninträngning Bland annat uppehållstider i marken/bergrunden påverkar halten av lösta naturliga ämnen
Exempel på konsekvenser Risker för kemiska och mikrobiella föroreningar Ökad nederbörd och framför allt kraftiga skyfall eller översvämningar ökar föroreningsrisker från befintliga föroreningskällor Bild Mats Bergmark Bilden visar en grundvattentäkt i en grusås med många exempel på föroreningsrisker
Exempel på konsekvenser för yt- och grundvatten Risker för kemiska föroreningar Riskerna för spridning av föroreningar ökar vid översvämning Foto Arvika kommun
Exempel på konsekvenser Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Spridning av mikrobiologiska föroreningar ökar vid skyfall och översvämning Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten Foto Mitt Sverige Vatten Ljungan, juli 2000 Översvämmad avloppspumpstation Foto Örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik, september 2008 Översvämmad avloppspumpstation
Vad kostar en vattenburen smitta? Exempel på konsekvenser Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Sammanställningar av vattenburna sjukdomsutbrott visar att samhällskostnaden ligger omkring 10 000 kr per insjuknad person. Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor. Giardia är en klortålig parasit.
Exempel på konsekvenser för grundvatten Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Den luftade markzonen kan minska vid höga grundvattennivåer Den luftade markzonen har stor betydelse för reducering av smittämnen Vattentäkt med konstgjord infiltration Kraven för tillräcklig reducering av smittämnen är minst en meter luftad markzon och minst 14 dagars uppehållstid i grundvattenfasen
Exempel på konsekvenser för grundvatten Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Uppehållstiden i grundvattenfasen kan minska efter infiltration i samband med översvämningar/höga nivåer i ytvattendrag Observera att virus tränger längre in i ett grundvattensystem än bakterier Foto Erik Winnfors Översvämmat brunnsområde i Småland 2004 Bild Mats Bergmark Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattenfasen för tillräcklig reducering av smittämnen, inkl virus (minst 40-60 dygn)
Exempel på konsekvenser Distributionsstörningar Större påfrestningar på ledningar i mark / ras- och skredrisker ökar på många håll i landet Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med skyfall 2008 Foto MittSverige Vatten Foto Örnsköldsviks kommun
Exempel på konsekvenser Distributionsstörningar Kraftiga åskväder ger ofta störningar i styr-, regler- och övervakningssystem Foto Mats Bergmark Foto Mats Bergmark
Vid kris kan nödvattentankar, stöd och coachning fås av: Larmnummer 020-302030 Se även: www.slv.se Foto Göteborg Vatten