VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2013 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS

VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2013 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13

INLEDNING Sedan år 2006 finansierar Samordningsförbundet samverkansinsatser och verksamheter avseende samordnad rehabilitering för deltagare. Ambitionen är att förbundets verksamheter och insatser skall göra skillnad avseende samverkansarbetet både för förbundets medlemsparter och för de enskilda personer som behöver stöttning tillbaka till egen försörjning. Samordningsförbundet är en grund för den samverkan som sker mellan de offentliga organisationerna och en arena för dialog vid individers övergång mellan myndigheter. Styrelsen bedömer att de av Samordningsförbundets finansierade verksamheter stämmer väl överens med syftet för lagstiftningen och dess målgrupp. Verksamheter som Samordningsförbundet finansierat under 2013 redovisas nedan i denna verksamhetsberättelse som är bilagd årsredovisningen. Siffror inom parantes anger 2011 år siffror. Trädgårdsrehabilitering på Nääs slott i samarbete med Lerums kommun Rehabiliteringen utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med stressrelaterad ohälsa. Verksamheten drivs och finansieras i huvudsak av Lerums kommun med stöd av samordningsförbundet. Arbetsformer och metodutveckling Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder inför en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Verksamheten pågår under tolv veckor med deltagande i grupp där deltagarna arbetar i skapande verksamheter i kombination med reflekterande samtal och föreläsningar. Den skapande verksamheten utgår från naturen och dess tillgångar. Vid avslut går deltagaren vidare till nästa rehabiliteringsinsats i samråd med inremittent. Resultat och måluppfyllelse Under året har 31 deltagare varit aktuella, 27 kvinnor och 4 män. Övervägande av deltagarna är i åldersspannet 40-49 år. I stort sett har samtliga deltagare ersättning från försäkringskassan vid start. Få av deltagarna går till arbete eller studier. Däremot har i stort sett samtliga deltagare en ökad förutsättning för att ta nästa steg i sin rehabilitering mot arbete. I de skriftliga utvärderingarna som deltagarna gjort efter avslut framkommer det att insatsen varit en vändpunkt för flertalet. En reflektion kan vara att 12 veckors rehabilitering i många fall är en alltför kort period för att den förändring skall komma till stånd som är önskvärd. Hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning upp till ett år innan insats, hälften har haft offentlig försörjning mellan 2 och 10 år. Deltagarna i Grön Rehabilitering har i förhållande till målgruppen i övrigt en högre avslutad utbildning än genomsnittet, hälften av deltagarna har universitetsutbildning. Grön rehabilitering Tkr Budget Personal 142 140 Övrigt 14 10 Totalt 156 150 Sida 2 av 13

Individsamverkansteam Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära handläggarteam som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Teamets målsättning är att deltagaren genom samordnade insatser dels ska uppnå egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Målgruppen är deltagare i arbetsför ålder 18-64 år, där tidigare insatser inte har gett resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell. Under tiden i teamet kan deltagaren ta del av alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen/begränsningar styr valet av vilka insatser som sätts in. De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad av rehabiliteringspotential skrivs in och teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. Frågan om ett team istället för två team har åter aktualiserats på beredningsgruppen och i styrgruppen för Individsamverkansteamen. Många ser fördelar i ett team, då samma personal som enbart jobbar med detta uppdrag anses öka flexibiliteten och kontinuiteten i arbetet. Detta har tagits hänsyn till i rekryteringar under året, och i dagsläget är det tre tjänster som överlappar över teamgränserna. Arbetsgruppen har under året haft en stor personalomsättning på grund av skäl såsom graviditet, pensionsavgång samt byte av arbetsgivare. Detta har sammanfallit med ökat inflöde av remisser framförallt från Alingsås, vilket resulterat att det vid årsslutet är kö till Partille/Lerum/Alingsåsteamet. Teamens medarbetare gick i början av året en jämtegreringsutbildning, vilket resulterat i att jämställdhetsfrågorna aktivt inkluderats i teamens arbetsmetodik. Medarbetarna är tack vare utbildningen nu än mer vaksamma vad gäller bemötandet utifrån jämställdhetsperspektiv, och diskuterar aktivt de fällor som man lätt kan falla i. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har teamet arbetat med 96 deltagare (57 kvinnor och 39 män) och utöver detta har 20 personer kartlagts utan att de blivit inskrivna i teamet. 25 ärenden är nya för året, övriga är överflyttade från tidigare år. Under perioden har 25 ärenden avslutats (13 kvinnor och 12 män) och av dessa har tre personer gått vidare till egen försörjning, nio personer står som aktivt arbetssökande, tio personer har kunnat slussas vidare till andra rehabiliteringsinsatser och åtta personer har bedömts sakna arbetsförmåga helt. (En person kan vara registrerad på två aktiviteter exempelvis arbetssökande och deltidsarbetande.) På de avslutade ärendena görs långtidsuppföljning för att styrelsen skall kunna dra slutsatser ifall rehabiliteringen är hållbar över tid. Det är glädjande att notera att av de ärenden som har följts upp, har 90 % (36 av 40) av deltagarna efter ett halvt år eller ett år efter avslutad rehabilitering samma status som vid avslut. 7 % (3 av 40) av deltagarna har utökat graden av arbetsförmåga efter avslut, och 3 % (1 av 40) har blivit försämrad. Sida 3 av 13

Utbildningsnivå 50 40 30 20 10 0 Grundskola Gymnasium Högskola upp till 3 år Högskola mer än 3 år Saknar utbildning Annan eftergymnasial utb. Medelinskrivningstiden är för avslutade deltagare cirka 20 månader. Något längre för kvinnorna än för männen (21,4 och 18,6).De personer som går ut i egen försörjning (oftast subventionerad) när de avslutar i teamet har en längre medelinskrivningstid än snittet. Detta visar sig år från år och är ett tydligt tecken på att målgruppen kräver en lång samordnad rehabiliteringsperiod för att kunna få en anställning. Erfarenhet från tidigare år är att det behövs en lång rehabiliteringsprocess för att nå ett lyckat resultat. Fortfarande är det en stor andel i gruppen som bedöms sakna arbetsförmåga. Förutom förflyttning närmare egen försörjning är målet om en utökad livskvalité bland deltagarna. Vid en snabb analys av de mätningar avseende livskvalitén, så kan man konstatera att graden av den upplevda livskvalitéen hänger ihop med resultatet på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. De deltagarna som gjort en förflyttning närmare arbetsmarknaden har också en högre grad av upplevt förbättrat livskvalité. Utöver målen för den enskilde deltagaren är målet att få till stånd samordning och erfarenhetsutbyte mellan de samverkande myndigheterna. Detta är en naturlig del i teamens arbetsmetodik, och kommer att förstärks ytterligare genom gemensamma utbildningsinsatser delvis finansierade av Samordningsförbundet. Individsamverkansteam Tkr Budget Aktivitetsansvarig och personal 1 465 2665 Övrigt, Lokal, Kompetensutveckling, 164 235 arbetsverktyg Totalt 1 629 2 900 Sida 4 av 13

Balder Delar av Balder har under sitt sjätte verksamhetsår gått in under ESF- projektet Exsistre 1. Exsistre vänder sig liksom Balder till unga vuxna mellan 18-29 år med psykisk ohälsa. Målet är att den unga vuxna ska närma sig och/eller nå arbete eller studier. Projektperioden är från 1 april 2012 till 30 juni 2014. Totalt har det inkommit 104 (143) remisser under 2013. Exsistre har gett förutsättningar att ta emot dem som man bedömer behöver en ytterligare längre rehabilitering och större stöttning än vad man bedömer att en Balderdeltagare behöver. Verksamheten har under året bemannats med jobbcoacher, psykolog och aktivitetsansvarig. Totalt har 224 (152) haft kontakt med Balder på ett eller annat sätt under året. Siffran inkluderar 120 personer som är överflyttade från 2012 och personer vars remiss kommit in men av olika anledningar inte blivit aktuella. 139 deltagare (63 kvinnor och 76 män) med en medelinskrivning om 9,5 månader (7) månader har varit aktuella under året. Medelinskrivningstiden har ökat i och med den nya och tyngre målgruppen som Exsistre inneburit (Balder 7 månader, Exsistre 12). 46 personer står vid årsskiftet i kö och 85 individer är vid årsskiftet aktuella i verksamheten. I jan 2013 stod 52 personer i kö, så kön är konstant år från år. Topp 10 att vara hemma! en av Baldercoacherna berättar. Kim får mig som coach i januari 2013 efter att Kims mamma har skickat remiss till Balder. Kim har själv en önskan att vara med i Balder och tror att det kan leda till arbete. Kim är född 1992 och har gått på gymnasiet, gått ett år extra eftersom Kim sista året hade dålig närvaro och svårt för att koncentrera sig, såg ingen riktig mening med skolarbetet. Kim har därefter varit hemma sedan gymnasiet avslutades och har inte sökt arbete eller gjort någon annan aktivitet. Förutom två korta praoplatser genom skolan så finns det ingen annan arbetslivserfarenhet. Kim har svårigheter med sömn, sover väldigt dåligt och är vaken till tidig morgon, sitter mycket vid sin dator. Kim som har en ADD-diagnos trivs bäst med att vara hemma topp 10 att vara hemma. Kim har inget behov av att träffa andra människor, den enda kontakten är några gamla skolkamrater via internet. Kim är mycket medveten om situationen behöver förändras, men har ingen ork och ingen motivation. Kim berättar om sitt intresse för datorer, elektronik och musik. Kim klarar inte att åka med kollektivtrafik, utan är beroende av skjuts. Vid coachsamtal framkommer det att Kim inte kan komma på några egenskaper som hen besitter har och får med 1 Exsistres uppdrag är att utveckla verksamhet för unga vuxna med psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Målet är att 200 arbetslösa kvinnor och 200 arbetslösa män med specifika svårigheter får individualiserat stöd för att komma i arbete eller studier. Volymen avser hela projektperioden och hela projektet. Sida 5 av 13

sig övningar hem. Kim gör dessa övningar och får till sig flera egenskaper som hen inte har tänkt på innan. Efter mycket arbete är det dags att påbörja en arbetsprövning. Kim får i uppgift att leta fram olika företag där Kim tror att hen skulle trivas på. Till nästa möte har Kim lyckats få ihop en lista med olika företag. Vi kommer överens om att jag som coach tar första kontakten. Det är viktigt att få kontakt med ett företag med kort resväg med tanke på svårigheterna för Kim att åka kollektivt. I väntan på att hitta rätt arbetsplats börjar Kim i Balders vägledningsgrupp. Kim kommer till alla dessa tillfällen precis som till alla våra uppsatta möten. Detta är ovanligt för våra deltagare. Genom Arbetsförmedlingen hittar jag så småningom en praktikplats till Kim. Ett företag som söker praktikant som ska lägga in artiklar på deras hemsida. Tyvärr ligger företaget långt från Kims hem så här påbörjas ett arbete för att få Kim att kunna åka kollektivt. Vi åker tillsammans mellan Kims hem och företaget. Kim får stöttning både mentalt och praktiskt i resandet. Kim lär sig biljettsystemet och hur hen skall göra vid byten. Mötet hos arbetsgivaren blir väldigt positivt. Det känns som att de båda hittar varandra genom musik och dataintresse. Kim blir lite mer öppen. Kim startar praktik i slutet av april och vill börja på heltid. Kim får också information av arbetsgivaren att han håller på att expandera så om allt fungerar kan det bli en anställning på sikt. Jag hjälper Kim att ladda ner reseplanerare till telefonen och Kim tror att hen ska klara resväg på egen hand. Kim får stöttning från sin arbetsgivare att komma in i en bättre dygnsrytm. Jag och arbetsgivaren stöttar i att få Kim att ändra sitt beteende då det gäller sömn, kost, datoranvändande etc. Inledningsvis gör Kim sina arbetsuppgifter med sina hörlurar på och pratar inte med sina arbetskamrater. Arbetsgivaren pratar med Kim om att han strikt måste hålla sig till sina arbetsuppgifter den tid han är på jobbet. Kim får inte ordning helt på sin sömn och det blir fel på jobbet. Han har dock fullständig närvaro under praktiken och tar mer och mer kontakt med sina arbetskamrater. Efter lång praktik vill nu arbetsgivaren anställa Kim. Arbetsförmedlare har varit inkopplad genom återkoppling sedan arbetsprövningen startade och anställning planeras fr.o.m. den 1 februari eller 1 mars 2014. Som coach ser jag att det som varit framgångsfaktorer är framförallt Kims vilja, motivation till att komma ur sin situation vilket Kim inledningsvis inte trodde sig ha. Trots att det inneburit lång resväg, flera byten med kollektivtrafik och slutligen arbetsuppgifter som inte är inom Kims intresseområde har hen hela tiden kämpat för att komma över sina svårigheter. Kim har haft en god närvaro till våra möten, våra grupper och nu under hela arbetsprövningen. Arbetsgivaren och Kim har funnit varandra på ett bra sett och arbetsgivaren försöker påverka Kim till att välja ett annat levnadssätt på ett lite skämtsamt sätt som Kim tar till sig. Arbetsgivaren ser också det som händer på arbetsplatsen när Kim är trött men han kan också se det som fungerar och viljan hos Kim. Att från topp 10 att vara hemma kunna förändra till att det är 50/50 att vara på en arbetsplats känns som lyckat! Kvalitéts- och Förbättringsarbetet Under 2013 har metodutvecklingsarbetet haft fyra fokusområden där teamet har arbetat med ständiga förbättringar som utgångspunkt. Dessa är arbetsgivarkontakter, intro- och Sida 6 av 13

kartläggning, utvärdering och de som ej kommer. Övergripande har ett gemensamt arbete bedrivits för förbättrad samverkan på lednings- och organisationsnivå. Jämtegrering Utöver arbetet kring ständiga förbättringar har teamet fortsatt sitt förbättringsarbete genom jämtegreringsarbetet. Under 2013 har jämtegreringsfrågorna blivit en integrerad del i ordinarie metod. Exempelvis har varje förbättringsgrupp tagit ansats utifrån ett jämtegreringsperspektiv. Statistik, möten och också tillviss del verbal kommunikation analyseras idag utifrån ett genusperspektiv. Hälsa och Tillgänglighet Genomlysning av tillgängligheten har gjorts och arbetet med hälsoperspektivet fortlöper och har utvecklats under året med friskvårdsterapeut, kostkonsult, föreläsningar och AKTIV. Balder har under året ytterligare intensifierat arbetet med gruppverksamheter. Vid årets slut är grupperna välbesökta med ett efterfrågat innehåll. Kompetensutveckling Som kompetenshöjning inom Balders arbetsgrupp har medlemmarna vidareutbildat sig inom Supported Employment, Individuell Placement Support. En medlem har gått JGL inom ramen för Plug in och två medarbetare har gått Processledarutbildning inom Jämtegreringsarbete. Medarbetare har också under året gått utbildningar genom sina ordinarie arbetsgivare. Balder har fått besök av fler studiebesök under året samt också gemensamt med Exsistres övriga verksamheter varit i Danmark på studiebesök och medverkat i olika samverkansnätverk som ex Unga F på arbetsförmedlingen, frukostmöten på psykatrin mm. Resultat och måluppfyllelse Målet med Balder som komplement till myndigheternas insatser är att deltagaren genom de samordnade insatserna skall uppnå egen försörjning. Genom att insatserna är samordnade erbjuds deltagaren i högre grad relevanta åtgärder än om insatserna skall anpassas utifrån vad den enskilda myndigheten har att erbjuda. Vid start har den största andelen ersättning i form av försörjningsstöd från kommunen. En stor andel saknar helt ersättning och försörjs av exempelvis föräldrar, partner, vänner eller kriminalitet. Av de 54 (61) ärenden (21 kvinnor och 33 män) som har avslutats under 2013 har 39 (45) % egen försörjning vid avslut. Den största förändringen är från försörjningsstöd från kommunen till egen försörjning. Det är helt rimligt att resultatet är lägre än tidigare år då målgruppen som startat initialt bedöms längre från arbete eller studier. En stor förändring är de som när de kommer in i verksamheten helt saknar försörjning. Här har det gjorts en 100 % förflyttning till försörjning av något slag. En förutsättning för att kunna leva ett vuxet liv och ha förutsättningar till att kunna göra de val som krävs för att kunna ta eget ansvar över sitt liv. Sida 7 av 13

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% FÖRE EFTER Sjukpenning Egen försörjning Saknar försörjning Försörjningsstöd Aktivitetsstöd Aktivitetsersättning Precis som i andra verksamheter som förbundet finansierar är långa inskrivningstider gynnsamt. Det som är tydligt är att de deltagarna som varit inskrivna länge i högre grad avslutas till ett lyckat resultat såsom till arbete, studier eller som aktuella hos arbetsförmedlingen. När deltagaren startar i Balder ställs två frågor. Dels hur personen upplever sin livssituation just nu (100-gradig skala) och dels hur personen ser på sina möjligheter att få ett arbete (10 gradig skala). Dessa resultat följs upp för att säkerställa att insatserna i verksamheten förflyttar deltagaren framåt. Brist på framtidstro är mycket vanlig hos Balders deltagare. Resultatet från fråga ett presenteras i tabell nedan. Hur deltagaren upplever sin livssituation vid start och avslut: 2 14 12 10 8 6 4 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 start avslut 2 Lila stapel visa alla påbörjade. Grön stapel endast avslutade. Detta innebär att det är betydligt fler personer i de lila staplarna. Deltagarna upplever en tydlig förbättrad livssituation efter deltagande i Balder. Sida 8 av 13

Hur deltagaren ser på möjligheten att få ett arbete. 3 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 start avslut Hur deltagaren ser på nyttan av att fått ta del av insatsen. Femgradig skala som deltagaren svarar på vid avslut. 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 Balder Exsistre Balder och BalderExsistre Tkr Budget Personalkostnader 3 375 3 429 Övrigt, lokal, handledning, administrativa kostnader 402 700 Totalt 3 777 4 129 3 Lila stapel visa alla påbörjade. Grön stapel endast avslutade. Detta innebär att det är betydligt fler personer i de lila staplarna. Deltagarna har större hopp om arbete efter deltagande i Balder. För några innebär det att de fått insikt i vilka svårigheter deras funktionshinder ger på arbetsmarknaden. Sida 9 av 13

AKTIV Verksamheten syftar till att förbättra personers hälsa genom träning på gym och därmed påverka arbetsförmågan i positiv riktning. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och som en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Verksamheten består av ett introduktionssamtal samt fysisk träning under i snitt 12 veckor, två dagar i veckan. Deltagarna har möjlighet att delta i en föreläsningsserie om stresshantering och hälsa med fokus på kost och motion. Sex stycken sjukgymnaster fördelat på fem kommuner (tre män och tre kvinnor) ansvarar för den fysiska aktiviteten medan föreläsningarna ges av en psykolog och en diplomerad friskvårdsterapeut/kostkonsult. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta sig till träningen och därmed korta/undvika sjukskrivning, återfå/öka arbetsförmågan samt ta ett större ansvar för sin hälsa framgent. Verksamheten har finansierats av Samordningsförbundets sedan 1 januari 2007. Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare för AKTIV. Resultat och måluppfyllelse Ohälsotalet för samtliga län i Sverige är 32,0 för kvinnor och 22,1 för män. Denna fördelning speglas även i verksamheten då vi kan se att deltagandet i Aktiv representerar fler kvinnor än män. 4 Under 2013 har 328 (342) individer deltagit i AKTIV, fördelat på 222 kvinnor och 106 män. 100% 80% 60% 40% 20% Egen försörjning Saknar försörjning Försäkringskassa Arbetsförmedling Kommun 0% Försörjning IN Försörjning UT 4 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade personer mellan 16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar dvs TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Statistiken baseras på Försäkringskassans datalager STORE som i sin tur baseras på de administrativa registren. Sida 10 av 13

Huvuddelen remitteras från vården och uppbär ersättning från sjukvården. Trots att huvudsyftet för verksamheten inte är att förflytta deltagaren från offentlig försörjning så är det tydligt att flera deltagare under deltagandet erhåller egen försörjning. Främst är förflyttningen från kommunens försörjningsstöd. Majoriteten av de som påbörjar AKTIV fullföljer träningsperioden. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt ser en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, de beskriver även att de kan minska sin medicinering och att deras sömn förbättrats avsevärt, faktorer som är förutsättningar inför fortsatt lyckad arbetsrehabilitering. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är för kort är AKTIV en utmärkt förrehabiliterande insats då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen samt låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen och nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då förhoppningsvis lättare att ta. AKTIV Tkr Budget Personal 724 750 Lokal 300 325 Övrigt 26 80 Totalt 1 050 1155 Försäkringskassan på vårdcentral Samverkan på vårdcentralen består av att en försäkringskassetjänsteman förlägger en del av sin arbetstid på vårdcentral, ca en dag/vecka och vårdcentral. Verksamheten vänder sig till alla patienter som sjukskrivs på vårdcentralen och uppbär ersättning från Försäkringskassan med speciellt fokus på de individer vars rehabilitering och återgång till egen försörjning riskerar att försenas om inte samverkan mellan berörda organisationer kommer till stånd. Impuls i det enskilda ärendet kan såväl komma från behandlarna på vårdcentralen som från Försäkringskassan eller individen själv. Avsikten med verksamheten är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förebygga eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt underlätta kommunikation och kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer/myndigheter. Vidare förväntas den nära dialogen mellan parterna att leda till en mer korrekt och snabb handläggning och förbättrad och mer effektiv arbetsmetodik hos de samverkande parterna. Sida 11 av 13

Arbetsformer och metodutveckling Arbetsformerna till denna typ av samverkan är anpassade utifrån de specifika förutsättningar som finns på varje vårdcentral. En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultationer i enskilda ärenden. Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att effektivisera sjukskrivningsprocessen, är ett av de mest centrala arbetssätten. Det är också viktigt att det förs en dialog på en mer generell plan för att komma fram till en mer enhetlig uppfattning kring kraven på de medicinska underlag som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. Resultat och måluppfyllelse Under 2013 har 931 (491) ärenden varit aktuella för konsultation på de aktuella vårdcentralerna. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansiering medför att avstämningsmöten genomförs snabbare. Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. Det är svårt att mäta i vilken mån insatsen förhindrar/förkortar sjukskrivning men vad som dock är klart är att kunskapsöverföringen främjas av arbetsmetodiken. Budgeterade medel om 200 000 kr stämmer överrens med utfallet. Fk på Vc Tkr Budget Personalkostnader inkl. aktivitetsansvarig 200 200 Totalt 200 200 Sida 12 av 13

Smärtgruppen Samordningsförbundet har i samarbete med hälsodisken i Partille anordnat sex fristående träffar med temat Att leva med smärta under verksamhetsåret 2013. Deltagarna har getts möjlighet att träffa andra individer med liknande problematik. Gruppen leds av en legitimerad psykoterapeut. Målgruppen är individer med smärtproblematik i alla Samordningsförbundets ingående kommuner. Ca. 91 deltagare har besökt verksamheten. Samordningsförbundet har finansierat personalkostnader om 20 000 kr. Uppföljning av verksamhet och projekt 2013 Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område jan-dec budget jan-dec helår budget jan-dec (aktuell) helår Ledning -252-250 -2-250 Information/Utveckling -45-50 5-50 AKTIV -1 050-1 155 105-1 030 Individsamverkansteamet -1 629-2 900 1 271-2 900 Grön Rehabilitering -156-150 -6-150 Kompetensutveckling -105-100 -5-100 Uppföljning/Utvärdering -103-100 -3-100 Balder & Exsistre -3 777-3 978 201-3 978 FK på VC -200-200 0-200 Gemensamt - kansli -1 727-1 750 23-1 750 Övrigt -67-167 100-167 Totalt -9 111-10 800 1 689-10 800 De totala kostnaderna per område är tagna ur resultatet för varje område. Dessa stämmer dock inte överens med de totala kostnaderna för hela Samordningsförbundet. Denna differens på 37000 kr kvarstår efter konsultation med både programsupport och revisor. Vi valde ändå att använda oss av dessa kostnader då de ger en mer rättvisande bild av kostnaderna vi haft under året. Sida 13 av 13