Förutsättningar för framtidens vård och omsorg Resultat från SNAC-studien m fl studier av åldrande, vårdbehov och omsorg Mårten Lagergren, Stockholms läns äldrecentrum
SNAC Swedish National study on Ageing and Care 2
Syfte Att genom att följa ett stort antal äldre personer över tiden studera åldrandet och de äldres livssituation samt uppkomsten av behov av vård och omsorg Att genom att följa de samlade insatserna för de äldre från ett individperspektiv studera vilken vård och omsorg dessa personer erhåller i förhållande till sina behov 3
Datainsamling i fyra områden Skåne: Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby, Ystad Blekinge: Karlskrona Stockholm: Kungsholmens stadsdel Hälsingland: Nordanstig 4
Befolkningsdelen design I varje område följs en stor, representativ panel av äldre i olika åldersgrupper över tiden Panelen består av personer i åldrarna 60, 66, 72, 78, 81, 84, 87, 90, 93, 96 år De i åldrarna 60-78 år undersöks vart sjätte år, de äldre vart tredje år 5
Vårdsystemdelen longitudinell, individbaserad insamling av uppgifter avseende - alla kontakter med kommunens och landstingets äldrevård - för samtliga äldre inom det aktuella området. 6
Livslängd och hälsa - Har vi fått friska eller sjuka år? 7
Befolkningsprognos 2010-2050 1400000 1200000 1000000 800000 65-74 år 75-84 år 600000 85 - år 400000 200000 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern 9
Tre hypoteser om den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa 10
Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor 25,0 20,0 LE65 15,0 LE70 LE75 10,0 LE80 LE85 5,0 0,0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män 25,0 20,0 LE65 15,0 LE70 LE75 10,0 LE80 LE85 5,0 0,0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsn.indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex
Hälsoutveckling enl ULF Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex
Nya friska år till livet 25 20 15 10 Återstående medellivslängd - kvinnor Återstående medellivslängd - män Hälsorelaterad medellivslängd - kvinnor Hälsorelaterad medellivslängd - män 5 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 15
Vad ligger bakom den positiva hälsoutvecklingen? Förbättrade levnadsvillkor Möjligheter till en mer hälsosam livsstil Hälso- och sjukvård Läkemedel
Riskfaktorer Rökning Övervikt För mycket alkohol Stress Stillasittande Felaktig kost..
Friskfaktorer Motion Normal vikt Social och kulturell aktivitet Gemenskap Allsidig kost Regelbundna vanor MENINGSFULLHET
GRUNDBULTEN Det måste kännas meningsfullt att leva och sköta sin hälsa! Den goda hälsan skapas i samspelet mellan individen, näromgivningen och samhället
Äldres liv och hälsa - i allt väsentligt en positiv utveckling
Andel ensamboende 2001 och 2007, % 100 90 80 70 60 50 40 År 2001 År 2007 30 20 10 0 Män 60-78 år Män 81-87 år Män 90+ år Kvinnor 60-78 år Kvinnor 81-87 år Kvinnor 90+ år 21
Andel som ofta känner sig ensam 2001 och 2007, % 50 45 40 35 30 25 20 År 2001 År 2007 15 10 5 0 Män 60-78 år Män 81-87 år Män 90+ år Kvinnor 60-78 år Kvinnor 81-87 år Kvinnor 90+ år 22
Andel som dricker alkohol 2+ ggr per vecka 2001 och 2007, % 60 50 40 30 Storstad 2001 Storstad 2007 Mindre stad och land 2001 Mindre stad och land 2007 20 10 0 Män 60-78 år Män 81-87 år Män 90+ år Kvinnor 60-78 år Kvinnor 81-87 år Kvinnor 90+ år 23
Andel med nedsatt kognition (minnesproblem) 2001 och 2007, % 50 45 40 35 30 25 20 2001 2007 15 10 5 0 Män 60-78 år Män 81-87 år Män 90+ år Kvinnor 60-78 år Kvinnor 81-87 år Kvinnor 90+ år 24
Andel som ej är nedstämda 2001 och 2007, % 100 90 80 70 60 50 40 2001 2007 30 20 10 0 Män 60-78 år Män 81-87 år Män 90+ år Kvinnor 60-78 år Kvinnor 81-87 år Kvinnor 90+ år 25
Andel som tycker att livet just nu är bra eller ganska bra 2001 och 2007, % 100 90 80 70 60 50 40 30 Storstad 2001 Storstad 2007 Mindre stad och land 2001 Mindre stad och land 2007 20 10 0 Män 60-78 år Män 81-87 år Män 90+ år Kvinnor 60-78 år Kvinnor 81-87 år Kvinnor 90+ år 26
Vad har hänt med äldreomsorgen? Får färre hjälp idag än för 15-20 år sedan? Prioritering av de med större behov på bekostnad av de med mindre? Har de med större behov har fått ökade insatser? Krav på större anhöriginsatser? Ökad belastning på personalen genom större vårdtyngd? Har de äldres hälsa förbättrats?
Äldreomsorgens kostnadsutveckling 1985-2010 - en uppdelning på förändringar i befolkning, hälsa, insatser och kostnader per insats
Antal äldre personer i befolkningen 1985-2010, tusental Tusental 2000 1800 1737 1600 1400 1200 1454 1985 1990 1000 800 832 937 1995 2000 600 499 549 2005 400 251 2010 200 122 0 65-74 år 75-84 år 85 - år Samtliga, 65+
Fördelning på grad av ohälsa enligt ULF-undersökningen, samtliga 65+ (år 2010 uppskattat genom extrapolation 1985-2005 ) 70% 64% 60% 54% 50% 1985 40% 1990 1995 30% 20% 25% 21% 21% 15% 2000 2005 2010 10% 0% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa
Antalet personer med äldreomsorg 1985-2010 Hemtjänst Å-hem /serv.boende; D:o inkl. Särskilt boende exkl. S:a S:a heldygn- ord.boende Särskilt boende korttidsvård Servicehus servicehus Långvård hemtjänst omsorg 1985 175600 81800 33500 48300 44500 209100 92800 1990 158200 76700 39800 36900 43100 198000 80000 1995 123400 129800 46500 4100 169900 87400 2000 120500 118300 128100 46000 82100 3000 166500 85100 2005 135000 100400 109100 20000 89100 2000 155000 91100 2010 158700 90900 103000 10000 93000 1000 168700 94000
Andelar med olika former av svår funktionsnedsättning och genomsnittligt SNAC-index per boendeform. StockholmSNACundersökningen 2008, procent Ordinärt Service- Heldygnsboende boende omsorg Andel med minst ett ADL-beroende 53 74 97 Andel beroende i samtliga ADL 6 13 46 Andel svårt kognitivt nedsatta 11 10 64 Andel med svåra rörelsehinder 28 42 63 Andel med svår urininkontinens 10 21 62 Andel med svår faecesinkontinens 4 8 44 Genomsnitt SNAC-index 3,30 5,18 13,13
Andelen av befolkningen 65 år och äldre med hemtjänst per åldersgrupp, 1985-2010 45% 43% 40% 35% 30% 32% 1985 1990 25% 21% 1995 20% 2000 15% 10% 6% 12% 14% 10% 2005 2010 5% 2% 0% 65-74 år 75-84 år 85 - år Samtliga
Andelen av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende med heldygnsomsorg per åldersgrupp, 1985-2010 40% 35% 36% 1985 1990 30% 1995 2000 25% 20% 22% 2005 2010 15% 10% 5% 8% 5% 6% 5% 1% 1% 0% 65-74 år 75-84 år 85 - år Samtliga
Fördelning på insatser i äldreomsorgen 65-74 år, 1000-tal personer 2010 2005 2000 Utan insatser 1995 1990 Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg 1985 0 200 400 600 800 1000
Fördelning på insatser i äldreomsorgen 75-84 år, 1000-tal personer 2010 2005 2000 Utan insatser 1995 1990 Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg 1985 0 100 200 300 400 500 600 700
Fördelning på insatser i äldreomsorgen 85 år och äldre, 1000-tal personer 2010 2005 2000 Utan insatser 1995 1990 Insatser i ord.boende o serv.boende Särsk.boende m heldygnsomsorg 1985 0 50 100 150 200 250 300
Andelen av befolkningen 65 år och äldre med hemtjänst per grad av ohälsa, 1985-2010 25% 23% 22% 20% 17% 18% 18% 1985 15% 1990 1995 10% 8% 2000 2005 5% 2010 0% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa
Genomsnittligt antal beviljade veckotimmar hemtjänst per grad av ohälsa, 1985-2010 12 10,9 10 8 6,8 7,3 7,4 1985 1990 6 5,0 1995 4 4,1 4,1 3,8 2000 2005 2 2010 0 Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa Samtliga
Andelen av befolkningen 65 år och äldre i särskilt boende med heldygnsomsorg per grad av ohälsa, 1985-2010 30% 25% 24% 20% 20% 1985 1990 15% 1995 2000 10% 7% 7% 2005 5% 2010 0% 1% 1% Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa
Kostnader för äldreomsorgen (standardpriser) uppdelat på åldersgrupper, 1985-2010, mrd.kr 120 Tusental miljoner 100 89,9 96,0 80 1985 1990 60 53,5 1995 40 39,6 38,2 32,0 2000 2005 20 12,1 10,5 2010 0 65-74 år 75-84 år 85 - år Samtliga
Kostnader för äldreomsorgen (standardpriser) uppdelat på grad av ohälsa, 1985-2010, mrd.kr. 120 Tusental miljoner 100 89,9 96,0 80 1985 1990 60 54,0 59,2 1995 40 2000 24,9 28,6 2005 20 11,0 8,2 2010 0 Ingen el. lätt ohälsa Måttlig ohälsa Svår ohälsa Samtliga
Inverkan av befolkningsutvecklingen Beräknade kostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp givet oförändrad ohälsa, 1985-2010, 1000-tal milj. kr 140 126,4 120 100 80 60 40 42,9 39,6 38,2 68,3 89,9 1985 1990 1995 2000 2005 2010 20 12,1 15,2 0 65-74 år 75-84 år 85+ år Samtliga
Inverkan av hälsoutvecklingen Beräknade kostnader för äldreomsorgen per åldersgrupp givet oförändrad befolkning, 1985-2010, 1000-tal milj.kr Tusental 100 90 89,9 80 70 66,8 1985 60 1990 50 1995 40 39,6 38,2 2000 30 30,9 27,0 2005 20 10 12,1 8,9 2010 0 65-74 år 75-84 år 85 - år Samtliga
Slutsatser Längre livslängd och bättre hälsa hos de äldre har medfört att behoven och insatserna av äldreomsorg förskjutits mot högre ålder Äldreomsorgen har skurits ner under perioden i förhållande till antalet äldre personer men inte i förhållande till antalet äldre personer med behov En kraftig ransonering 1985-2000 har till en del kompenserats under perioden 2000-2010 men inte mycket tillskott för ökad kvalitet
Äldreomsorgens debutanter En beskrivning av de personer som under ett år för första gången får äldreomsorg med utnyttjande av longitudinella data från SNAC-K, vårdsystemdelen Mårten Lagergren
Äldreomsorgens debutanter Personer, som ett visst år för första gången mottar kommunal äldreomsorg i form av hemtjänst eller långvarig hemsjukvård i ordinärt boende eller serviceboende eller får beslut om särskilt boende med heldygnsomsorg
Analysens syfte Beskriva äldreomsorgens debutanter med avseende på ålder, kön, sam/ensamboende, olika former av funktionsnedsättning och ohälsa samt informella insatser och beviljat bistånd (hemtjänst, boendeform) Följa dessa personer över tiden med avseende på dödlighet, behovsutveckling samt flyttningar och informella resp. beviljade insatser.
Data och metod Individdata från SNAC-K, vårdsystem-delen, 2003-2012 avseende läget per den 1 mars varje år. Registreringar erhållna vid biståndsbedömning, genom tvärsnittsundersökningar (särskilt boende) samt genom samkörning med dödsfallsregister - sammanfört i ett kumulativt register. Tre initiala årgångar sammanslagna, tot. 1350 obs. Uppföljning efter ett, tre och sex år
Resultat Debuten i äldreomsorgen kan åtminstone för ensamstående - sägas markera inträdet i den fjärde åldern. På Kungsholmen sker detta vid hög ålder - ca 84år Knappt en fjärdedel av debutanterna kommer direkt till säbo /heldygn. Efter tre år har hälften av äldreomsorgens debutanter avlidit, efter sex år återstår cirka en fjärdedel. Efter sex år hade en tredjedel av de överlevande som initialt var i ordinärt boende flyttat till säbo/heldygn
Resultat, forts. Som genomsnitt är debutanterna beroende i fyra av fem IADLaktiviteter, hälften är beroende i minst en PADL-aktivitet, en tredjedel är svårt rörelsehindrade och en av sex svårt kognitivt nedsatta. Drygt en fjärdedel får informella serviceinsatser, andelen med make/maka-insatser och med informella omvårdnadsinsatser är betydligt lägre. Graden av funktionsnedsättning ökar starkt med tiden. Hälften av de överlevande efter sex år har tre eller fler ADL-beroenden och tre av tio är svårt kognitivt nedsatta. SNAC-index ökar med i genomsnitt 0,9 enheter per år
Fördelning av debutanterna på boendeform resp. avslut och död per initial boendeform - efter tre år Säbo- heldygn Ordinärt boende Serviceboende Ordinärt boende Serviceboende Säbo- heldygn Avslut Död 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Äldreomsorgens debutanter - Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning över tiden ord. boende
Äldreomsorgens debutanter - utveckling av andelen med informella insatser, ord.boende
Äldreomsorgens debutanter - Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning över tiden säbo/heldygn
Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning för sexårsöverlevare som flyttat till säbo/heldygn
Genomsnittlig utveckling av olika former av funktionsnedsättning för sexårsöverlevare, som är kvar i ord.boende/serviceboende
Genomsnittlig utveckling av psykisk status för sexårsöverlevare, som flyttat till säbo/heldygn
Genomsnittlig utveckling av psykisk status för sexårsöverlevare, som är kvar i ord.boende/serviceboende
Resultat, forts. De överlevare som under de sex åren flyttar till säbo/heldygn har en mycket sämre utveckling i så gott som alla avseenden än de som bor kvar i ord.boende eller serviceboende. Förändringen verkar vara kopplad till flyttningsåret. Preliminära analyser antyder att det är både orsak och verkan en stor del av försämringen ligger före flyttningen, men också mycket efter!
Begränsningar Resultatet bygger på Kungsholmsdata med en avvikande socio-ekonomisk sammansättning än genomsnittligt för riket nedgången i livets slutskede torde dock vara mer biologiskt än socio-ekonomiskt betingad Data avser läget per den 1 mars varje år. Förändringar i mellantiden är ej registrerade. Detta medför bl a underskattning av dödligheten i säbo/heldygn
Äldreomsorgens dynamik För att kunna planera, styra och följa upp den kommunala äldreomsorgen måste man förstå dess dynamik! Longitudinella data och analyser ger unika möjligheter till detta
De mest sjuka äldre Definition: Personer med omfattande hälsooch sjukvård och omfattande äldreomsorg Omfattande sjukvård: - 19 vårddagar eller - 3 eller fler vårdtillfällen eller - 7 eller fler besök hos specialistläkare Omfattande äldreomsorg: - >25 timmar hemtjänst per månad eller - särskilt boende med heldygnsomsorg
De mest sjuka äldre: Fördelning på vård- och omsorgsgrupper Andel av de äldre Grupp 0 Ej omfattande sjukvård Ej äldreomsorg 72% Äldreomsorg, men ej omfattande 5% Summa ej omfattande sjukvård och ej omfattande äldreomsorg (grupp 0) 77% Grupp 1 Omfattande sjukvård Ej äldreomsorg 12% Äldreomsorg, men ej omfattande 2% Summa omfattande sjukvård men ej omfattande äldreomsorg (grupp 1) 14% Grupp 2 Ej omfattande sjukvård Omfattande äldreomsorg, ord. boende 3% Omfattande äldreomsorg, säbo 5% Summa ej omfattande sjukvård men omfattande äldreomsorg (grupp 2) 8% Grupp 3 Omfattande sjukvård Omfattande äldreomsorg, ord. boende 1% Omfattande äldreomsorg, säbo 0% Summa Summa omfattande sjukvård och omfattande äldreomsorg (grupp 3) 2% Summa 100%
De mest sjuka äldre: Fördelning på åldersgrupper per vård- och omsorgsgrupp 70% 60% 50% 40% 30% 20% 65-74 years 75-84 years 85+ years 10% 0% Care-group 0 Care-group 1 Care-group 2 Care-group 3
De mest sjuka äldre: Fördelning på kön och ensam/samboende per vård- och omsorgsgrupp 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Men Living alone Men Co-habitating Women Living alone Women Co-habitating 10% 0% Care-group 0Care-group 1Care-group 2Care-group 3
Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Avlidna Ej omfattande omsorg Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård Omfattande omsorg + Omfattande sjukvård 30% 20% 10% 0% Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo 0 år 1 år 3 år 6 år
Omfattande omsorg och omfattande sjukvård vid start 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Avlidna Ej omfattande omsorg Omfattande omsorg, ej omfattande sjukvård Omfattande omsorg + Omfattande sjukvård 20% 10% 0% Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo Säbo Ordbo 0 år 1 år 3 år 6 år
Det var allt för den här gången - Tack för uppmärksamheten!