Uppslaget PATENT IMMATERIALRÄTT. DESSUTOM: VARUMÄRKESSKYDD / UPPHOVSRÄTT / INTERVJUMED DAVID HEDMAN, WeSC / m.m. HUR SKYDDAR DU DIN IDÉ? sid.

IMMATERIALRÄTT SKYDD FÖR UPPFINNING & UTVECKLING Uppslaget sid. 21 PATENT HUR SKYDDAR DU DIN IDÉ? Läs mer på sid. 8 DESSUTOM: VARUMÄRKESSKYDD / UPPHOVSRÄTT / INTERVJUMED DAVID HEDMAN, WeSC / m.m. Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 1 2013-10-14 19:23

Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På www.svensktnaringsliv.se/skola hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 2 2013-10-14 19:23

Uppslaget IMMATERIALR ÄTT SKYDD FÖR UPPFINNING & UTVECKLING Uppslaget ger en introduktion till immaterialrätten och dess fyra huvudområden; patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. Dessa områden har det gemensamt att de finns till för att uppmuntra till utveckling genom att ge den som skapar och tänker nytt en särskild rätt att använda sitt verk. Uppslaget ger grundläggande kunskaper i ämnet, men syftar framförallt till att skapa diskussion och nyfikenhet. INNEHÅLL VARUMÄRKESSKYDD IMMATERIALRÄTT: SPELREGLER FÖR INNOVATION PATENT DESIGNSKYDD INTERVJU: DAVID HEDMAN, WeSC OM SVENSKT NÄRINGSLIV 2 4 8 12 14 16 18 21 22 23 YTTERLIGARE UPPGIFTER INTERVJU: CHRISTOFER SUNDBERG, AVALANCHE STUDIOS KOMPLEMENT TILL IMMATERIALRÄTTEN UPPHOVSRÄTT LITEN ORDLISTA 3. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 3 2013-10-14 19:23

IMMATERIALRÄTT: SPELREGLER FÖR INNOVATION Är du intresserad av mode och design? Tror du att ditt liv påverkas av teknisk och medicinsk utveckling? Är du intresserad av film, musik eller litteratur? Om du svarar ja på någon av de frågorna kan det vara intressant att veta lite om de spelregler som gäller för skapande, spridande och skyddande av nya idéer och verk. Immaterialrätten som de samlade reglerna kallas är en viktig förutsättning för verksamheter där människor tänker och skapar nytt. innovationer och Immateriella tillgångar Innovation är att skapa nya, bättre eller effektivare produkter, arbetssätt eller tjänster som kommer till användning. Till skillnad från en traktor eller en guldklimp så är själva den nya kunskapen som skapas immateriell. Enkelt uttryckt innebär det att den inte går att ta på. Kunskap, eller intellektuellt kapital som det SVÅR A OR D? Ordlista på sid 23! = ibland kallas, skiljer sig också från materiella ting genom att den kan användas av många personer samtidigt och inte tar slut. En bra låt kan överleva för evigt och kan spelas samtidigt på tusentals ställen över hela världen. Detta gör att kunskap inte kan låsas in i kassaskåp som pengar eller skyddas med avancerade larmsystem. För att skydda smarta idéer, uppfinningar och andra immateriella tillgångar krävs andra lösningar. Vad innebär skyddet? Immaterialrätten kan ses som en överenskommelse mellan samhället och personen bakom exempelvis uppfinningen, konstverket eller designen. Uppfinnaren eller konstnären får ensamrätt på sin idé och ges därför möjlighet att tjäna pengar på den i utbyte mot att kunskapen offentliggörs. Det är viktigt att inte missförstå ordet ensamrätt då det lätt leder tankarna fel. Det betyder inte att uppfinnaren får hindra andra att ta del av den nya kunskapen bakom idén eller uppfinningen. Ensamrätten innebär inte heller att uppfinnaren har rätt att använda sin produkt hur hon vill. En uppfinning kan ju till exempel vara förbjuden att använda på ett visst sätt på grund av etiska eller djurrättsliga skäl. Ensamrätten ger alltså ingen obegränsad frihet till den som får den, utan en rätt att hindra andra att utnyttja verket eller uppfinningen yrkesmässigt eller kommersiellt. Från ensamrätten finns det också flera undantag, främst för privat bruk. Till exempel kan du kopiera din favoritlåt till ditt syskon, eller sy en tröja till dig själv med en kopia av ett känt mönster. Syftet med immaterialrätten Grundidén är att den som skapar något nytt under en tid måste få särskilda rättigheter och möjligheter att använda sin uppfinning eller sitt verk. Annars skulle belöningen för att tänka nytt bli för låg jämfört med att kopiera. För trots att kunskapen kan kopieras tusen gånger om så finns inte skaparnas och tänkarnas tid, talang och resurser i samma obegränsade mängd. Immaterialrätten gör att kunskap kan spridas och samhället utvecklas eftersom människor och företag kan satsa tid och pengar på att just tänka, göra och uppfinna nytt. Och framförallt, eftersom de vågar offentliggöra sina uppfinningar så kan vi alla ta del av dem. 4. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 4 2013-10-14 19:23

5. Uppslaget Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 5 I M M AT E R I A L R ÄT T 2013-10-14 19:23

Kunskap som sprids Det immaterialrättsliga skyddet är inte till för att gömma undan kunskapen. Ett visst skydd gör tvärtom att människor vågar sprida sin kunskap och sina uppfinningar utan rädsla för att andra ska åka snålskjuts på deras idéer. Utan immaterialrätt skulle det vara riskabelt för dig och andra att lägga ner engagemang och resurser på en idé som kan kopieras av någon annan så fort den blir offentlig. Internationella exempel på immaterialrättens betydelse Indien är ett bra exempel för att illustrera immaterialrättens betydelse för innovation och utveckling. För bara något årtionde sedan förlorade Indien en stor andel av sina skarpaste studenter och forskare till utlandet. En av orsakerna till detta var att deras hårda arbete lätt kunde kopieras och exploateras i hemlandet eftersom Indien då hade en svag immaterialrätt. Det gjorde också att många internationella företag var tveksamma till att satsa på forskning i Indien. En förstärkning av immaterialrätten har varit mycket viktig för den högteknologiska industri som nu växer fram i Indien och har även gjort att fler och fler utländska företag väljer att satsa pengar på forskning i landet. I de länder som fortfarande har en outvecklad eller svag immaterialrätt råkar talanger och nytänkare ofta ut för att deras idéer kopieras. Det blir svårt att leva på det man skapat, vilket leder till att färre människor satsar på att utveckla nya produkter och tekniker som många gånger kräver omfattande resurser i form av tid och eller pengar innan de kan realiseras. Ibland är dessa områden svåra att skilja från varandra och ofta omfattas en produkt av flera skydd. Ett exempel på en sådan produkt är solglasögon där funktionen (att skydda ögonen mot solen) kan vara skyddad av ett patent, men där även designen och varumärket kan vara skyddade. Spännande frågor Immaterialrätten skiljer sig åt mellan olika länder och det finns många olika åsikter om hur regelverken kan utvecklas. Det finns flera exempel på hur individer och företag i samarbeten utvecklar nya sätt att använda immaterialrätten. Några sådana exempel på andra sätt att både skydda och utveckla idéer hittar du på sidan 22. Nya idéer, tankar och tekniska lösningar påverkar hur vi lever, jobbar och bor. Därför är det självklart viktigt vilka regler som gäller och bör gälla nästa gång någon får en fantastisk idé eller bara kommer på ett nytt sätt att göra vardagen lite enklare eller roligare. DET FINNS MILJONTALS VARUMÄRKEN I VÄRLDEN. Immaterialrättens olika delar Ordet immaterialrätt betyder alltså den rätt som man kan ha till immateriella tillgångar saker som inte går att ta på. Konkret består den av ett antal lagar som syftar till att skydda bland annat design, vetenskap, kultur och varumärken. Immaterialrätten brukar delas upp i följande fyra huvudområden: DESIGNSKYDD PATENT VARUMÄRKESSKYDD UPPHOVSR ÄTT 6. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 6 2013-10-14 19:23

S v e n s k-amerik a n E N g ideon s u n dbäck är b lix tl å s et s v er klig a in novatör U pphovs rätten u pps tå r i samma s e ku n d som v er ket s k a pa s UTA N e n g e nomtä n k t de s ig n s ku lle var ke n klä der eller prylar s e s peciellt ku l ut. b D I SKUSS I ONSF R ÅGO R 1 Det behövs givetvis mer än bara lagar och regler för att skapa förutsättningar för innovation. Vilka andra villkor tror du är viktiga för att människor ska kunna få utlopp för kreativa tankar och idéer? 2 Vad är fördelarna med möjligheten att kunna välja att skydda sin uppfinning eller sitt skapande? 3 Vad skulle det få för följder för oss i Sverige om det skulle vara särskilt svårt att få skydd för nya idéer här? 4 Hur skulle du själv tänka kring möjligheten till skydd om du uppfunnit något? 7. Uppslaget Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 7 I M M AT E R I A L R ÄT T 2013-10-14 19:23

PATENT Röntgentekniken, glödlampan och smartphonen är alla exempel på innovationer som utvecklat samhället och gjort våra liv både enklare och roligare. Patentskyddet är tänkt att uppmuntra människor och företag att lägga ner tid och energi på att fundera ut uppfinningar som ger nya tekniska lösningar på problem. Ensamrätt i utbyte mot spridning När du får ett patent innebär det att du får en ensamrätt för att under en tid utveckla, förfina och marknadsföra en uppfinning. I utbyte mot ensamrätten måste uppfinningen göras offentlig. På så sätt kan vi alla ta del av den nya lösningen, lära oss av den och kanske till och med vidareutveckla den. Vem får patent och för vad? Ibland används ordet patent lite slarvigt som synonym för ensamrätt. Patent är dock enkelt uttryckt skydd för en lösning på ett tekniskt problem. Patent kan fås för helt nya produkter eller metoder, men också för nya sätt att använda gamla saker. Grundtanken är att du bör få en särskild rätt till en uppfinning om du lägger ner tid och energi på att tänka ut en smart idé. För att någon ska vilja satsa pengar på något som tar tid och är dyrt att utveckla krävs att den som skapar ges vissa rättigheter. Annars skulle det ju vara mycket lönsammare att stå bredvid och ge sig in i matchen först när någon annan har tagit riskerna. Utan patent riskerar vi att uppfinnarna skulle vilja dölja kunskapen om den tekniska förbättring som åstadkommits. Patent ska alltså stimulera nytänkande och på så sätt uppmuntra personer och företag att bidra till samhällsutvecklingen. Att sprida kunskap Ordet patent kommer från patere, som är latin och ungefär betyder öppna upp. Patent och resten av immaterialrätten ska inte vara till för att stänga in information, utan för att uppmuntra till att kunskap sprids och utvecklas. Därför är det ett krav att den som ansöker om patent också måste lämna in detaljerad information om uppfinningen. Denna information får vem som helst ta del av. Det garanterar att andra kan bygga vidare på kunskapen. Ta till exempel ett nytt läkemedel: För att få patentet måste forskningen och prövningarna av läkemedlet redovisas öppet, och när skyddstiden går ut kan andra företag producera och sälja samma läkemedel. Och redan under själva skyddstiden är det fullt tillåtet för andra människor och företag att använda den kunskap som patentet skyddar för forskning och experiment. = KORT OM PATENT Patent gör att du > får ensamrätt på att utnyttja en lösning på ett tekniskt problem, det vill säga att du kan hindra andra från att använda din uppfinning > får skydd mot otillåten kopiering och försäljning av din uppfinning yrkesmässigt Patent gäller > så snart du fått din ansökan godkänd > i maximalt 20 år > för uppfinningar som är nya, och som inte är självklara Patent innebär inte > en automatisk rätt att använda en uppfinning. Vissa uppfinningar kan vara förbjudna att använda även om de beviljats patent, för att en viss användning strider mot andra lagar Patentsystemet syftar till att > uppmuntra innovation och kreativitet > driva samhällsutvecklingen framåt på ett lyckat patent 8. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 8 2013-10-14 19:23

Någr a timm a r för sent På eftermiddagen 14 juli 1876 lämnade Elisha Gray in sin ansökan om patent på telefonen till det amerikanska patentverket. Det fanns bara ett problem: några timmar tidigare hade Graham Bell lämnat in en liknande ansökan. Om Gray varit ute en dag tidigare skulle han förmodligen ha varit världsberömd. Istället är Bell för alltid känd som mannen som uppfann telefonen. Q Hur det gick sedan? Bell försökte faktiskt sälja sitt telefonpatent till det stora telegrafföretaget Western Union, men deras direktör såg inte någon nytta med den nya tekniken och förklarade att hans företag inte var intresserade av någon leksak. Mindre är tio år senare hade över 150 000 amerikaner skaffat ett eget exemplar av leksaken telefonen. (wipo.int) Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 9 2013-10-14 19:23

Om du får en idé Det är lätt att låta geniala idéer falla i glömska på grund av bristande kunskap eller självförtroende. Om du skapar eller designar något eller kommer på en ny lösning på ett problem är det viktigaste av allt att du tror på dig själv och din idé. Du kanske inte har resurserna eller kunskapen som krävs för att gå vidare på egen hand, men det finns många ställen att vända sig till för att få stöd. När du väl beslutat dig för att satsa på din idé gäller det att bedöma om du behöver immaterialrättsligt skydd. Om du inte skyddar idén måste du vara medveten om att vem som helst kan kopiera den och tjäna pengar på den. Du bör också kolla att det du tänkt göra inte har skyddats av någon annan! Om du kommer fram till att någon typ av skydd vore bra så har du flera alternativ att välja mellan. I vissa fall är det enkelt att avgöra vilket skydd som behövs, men ibland är gränserna inte så tydliga. En melodi skyddas exempelvis automatiskt av upphovsrätten, men skulle också kunna användas som varumärke. På ett liknande sätt kan formen på en snowboard omfattas av designskydd samtidigt som den skyddas av patent. En bra idé är att be någon om råd. Testa att vända dig till något av de ställen som listas här bredvid för att få stöd i utvecklingen och användandet av din idé. Det är viktigt att du kan beskriva din idé på ett tydligt sätt. Vad krävs för att din idé ska kunna bli verklighet? Behöver du hjälp med tillverkning, marknadsföring eller försäljning? Vilka tror du kommer vara intresserade av att köpa din produkt? Ju mer du har tänkt efter desto bättre. Innan du berättar om din idé för någon kan det även vara en idé att skriva ett sekretessavtal, som innebär att han eller hon inte får avslöja din idé för andra. 10. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 10 2013-10-14 19:23

Uppfinningar i alla former Uppfinningen måste inte vara extremt komplicerad för att den ska kunna skyddas. Sam Houghton fick patent för sin dubbelborstade kvast. Det hade inte varit någon större nyhet om det inte varit för att han bara var fyra år när han fick idén och fem år när hans patent registrerades! Även om så unga uppfinnare är ovanligt så säger det någonting viktigt om uppfinnande. Uppfinnare finns överallt. De kan jobba på storföretagens forskningsavdelningar, på småföretag eller på universiteten. Men det kan också vara du själv som hittat en ny lösning på ett problem som du mött i vardagen. Alla uppfinningar är inte revolutionerande, och en stor del av alla patent gäller förbättringar av tidigare uppfinningar. Det går även att få patent om du tänkt ut en okänd användning av en produkt som egentligen är avsedd för något helt annat. Om du uppfinner något som du tror kan bli en storsäljare, men inte har pengarna att tillverka och marknadsföra produkten kan du istället tjäna pengar på att låta någon annan, till exempel ett företag, sälja produkten och ge dig en del av vinsten. Det kallas för att ge licens till ditt patent. = Patent- och registreringsverket är den myndighet som du vänder dig till för att få ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design i Sverige. www.prv.se 08-782 25 00 Almi Företagspartner är ett statsägt företag som hjälper nystartade mindre företag med bland annat lån och rådgivning. www.almi.se 08-709 89 00 Nyföretagarcentrum drivs av det lokala näringslivet på 90 orter runtom i Sverige och ger kostnadsfria råd och coachning inför företagsstart. www.nyforetagarcentrum.se 08-14 44 00 Tillväxtverket erbjuder projektstöd och även råd och utbildning för personer som vill starta egna företag. www.tillvaxtverket.se, 08-681 91 00 För att läsa mer om immaterialrätt kan du kolla in: > Om hur du kan skydda dina idéer i Sverige: www.prv.se > Om immaterialrätten internationellt: www.wipo.int > Att kunna leva på sitt skapande, ett informationsmaterial om upphovsrätt från regeringen. www.regeringen.se/sb/d/10026/a/112006 b DISKUSSIONSFRÅGOR 1 Vad skulle förändras om patentskyddet inte fanns? 2 Vad skulle vara fördelarna respektive nackdelarna med en kortare skyddstid än 20 år? r VILKA ÄR DE VIKTIGASTE UPPFINNINGARNA ELLER PRODUKTERNA SOM gör ditt liv enklare? gör ditt liv roligare? ökar din kunskap? 11. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 11 2013-10-14 19:23

DESIGNSKYDD När vi köper en produkt vill vi inte bara att den ska fylla en funktion. Helst ska den också se bra ut och säga något om vilka vi är. Formen ska gärna vara både praktisk och snygg. De flesta tycker nog att världen skulle vara lite gråare om kläder bara hade varit till för att skydda mot kyla eller om alla glasögon eller mobiltelefoner hade sett exakt likadana ut. Design betyder helt enkelt en produkts utseende eller form. Design är viktigt för nästan alla branscher, inte bara mode, möbler och liknande. För att ge några exempel så är verktyg, mobiltelefoner, köksredskap och datorer alla exempel på designade produkter. Förutom att göra våra liv lite mer färgglada kan formgivning också vara ett viktigt medel för att ge oss information om en produkt är kopplad till ett visst företag eller till vissa värderingar. Designen kan även fylla en funktion. Ett exempel är Desirée Lindholm som tröttnade på att hennes väska trillade av cykelns pakethållare varje dag. Frustrerad över alla smala pakethållare tog hon saken i egna händer och designade pakethållebreddaren Butterfly som nu är både design- och varumärkesskyddad hos prv och i usa. Designens skydd Designskyddet är en ensamrätt som gör det möjligt att sälja sin formgivna produkt utan konkurrens från piratkopior som är billigare eftersom inga resurser lagts ner på att tänka ut formen. Tanken är att skyddet ska uppmuntra till kreativitet och estetiskt nytänkande inom såväl modevärld som teknisk industri, genom att de som vågar satsa tid och energi får särskilda rättigheter till sin design. Produktens design kan vara minst lika viktig som dess varumärke och funktion. Ta flaskor som exempel, trots att du bara ser formen på dem så känner du säkert igen en eller flera av dem. Hur uppstår skyddet? Du kanske själv har bra känsla för design. Det kan då vara bra att veta att du får ett visst designskydd automatiskt när din designade produkt skapats och gjorts 12. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 12 2013-10-14 19:23

offentlig. Men för att du ska få ett ordentligt och långvarigt skydd mot kopiering måste du registrera designen. Villkor Utan registrering gäller designskydd i tre år. Om du däremot registrerar designen kan den skyddas i upp till 25 år. Designskydd kan fås för utseendet på en produkt eller en del av en produkt. En bil har exempelvis en helhetsdesign samtidigt som dess tillbehör och mindre beståndsdelar, t.ex. fälgarna, kan vara designade och därmed skyddade separat. För att designskydd ska uppstå måste designen skilja ut sig från andra formgivningar och skillnaden ska också vara tydlig. En design räknas med andra ord inte som ny bara genom att en liten prick tillförs på en tröja eller genom att en byrå får en extra låda. = KORT OM DESIGNSKYDD Designskydd gör att du får ensamrätt på att använda din design kommersiellt kan hindra andra att sälja kopior av din design Designskydd GÄLLER i 3 år utan registrering från det att produkten visats offentligt i max 25 år om du registrerar designen design som är ny och skiljer sig från tidigare känd design r ÖVNINGSEXEMPEL 1Lista alla saker som du har köpt den senaste månaden som du tror omfattas av designskydd? 2 Hur är det i klassrummet? Omfattas din kompis glasögon av designskyddet? Whiteboardtavlan? Din penna? Datorn? Vilka svenska företag tror du är mest beroende av skydd mot 3 kopiering och otillåten användning av deras design? Motivera. E Anna Axelsson, var 15 år när hon fick idén till Binibottle när hon spelade volleyboll och retade sig på att vattenflaskan inte fick plats under vattenkranen. När hennes skola skulle medverka i tävlingen Finn Upp designade hon en flaska med en extra öppning på sidan för att göra påfyllningen enklare. Flaskan omfattas nu av både design- och varumärkesskydd och Anna har även lämnat in en patentansökan på själva idén. Annas Binibottle säljs nu i bland annat sportaffärer. FOTO: Ingvor Farinotte 13. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 13 2013-10-14 19:23

VARUMÄRKEN Vad har Ericsson, glassbilens melodi och Zlatan gemensamt? De är alla varumärken som känns igen av miljoner svenskar. För att kunna nå människor med varor, tjänster och idéer utvecklar företag, organisationer och individer varumärken för att med ord, form, färg och ibland ljud skilja ut sig från sina konkurrenter. Internationella varumärken }} } Om varumärket ska användas i flera länder bör en språkkontroll göras för att undvika pinsamma och dyra missförstånd på grund av att varumärket betyder något helt annat på ett annat språk. Microsoft var till exempel säkert inte överlyckliga när de fick reda på att Vista betyder vresig gammal tant i Lettland. Den som har kommit i kontakt med spanska språket förstår nog också att bilmodellen Mazda Laputa inte sålde så bra i Latinamerika. KO R T O M VA R U M Ä R K E SSKYDD Varumärkesskydd gör att du > får ensamrätt till ditt varumärke, det vill säga. att du kan hindra andra från att utnyttja ditt varumärke kommersiellt Varumärkesskydd gäller > efter registrering eller inarbetning på obegränsad tid (mot avgift) > ett kännetecken som har särskiljningsförmåga och inte kan förväxlas med andra varumärken Sant eller Falskt? Ett italienskt underklädesföretag har anklagat Carl XVI Gustaf för varumärkesintrång. De hävdade att kungens sommarslott Solliden inkräktade på ett av företagets kalsongmärken. Svar: Sant, kalsongerna hette Solideas. = Varumärkesskydd syftar till att > ge dig viktig information om en produkt 14. Uppslaget Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 14 I M M AT E R I A L R ÄT T 2013-10-14 19:23

Från ord till oljud De vanligaste varumärkena som du möter är så kalllade ordmärken. De består av en viss kombination av bokstäver, ett egennamn, en slogan eller liknande. Volvo, IKEA och Björn Borg är några exempel på ordmärken. Men ett varumärke består inte alltid av ord utan kan även bestå av figurer, färger, förpackningar med mera. Därför ligger ibland varumärke och design nära varandra, till exempel när en flaskas form är så specifik för en viss dryck att den även kan anses vara ett varumärke. Även ljud kan vara varumärken, vilket glassbilens melodi är ett exempel på. Källa till viktig information Ett varumärke visar vem som står bakom en viss vara och kan därför ge dig en mängd information som påverkar ditt köp. Varumärket kan ge dig en vink om en produkts kvalitet eller prisnivå och kan också säga något om hur varan eller företaget lever upp till dina etiska krav. Det är alltså inte bara företagen som tjänar på att ha ett välutvecklat varumärkesskydd utan även vi konsumenter. Tänk dig att du köper något som är märkt med logotypen Fairtrade. Du förväntar dig antagligen då att produkten är framtagen under vissa förhållanden med hänsyn till de anställdas rättigheter. Om någon annan åker snålskjuts på Fairtrades varumärke skulle det alltså skada både märkningens trovärdighet och din möjlighet att använda din makt till att välja och välja bort. Villkor för skydd För att undvika att kopior skapar förvirring eller i värsta fall skadar oss konsumenter är det viktigt med tydliga regler om hur man får använda varumärken. Varumärkesskydd kan uppstå genom registrering eller inarbetning. Det krävs oftast omfattande och långvarig användning för att ett varumärke ska bedömas som inarbetat. Det är därför säkrast att registrera varumärket på alla marknader där man tänker använda det. Ett varumärke måste gå att skilja från andra varumärken inom liknande branscher. För att få registrera ett varumärke ska det också kunna återges grafiskt. Detta är av naturliga skäl svårt att uppfylla för dofter och ljud, men även sådant har faktiskt registrerats som varumärken, exempelvis Hemglass melodi. Det finns egentligen ingen tidsbegränsning för hur länge ett varumärkesskydd får gälla. Men det krävs att man verkligen använder varumärket och att registreringen förlängs. Skyddet kan förlängas med 10 år i taget. Annars upphävs det för de varor som varumärket inte används för. Detta är för att ingen ska kunna blockera en mängd varumärken utan att använda dem. Varumärkesintrång var går gränsen? När det uppstår konflikt kring varumärken handlar det ofta om att ett företag tycker att ett annat företag har ett varumärke som påminner alldeles för mycket om det egna. När en sådan situation uppstår görs en helhetsbedömning för att avgöra om de två märkena är förväxlingsbara. Flera frågor måste besvaras. Hur lika är varumärkena? Är verksamheterna inom samma eller närliggande områden? Är varumärkena inarbetade och välkända på den aktuella marknaden? Om användningsområdena är lika måste varumärkena skilja sig mer åt än om de används för varor av helt olika sort. Varumärken för badkläder och värkmedicin kan med andra ord vara mycket lika medan det måste vara större skillnad på varumärken för linser och glasögon. Och självklart bör det vara ännu större skillnad mellan två olika typer av värkmediciner. Ett exempel från verkligheten är när Red Bull tyckte att eventbyrån Bad Bull Entertainment hade ett namn som var för likt deras varumärke. Bad Bull menade däremot att ett dryckesföretag och en eventbyrå sysslar med så olika verksamheter att likheten mellan namnen därför inte borde vara något problem. Frågan avgjordes i domstol där det slogs fast att Bad Bull Entertainment distansierat sig såväl visuellt, fonetiskt och konceptuellt från Red Bull märken. b DISKUSSIONSFRÅGOR 1 Vilka varumärken förknippar du med 1. glädje? 2. kvalitet? 3. solidaritet? 4. modernitet? 5. framgång? 2 I vilka fall är det särskilt viktigt att kunna lita på att ett varumärke är äkta? 3 Vilka svenska företag har starkast varumärken? Varför? 15. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 15 2013-10-14 19:23

WE GET IT! WeAreTheSuperlativeConspiracy (WeSC) grundades år 2000 i syfte att sprida streetfashion över världen. Idag är företaget aktivt i mer än 20 länder och Sverige står endast för en liten del av försäljningen. I Uppslaget svarar en av grundarna, David Hedman, på frågor om vad immaterialrätten har haft för betydelse för WeSC. 16. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 16 2013-10-14 19:23

Intervju: Hur medvetna var ni om immaterialrätten när ni startade företaget? Vi visste redan när vi drog igång att det var väldigt viktigt att skydda vårt varumärke, men hur det skulle gå till i praktiken var något oklart. Några rekommenderade oss att inte slösa pengar på immaterialrättsliga skydd och en advokat sa till och med att We inte gick att varumärkesskydda eftersom det var för kort och ett allmänt använt engelskt ord. När jag ser tillbaka är jag väldigt glad att vi inte lyssnade på de råden. På vilket sätt har design- och varumärkesskydd varit viktigt för er på WeSC? Idag är varumärket den viktigaste tillgången vi har så självklart är det viktigt att vi har alla rättigheter vi behöver. Vad gäller just varumärkesskyddet så har anledningen till att det är så viktigt skiftat något under åren. Till en början var syftet att kunna producera kläder med vårt varumärke utan att någon annan skulle hävda att vi gjorde varumärkesintrång. Nu när vårt varumärke är mer välkänt världen över så handlar skyddet allt mer om att hindra andra att göra kopior på våra produkter. Här kommer naturligtvis även designskydd in i bilden. Känner du till om någon försökt kopiera era produkter? Ja och jag minns att det var blandade känslor första gången vi såg WeSC-kopior. På ett sätt var jag lite smickrad. Det var ju ett slags erkännande för våra produkter och vårt varumärke. Men framförallt blev jag irriterad över att se vårt varumärke användas på produkter med så mycket sämre kvalité eftersom det såklart riskerade att skada vårt rykte. Det kändes också fult att några försökte åka snålskjuts på det varumärke som vi ägnat tid och pengar åt att bygga upp. Vad är den vanligaste fördomen om immaterialrätten? Att det är dyrt och krångligt. Det behöver inte vara något av det. Grundreglerna är relativt enkla att förstå och det kostar inte mer än 10 000 kronor att skydda sitt varumärke i Sverige.* * Det kan vara mycket billigare än så. Priset beror på omfattningen av skyddet. Den enklaste formen av varumärkesskydd kostar 1800 kronor. Vad är ditt tips till unga designers som vill etablera sig på marknaden? Försök förstå vad experterna säger och bilda dig en egen uppfattning om det verkar rimligt. Kolla gärna med någon annan i din bransch för att se hur de har agerat. Inledningsvis gäller det att ha rättigheterna för sitt varumärke och sin design så att man vet att man inte gör intrång på någon annans. Tänk dig att du äntligen börjar slå igenom och få betalt för allt slit och så kommer det någon annan aktör och hävdar att du inkräktar på deras varumärke eller design. I det läget är det segt att tvingas byta namn eller förändra sina produkter. Jag vet några som råkat ut för det och det verkar vara som att börja om från början. SE TILL ATT SKYDDA DITT VARUMÄRKE OCH DIN DESIGN NÄR DU STARTAR DITT EGET FÖRETAG! Varumärket finns registrerat sedan 2000 i bl.a. Sverige, Japan, USA samt som EG-varumärke. Varumärket finns registrerat sedan 2004 i bl.a. Australien, Japan, USA och som EG-varumärke. Varumärket finns registrerat sedan 2000 i bl.a. Sverige, Japan, USA samt som EG-varumärke. 17. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 17 2013-10-14 19:23

UPPHOVSRÄTT Upphovsrätten är kanske den del av immaterialrätten som du hört mest om. Ny teknik för att sprida exempelvis film, ljudböcker och musik har skapat debatt kring hur upphovsrätten bör se ut och fungera. Men upphovsrätten handlar inte om ny eller gammal teknik utan om att uppmuntra kreativitet och därmed viljan att satsa på utveckling av nöje och kultur. Vad är upphovsrätt? Upphovsrätten gäller trots debattens fokus inte bara musik och film. Skyddet omfattar också litteratur, teater, datorprogram, fotografier, konstverk och mycket mer. Upphovsrätten ger den som skapat sådana verk upphovsmännen vissa rättigheter att bestämma över sina verk. Det finns också regler som skyddar musikers och andra artisters framföranden, och skivproducenters inspelningar. Syftet med upphovsrätt Precis som de andra områdena i immaterialrätten är upphovsrättens idé att uppmuntra till nytt tänkande och skapande, och till att den som skapar nytt ska vilja sprida sina verk. Men upphovsrätten är också på flera sätt speciell. Till skillnad från vad som gäller för patent så krävs det inte någon ansökan eller registrering för att du ska få upphovsrätt till din låt eller tavla. Upphovsrätten till ett verk uppkommer i samma ögonblick som verket kommer till oavsett om det handlar om musik, en målning eller en text. UPPHOVSRÄTTEN UPPSTÅR I SAMMA ÖGONBLICK SOM DU SKAPAR DITT VERK! Vad ger upphovsrätten för rättigheter och till vem? Låt oss säga att du skrivit en låt, målat en tavla eller programmerat ett dataprogram. Upphovsrätten innebär då att du får en slags ensamrätt och får bestämma över ditt verk. Denna ensamrätt brukar delas in i en ekonomisk rätt och en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär bland annat att det är du ensam som har rätt att framställa exemplar av ditt verk och lägga upp det på internet eller sprida det i affärer. Den ekonomiska rätten innebär också att det är du själv som bestämmer om ditt verk ska framföras på till exempel en konsert eller visas på en utställning. Alla dessa rättigheter kan säljas eller ges bort till andra personer. Till exempel kan en filmare sälja sina rättigheter till en distributör som sedan får sprida och sälja filmen vidare, och en textförfattare eller artist kan välja att överlåta rätten på vem som helst, till exempel genom att sprida den kostnadsfritt på nätet. Det är skillnad på rätten till ett exemplar och rätten till själva verket. När du köper musik får du rätt att använda din skiva eller MP3-fil. Rätten till själva musikverket behålls dock av den som äger rättigheten. Förutom den ekonomiska rätten finns också den ideella. Den innebär bland annat en rätt att bli namngiven när ditt verk framförs eller visas offentligt. Den ideella rätten innebär också att du som upphovsman kan motsätta dig kränkande ändringar av ditt verk eller att det vi- Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 18 2013-10-14 19:23

sas i opassande sammanhang. Om du skrivit en låt vill du kanske inte att den används i en kampanjfilm för en organisation eller ett parti du inte stöder. Om du spelat in en kortfilm vill du kanske inte att den redigeras och används som tobaksreklam. Upphovsrätten handlar inte om att begränsa spridning, utan om att den som står bakom ett verk ska ha möjlighet att påverka hur det man har skapat används. Undantag Från huvudregeln om upphovsmannens ensamrätt finns många viktiga undantag. Ett sådant är rätten att kopiera för den privat bruk. Om du till exempel har köpt en skiva får du kopiera den i en eller ett par exemplar för privat bruk. Här blir skillnaden mellan nätet och den vanliga fysiska världen tydlig: skillnaden är stor mellan att göra en kopia av en skiva till din syster och att lägga upp den så att den kan kopieras av vem som helst var som helst på nätet. Det exemplar du kopierar måste vara lovligt, det vill säga du får inte kopiera sådant som till exempel är utlagt på internet utan upphovsmannens tillstånd. Upphovsrättens genombrott Upphovsrätten började utvecklas på allvar för ungefär 500 år sedan när det blev möjligt att med tryckplåtar trycka texter. Den som ville kopiera en text innan dess fick betala stora summor för dyrt papper och för att en person för hand skulle skriva av originaltexten. Därför var det inte särskilt lockande att kopiera, även om man struntade i att ersätta författaren. Tryckkonsten gjorde det plötsligt möjligt att sprida en populär skrift i tusentals exemplar. På samma sätt som fildelning innebar den nya tekniken då stora möjligheter för kulturen samtidigt som den illegala kopieringen underlättades. Upphovsrätten blev viktig för att kunna ge en författare ett erkännande och samtidigt uppmuntra honom att utnyttja den moderna tekniken för kopiering och spridning av verket. Sedan dess har tekniken för att skapa och sprida verk förändrats gång på gång. Den tanke som då bara gällde text har förts över till helt nya områden som film, musik och fotografi. Och hela tiden har också sättet som vi tar del av kultur och nöje utvecklats. Från LPskiva till MP3-fil och från VHSkassett till Blu-ray eller datafil. Men grundprincipen i upphovsrätten har varit densamma: Den som skapar nytt har också rätt till inflytande över hur det ska säljas och användas. = FAKTA OM CITATRÄTT Självklart kan någon som skriver en text inte hindra att delar av texten återges. Utan möjlighet att exempelvis citera skulle vi omöjliggöra en stor del av tankeutbytet i vårt samhälle. Hur skulle en bokrecension eller en debattsida i en tidning till exempel fungera om man inte fick återge stycken ur boken eller citera sådant som en politiker eller företagsledare har sagt? Det viktiga här är att man anger vem eller vad man citerar, och att användningen av citatet är rimlig. 19. Uppslaget Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 19 I M M AT E R I A L R ÄT T 2013-10-14 19:23

Debatt om gammal princip i digital värd Under de senaste 15-20 åren har vi med internets utveckling upplevt en teknisk revolution som förändrat vårt sätt att leva och inte minst hur vi väljer att läsa, titta och lyssna. Debatten om piratkopiering/illegal nedladdning är het och ofta högljudd. Ibland beskrivs det som att debatten är för eller emot ny teknik. Men vem tror att till exempel den dataspelsutvecklare som utvecklar nya nätspel är emot internet? Om lagen skulle förändras varenda gång tekniken utvecklas skulle samhället se konstigt ut. Tänk dig till exempel hur snabbt bilarna hade kört om vi hade höjt hastighetsgränserna i samma takt som bilarna utvecklades. Istället bör vi prata om grundfrågan: Varför har vi upphovsrätt och hur kan den fungera bäst i en ny teknisk verklighet? Trots att en film kan kopieras på några minuter utan kostnad så behöver ju filmregissören, författaren och låtskrivaren även idag lägga ner mycket energi och tid på att skapa sitt verk, oavsett om det sprids på cd eller som MP3-fil. Den intressanta framtidsfrågan är hur man kan dra största nytta av teknikutvecklingen utan att möjligheterna minskar att leva och satsa resurser på att skriva, programmera eller göra film. Tekniken är ny men grundproblemet är det samma: Möjligheten att jobba med något minskar helt enkelt om man inte får vissa rättigheter till det man skapar. Det gäller för nyskapare inom musik och film precis som för dem som forskar inom läkemedel eller skapar ny design. = KO R T O M D E S I GNSKYDD Upphovsrätt gör att du > får bestämma hur ditt verk ska spridas > kan hindra andra från tatt göra eller nyttja kopior av ditt verk Upphovsrätt gäller > från och med att verket skapas > under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans/hennes död (i vissa fall gäller ett kortare skydd, 50 år) > originella verk som är ett resultat av upphovsmannens personliga skapande Upphovsrätt syftar till att > uppmuntra till kreativitet och skapande > uppmuntra upphovsmannen att sprida sitt verk > öka utbudet och mångfalden av konst och kultur b D I SKUSS I ONSF R ÅG A Tänk dig att du har tecknat en bild eller skrivit en låt. Finns det några särskilda sammanhang där du inte skulle vilja att ditt verk användes? b A R GU M E N T E R A Bör den som skapar något ha rätt att bestämma hur det får spridas? Varför? Varför inte? Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 20 2013-10-14 19:23

Dataspelsföretaget Avalanche Studios startades av Christofer Sundberg och Linus Blomberg i början av år 2003. Företaget har sin största studio i Stockholm och finns sedan två år tillbaka även på Manhattan i New York. Christofer är både grundare och Chief Creative Officer, vilket innebär att han har det yttersta kreativa ansvaret för de spel som Avalanche Studios skapar. Vad gör man egentligen om man jobbar på ett dataspelsföretag? Det är precis som det låter vi skapar dataspel! Från idé till färdigt spel finns det mängder av olika uppgifter och roller som måste fyllas. Varje spel har en producent som har huvudansvaret för att vår vision om spelet ska bli verklighet. Dessutom finns det designers, animatörer, ljuddesigners, musikkompositörer och många andra som tillsammans skapar spelet. Berätta om Avalanche, hur tänkte ni när ni satte igång för TIO år sedan? Vi ville bygga stora världar fulla av galenskap, och det har vi gjort! Vid grundandet var vi sex anställda. Efter ett år var vi 16, efter två år var vi 45 och idag är vi 213. Vi fokuserar framförallt på explosiva actionspel i stora, öppna världar. Man kan säga att Avalanche Studios blivit synonymt med saker som sprängs i luften på imponerande sätt! Våra spel bygger dessutom på teknik som vi själva utvecklat, vilket blivit alltmer sällsynt. Aval anche studios grundades 2003 och har idag över 200 anställda. AVALANCHE STUDIOS Vadå för teknik? Vi har skapat ett nytt sätt för att bygga landskap i spel som gör att spelaren kan röra sig fritt i mycket stora men ändå detaljerade miljöer. Vårt första spel var Just Cause. Det utspelas i en miljö byggd med just vår landskapsteknik. Sedan dess har vi fortsatt att utveckla landskapstekniken, Avalanche Engine, inför varje nytt spel. Uppföljaren till Just Cause anses än idag vara en imponerande teknisk bedrift och spelas alltjämt av mer än en halv miljon människor varje månad, trots att det släpptes 2010. Under 2011 släpptes Renegade Ops, och kort därefter öppnades studion i New York. Sommaren 2013 CHRISTOFER SUNDBERG utannonserades Avalanche Studios nästa spel, en nytolkning av 80-talsklassikern Mad Max. Spelet ska släppas någon gång under 2014. Som en oberoende spelutvecklare säljer Avalanche Studios oftast sin idé och sitt spel vidare till ett förlag. Dataspelsförlagen är större företag som finansierar utvecklingen av spelet och som marknadsför och säljer det. Men de har också tagit ett par första steg mot att själv äga sina immateriella rättigheter. Både jaktspelet the Hunter, som utvecklas av dotterbolaget Expansive Worlds, och ett kommande mobilspel där Avalanche Studios bekostar hela projektet från koncept till marknadsföring, är exempel på det. Hur stor är immaterialrättens betydelse för Avalanche? Vi har utvecklat flera av våra egna idéer till färdiga spel, så det är klart att det är viktigt att kunna skydda det vi skapar både när det gäller teknik och varumärke. Vad har ni gjort för att skydda ert varumärke och era idéer? Vi registrerar självklart alla våra varumärken. Vi har separata bolag som är utformade för att skydda den spelteknologi som vi har utvecklat. Tekniken för att skapa landskapen i spelen skyddar vi inte främst genom patent, utan genom strikta sekretessavtal som både vi anställda och våra samarbetspartners skriver under. Hur ser du på immaterialrättens betydelse för unga ännu inte etablerade dataspelsutveckl are? Du låser självklart om dina lokaler och försäkrar kanske dyrbara maskiner. Men dina allra viktigaste tillgångar är inte sällan immateriella exempelvis innovativ teknik eller värdefulla idéer och det gäller att skydda även dem. Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 21 2013-10-14 19:23

Fler sätt att använda immaterialrätten eller låta bli Att använda den ensamrätt som immaterialrätten ger är inte det enda alternativet för den som vill använda och utveckla nya idéer. Andra sätt att använda och utveckla din innovation eller ditt verk är att ge eller byta bort delar av rättigheterna som du skulle fått enligt immaterialrättens lagar. Du kan naturligtvis också låta bli att använda immaterialrätten, och istället helt enkelt behålla kunskapen för dig själv. Open Source ( öppen källkod ) En källkod kan beskrivas som de instruktioner som bestämmer hur ett dataprogram fungerar. I de flesta fall kan ett datorprogram som utformats och säljs av ett företag bara ändras av just det företaget. Med öppen källkod kan andra användare se programkoden och göra ändringar utifrån sina behov. Den som skapat ett program kan välja om rätten att göra förändringar ska vara helt fri, eller begränsas till några särskilda organisationer eller personer. Information om ändringar som gjorts skickas också vanligen till programmets upphovsman som då kan välja om han vill lägga till en förändring till programmets officiella version. En av de mest uppmärksammade utvecklarna av open source är det svenska företaget MySQL som skapat en programvara med samma namn. MySQL tjänar pengar på att sälja kommersiella kopior av programmet och genom att erbjuda service och support till dem som använder programmet. Idag finns över 400 medarbetare i 25 länder som via internet Ibland kan det faktiskt vara en fördel att hemlighålla sin idé. arbetar med service. Uppsalaföretaget såldes i januari 2008 för en miljard dollar till amerikanska Sun Microsystems. Open innovation Open Innovation är egentligen inte ett alternativ till immaterialrätt, utan ett sätt att använda det skydd som ensamrätt ger. Grundidén är att ett företag inte kan lita enbart på den innovation som sker i företaget. Istället är tanken inom open innovation att man vinner mer på att istället samarbeta med konkurrenter, företag i andra branscher, underleverantörer och så vidare för att utveckla och använda innovationer. På samma sätt som man kan behöva kunskap som skapats utanför det egna företaget kan det också vara så att många av innovationerna som görs i ens verksamhet är ännu mer värdefulla för någon annan. Genom samarbeten och genom att innovationer och patent köps och säljs tror de som förespråkar open innovation att nytänkande kommer till bäst användning för både företag och samhälle. Creative commons (ungefär kreativa allmänningen ) är en organisation som har utvecklat ett system där upphovsrättsinnehavare genom licenser kan dela med sig av hela eller delar av sina verk till allmänheten. Det kan beskrivas som att man frivilligt förhandlar bort delar av det skydd som ges av upphovsrätten. Tanken är att du som upphovsman kan licensiera ditt verk till allmänheten utifrån dina egna villkor. Exempelvis kan du lägga upp ett foto på nätet som du tillåter andra att använda som de vill och utan kostnad, men inte i kommersiella sammanhang. Om exempelvis en tidning vill använda bilden kan du då begära ersättning. 22. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 22 2013-10-14 19:23

Affärshemligheter Att hålla en idé hemlig kan fungera bra i vissa sammanhang, exempelvis om du har utvecklat något som bara kommer att säljas under en kort period. Då kan det vara bättre att i lugn och ro förbereda tillverkningen och marknadsföringen av produkten än att patentera den med den öppenhet som det innebär. Överlag kan man säga att ju svårare det är att kopiera produkten, desto bättre fungerar hemlighållande. Ett exempel på en berömd hemlighet är receptet på en av världens mest kända drycker: Coca-cola. Receptet hålls enligt företaget hemligt förutom för ett fåtal chefer och enligt myten förvaras det i ett bankvalv i Atlanta. Trots att det med modern teknik går att se vad som finns i mat och dryck ger hemlighållandet också en annan effekt: Det har skapat en mystik, och en hel del rykten, som företaget länge använt för att bygga sitt varumärke. Ytterligare uppgifter b D I SKUSS I ONSF R ÅG A = Hur hade en värld utan immaterialrättsligt skydd sett ut? Välj ut några produkter du tycker om och diskutera hur de skulle kunna ha påverkats. b Skapa en användbar produkt genom att kombinera två eller flera av nedanstående uppfinningar: r Kikare Papper Telefon Ficklampa > Design en produkts utseende; formgivning > Designskydd en ensamrätt att utnyttja en viss design kommersiellt > Immaterialrätt lagar och regler om skyddet för intelletuella prestationer och kännetecken K R E AT I V I T E T S T R Ä N I NG Motor Skor Cykel Vattenspridare LITEN ORDLISTA Klocka Styltor Bordsfläkt Filt U T M A N I NG 1 Identifiera ett problem eller ett behov i din vardag. 2 Försök komma på en uppfinning som skulle kunna underlätta situationen. 3 Argumentera för att du borde få patent på din lösning med stöd av beskrivningen på sidan 9. > Immateriell som inte går att ta på > Innovationer nya idéer, metoder och beteenden > Kommersiell yrkesmässig; affärsmässig; i vinstdrivande syfte > Licens att ge någon annan rätt att använda din uppfinning eller design på ett bestämt sätt > Patent en ensamrätt att utnyttja en uppfinning (en lösning på ett tekniskt problem) kommersiellt > Patent- och registreringsverket (PRV) PRV är den svenska myndighet som ger skydd och ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design > Upphovsrätt ensamrätt till musik, film, litteratur, teater, datorprogram, fotografier, konstverk m.m. (s k verk) > Upphovsman kvinna eller man som skapat ett verk > Varumärke ett kännetecken som du använder för att skilja dina varor eller tjänster från andras eller för att framhäva den egna varan eller tjänsten > Varumärkesskydd ensamrätt att utnyttja ett varumärke 23. Uppslaget Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 23 I M M AT E R I A L R ÄT T 2013-10-14 19:23

I GENOMSNITT BETALAR VARJE SVENSK 6-7 MILJONER KRONOR I SKATT UNDER SITT LIV. MYCKET, MEN INTE ALLT, GÅR TILL ATT PRODUCERA VÄLFÄRDSTJÄNSTER SOM ALLA SVENSKAR FÅR DEL AV. Uppslaget IMMATERIALR ÄTT SKYDD FÖR UPPFINNING & UTVECKLING Uppslaget ger en introduktion till immaterialrätten och dess fyra huvudområden; patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. Många har inte hört talas om immaterialrätten och det är lätt att bli överraskad av hur den påverkar oss alla varje dag. Uppslaget ger grundläggande kunskaper i ämnet, men syftar framförallt till att skapa diskussion och nyfikenhet. Beställ VAD KOSTAR VÄLFÄRDEN? Läs mer på sid 10 numret om SAMHÄLLS- EKONOMI SAM HÄLLSEKONOMI Uppslage SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD OFFENTLIG SEKTOR Läs mer på sid 16 DESSUTOM: SÅ SKAPAS VÅ R VÄ LFÄRD / ENTREPRENÖRERNA OFFENTLIG SEKTOR / m.m. Frihandel Miljö Tillväxt Vinst Immaterialrätt Samhällsekonomi Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iphone, ipad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till www.svensktnaringsliv.se för att läsa direkt på din dator. Sök efter Uppslaget för att hitta dem. FINNS PÅ Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00 Uppslaget_Immaterialrätt_PRINT.indd 24 2013-10-14 19:23