Konjunktur och räntor Nummer 1 juni Sidan Finanskrisens efterdyningar Sidan 3 Regeländringar påverkar boräntorna Sidan Internationell tillväxt på olika växlar Sidan Greklandskrisen dämpar svensk tillväxt Sidan 1 Ränteuppgången kyler av huspriserna
Finanskrisens efterdyningar De statsfinansiella problemen i många länder leder inte till en ny finanskris. Efterfrågan i de länder där åtstramningen blir störst kommer dock att försvagas. BNP-prognosen för euroområdet 11 skrivs ner med en halv procentenhet. Den svenska exporten drabbas också och BNPprognosen för nästa år justeras ner med en kvarts procentenhet. De statsfinansiella underskott som skapades under finanskrisen av den kraftiga konjunkturnedgången, stora stimulanspaket och stöd till finanssektorn står nu i fokus. Den finansiella oron har blossat upp igen och har hittills främst drabbat Grekland men också andra euroländer som Irland, Portugal, Spanien och Italien. Finanspolitiska åtstramningar presenteras på löpande band för att minska underskotten och lugna finansmarknaden. Frågan är om man lyckas åstadkomma en trovärdig väg mot rimliga budgetunderskott och vad som i så fall händer med efterfrågan. Det finns en risk att något eller några länder inte klarar av en tillräcklig finanspolitisk åtstramning och att en nedskrivning av statsskulden därför blir nödvändig. Vi bedömer dock att den långsiktiga effekten på upplåningskostnaden är så pass negativ att det mest sannolika alternativet är att man härdar ut och genomför åtstramningarna. Euroländernas finansiella stöd till Grekland och den lånemöjlighet på 7 miljarder euro som euroländerna skapat tillsammans med IMF ger också tid för anpassning i de mest utsatta länderna. Eurons effektiva nominella växelkurs 1 11 1 dels att sparbetingen är mindre i viktiga länder som Tyskland och Frankrike, dels ger eurons försvagning en välbehövlig stimulans till euroområdet. Trots den svagare utvecklingen i euroområdet är förändringen i prognosen för OECD-området liten. BNP-prognosen för har skrivits upp med, procentenheter medan den för 11 bara har justerats ner med,1 procentenhet. För den svenska ekonomin har BNP-tillväxten justerats upp med, procentenheter i år och dragits ner med,3 procentenheter nästa år. De små effekterna för OECD-området avspeglar vår bedömning att tillväxten i USA och Asien med Kina i spetsen kommer att vara fortsatt stark. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring 9 11 USA, -, 3, 3, Japan -1, -, 3, 1, Tyskland 1,3 -,9 1, 1, Frankrike,1 -, 1, 1, Euroområdet, -,1,9 1, Storbritannien, -,9 1,3, Sverige -, -,1 3,,7 OECD, totalt, -3,,7,7 Kina 9,,7, 9, En stramare finanspolitik i många länder och ett lågt resursutnyttjande efter finanskrisen medför att inflationstrycket kommer att vara lågt. Vi räknar därför med att centralbankerna i USA, euroområdet och Sverige kommer att höja styrräntorna i långsam takt. När riskbenägenheten gradvis ökar kommer de långa räntorna att börja stiga även i länder med goda statsfinanser, som Tyskland och Sverige. Uppgången i långräntorna väntas framför allt komma under nästa år. en avslutades den 1 juni Index 1999 kv 1 = 93 9 9 9 97 9 99 1 3 7 9 9 9 Source: Reuters EcoWin Efterfrågan i de länder där de största saneringarna av statsfinanserna görs kommer givetvis att drabbas. Vi har därför skrivit ner BNP-prognosen för euroområdet nästa år med ungefär en halv procentenhet. Anledningen till att nedjusteringen inte är ännu större är Internationella förutsättningar Oljepriset, Brent, antas ligga på dollar per fat i slutet av och på dollar per fat i slutet av 11. Växelkursen för dollarn förutsätts under prognosperioden stärkas till 1, mot euron. Kronans växelkurs mot euron antas vara 9, i slutet av och 9, i slutet av 11, vilket ger en växelkurs mot dollarn på 7, kronor under och,3 under 11. Kronans nominella effektiva växelkurs, mätt med TCW-index, förstärks med cirka procent från nuvarande nivå på 133 till 13 i slutet av prognosperioden. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 JUNI
Regeländringar påverkar boräntorna Riksbankens oro för hushållens skuldsättning bidrar till att styrräntan snabbt höjs till 1, procent till början av nästa år. Därefter går räntehöjningarna in i ett lugnare tempo och styrräntan stannar vid procent i slutet av 11. Striktare regler på finansmarknaden höjer den korta boräntan mer än de långa. Regeländringarna bidrar till att det är fördel för längre bundna boräntor. Redan vid Riksbankens räntemöte i april fanns en majoritet för att höja styrräntan vid nästa räntemöte i juli. De senaste veckornas starka svenska ekonomiska statistik bör ha förstärkt riksbanksdirektionens argument för en räntehöjning i juli. Den fortsatt snabba ökningen av hushållens låneefterfrågan är också något som oroar flera ledamöter i riksbanksdirektionen. En eskalering av Greklandskrisen med allvarliga effekter på finansmarknaderna skulle givetvis förändra förutsättningarna för ränteutvecklingen. Vårt huvudscenario är dock att den statsfinansiella krisen inte leder till samma turbulens som under finanskrisen, utan främst medför att efterfrågan dämpas i de berörda länderna. Snabbt tempo när styrräntan börjar höjas Vi ändrar således vår prognos för den första räntehöjningen från Riksbanken och räknar nu med att den kommer redan i juli och inte dröjer till september, som vi tidigare förutspått. Den ränteprognos, fram till sommaren 13, som Riksbanken ska enas om vid nästa räntemöte blir en grannlaga uppgift. Riksbanken har inte bara att ta hänsyn till den normala osäkerheten i inflationsutvecklingen, utan måste också uppskatta hur mycket kommande skärpningar av reglerna på finansmarknaden kommer att påverka de räntor som hushåll och företag får betala framöver. er av styrräntan SBAB:s prognos Riksbankens prognos Finansmarknadens förväntan, FRA,,, Vår bedömning är att inflationstrycket kommer att vara lågt, främst på grund av måttliga löneökningar och en snabb produktivitetsökning. Riksbanken skulle därför kunna ta det ganska lugnt med att höja styrräntan. Vi tror emellertid att oron för hushållens skuldsättning och en överhettning på bostadsmarknaden får Riksbanken att inledningsvis höja styrräntan snabbare än vad inflationsutsikterna kräver. en är att styrräntan höjs med, procentenheter vid vart och ett av de kommande fem räntemötena, så att den redan i februari nästa år ligger på 1, procent. Vi räknar med att räntehöjningarna får en avkylande effekt på bostadsmarknaden och att Riksbanken från och med våren nästa år återgår till att helt fokusera på inflationsutvecklingen. Räntehöjningarna går därmed in i ett lugnare tempo och styrräntan stannar vid procent i slutet av 11. De snabba räntehöjningarna inledningsvis kompenseras således av en lugnare takt under nästa år. Regeländringar påverkar Riksbanken Det verkar troligt att konjunkturen kommer att vara så stark att det motiverar fortsatta räntehöjningar under de följande åren för att hålla inflationen i schack. Här måste dock Riksbanken ta hänsyn till de striktare regler på finansmarknaden som troligen kommer att införas. Hur det nya regelverket kommer att se ut är fortfarande osäkert. Vi har överslagsmässigt räknat med effekten av två av de regeländringar som nu diskuteras, nämligen krav på ökad kapitaltäckning och på längre upplåning för banker. I prognosen för boräntorna har vi uppskattat att denna skärpning av reglerna leder till att skillnaden mellan den kortaste boräntan, som är bunden på tre månader, och tremånaders statsskuldväxelränta ökar med cirka, procentenheter. För den femåriga boräntan uppskattar vi att skillnaden gentemot den femåriga statsobligationsräntan ökar med ungefär, procentenheter. 1 Räntan som låntagarna möter ökar således jämfört med underliggande riskfria räntor. Vi räknar därför med att de striktare reglerna på finansmarknaden jun- dec- jun-11 dec-11 jun-1 dec-1 Percent 3, 3,,, 1, 1,,, 1 Avkastningskravet på eget kapital för bostadsfinansiering antas vara procent. Kravet på kapitaltäckning antas öka med procentenheter, vilket ökar kapitalkostnaden med, procentenheter. Kostnaden för längre upplåning har beräknats som skillnaden mellan swapspreaden på och år. Den genomsnittliga ränteskillnaden 1997- och 7- var,1 respektive,3 procentenheter. Den senare differensen har använts i kalkylerna. Effekten av regeländringarna för tremånaders boränta blir då, procentenheter (, plus,3 procentenheter) och effekten för den femåriga boräntan blir, procentenheter. SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 3 NUMMER 1 JUNI
leder till att Riksbanken inte höjer styrräntan lika mycket som man skulle ha gjort med det nuvarande regelverket. en är därför att styrräntan bara höjs till 3, procent till slutet av 1. Vår prognos av styrräntan ligger mitt emellan riksbankens prognos och förväntningarna på räntemarknaden, enligt FRAkontrakten (se diagram sidan 3). Nedpressade långa räntor stiger De långa marknadsräntorna i länder med goda statsfinanser har pressats ner i samband med Greklandskrisen när investerare ökat efterfrågan på säkra placeringar. Det finns givetvis en risk att den nuvarande krisen blir allvarligare men vårt huvudscenario är att effekten på finansmarknaden av de statsfinansiella problemen gradvis kommer att dämpas. När riskbenägenheten ökar, så kommer de långa marknadsräntorna att börja stiga även i länder med goda statsfinanser, som Tyskland och Sverige. Vi räknar med att räntan på femåriga svenska statsobligationer stiger från nuvarande cirka procent till, procent till slutet av och till,3 procent till slutet av 11. Ränteuppgången väntas således framför allt komma under nästa år. Riskpremierna normaliseras gradvis Oron på finansmarknaden i samband med Greklandskrisen har bidragit till att skillnaden mellan räntor med olika risk ökat. Skillnaden mellan räntan på femåriga bostadsobligationer och femåriga statsobligationer har ökat, liksom skillnaden mellan tremånaders interbankränta och ränta på tremånaders statsskuldväxlar. Riskpremier på den svenska räntemarknaden Ränta bostadsobligationränta statsobligation år Medelvärde 1997- Interbankränta-ränta statsskuldväxel 3 mån Medelvärde 1997- enheter jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 jan-1 Mönstret är detsamma som under finanskrisen men uppgången i riskpremierna har hittills varit betydligt mindre under Greklandskrisen. Vår bedömning är att när riskläget gradvis normaliseras, så kommer dessa ränteskillnader att närma sig de långsiktiga medelvärdena på, respektive, procentenheter. 1,7 1, 1, 1,,7,,, Striktare regler drar upp boräntorna en av boräntorna blir således en kombination av tre olika faktorer: stigande styrränta och statsobligationsräntor, minskade riskpremier och högre finansieringskostnader i bankerna på grund av striktare regleringar. Under prognosperioden är vår bedömning att effekten av minskade riskpremier kommer att vara större än effekten av högre finansieringskostnader. Efter 11 leder emellertid genomslaget av de striktare reglerna för bankerna till att skillnaden mellan boräntor och underliggande riskfria räntor ökar. Skillnad mellan boräntor och riskfria räntor Boränta 3 mån - ränta statsskuldväxel 3 mån Medelvärde 1997- Boränta år- ränta på statsobligation år Medelvärde 1997- enheter jan- jan-7 jan- jan-9 jan- jan-11 jan-1 De hårdare reglerna för bankernas finansiering innebär således att boräntorna kommer att bli högre jämfört med riskfria räntor än vad vi tidigare varit vana vid. Under perioden 1997-, innan finanskrisen, var skillnaden mellan tremånaders boränta och ränta på tremånaders statsskuldväxel i genomsnitt 1,1 procentenheter. Den genomsnittliga skillnaden mellan femårig bunden boränta och ränta på femåriga statsobligationer var under denna period 1, procentenheter. Vår bedömning är, som nämnts, att de striktare reglerna kommer att öka dessa ränteskillnader med, respektive, procentenheter. Effekten av de striktare reglerna blir således mer kännbar för den korta boräntan på grund av ökade kostnader för längre upplåning. Omkastningar i boränteprognosen Förändringarna från den senaste prognosen av boräntorna i Boräntenytt från den maj är framför allt att Riksbanken nu antas börja höja styrräntan i juli istället för i september. en för tremånaders boränta till slutet av året har därmed höjts med en halv procentenhet. en för tremånadersräntan till slutet av 11 har bara ändrats marginellt i och med att Riksbanken antas skruva ner tempot i höjningarna av styrräntan efter de initiala kraftigare markeringarna. en för boräntorna med bindningstider på och år till slutet av året justeras ner som en följd av lägre statsobligationsräntor i Greklandskrisens spår. För tvåårsräntan sänks prognosen till slutet av 11 eftersom Riksbanken antas kompensera bankernas högre upplåningskostnad i det striktare regelsystemet med en lägre styrränta än eljest. För femårsräntan, 3,,, 1, 1,,, SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 JUNI
som är mer beroende av det internationella ränteläget, bidrar ökade kapitaltäckningskrav till att prognosen till slutet av 11 höjs något. för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 1 juni Dec Dec 11 Dec 1 3 mån 1,93,7 (+,) 3, (+,), år, 3, (-,), (-,3), år 3,97, (-,), (+,), Anm: Förändringen i prognosen från Boräntenytt maj anges inom parentes. Någon prognos för december 1 redovisades inte i Boräntenytt. Under 1 fortsätter boräntorna att stiga och närma sig en normal nivå. Uppgången blir störst för tremånadersräntan, som dras upp av Riksbankens höjningar av styrräntan, och minst för den femåriga bundna boräntan. Ovanlig fördel för bunden boränta Kortast möjliga bindningstid på bolånen har varit fördelaktigt under lång tid. Sedan 1997 har den bundna femåriga boräntan varit högre än den genomsnittliga tremånadersräntan under bindningstiden för alla månader, utom i juli. För den tvååriga bundna boräntan är facit något bättre men det är ändå bara under en femtedel av tiden som den lyckats ge en lägre räntekostnad än genomsnittet för tremånadersräntan under bindningstiden. För att kunna jämföra nuvarande bundna boräntor på 1- år med den kortaste boräntan har prognosen för tremånadersräntan förlängts till 1. Styrräntan antas gradvis anpassas till en neutral nivå på procent där den sedan ligger kvar. Detta ger en tremånaders boränta på cirka, procent. Det finns argument för att den neutrala styrräntan borde vara lägre än procent när reglerna på finansmarknaden skärps. Vi har emellertid valt att hålla fast vid Riksbankens bedömning av en neutral styrränta. Bundna boräntor och beräknad bunden tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 1 år år 3 år år år Vår bedömning är att fördelen för närvarande har tippat över till de bundna boräntorna. Den beräknade skillnaden mellan nuvarande bundna boräntor med bindningstider på 1- år och genomsnittet för tremånadersräntan under motsvarande tid är,3-, procentenheter. Förklaringen till det ovanliga läget är dels att de bundna boräntorna pressats ner av Greklandskrisen, dels att kommande höjningar av styrräntan och dyrare finansiering av kort utlåning drar upp prognosen för tremånaders boränta.,,, 3, 3,,, 1, 1, Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 JUNI
Internationell tillväxt på olika växlar Den ekonomiska tillväxten går på olika växlar i omvärlden. Medan vissa tillväxtekonomier uppvisar överhettningstendenser och återhämtningen fortsätter i den amerikanska ekonomin så verkar flera europeiska länder vara på väg in i en ny konjunktursvacka. De europeiska statsskuldsproblemen innebär att osäkerheten och riskerna i konjunkturbedömningen återigen ökat. Precis när finanskrisen verkade vara på väg att blåsa över så tog den en ny vändning. Grekiska statsobligationsräntor rusade i höjden under vintern när det uppdagades att budgetunderskottet skulle bli mycket större än vad de flesta tidigare trott. I kombination med en svag ekonomi, stora underskott i handelsbalansen och en politisk ovilja till reformer så ledde detta till spekulation om att Grekland skulle ställa in avbetalningarna på statsskulden och tvingas lämna EMU. Under våren spred sig oron till andra länder med liknande problem, som Portugal, Italien, Irland och Spanien. De senaste veckorna har även länder som Belgien, Frankrike och Storbritannien till viss del drabbats av marknadsoron. Skillnad mellan högsta och lägsta -åriga statsobligationsränta samt varians bland Euroländerna, 9,, 7,,,, 3,, 1,, jan- 7 enheter apr- 7 Högsta-Lägsta (vänster skala) Varians (höger skala) jul- 7 okt- 7 jan- apr- jul- okt- Smittspridning till andra finansmarknader Greklandskrisen har smittat av sig på de internationella penningmarknaderna, vilket kunnat avläsas i stigande likviditets- och kreditriskpremier. Riskpremierna är dock fortfarande mycket långt ifrån tidigare krisnivåer. Även valutamarknaderna har påverkats. Osäkerhet om hela EMU-samarbetets överlevnad har lett till att Euron tappat omkring procent av sitt värde gentemot USdollarn mellan december 9 och juni. Oro för att storbankerna skulle drabbas av nya storförluster om flera länders obligationer skulle förlora sitt värde jan- 9 apr- 9 jul- 9 okt- 9 jan- apr- 7,,,, 3,, 1,, har drabbat bankaktierna. Samtidigt har krisen och alla åtstramningspaket lett till förnyad osäkerhet kring styrkan i återhämtningen i den globala ekonomin vilket också tyngt börserna. Sammantaget har börserna på global nivå tappat omkring procent av sitt värde mellan mitten av april och mitten av juni. EUR/USD och Globalt börsindex 1, 1, 1, 1, 1,3 1,3 1, 1, 1,1 jun- 9 jul- 9 aug- 9 EUR/USD (vänster skala) Globalt börsindex (9131=, höger skala) sep- 9 okt- 9 nov- 9 dec- 9 Räddningspaket och åtstramningar Återigen har politikerna, denna gång främst de europeiska, tvingats sjösätta räddningspaket och stödåtgärder. Ett räddningspaket för Grekland i form av lån och lånegarantier från EU-länderna och IMF på 1 miljarder euro följdes av skapandet av en stabilseringsmekanism på 7 miljarder euro avsedd att backa upp de euroländer som får svårigheter att finansiera sin statsskuld. Därtill har flera europeiska länder, inte bara medelhavsländerna utan även exempelvis Tyskland och Storbritannien, aviserat åtstramningar av de offentliga finanserna. Offentliga sektorns underskott och skuld som procentuell andel av BNP i EU-länderna Euro-länder EU-länder Kandidatländer Portugal Storbritannien Irland Spanien jan- feb- mar- apr- maj- jun- -1-1 - - - - - Underskott * Källa: EU-kommissionen Grekland Lettland Frankrike Italien Belgien Sverige Centralbankerna, som var på väg att avveckla stora delar av stödåtgärderna, har återinfört en del av dem, exempelvis kortsiktig utlåning av US-dollar till bankerna. Europeiska Centralbanken har även sett sig tvung- 1 9 9 7 7 1 1 Skuld SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 JUNI
en att köpa statsobligationer på öppna marknaden för att stödja de drabbade länderna. Att förutsäga hur krisen kommer att fortlöpa är i praktiken omöjligt. Med de senaste årens finanskris i färskt minne och med vetskap om att det minst sannolika scenariot plötsligt kan bli det mest sannolika i situationer som denna, så är det ändå vår bästa gissning att skuldkrisen inte eskalerar så mycket att vi får en ny global finanskris och konjunkturnedgång. Det går inte att helt utesluta att något land tvingas lämna EMU, under ordnade eller oordnade former, vilket skulle ge ytterligare skälvningar på finansmarknaderna. Att däremot hela EMU skulle brytas upp bedömer vi vara väldigt osannolikt. Däremot bedömer vi att många europeiska länder kommer att få dras med skuldproblemen under lång tid framöver och att den anpassning som måste göras kommer att innebära stora påfrestningar, inte minst för medelhavsländerna. Stark global återhämtning Efter det kraftiga raset under och oförändrade nivåer under första halvan av 9 har den globala varuhandeln återhämtat sig snabbt det senaste året. Den årliga ökningstakten har de senaste månaderna legat kring -3 procent, den snabbaste tillväxten på mycket länge. Troligtvis kommer de tidigare toppnivåerna att passeras under hösten. Normaliseringen av finansmarknaderna, återuppbyggnad av de lager som tömdes när finanskrisen härjade som värst och alla politiska stimulanser har varit starkt bidragande till återhämtningen. Global varuhandel, index och tremånadersförändring uppräknad till årstakt 1 11 1 9 9 Tremånadersförändring (höger skala) Index dec-7= (vänster skala) 3 - - Globalt inköpschefsindex och hushållens förtroende* 7 3 3 Industrisektor (vänster skala) Tjänstesektor (vänster skala) Hushållens förtroende (vänster skala) 7 9 * Hushållens förtroende har beräknats som det BNP-viktade genomsnittet för Australien, Kina, EMU, Japan Storbritannien och USA. Stämningsläget har också blivit bättre bland hushållen men omsvängningen har inte alls varit lika kraftig och snabb som hos företagen. Troligtvis är det så att hushållens optimism i många länder fortfarande dämpas av hög arbetslöshet, sjunkande huspriser och hög skuldsättning. Det finns anledning att tro att ett visst försiktighetsbeteende kommer att finnas kvar hos hushållen under en tid framöver, inte minst i Europa där åtstramningar och stora statsskulder kommer att dämpa köplusten. Tillväxtländerna på högsta växeln Mindre koppling till de internationella finansmarknaderna innebar att tillväxtländerna, i genomsnitt, drabbades mindre än de utvecklade länderna av finanskrisen. Från topp till botten föll industriproduktionen med mindre än procent i tillväxtländerna mot nästan procent i de utvecklade länderna. Från botten i början av 9 till mars i år har produktionen sedan stigit med 1 procent i tillväxtländerna och procent i de utvecklade länderna. Global industriproduktion Utvecklade länder Tillväxtländer Totalt,, 1, 1,,, -, -1, -1, -, -, 11 1 7 7 Index 7 9-3 - - - 9 9 Positiva förväntningar bland företagen De globala inköpschefsindexen ger en god bild av de kortsiktiga tillväxtförutsättningarna för den globala ekonomin. I industrisektorn ligger indexet nära tidigare historiska toppnivåer vilket tyder på att den snabba tillväxten kommer att fortsätta, åtminstone fram till hösten. Indexet för tjänstesektorn, som gått lite trögare under återhämtningen, börjar också nå allt högre höjder även om det är en bit kvar till toppnivåerna. 7 9 Index dec-7= Vi räknar med att tillväxtekonomierna, med Brasilien, Ryssland, Indien och Kina i spetsen, kommer att fortsätta att uppvisa en stark tillväxt framöver. Tillväxten kommer allt mer att bygga på inhemsk efterfrågan och handel mellan tillväxtländerna själva istället för traditionell export till västvärlden. De europeiska problemen dämpar förvisso förutsättningarna även för SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 7 NUMMER 1 JUNI
tillväxtekonomierna något. Vår bedömning är dock att kopplingarna via finansmarknader och utrikeshandel inte är tillräckligt starka för att de allvarligt ska störa den gynnsamma tillväxtspiralen i dessa länder. Snarare krävs det politiska åtgärder för att motverka återhettning och tendenser till ett stigande inflationstryck. Exempel på detta har vi redan sett i och med avkylningen av den kinesiska bostadsmarknaden. osäkerheten ökar Den ekonomiska utvecklingen har överlag varit som väntat i de flesta regioner sedan förra prognosen. Vår tidigare bild av en global konjunkturuppgång med inslag av dämpande försiktighet hos hushåll och företag består. Osäkerheten kring statsfinansernas framtida utveckling och dess effekt på den ekonomiska utvecklingen kvarstår också. Däremot har riskbilden förändrats en hel del de senaste månaderna. Riskerna för att den internationella finansoron, med åtföljande börsfall, kreditåtstramning, bankproblem och andra obehagligheter, ska blossa upp igen är högre nu än för ett par månader sedan. Det finns också en stigande risk för att alla finanspolitiska åtstramningar kan resultera i att vissa länder fastnar i en deflationsspiral, med sjunkande produktion, sjunkande priser och stigande statsskuld, liknande den Japan suttit fast i de senaste två decennierna. Slutligen finns det också en risk att vissa sektorer och vissa länder hamnar i överhettningsläge tack vare alla stimulanser från låga räntor, svaga växelkurser och expansiv finanspolitik. Internationell BNP-tillväxt (årlig procentuell förändring) 1 1 1 Kina (vä skala) USA EMU Japan 7 9 11 - - - - - Sammantaget gör vi bedömningen att vårt huvudscenario för den globala ekonomin fortfarande håller, även om riskerna på nedsidan ökat betydligt. För USA räknar vi nu med en BNP-tillväxt på 3, procent både i år och nästa år. Detta är i stort sett samma bedömning som i förra prognosen. I EMU väntas tillväxten i år landa på,9 procent medan prognosen för tillväxten nästa år revideras ned till 1, procent. Den japanska BNP-tillväxten väntas i år bli 3, procent, en kraftig upprevidering sedan förra prognosen, för att sedan bromsa in till 1, procent 11, nästan samma prognos som tidigare. Även för Kina håller vi fast vid vår tidigare prognos om en BNP-tillväxt på cirka procent i år och 9 procent under 11. Låg inflation Inflationstakten har stigit under det senaste året och ligger på positiva nivåer i de flesta regioner, med undantag för Japan. I vissa länder har inflationen börjat nå över procent. Svängningar i olje- och energipriser ligger dock bakom mycket av förändringarna i inflationstakten. Den underliggande inflationen, rensad från energipriser, ligger fortfarande på låga nivåer och visar dessutom tendenser till fortsatt nedgång. Det finns fortfarande mycket ledig kapacitet i många länder vilket håller tillbaka pris- och lönetryck. Åtstramningarna kan förvisso höja inflationen tillfälligt, om de sker via höjd moms eller liknande, men bör annars dämpa både efterfrågan och inflation. Tillsammans med låga inflationsförväntningar bör detta bädda för fortsatt låg inflation de kommande åren. Internationell inflation (årlig ökningstakt, KPI) USA EMU Japan Kina 7 9 11 En osäkerhetsfaktor för inflationsutvecklingen är hur priserna på olja och andra råvaror kommer att reagera på blandningen av förhållandevis stark tillväxt i tillväxtekonomierna och förhållandevis svag tillväxt i de utvecklade länderna. Läget på finansmarknaderna är också avgörande för råvarupriserna. Under 9 och början av återhämtade råvarubörserna stora delar av de tidigare prisfallen. De senaste veckorna har dock priserna fallit med - procent i spåren av den ökade finansoron. Vår sammantagna bedömning är, precis som i tidigare prognoser, att råvarupriserna stiger en del under prognosperioden. Oljepriset, som den senaste veckan pendlat kring drygt 7 USdollar/fat väntas ligga kring US-dollar per fat i slutet av och US-dollar per fat i slutet av 11. US-dollarn väntas stärkas mot både yenen och euron. Detta dämpar den importerade inflationen i USA (och Kina) men driver på den i andra länder. I USA kommer inflationstakten dämpas under resten av och ligga under 1 procent vid årsskiftet för att därefter stiga och nå procent vid slutet av 9 7 3 1-1 - -3 SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 JUNI
11. I EMU väntas inflationen ligga stabilt kring 1, procent under hela prognosperioden. I Japan väntas deflationen fortsätta men prisnedgångarna blir mindre och mindre under prognosperioden och i slutet av 11 nås nollstrecket. I Kina påverkas inflationstakten mer av råvarupriser än i andra länder. Därför väntas en viss uppgång, till procent, under de kommande månaderna som följs av en mindre inbromsning. Sammantaget stannar den kinesiska inflationen på i genomsnitt 3 procent under prognosperioden. Centralbankerna skjuter på räntehöjningarna Räntesänkningar, tillhandahållande av likviditet till räntemarknaderna i olika former och värdepappersköp har ingått i den arsenal av åtgärder som centralbankerna satt in under finanskrisen. Fram till för bara ett par veckor sedan räknade flertalet bedömare med att de flesta av åtgärderna skulle kunna rullas tillbaka under våren och sommaren. I vissa fall har så också skett. I ljuset av Greklandskrisen har dock en del av likviditetsåtgärderna fått sättas in igen. Europeiska Centralbanken har till och med börjat köpa de krisdrabbade ländernas statsobligationer för att hålla igång marknaderna, vilket man inte tidigare gjort. De andra program för obligationsköp som tidigare varit igång i både USA, Storbritannien och Euroområdet väntas dock inte sättas igång igen. Däremot kan det nog dröja ytterligare innan centralbankerna börjar avyttra sina obligationsinnehav. Centralbankernas styrräntor USA EMU Japan 7 9 11 1 Flera av länderna i västvärlden präglas fortfarande av stora mängder ledig produktionskapacitet, låga inflationsförväntningar och en viss baksmälla från finanskrisen. Till detta kommer den osäkerhet som följer av statsskuldsproblematiken, med en accelererad finanspolitisk åtstramning och risken för att finansoron återigen ska sprida sig. Sammantaget innebär detta att de stora centralbankerna inte kommer att vara särskilt snabba med att dra upp styrräntorna. Greklandskrisen har medfört att vi flyttat fram tidpunkterna för de första räntehöjningarna från hösten till i början av nästa år. Sedan följer ganska måttliga 3 1 räntehöjningar och i slutet av 11 väntas styrräntan ligga på, procent i USA,, procent i EMU och, procent i Japan. Långräntorna pressade av krisen Långa marknadsräntor styrs av förväntningar om centralbankernas agerande. De påverkas också av både inflations- och tillväxtförväntningar och av hur stort det långsiktiga lånebehovet är hos olika aktörer. Långräntorna påverkas ofta också av rörelser på andra finansmarknader och av skiften i marknadsaktörernas vilja att placera i riskabla tillgångar. Femåriga statsobligationsräntor USA Tyskland Sverige 7 9 11 1 Mellan juni 9 och april låg amerikanska, tyska och svenska femåriga statsobligationsräntor förhållandevis stabilt kring, procent. De uppåtdrivande effekterna av stigande tillväxt, svaga statsfinanser och börsuppgång motverkades av centralbankernas obligationsköp, minskade lånebehov hos hushåll och företag samt av de låga inflationsförväntningarna. De senaste veckorna har räntorna fallit till följd av att Greklandskrisen fått marknadsaktörernas riskaptit att falla brant och lett till så kallad flykt till kvalitet (det vill säga köp av stabila länders statsobligationer). I och med att vi räknar med att krisen inte eskalerar ytterligare så bör också flykten till kvalitet avta, vilket bör leda till en rekyl uppåt i obligationsräntorna. Vi räknar med att statsobligationsräntorna åter ligger kring, eller strax över, procent i slutet av året. Därefter fortsätter räntorna upp till knappt, procent i slutet av 11 innan uppgången stannar av under 1.,,,, 3, 3,,, 1, Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 9 NUMMER 1 JUNI
Greklandskrisen dämpar svensk tillväxt Ett starkt första halvår gör att BNP-prognosen för höjs från, till 3, procent. Stramare finanspolitik i många länder kommer dock att dämpa svensk export och BNP-prognosen för 11 skrivs ner från 3, till,7 procent. Låga löneökningar bidrar till att den underliggande inflationen understiger Riksbankens mål på procent under nästa år. Den svenska ekonomin drabbades hårdare av finanskrisen än stora ekonomier som USA och euroområdet. Fallet i svensk BNP är i paritet med japansk BNP och återhämtningen har också skett i ungefär samma takt som i den japanska ekonomin. Första kvartalet i år växte svensk BNP med 1, procent jämfört med fjärde kvartalet förra året och med 3 procent jämfört med första kvartalet 9. Hushållens konsumtion och lagren stod för de största bidragen till tillväxten. BNP-utveckling i olika länder Euroområdet 7 9 UK Sverige Japan USA Index 7 = 1 99 9 97 9 9 9 93 9 91 Source: Reuters EcoWin Statistiken hittills för andra kvartalet och positiva enkäter till företag och hushåll tyder på en fortsatt god BNP-tillväxt. Det finns en risk att de statsfinansiella problemen i flera länder efter finanskrisen kan utlösa en ny allvarlig kris. Vårt huvudalternativ är emellertid att läget på finansmarknaderna gradvis förbättras och att den nuvarande statsfinansiella krisen främst kommer att märkas genom en dämpad efterfrågan i de länder där stora åtstramningar genomförs. Den positiva starten på året och bedömningen att Greklandskrisen inte utvecklas till en ny finanskris bidrar till att vi skriver upp prognosen för BNPtillväxten i år från, till 3, procent. Under nästa år räknar vi med att finanspolitiska åtstramningar i olika länder håller tillbaka svensk export, vilket bidrar till att BNP-tillväxten dämpas till,7 procent. För första gången på länge justerar vi därmed ner BNPprognosen, som tidigare var 3 procent för 11. Uppjusteringen av BNP-prognosen för i år beror framför allt på en mer positiv bedömning av investeringarna. När det gäller nedskrivningen av BNPprognosen för nästa år är det, som nämnts, främst exportens tillväxt som väntas bli mer dämpad. Försörjningsbalans, procentuell volymförändring 9 11 Hushållens konsumtion -,1 -,,, Offentlig konsumtion 1,3 1,7,7, Fasta investeringar 1,7-1, 3,3,3 Lagerinvesteringar 1) -, -1, 1,,1 Export 1, -1,,, Import,9-13,,,1 BNP -, -,1 3,,7 BNP, kalenderkorrigerad -,7 -,,, 1) Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter. Trots en BNP-tillväxt på cirka 3 procent och 11 innebär fallet i BNP med, procent - 9 att resursutnyttjandet fortsätter att vara mycket lågt under prognosperioden. Arbetslösheten fortsätter att vara hög och inflationstrycket kommer att vara lågt. Hushållen minskar sparandet Hushållens konsumtion har hållits uppe väl under finanskrisen och ökade starkt under första kvartalet. Bilförsäljningen, som tidigare varit mycket svag, ökade rejält under första kvartalet. Statistiken för andra kvartalet har hittills varit blandad; detaljhandeln i april var svagare än väntat medan bilförsäljningen fortsatte att öka kraftigt i april och maj. Den reala disponibla inkomsten ökar bara med, procent i år men hushållens optimistiska förväntningar och den tidigare uppgången i sparandet gör att vi räknar med att den privata konsumtionen ökar med procent. Hushållens konsumtion och disponibel inkomst - - Disponibel inkomst (vänster) Konsumtion (vänster) Sparkvot - -1 1993 199 1997 1999 1 3 7 9 11 1 1 - - SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR NUMMER 1 JUNI
Nästa år blir löneökningarna högre och skatten för pensionärer sänks, vilket bidrar till att disponibla inkomsten ökar mer än i år, med 1, procent. Tillsammans med en fortsatt neddragning av sparandet ger detta utrymme för en ökning av hushållens konsumtion med, procent. Hushållens finansiella sparkvot, där sparande i tjänste- och premiepensioner samt realt sparande i bostäder räknas bort, ligger på drygt 1 procent i slutet av prognosperioden. Det är något högre än det långsiktiga genomsnittet, som är nära noll, och kan tolkas som en kvardröjande försiktighet efter finanskrisen. Investeringarna överraskar positivt Den senaste investeringsenkäten var positiv med en väntad ökning i år i de flesta större branscher. För industrin, som drabbats hårt under finanskrisen, har framtidstron återvänt och investeringarna väntas öka igen efter raset under förra året. Bostadsbyggandet har också snabbt kommit igång och första kvartalet i år påbörjades byggande av cirka lägenheter. Stigande bostadspriser och en måttlig uppgång i räntorna talar för att bostadsbyggandet fortsätter att öka. Vi räknar med att det börjar byggas 1 lägenheter i år och lägenheter nästa år, vilket är en rejäl ökning från förra årets 1 påbörjade lägenheter. Påbörjade lägenheter Småhus Flerbostadshus Tusental lägenheter 199 1997 1999 1 3 7 9 11 Vår tidigare prognos från mars att de totala investeringarna skulle vara i stort sett oförändrade i år har nu skrivits upp till en ökning med drygt 3 procent. Under nästa år räknar vi med att investeringsuppgången accelererar med en tillväxt på cirka procent. Exporttillväxten dämpas nästa år Exporten har börjat ta fart igen och ökningen av industrins orderingång från exportmarknaden tyder på en mycket stark exportutveckling under de närmaste kvartalen. Trots en svag efterfrågan från delar av euroområdet räknar vi med att marknaden för svensk export ändå växer med cirka procent både i år och nästa år. 3 3 1 Den svenska exporten beräknas i år öka i takt med den internationella marknadstillväxten men förlora något i marknadsandel nästa år när kronan blir starkare. Vi räknar med att kronan, mätt med TCW-index, apprecierar med cirka procent under prognosperioden. Export och marknadstillväxt för varor och tjänster Export av varor och tjänster Marknadstillväxt 199 199 199 Importen ökar snabbare än exporten under prognosperioden. Överskottet i utrikeshandeln i utgångsläget medför emellertid att nettoexporten ändå ger ett litet positivt bidrag till BNP-tillväxten. U-formad sysselsättning Sysselsättningen var som lägst under sommaren förra året och har sedan dess ökat med ungefär personer, enligt säsongrensad statistik. Vi räknar dock inte med att den positiva trenden fortsätter, utan tror att den starka ökningen av produktiviteten ger en nedgång i sysselsättningen under andra halvåret. Den fallande produktiviteten under de tre föregående åren talar för att det finns potential för en snabb ökning i år, något som redan märkts under första kvartalet. När produktivitetstillväxten sedan dämpas under nästa år bidrar det till att sysselsättningen börjar öka igen. Arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet,1,,9,,7,, Arbetskraft (vänster) Sysselsatta (vänster) Arbetslöshet Miljoner personer, jan-7 jul-7 jan- jul- jan-9 jul-9 jan- jul- jan-11 jul-11 Antagandet om återhämtningen i produktiviteten är ändå ganska försiktigt. Trots en produktivitetsökning på cirka 3 procent både och 11 så är produktivitetsnivån i slutet av prognosperioden ändå procent lägre än den trendmässiga nivån om produktivite- 1 - - -1 1 11 9 7 3 SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 11 NUMMER 1 JUNI
ten ökat med procent, som är genomsnittet för perioden 191-. Utbudet av arbetskraft har varit överraskande högt under finanskrisen, vilket kan bero både på den stora omfattningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och på den ekonomiska politiken som gjort det mer lönsamt att arbeta. Under prognosperioden räknar vi inte med några extra utbudseffekter utan antar att arbetskraftutbudet följer befolkningsutvecklingen. Den öppna arbetslösheten ökade kraftigt från sommaren till sommaren 9 men därefter har takten i uppgången avtagit. Vår prognos av efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden medför att den öppna arbetslösheten fortsätter att öka långsamt till slutet av året för att sedan börja minska under nästa år. Genomsnittet för den öppna arbetslösheten stiger dock från 9, procent i år till 9, procent nästa år. Lönerna ökar mindre än produktiviteten De flesta löneavtal är nu klara i årets stora avtalsomgång. Avtalen varierar i längd men ligger för det mesta mellan 1 och månader. Längre avtal har i allmänhet resulterat i något högre löneökningar och senare avtal har hamnat något högre än tidigt tecknade avtal. Vad ger då avtalen när de räknas om till årlig löneutveckling? Beräkningarna kompliceras av att det för en del avtal, till exempel för handeln och på det kommunala området, skiljer mellan löneökningar och kostnadsökningar. I handelsavtalet höjs till exempel minimilönerna bara med procent av utgående löner. Hur väl arbetsgivarna kan realisera den flexibilitet som finns i avtalen återstår att se. En uppskattning av de träffade överenskommelserna är att det handlar om avtalade löneökningar på i genomsnitt cirka 3, procent sammantaget under och 11. Till detta kommer löneökningar utöver avtal som bör bli låga med tanke på den höga arbetslösheten. Vi har räknat med en löneglidning på cirka 1 procent under perioden -11. Totalt skulle då löneökningarna uppgå till cirka, procent under tvåårsperioden med en fördelning av procent i år och, procent nästa år. Det är något högre än de procent vi räknade med i den förra konjunkturprognosen men fortfarande betydligt lägre än den årliga genomsnittliga löneökningstakten på 3,7 procent under de senaste 1- åren. Med en produktivitetsökning på cirka 3 procent per år kommer produktiviteten att öka snabbare än arbetskostnaderna och arbetskraftskostnaden per producerad enhet faller med cirka 1 procent både och 11. Nedgången håller tillbaka inflationstrycket och kompenserar till viss del för den kraftigt stigande arbetskraftskostnaden per producerad enhet 7-9. Arbetskostnad, produktivitet och enhetsarbetskostnad Arbetskostnad Produktivitet Enhetsarbetskostnad 1 3 7 9 11 Lågt inflationstryck Fallande arbetskostnader per producerad enhet talar för ett lågt inhemskt inflationstryck. Vi räknar också med att kronan kommer att förstärkas ytterligare med cirka procent till slutet av prognosperioden. Det skulle då, om historiska samband håller, innebära att priserna på importerade konsumtionsvaror i producentledet faller med cirka procent i år och är i stort sett oförändrade nästa år. Inflationsprognosen påverkas i hög grad av oljeprisets utveckling. Vi håller fast vid prognosen om ett oljepris på dollar per fat i slutet av och dollar per fat i slutet av 11, vilket är nära OPECländernas önskade prisintervall på 7- dollar per fat. Bensinpriset kommer då under nästa år att stiga till över 1 kronor per liter. Det höga elpriset i början av året har fallit tillbaka och ger därmed bara en kortvarig effekt på inflationstakten. en för elpriset, som baseras på kraftbörsen Nord Pools terminspriser, innebär att det genomsnittliga spotpriset på el faller med knappt öre per KWh från till 11. Hyresförändringar i konsumentprisindex Hyresförändring Medelvärde 199-199 199 Hyrorna är en annan betydelsefull post i konsumentprisindex (KPI), som svarar för 13 procent av totala vikten. För de avtal som de allmännyttiga bostadsföretagen träffat ligger årets genomsnittliga hyreshöjning på 1,3 procent. Hyreshöjningarna för hela bostadsmarknaden brukar dock hamna högre och vi räknar med en ökning med cirka 1, procent, vilket 7 3 1-1 - -3 -, 3, 3,,, 1, 1,,, -, SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 JUNI
bidrar till en nedväxling av inflationstakten med, procentenheter. Med ett högre ränteläge inför nästa års hyresförhandlingar tror vi att hyreshöjningarna stiger till cirka, procent, vilket då drar upp KPItakten med,1 procentenheter. Inflation, KPI, och underliggande inflation, KPIF Inflation (KPI) Inflationsmål Underliggande inflation (KPIF) 1 mån 7 9 11 3 1-1 - Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Styrräntan höjs med, procent i juli och höjs sedan ytterligare så att den når 1, procent i december. Under nästa år höjer Riksbanken styrräntan vidare till procent i slutet av året. Finanspolitiken. Riksdagsvalet i september och ett jämnt opinionsläge gör en prognos av finanspolitiken osäker. Vi har antagit att transfereringarna till hushållen ökar med miljarder 11. Arbetsmarknadspolitiken. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas öka från 17 9 till 19 i år och dras sedan ner till 1 nästa år. Till det kommer nystartsjobb som beräknas omfatta drygt personer. Sammantaget räknar vi med att den underliggande inflationstakten, KPIF, pendlar kring procent under resten av året. Under början av 11 sjunker den underliggande inflationstakten till 1, procent för att sedan närma sig procent mot slutet av året. Variationen i inflationstakten, mätt med KPI, blir betydligt större eftersom den påverkas av ränteutvecklingen som ger ett negativt bidrag på nästan en procentenhet i år men positivt bidrag på en dryg procentenhet 11 när Riksbanken drar upp styrräntan och även de längre räntorna stiger. I början av 11 når inflationstakten upp till målet på procent och under senare delen av 11 närmar sig KPI-takten 3 procent. Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se Nyckeltal, procentuell förändring om inte annat anges 9 11 Timlön,3 3,,, Produktivitet -1, -, 3,, Enhetsarbetskostnad,, -1, -, KPI, årsgenomsnitt 3, -,3 1,3, KPIF, årsgenomsnitt,7 1,9,1 1, Real disponibel inkomst 3,,9, 1, Sparkvot, nivå 1) 11,1 1, 11,,7 Sysselsättning 1,1 -,1 -,, Arbetslöshet, procent,,3 9, 9, Industriproduktion -3, -19,3,, 1) Inklusive sparande i avtalspension och i premiepensionssystemet SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 13 NUMMER 1 JUNI
Ränteuppgången kyler av huspriserna Bostadspriserna har stigit snabbt de senaste kvartalen. I takt med att räntorna stiger framöver så kommer dock prisökningarna att bli svagare. Något prisfall är inte att vänta men prisökningarna kan bli små, framför allt i norra Sverige. I våra prognosmodeller förklaras de svenska huspriserna främst av bostadsbyggandet, utvecklingen av hushållens disponibla inkomster, arbetslösheten och bolåneräntorna. Förändringar i beskattningen av bostäder, exempelvis fastighetsskatten och ränteavdraget, har historiskt fått stora effekter på bostadsmarknaden. Det finns också ett ganska starkt positivt samband mellan Stockholmsbörsens utveckling och bostadspriserna. Svenska småhuspriser,,3,,1, 1,9 1, 1,7 1, 1, 1, Miljoner kronor Årlig procentuell ökningstakt (höger skala) Genomsnittligt pris (vänster skala) 7 9 11 Utplaning av prisuppgången Det mesta pekar mot att huspriserna inte kommer att fortsätta stiga i samma snabba takt framöver som de gjort de senaste kvartalen. Bolåneräntorna väntas stiga de kommande två åren och hushållens inkomster ökar inte särskilt snabbt och 11. Vidare väntas arbetslösheten visserligen inte fortsätta stiga men någon kraftigare nedgång är inte att räkna med. Bostadsbyggandet väntas ta fart vilket ökar utbudet av bostäder. Slutligen är inte några skattelättnader att vänta, snarare lär eventuella skatteförändringar missgynna bostadsefterfrågan. Sammantaget landar vi därför i en prognos som säger att småhuspriserna i stort sett planar ut från och med hösten och ända fram till slutet av 11. Efter att ha ökat med 7 procent under 9, stiger priserna med procent under och procent under 11. Med hjälp av en enkel korrelations- och regressionsanalys så får vi fram prognoser också för bostadsrättsmarknaden, där priserna väntas stiga med 1 - procent i år och procent nästa år, samt för fritidshusmarknaden, där priserna ökar procent i år och 3 procent nästa år. Bostadspriser, årlig procentuell förändring -1-3 - 1 1 7 Bostadsrätter, Riket Fritidshus, Riket Småhus, Riket 9 11 Samma analys kan användas för att ta fram prognoser för småhuspriser i olika regioner. Dessa visar att småhuspriserna i storstadsregionerna väntas öka lite snabbare än genomsnittet medan de norra delarna av landet uppvisar lite svagare prisökningar. Priserna väntas dock inte falla i någon region. Småhuspriser i olika regioner, årlig procentuell förändring Stor-Malmö Stor-Stockholm Västra Sverige Östra Mellansverige Övre Norrland 3 Sydsverige Stor-Göteborg Småland Mellersta Norrland Norra Mellansverige 9 11 Det bör påpekas att prognoserna för de regionala bostadsmarknaderna, liksom de för bostadsrätts- och fritidshusmarknaden, bygger på väldigt enkla prognosekvationer och därför är osäkra. 1 - - -1 Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se 1 - - - - SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 JUNI
SBAB:s konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn -1 3 Tor Borg, tfn -1 3 Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box 73 Stockholm Tel -1 3 Fax -11 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 3-713) SBAB KONJUNKTUR OCH RÄNTOR 1 NUMMER 1 JUNI