Skolelevers drogvanor 2013

Skolelevers drogvanor 2013 Ulla Kungur Kunskapskällar n Rapport 2013:1 1

Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar n ISBN: 978-91-87099-04-5 Kunskapskällar n Rapport 2013:1 Social utveckling Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Göteborg 2013 Grafisk formgivning: Kia Benroth Tryckeri: Majornas Grafiska 2

Sammanfattning Eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Göteborg har under 2013 svarat på frågor om sina drogvanor. Drogvaneundersökningen sker i samarbete med CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. I Göteborg har tidigare drogvaneundersökningar genomförts 2004, 2007, 2010. Sjunkande alkoholkonsumtion Sedan första mätningen i Göteborg 2004 har alkoholkonsumtionen bland ungdomar sjunkit successivt. Tidigare användes frågan har du någon gång druckit alkohol. Ett nytt mått på alkoholkonsumtion, har du druckit alkohol de senaste 12 månaderna, har börjat användas vid riksundersökningarna. Med detta mått blir andelen alkoholkonsumenter bland eleverna i Göteborg 44 procent i årskurs 9 och 74 procent i gymnasiets år 2. Detta innebär en kraftig nedgång framförallt i årskurs 9 sedan 2004, vilket beror både på en faktisk minskning och på att frågan är ändrad. Göteborgseleverna följer samma utveckling som ungdomar i övriga landet. Även intensivkonsumtionen, det vill säga berusningsdrickandet, sjunker bland de yngsta. I grundskolan har sedan 2007 andelen som berusningsdricker alkohol minst en gång i månaden mer än halverats. Det sker i princip en tredubbling av andelen som intensivkonsumerar mellan årskurs 9 och gymnasiets år 2, trots att en minskning också skett i gymnasiet. Den totala årliga mängden alkohol som ungdomarna druckit har minskat och detta är ett tecken på att alkoholanvändandet sjunkit i alla grupper. Sedan undersökningen 2010 har det skett en halvering av andelen elever i grundskolan som var 13 år eller yngre när de första gången berusade sig, vilket betyder att debutåldern höjts. Den minskade alkoholkonsumtionen har också inneburit att de negativa konsekvenser som eleverna uppger i samband med alkohol markant minskat. Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har också minskat, speciellt i årskurs 9. Små förändringar när det gäller narkotika När det gäller narkotikaanvändandet är förändringarna inte lika stora sedan förra undersökningen. Det har skett en minskning med någon procentenhet både i grundskolan och i gymnasiet. I årets undersökning är andelen som någon gång använt narkotika åtta procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år 2, vilket är högre än i riket. Vid narkotikaanvändande de senaste 12 månaderna är andelen sju respektive 15 procent. Bland gymnasisterna redovisar flickorna ett minskat användande, medan andelen pojkar som använt narkotika ökat. Cannabis är den klart dominerande drogen. En stor andel av dem som använt annan narkotika har rökt Spice, en rökmix med ett cannabisliknande ämne. Få elever uppger att de använt annan narkotika än ett cannabispreparat. Det vanligaste sättet att få tag på narkotika är via en kompis. Minskat tobaksanvändande Andelen elever som röker dagligen i grundskolan har minskat sedan förra undersökningstillfället, från sju till fyra procent. I gymnasiet ligger dagligrökandet på ungefär samma nivå som vid tidigare undersökningar, 11 procent. Även det mer tillfälliga rökandet har minskat. Andelen som snusar dagligen har sjunkit successivt de senaste åren i både grundskolan och i gymnasiet. Flickor röker i större utsträckning än pojkar, men en större andel pojkar än flickor snusar. Detta stämmer med tidigare undersökningar och med de resultat som visas i riket. Andelen som har rökt vattenpipa är oförändrad i grundskolan, men har minskat något i gymnasiet. 5

1. Inledning Under våren 2013 genomförde Göteborgs Stad den fjärde undersökningen om skolelevers drogvanor och andra riskbeteenden. Undersökningen görs vart tredje år i Göteborg och tidigare har resultat presenterats från undersökningar 2004, 2007 och 2010. Drogvaneundersökningen sker i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Den genomförs som en totalundersökning bland samtliga elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. I denna rapport redovisas statistik och analyser för hela Göteborg och på stadsdelsnivå. Vissa jämförelser görs med tidigare drogvaneundersökningar och med riket i övrigt. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att ge stadsdelarna i Göteborgs Stad ett underlag för att utveckla det förebyggande arbetet mot ungdomars droganvändande. Under 2013 har för första gången drogvaneundersökningar genomförts samtidigt i 47 av Västra Götalansregionens 49 kommuner. En rapport för hela länet sammanställs av CAN där resultat för Göteborg kan jämföras med de övriga kommunerna i Västra Götaland. CAN gör årliga riksundersökningar och för årskurs 9 finns en tidserie sedan 1971. När det gäller denna Göteborgsundersökning står CAN för genomförandet i skolorna och framtagande av rådata. Rådatamaterialet har bearbetats och sammanställts i denna rapport av Ulla Kungur, Kunskapskällar n, Social resursförvaltning. 2. Rapportens innehåll I rapporten finns först ett avsnitt som handlar om hur undersökningen genomförts, antal svarande elever och om metod och etiska principer. I avsnitten 6 9 ges en beskrivning av alkohol- narkotika- sniffningsoch tobakssituationen bland eleverna i Göteborg. Diagram och tabeller baseras på de svar som eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 lämnat i enkätundersökningen 2013. I rapporten görs jämförelser med tidigare drogvaneundersökningar i Göteborg. I avsnitten med alkohol och narkotika ges också en övergripande bild av användandet i Sverige och en jämförelse med situationen i Göteborg. 3. Undersökningens uppläggning och genomförande Enkäterna i undersökningen besvarades under mars månad 2013. Enkätformuläret innehåller 65 frågor och är omarbetat sedan undersökningen 2010 för att överensstämma med det formulär som används i riksundersökningen. Förutom frågor kring olika riskbeteenden finns frågor kopplade till olika risk- och skyddsfaktorer. I enkäten ställs frågor bland annat om alkohol, narkotika, tobak och spel samt om familjesituationen, skolsituationen och fritiden. Enkäterna har besvarats i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden och skolpersonal har fått instruktioner om tillvägagångssättet för skydda elevernas anonymitet. 4. Antal elever som besvarat enkäten per stadsdel År 2013 besvarades enkäten av 3 468 elever i årskurs 9 och 4 188 elever i gymnasiets år 2. Rapporten bygger på svar från elever boendes i stadsdelarna i Göteborg. I årskurs 9 har 255 elever tillhörande annan kommun tagits bort. Motsvarande siffra för gymnasiets år 2 är 1 351 elever. CAN har tagit bort 77 enkäter i årskurs 9 och 75 enkäter i gymnasiets år 2, som varit ofullständigt ifyllda eller innehållit uppenbart överdrivna svar. Borttagna enkäter räknas inte in i det individuella bortfallet och ingår inte i underlaget för rapporten. Nedan redovisas antal elever som svarat på drogvaneundersökningens enkät uppdelat per stadsdel. 6

Tabell 1. Antal elever som ligger till grund för drogvaneundersökningen 2013 i Göteborg, fördelat efter kön och stadsdel. Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Stadsdel Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt Angered 205 236 441 181 184 365 Askim-Frölunda-Högsbo 187 202 389 184 184 368 Centrum 63 67 130 117 75 192 Lundby 67 74 141 64 74 138 Majorna-Linné 95 106 201 113 100 213 Norra Hisingen 191 199 390 192 154 346 Västra Göteborg 274 278 552 209 204 413 Västra Hisingen 235 215 450 208 147 355 Örgryte-Härlanda 142 126 268 138 112 250 Östra Göteborg 120 131 251 107 90 197 Göteborg totalt 1579 1634 3213 1513 1324 2837 4.1 Bortfall I den här typen av skolundersökningar finns två typer av bortfall. Det ena utgörs av de elever vars klasser av olika skäl inte deltagit i undersökningen och det andra utgörs av de elever som varit frånvarande i samband med datainsamlingen. Bortfallet på klassnivå utgörs i årskurs 9 av en procent och i gymnasiets år 2 av 13 procent. Tabell 2. Individbortfall. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak. Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Sjuk 7 9 Giltig frånvaro 4 5 Ogiltig frånvaro 5 7 Vägrat besvara enkäten 0 0 Andel frånvarande elever (totalt) 16 21 Bortfallet på individnivå, det vill säga antalet elever i deltagande klasser som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället, var 16 procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år 2. Sjukdom var den vanligaste orsaken till individuellt bortfall både i grundskolan och i gymnasiet. Således uppgår svarsfrekvensen till 84 procent bland eleverna i grundskolan och 79 procent bland eleverna i gymnasiet. I Stockholm gjordes under 90-talet i efterhand en särskild bortfallsstudie bland de elever som varit frånvarande vid undersökningstillfället. Resultatet av denna var att de frånvarande eleverna redovisade en något högre konsumtion av alkohol, tobak och narkotika än de som deltog i själva undersökningen, men skillnaden rörde sig enbart om enstaka procentenheter. 7

4.2 Svarens tillförlitlighet För att upptäcka oseriöst ifyllda enkäter har alla formulär granskats av CAN före databearbetningen. De svar som varit uppenbart skämtsamt, överdrivet eller otillräckligt ifyllda har sorterats bort. Denna bedömning görs utifrån fasta kriterier i programmerade datafilter. Det kan inte uteslutas att elever rapporterar för låg konsumtion, det vill säga underrapporterar, eftersom vissa frågor till exempel på narkotikaområdet är av känslig natur. Även motsatsen kan förekomma, att man överrapporterar, vilket skulle kunna bero på att man vill imponera på sina kamrater. 5. Metod och etik Resultaten i denna undersökning återges på stads- och stadsdelsnivå. Elevernas svar redovisas efter den stadsdel de uppger att de bor i och inte den skola de går i. De enkätundersökningar som rapporten bygger på innehåller delvis känsliga frågor och det är av vikt att de som svarat garanteras anonymitet. Därför redovisas inte svar där underlaget är så litet att det finns risk för att enskilda individer skulle kunna identifieras. Dataunderlaget för rapporten har tagits fram med hjälp av uppgifter från enkätundersökningar som totalt sett har stora underlag. Vid stadsdelsindelning blir i vissa fall, som framgår av tabellen på föregående sida, antalet svarande elever endast något hundratal. I stadsdelar med ett mindre antal bosatta elever, finns anledning att vara försiktig i analyserna. I rapporten kommer två olika sätt att mäta att redovisas. Tidigare har enkätfrågorna ställts Har du någon gång använt olika typer av preparat. Ett nytt mått, där eleverna svarar på frågan Har du någon gång inom de senaste 12 månaderna använt olika typer av preparat har börjat användas vid riksundersökningarna. Ett antal indikatorer, är framtagna vid CAN för att en uppföljning ska kunna göras av regeringens nationella ANDT- strategi (alkohol, narkotika, doping och tobak) för 2012 2015. Användandet av till exempel alkohol eller narkotika de senaste 12 månaderna överensstämmer med dessa indikatorer. Mer information om 2013 års drogvaneundersökning finns på Kunskapskällar ns hemsida http://socialutveckling.goteborg.se/kk På hemsidan finns frågeformuläret, ett PM sammanställt av CAN som innehåller uppgifter om genomförande, antalet deltagande elever och bortfall. Här finns även resultaten från de tidigare drogvaneundersökningarna i Göteborg. På CANs hemsida finns en mer detaljerad redogörelse för hur skolundersökningarna genomförs. http://can.se/sv/rapporter/sa-gors-cans-skolundersokning/ 8

6. Alkohol 6.1 Alkoholkonsumtion i riket I de riksundersökningar som CAN genomfört sedan 1971 i årskurs 9 och sedan 2004 i gymnasiets år 2 har alkoholkonsumtionen aldrig varit så låg som idag. Andelen unga som dricker alkohol har sjunkit successivt under de senaste åren. Diagram 1. Andel alkoholkonsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2 efter kön. Riket. 1971 2012. Anges i procent. Källa: CAN. Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Procent Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 100 80 60 40 20 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Under 70-talet, då riksundersökningarna gjordes endast i årskurs 9, var det cirka 90 procent av eleverna som druckit alkohol. Sedan 2000 har trenden varit tydligt nedåtgående. Då låg andelen alkoholkonsumenter på 80 procent. Idag är denna andel ungefär hälften av eleverna. År 2004 påbörjades mätningar även bland gymnasieelever, år 2. Alkoholanvändandet har sjunkit även bland dem, från cirka 90 procent 2004 till cirka 80 procent i år. Inför riksundersökningen 2012 omarbetade CAN enkäten och definitionen på alkoholkonsument är numera att ha druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Tidigare var definitionen baserad på frågan om eleven någon gång druckit alkohol. Detta påverkar resultatet på så sätt att de som tidigare svarade ja för att de någon gång i barndomen fått smaka på alkohol sorteras bort. 9

6.2 Alkoholutvecklingen i Göteborg Nedan redovisas hur andelen alkoholkonsumenter, de som någon gång i livet druckit alkohol, har varierat sedan mätningarna startade i Göteborg 2004. För att kunna göra en jämförelse mellan Göteborgselevernas svar och statistiken i riket finns i nedanstående diagram även andelen elever som svarat att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Diagram 2. Andel elever som druckit alkohol. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2004 2013 i Göteborg och 2013 i riket. Anges i procent av samtliga svar. Motsvarande minskningar i alkoholanvändning bland unga visas också i de undersökningar som genomförts bland Göteborgselever. Sedan första undersökningstillfället 2004 har andelen som druckit alkohol i årskurs 9 minskat från 70 till 50 procent. Användandet av alkohol är betydligt högre i gymnasiet än i grundskolan. Sedan 2004 har andelen som druckit alkohol i gymnasiets år 2 sjunkit med åtta procentenheter, men sedan senaste undersökningen 2010 har andelen varit oförändrad. Eleverna som svarat att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna utgör en något lägre andel än de som druckit någon gång, 44 procent i årskurs 9 och 74 procent i gymnasiets år 2. I riket är det 47 procent av alla niondeklassare och 77 procent av gymnasieeleverna som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. 10

6.3 Alkoholkonsumtion per stadsdel År 2011 förändrades stadsdelsindelningen i Göteborgs Stad från 20 till 10 stadsdelsförvaltningar. I rapporten från 2010 års undersökning redovisades resultaten för både den gamla stadsdelsindelningen och den nuvarande. Här jämförs data från de två undersökningar som gjorts sedan den nya indelningen, 2010 och 2013. Redovisningen per stadsdel sker efter boende. Här redovisas svar på frågan Har du någon gång druckit alkohol för att jämföra med tidigare Göteborgsundersökningar. I diagram tre redovisas svar på frågan Har du druckit alkohol under de senaste 12 månader för jämförbarheten med drogvaneundersökningar i Västra Götaland och riket. Tabell 3. Andel elever som någon gång druckit alkohol i stadsdelarna i Göteborg. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2010 2013. Anges i procent av samtliga svar. Stadsdel Årskurs 9 Gymnasiets år 2 2010 2013 2010 2013 Angered 47 36 61 62 Askim-Frölunda-Högsbo 61 54 82 86 Centrum 57 60 84 91 Lundby 60 44 77 83 Majorna-Linné 64 58 83 86 Norra Hisingen 57 49 78 79 Västra Göteborg 61 57 84 80 Västra Hisingen 59 48 82 80 Örgryte-Härlanda 63 55 87 86 Östra Göteborg 47 37 75 71 Göteborg totalt 58 50 80 80 I Göteborg är det hälften av eleverna i årskurs 9 och 80 procent i gymnasiets år 2 som uppger att de någon gång druckit alkohol. Som i tidigare undersökningar är det de centrala stadsdelarna som står för en hög andel alkoholkonsumenter. Den nedgång i alkoholanvändning som ses i årskurs 9 är mest markant i Angered, Lundby, Västra Hisingen och Östra Göteborg. I gymnasiets år 2 är det totalt sett ingen nedgång mellan 2010 och 2013, men vissa mindre variationer förekommer inom stadsdelarna. 11

Indikatorn för att vara alkoholkonsument enligt ANDT-strategin är om eleven druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Nedan visas uppdelningen per stadsdel när det gäller svaren på denna fråga. Diagram 3. Andel elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna i stadsdelarna. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2013. Anges i procent av samtliga svar. Som framgår av tabellen ovan så finns det variationer mellan stadsdelarna. De stadsdelar som har högst andel elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna är Centrum, Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda. Även i Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg redovisas höga siffror på alkoholanvändande, främst i årskurs 9. 12

6.4 Intensivkonsumtion av alkohol Intensivkonsumtion handlar om omfattningen av berusningsdrickandet. Sättet man dricker alkohol på har betydelse. Dryckeskulturen i norden med ett stort alkoholintag vid ett och samma dryckestillfälle resulterar i berusning och kan leda till akuta alkoholskador som till exempel alkoholförgiftning och olika former av olyckor. Med intensivkonsumtion menas, i det här sammanhanget, att eleven svarat ja på frågan om man en gång i månaden eller oftare druckit en mängd alkohol som motsvarar 25 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora burkar starköl/stark cider/ alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle. Även berusningsdrickandet i riket har minskat betydligt i takt med den sjunkande alkoholkonsumtionen. Ungefär 10 procent av både pojkar och flickor i årskurs 9 uppger i riksenkäten att de intensivkonsumerar minst en gång i månaden. I riket är nu andelen som intensivkonsumerar bland pojkar 33 procent och bland flickor 25 procent i gymnasiets år 2. Diagrammet nedan visar utvecklingen av intensivkonsumtionen bland Göteborgseleverna mellan åren 2007 och 2013. Diagram 4. Andel elever som intensivkonsumerar alkohol. Jämförelse mellan flickor och pojkar. 2007-2013. Anges i procent av samtliga svar. Göteborgsresultaten stämmer väl överens med de nationella resultaten. Berusningsdrickandet ökar påtagligt mellan grundskolan och andra året på gymnasiet. Under dessa två år blir det i princip en tredubbling av antalet som berusningsdricker minst en gång i månaden. Intensivkonsumtionen har sjunkit väsentligt mellan de tre undersökningstillfällena i Göteborg. I årskurs 9 har andelen som intensivkonsumerar alkohol mer än halverats under perioden, från 23 procent 2007 till cirka 11 procent 2013. Även i gymnasiets år 2 har andelen minskat från 47 procent till cirka 30 procent sedan 2007. 13

Nedan redovisas andelen elever som berusningsdricker per stadsdel. Tabell 4. Andel elever som intensivkonsumerar alkohol per stadsdel. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2010 2013. Anges i procent av samtliga svar. Stadsdel Årskurs 9 Gymnasiets år 2 2010 2013 2010 2013 Angered 11 4 23 13 Askim-Frölunda-Högsbo 21 11 43 35 Centrum 11 16 42 44 Lundby 18 4 42 25 Majorna-Linné 26 13 49 39 Norra Hisingen 21 9 44 31 Västra Göteborg 24 14 44 34 Västra Hisingen 21 14 49 32 Örgryte-Härlanda 21 14 51 37 Östra Göteborg 15 8 33 22 Göteborg totalt 20 11 43 31 Resultaten på stadsdelsnivå avseende intensivkonsumtion visar på samma nedåtgående trend som alkoholkonsumtionen i allmänhet. I årskurs 9 har i flera stadsdelar intensivkonsumtionen halverats eller mer än halverats. Exempel på där detta har skett är i Angered, Askim-Frölunda-Högsbo, Lundby, Majorna-Linné, Norra Hisingen och Östra Göteborg. Centrum har den högsta andelen ungdomar som berusningsdricker och Majorna-Linné, Västra Göteborg, Västra Hisingen och Örgryte-Härlanda ligger fortfarande över genomsnittet. De stadsdelar där den största minskningen skett i gymnasiet är Lundby och Västra Hisingen. I de nordöstra stadsdelarna är intensivkonsumtionen lägst. 14

6.5 Total årlig alkoholkonsumtion För att uppskatta den totala mängden alkohol som eleverna dricker ställs i enkäten frågan om och i så fall i vilken ungefärlig mängd av varje dryckesslag (folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin och sprit) som eleven druckit per tillfälle under senaste året. Dessa kvantiteter räknas sedan om till 100 procent ren alkohol där man även tar hänsyn till hur ofta eleven druckit alkoholen. För att få en uppfattning om den genomsnittliga konsumtionen kan nämnas att 1,5 liter 100 procent ren alkohol per år ungefär motsvarar fem burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. Fem liter 100 procent ren alkohol per år motsvarar en konsumtion av cirka 16 burkar starköl eller en liter sprit i månaden. I riket låg den totala årskonsumtionen i årskurs 9 på slutet av 1970-talet på cirka fyra liter. Den sjönk under 80-talet för att sedan öka igen under 90-talet. De högsta siffrorna för pojkar i riket uppmättes 2001 och för flickor 2005. Under senare delen av 2000-talet har konsumtionen successivt sjunkit. Pojkars totalkonsumtion har alltid legat högre än flickors. År 2004 började man mäta även bland gymnasieelever, andra året. Alkoholkonsumtionen hos eleverna i gymnasiets år 2 har alltid varit ungefär den dubbla mot i årskurs 9. Tidigare har den övergripande bilden visat en polarisering mellan de olika grupperna, att både de som redan hade en hög alkoholkonsumtion och att gruppen som inte drack alkohol ökade. Enligt CAN sker nu den största nedgången bland de som dricker mest alkohol. Eftersom både intensivkonsumtionen och årliga mängden alkohol sjunker, minskar alkoholdrickandet i alla grupper. Nedan redovisas årskonsumtionen från Göteborgsundersökningen. Diagram 5. Beräknad genomsnittlig årskonsumtion av alkohol (liter 100 procent alkohol). Jämförelse mellan flickor och pojkar. 2010 2013. Under den senaste treårsperioden har mängden alkohol som eleverna druckit minskat markant, både i grundskolan och i gymnasiet, både bland flickor och pojkar. Den totala mängden 100 procent ren alkohol per år är 1,7 liter i årskurs 9 och 3,8 liter i gymnasiets år 2. 15

6.6 Vad dricker eleverna? I undersökningar i riket är den tydligaste förändringen när det gäller val av drycker att folkölets andel av den totala konsumtionen har minskat. Numera är starköl den vanligaste drycken bland pojkar och sprit och blanddrycker (till exempel alkoläsk) bland flickor. Bland Göteborgseleverna ser det ut på liknande sätt. Den förändring som syns mellan åren 2010 och årets undersökning är att även starkölen minskat sin andel av totalkonsumtionen med cirka 10 procent hos både pojkar och flickor. Istället har användandet av sprit och vin ökat något. Den alkohol som inte fås via Systembolaget, butiker och restauranger kallas oregistrerad. Denna består av alkohol som förts in från andra länder antingen som resandeinförsel eller via smuggling och den som är hemtillverkad. Eleverna har fått frågan om och i så fall hur ofta de druckit smugglad starköl, smuggelsprit eller hembränt. Diagram 6. Andel elever som druckit smugglad starköl, smuggelsprit och hembränt. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Anges i procent av samtliga svar. Frågan är inte ställd på samma sätt 2010 då smugglad starköl och starka blanddrycker var sammanslagna. På grund av detta kan inte en helt säker jämförelse göras med årets undersökning. I år, när frågan bara gäller starköl, är andelen som druckit smugglad starköl betydligt lägre. År 2010 var andelen som druckit smuggelsprit 27 procent i årskurs 9 mot nuvarande 20 procent och i gymnasiet har det sjunkit från 41 procent till 37. När det gäller hembränt har en halvering skett i grundskolan från nio till fyra procent och i gymnasiet har andelen sjunkit från 11 till sju procent. Sammanfattningsvis verkar färre ungdomar dricka smugglad eller hembränd alkohol. 16

6.7 Hur får eleverna tag på alkohol? Svensk alkoholpolitik är i ett europeiskt perspektiv restriktiv. Sverige gick med i EU 1995 och den ökade internationaliseringen med mer öppna gränser och ett större inflöde av alkohol blev en stor utmaning för den traditionella svenska politiken. Men jämfört med övriga Europa har de svenska åtgärderna för att begränsa tillgängligheten varit framgångsrika. För att få en bild av hur ungdomar själva uppger att de får tag i den alkohol de dricker ställs frågan Senaste gången du drack följande (folköl, alkohol från Systembolaget, smugglad alkohol), hur fick du då tag på det. Även denna fråga är något annorlunda än 2010 och en helt säker jämförelse med tidigare data går inte att göra. Svaren i 2013 års undersökning i Göteborg speglar tydligt den stora nedgången av alkohol bland unga, en markant mindre andel återfinns på de olika sätt som man anger att alkoholen anskaffats. Det har varit möjligt för eleverna att uppge flera svarsalternativ. Diagram 7. Andel elever som uppger olika sätt som de får tag på folköl. Anges i procent av dem som druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Här visas hur eleverna får tag på folköl, bland de elever som druckit alkohol det senaste året. I princip har siffrorna halverats sedan 2010, i första hand ett tecken på att folköl inte dricks i samma utsträckning. Till exempel har andelen som uppger att de får tag på folkölet från kompisar och kompisars syskon sjunkit från cirka 20 till 11 procent. Även de som med eller utan lov får folkölen från föräldrarna har sjunkit. 17

Diagram 8. Andel elever som uppger olika sätt som de får tag på alkohol från Systembolaget. Anges i procent av dem som druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Diagrammet visar hur eleverna får tag på alkohol som kommer från Systembolaget. De flesta uppger att de får den från pojk-/flickvän, kompis eller kompis syskon, vilket är 26 procent i årskurs 9 och 38 procent i gymnasiets år 2. Att en annan vuxen köpt ut eller sålt är också vanligt, 19 procent i årskurs 9 och 16 procent i gymnasiet. Men siffrorna som redovisas ligger betydligt lägre nu än för tre år sedan. År 2010 var andelen som uppgav att annan vuxen köpt ut 27 respektive 25 procent. Andelen elever som får alkoholen med lov från föräldrarna är åtta procent i grundskolan och 17 procent i gymnasiet. 18

Diagram 9. Andel elever som uppger olika sätt som de får tag på smugglad alkohol. Anges i procent av dem som druckit alkohol de senaste 12 månaderna. I undersökningen 2010 var frågan om var man får tag på smugglad alkohol uppdelad i smugglad sprit för sig och smugglad starköl, stark cider och alkoläsk för sig. Dessa är nu sammanslagna till smugglad alkohol. Men om en jämförelse ändå görs så var andelen som 2010 fått alkoholen via kompisar och kompisars syskon på cirka 20-30 procent mot nuvarande 12 procent. Smugglad alkohol som eleverna fått tillgång till via föräldrar har minskat. Andelen låg tidigare på mellan 5 och 10 procent. Idag är det bara cirka en procent som uppger detta. Siffrorna som visar att den smugglade alkoholen fås via annan vuxen som säljer är i stort sett oförändrade. 19

6.8 Berusningsdebut I flera studier har det visats att de som debuterat tidigt med alkohol har en högre alkoholkonsumtion i vuxen ålder än dem som haft en senare debut. Om debuten skjuts upp minskar också de negativa konsekvenserna av berusningsdrickandet. Debutålder för berusning är en av de indikatorer som man vill följa upp inom nationella ANDT-strategin. Ett mått på detta är att följa utvecklingen av andelen ungdomar som berusat sig när de var 13 år eller yngre. De senaste åren har andelen ungdomar i riket som berusat sig så tidigt sjunkit kraftigt, likaså ungdomar som är 14 år eller yngre. Nedan visas den förändring som skett mellan 2010 och 2013 när det gäller debutålder i Göteborg. Diagram 10. Andel elever som var 13 år eller yngre när de första gången berusade sig. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2010 2013. Anges i procent av samtliga svar. Totalt blir andelen 6,2 procent i årskurs 9 och 10,5 procent i gymnasiets år 2 som berusat sig vid 13 års ålder eller yngre. Detta är i grundskolan en halvering av antalet elever sedan 2010. Även i gymnasiets år 2 har andelen sjunkit från totalt 14 procent till cirka 10 procent. På frågan Hur gammal var du första gången du blev berusad på alkohol är det vanligast att eleverna i gymnasiets år 2 svarar att de var 15-16 år. 20

6.9 Föräldrars bjudvanor Föräldrars attityd till ungdomars drickande har stor betydelse. Forskningsstudier har visat att ungdomar som bjuds på alkohol av sina föräldrar dricker mer än ungdomar som har föräldrar som är restriktiva och till exempel inte bjuder sina ungdomar på alkohol. Det ska påpekas att i enkäten 2010 är frågan ställd Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar. I 2013 års undersökning har frågan ändrats för att få ett mer realistiskt svar till Har du under de senaste 12 månaderna blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar/vårdnadshavare. Detta tros dock inte påverka svaren mer med någon enstaka procentenhet. Tabellen nedan visar elevernas svar på i vilken omfattning de blivit bjudna på alkohol i eget glas. Tabell 5. Andel elever som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar i enstaka glas eller fler, fördelat per stadsdel. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2010 2013. Anges i procent av samtliga svar. Stadsdel Årskurs 9 Gymnasiets år 2 2010 2013 2010 2013 Angered 11 4 24 15 Askim-Frölunda-Högsbo 11 8 34 30 Centrum 15 7 43 46 Lundby 9 11 41 34 Majorna-Linné 13 10 39 39 Norra Hisingen 14 10 39 40 Västra Göteborg 9 8 40 30 Västra Hisingen 12 8 37 32 Örgryte-Härlanda 12 9 41 37 Östra Göteborg 11 4 28 22 Göteborg totalt 12 8 36 32 I årets undersökning är det totalt åtta procent i årskurs 9 och 32 procent i gymnasiets år 2 som uppger att de blivit bjudna på alkohol i eget glas av föräldrarna eller vårdnadshavarna. Detta är en minskning från 2010 då motsvarande siffror var 12 respektive 36 procent. Det finns en skillnad mellan stadsdelarna i föräldrars bjudvanor av alkohol och tydligast är att de nordöstra stadsdelarna har de lägsta siffrorna. Det som är mest markant i tabellen är den stora skillnaden mellan grundskola och gymnasium. Under åren då ungdomarna är mellan 15 och 17 år sker en förändring när det gäller bjudvanor som ger mer än fyra gånger så höga siffror bland gymnasieelever jämfört med elever i årskurs 9. Pojkar blir i något högre utsträckning bjudna på alkohol än flickor. I grundskolan är siffrorna bland pojkarna nio procent och bland flickorna sju procent. I gymnasiet är motsvarande siffror 34 respektive 29 procent. 21

6.10 Negativa konsekvenser av alkohol Förutom mer långsiktiga konsekvenser som en större risk för alkoholproblem i vuxen ålder och att tonårshjärnan tar skada av alkohol har ungdomarna fått ange olika kortsiktiga konsekvenser av sitt drickande. Här har frågan om konsekvenserna ställts i relation till dem som druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Tabell 6. Negativa konsekvenser orsakade av alkoholkonsumtion vid minst ett tillfälle under de senaste 12 månaderna. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Anges i procent av de som druckit alkohol. Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Råkat ut för slagsmål 4 9 7 15 Råkat ut för olycka eller skadats 11 8 17 13 Blivit utsatt för våld 5 5 5 12 Tappat pengar eller andra värdesaker 18 10 26 23 Förstört saker eller kläder 22 14 32 26 Fått problem med förhållandet till föräldrar 15 5 11 6 Haft oönskat sex 5 5 9 10 Haft oskyddat sex 11 9 24 22 Blivit bestulen eller rånad 4 3 6 4 Råkat i bråk med polisen 3 4 4 6 Kört moped, bil eller annat motorfordon 11 13 7 14 Åkt moped, bil eller annat motorfordon med 16 12 15 14 någon som varit berusad Simmat på djupt vatten 5 4 6 8 Bland dem som druckit alkohol i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 är de vanligaste negativa konsekvenserna att eleverna tappat pengar eller värdesaker och förstört saker eller kläder. Det är också en stor andel i gymnasiets år 2 som uppger att de haft oskyddat sex, 24 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna. En relativt stor andel, minst var tionde, både i grundskolan och i gymnasiet svarar att de kört eller åkt med i något motorfordon. 22

Nedan ställs frågan om negativa konsekvenser på grund av alkoholdrickandet i relation till dem som intensivkonsumerat. Tabell 7. Negativa konsekvenser orsakade av alkoholkonsumtion, vid minst ett tillfälle under de senaste 12 månaderna. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. Anges i procent av de som intensivkonsumerat alkohol. Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Råkat ut för slagsmål 15 24 14 28 Råkat ut för olycka eller skadats 27 19 30 23 Blivit utsatt för våld 14 13 11 21 Tappat pengar eller andra värdesaker 47 26 47 40 Förstört saker eller kläder 50 36 54 42 Fått problem med förhållandet till föräldrar 35 15 19 9 Haft oönskat sex 15 13 18 17 Haft oskyddat sex 30 23 44 38 Blivit bestulen eller rånad 10 10 12 7 Råkat i bråk med polisen 13 14 7 11 Kört moped, bil eller annat motorfordon 31 32 14 23 Åkt moped, bil eller annat motorfordon med 36 32 28 24 någon som varit berusad Simmat på djupt vatten 14 7 13 14 I gruppen som intensivkonsumerar, det vill säga berusningsdricker minst en gång i månaden, är det en betydligt större andel elever som svarar att deras alkoholdrickande lett till negativa konsekvenser. Även här handlar det främst om att ha förstört eller tappat saker och också om att ha haft både oskyddat och oönskat sex. Nästan en tredjedel av flickorna i gymnasiet har svarat att de råkat ut för någon olycka eller skadats. 28 procent av pojkarna i gymnasiet har råkat ut för slagsmål. Speciellt i årskurs 9 har en stor andel, en tredjedel, av eleverna som intensivkonsumerar alkohol kört eller åkt med i eller på något motorfordon. Det ska dock påpekas att siffrorna från årets undersökning när det gäller alla nämnda negativa konsekvenser ligger lägre än dem från 2010. I vissa fall har det bland alkoholkonsumenter i årskurs 9 skett en halvering av andelen elever som uppgett en negativ konsekvens. Skillnaden är naturligt nog inte lika stor bland intensivkonsumenterna. Men det är tydligt att det minskade alkoholdrickandet över lag har gett effekt på minskade negativa konsekvenser. 23

I övrigt kan följande information fås från elevernas enkätsvar när det gäller alkohol: Andelen högkonsumenter av alkohol är fem procent i årskurs 9 och 12 procent i gymnasiets år 2 och utgörs av något fler flickor än pojkar i grundskolan. Högkonsument betyder, i det här sammanhanget, att man dricker alkohol motsvarande minst 14 standardglas i veckan för pojkar och 9 standardglas för flickor. Detta är de mått som brukar användas för riskkonsumtion i den vuxna befolkningen. På frågan om man druckit alkohol den senaste månaden är andelen som svarar ja 23 procent i årskurs 9 och 53 procent i gymnasiets år 2, ungefär lika fördelat mellan könen. Andelen elever som uppger att det stämmer ganska eller mycket bra att föräldrarna tycker det är okej att deras ungdom dricker alkohol, utgör nio procent i årskurs 9 och 49 procent i gymnasiets år 2. Andelen elever som använt läkemedel med alkohol i berusningssyfte de senaste 12 månaderna är tre procent i grundskolan och fyra procent i gymnasiet. I årskurs 9 är det dubbelt så många flickor som pojkar. Få elever har köpt alkohol via Internet, knappt en procent såväl i grundskolan som i gymnasiet. 32 procent av gymnasieelever under andra året har någon gång före sin 18-årsdag blivit serverade alkohol på restaurang, pub eller liknande i Sverige. I årskurs 9 tror 13 procent av eleverna att det är liten eller ingen risk att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de berusar sig varje helg. Motsvarande andel i gymnasiets år 2 är 15 procent. 24

7.Narkotika 7.1 Narkotikautvecklingen i Sverige Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter som narkotiska preparat. Där finns medel som kontrollerats enligt internationella överenskommelser (FNs narkotikakonventioner) och ett antal medel som enligt svenska bestämmelser anses som narkotika. En övergripande bild av narkotikaanvändningen i Sverige fås genom att CAN gör nationella mätningar varje år. Narkotikaanvändningen visar inte samma positiva utveckling som alkoholanvändningen. Under 80-talet var det ett lågt användande av narkotika i årskurs 9, vilket under 90-talet ökade. Under 2000-talet har andelen som använt narkotika varierat något. Flickors användande har visat mindre förändringar än pojkars. År 2004 började CAN mäta i gymnasiets andra år. Resultaten från riksundersökningarna brukar visa att erfarenheten av narkotika är påtagligt större i gymnasiet jämfört med i årskurs 9 och att pojkar i större utsträckning än flickor använder narkotika. Här visas narkotikautvecklingen i Sverige sedan 1971, då CAN påbörjade mätningar i årskurs 9. Frågan till eleverna är Har du någon gång använt narkotika. Diagram 11. Narkotikautveckling i Sverige. Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika efter kön. 1971 2012. Källa: CAN. Procent 30 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 25 20 15 10 5 0 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 År 2012 var andelen som någon gång använt narkotika i riket cirka åtta procent för pojkar och drygt fem procent för flickor i årskurs 9. I gymnasiets år 2 var det 20 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna. Uppgifterna per kön för 2013 är ännu inte publicerade. 25

7.2 Narkotikautvecklingen i Göteborg I riket gäller för narkotikaanvändande numera måttet använt narkotika senaste 12 månaderna. Att ha använt narkotika det senaste året eller den senaste månaden kan visa på ett mer frekvent bruk. Men det kan också betyda att drogtillfället ligger nära debuten, vilket främst gäller de yngsta. Här visas resultaten av de undersökningar som genomförts i Göteborg sedan 2004. Från 2013 års undersökning anges både andelen som svarat att de använt narkotika någon gång i livet, andelen som använt narkotika de senaste 12 månaderna samt en jämförelse med den senaste mätningen i riket. Diagram 12. Andel elever som använt narkotika. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2004 2013 i Göteborg och 2013 i riket. Anges i procent av samtliga svar. I Göteborgundersökningen ses en nedgång sedan undersökningen 2010 med två procentenheter bland elever i årskurs 9. I gymnasiet år 2 har narkotikaanvändandet sjunkit med en procentenhet. Siffrorna blir framförallt i gymnasiet markant lägre om frågan rör de senaste 12 månaderna, sju procent i årskurs 9 och 15 procent bland gymnasisterna. Motsvarande siffror i riket är fem och 12 procent. 26

7.3 Skillnad mellan flickors och pojkars narkotikaanvändande Vid de mätningar som görs i riket brukar pojkarnas användande ligga högre än flickornas. Nedanstående diagram visar fördelningen mellan pojkars och flickors narkotikaanvändande i Göteborg. Diagram 13. Andel elever som använt narkotika. Jämförelse mellan flickor och pojkar. Göteborg 2010 2013. Anges i procent av samtliga svar. En jämförelse mellan könen visar ett minskat användande bland pojkar i grundskolan och tvärtom i gymnasiet, där det skett en ökning med två procentenheter. Bland flickor har användandet sjunkit i gymnasiets år 2, från 20 procent till 16 procent. Flickornas minskade användande av narkotika resulterar i att totalsiffran 2013, 21 procent, även bland gymnasieeleverna är lägre än 2010. I gymnasiets år 2 har skillnaden mellan flickor och pojkar ökat medan den utjämnats i årskurs 9. 27

7.4 Narkotikaanvändande den senaste månaden Tidigare undersökningar har visat att de flesta i den här åldern som använt narkotika har gjort det vid ett eller ett par tillfällen. Andelen som använt narkotika de senaste 30 dagarna ger påtagligt lägre resultat. Här visas siffrorna från elevernas svar i Göteborgsundersökningen. Diagram 14. Andel elever som använt narkotika de senaste 30 dagarna. Jämförelse mellan flickor och pojkar. Göteborg 2013 och riket 2012. Anges i procent av samtliga svar. Totalsiffran för de som använt narkotika de senaste 30 dagarna i Göteborg är tre procent i årskurs 9 och fem procent i gymnasiets år 2. Medan andelen fördelar sig jämt mellan könen i årskurs 9, är det i gymnasiet mer än dubbelt så många pojkar som uppger narkotikaanvändande de senaste 30 dagarna. Uppgifterna för riket 2013 är ännu inte publicerade. 28

7.5 Narkotikaanvändandet internationellt Sedan 1995 genomförs undersökningar av skolelevers drogvanor i Europa i en studie som kallas ESPAD (The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs). I stort sett samtliga europeiska länder deltar med svar från totalt cirka 100 000 elever. Syftet med ESPAD är att kunna göra jämförelser mellan länderna och att följa trender i drogutvecklingen. Frågorna ställs till elever under det år då de fyller 16 år. Här presenteras resultaten avseende narkotikaanvändande från den femte undersökningen i Europa, som genomfördes våren 2011. Diagram 15. ESPAD 2011. Andel elever som någon gång använt narkotika efter kön. Källa: The 2011 ESPAD Report och CAN. I ESPAD-studien framgår att narkotikaerfarenheten bland ungdomar varierar mycket mellan länderna. Det land som har de högsta siffrorna är Tjeckien, där 43 procent av ungdomarna har använt narkotika. Därefter följer Frankrike och Monaco med över en tredjedel av ungdomarna. Även narkotikaanvändande i USA, 38 procent, har infogats i diagrammet. Andelen svenska elever som använt narkotika uppgår till nio procent, 12 procent av pojkarna och sex procent av flickorna, och den har varit relativt oförändrad sedan slutet av 1990-talet. Om en jämförelse görs med liknande diagram när det gäller cannabis är siffrorna näst intill desamma, vilket visar att cannabis är det absolut vanligaste narkotiska preparatet i alla länder. Samma länder ligger högst och den genomsnittliga andelen cannabisanvändare är 17 procent. 29

7.6 Narkotikaanvändande i stadsdelarna Följande tabell visar hur stor andel av eleverna som svarat att de någon gång använt narkotika, fördelat på de tio stadsdelarna. Redovisningen per stadsdel sker efter boende, det vill säga den stadsdel som eleven uppger i enkäten och inte skoltillhörighet. I tabeller på stadsdelsnivå förekommer resultat från stadsdelar som baseras på ett mindre antal enkätsvar, vilket inte minst gäller narkotikaanvändande. Därför ska tolkningen av enskilda stadsdelars siffror göras med försiktighet. Tabell 8. Andel elever som någon gång använt narkotika i stadsdelarna. Årskurs 9 och gymnasiets år 2. 2010 2013. Anges i procent av samtliga svar. Stadsdel Årskurs 9 Gymnasiets år 2 2010 2013 2010 2013 Angered 12 4 17 13 Askim-Frölunda-Högsbo 10 8 22 22 Centrum 6 8 30 34 Lundby 6 7 21 16 Majorna-Linné 20 15 34 33 Norra Hisingen 7 7 18 20 Västra Göteborg 9 8 17 19 Västra Hisingen 8 9 21 21 Örgryte-Härlanda 11 6 26 22 Östra Göteborg 11 11 16 18 Göteborg totalt 10 8 22 21 År 2007 och 2010 var det lika stor andel elever i årskurs 9 som svarat att de någon gång använt narkotika, 10 procent. Andelen i gymnasiets år 2 var 19 och 22 procent dessa år. I årets undersökning har siffrorna sjunkit något i förhållande till 2010. Av tabellen framgår att det är relativt stora skillnader mellan stadsdelarna. Den stadsdel där det finns en stor andel som använt narkotika i årskurs 9 är Majorna-Linné. De stadsdelar som ligger högst när det gäller gymnasiet är Centrum och Majorna-Linné där cirka en tredjedel av eleverna använt narkotika. I flera av stadsdelarna har dock andelen sjunkit eller ligger kvar på samma nivå. 30

För jämförelse med siffrorna i riket och i Västra Götaland redovisas för Göteborgseleverna även måttet använt narkotika de senaste 12 månaderna. Diagram 16. Andel elever som använt narkotika de senaste 12 månaderna i stadsdelarna. Årskurs 9 och gymnasiets år 2, 2013. Anges i procent av samtliga svar. Elevernas svar på om de använt narkotika det senaste året ger i gymnasiets år 2 betydligt lägre siffror, 15 procent, än om de använt någon gång. Antalsmässigt handlar detta om 431 elever som svarar att de använt narkotika det senaste året och 598 elever som svarar att de använt någon gång. Detta kan indikera att för flera elever ligger narkotikaanvändandet ett tag bakåt i tiden och handlar om något enstaka tillfälle. I årskurs 9 är det 210 elever som svarar ja på frågan om de använt narkotika det senaste året och 258 elever att de använt någon gång. Detta utgör cirka sju och åtta procent. 31

7.7 Vilken typ av narkotika har eleverna använt? I enkäten har de elever som uppger att de använt narkotika också fått svara på frågan vilken typ av preparat de använt. Tidigare kartläggningar har visat att cannabis är den absolut vanligaste drogen bland ungdomar och den som man oftast startar med. Den ökning av narkotika som förekommit de senaste åren har visat sig bero på mer omfattande cannabisanvändande. Mellan 2007 och 2010 hade andelen användare av cannabis inom det totala narkotikaanvändandet ökat, både i grundskolans årskurs nio och i gymnasiets år två. Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana. Det är starkt beroendeframkallande och studier visar att ju yngre man är när man börjar använda drogen, desto större risk finns det för att fastna i ett beroende. Det mest verksamma ämnet som framkallar berusning förkortas THC. THC-halten varierar mycket, men både marijuana och hasch har under de senaste åren förädlats och blivit mer kraftfulla. I figuren nedan ställs frågan Har du någon gång använt cannabis respektive narkotika. Här samlas elever som prövat cannabis en gång och de som gjort det många gånger under samma kategori, nämligen har någon gång använt. Diagram 17. Andel elever som någon gång använt cannabis (hasch och/eller marijuana) och andel elever som använt narkotika (inklusive cannabis). 2007 2013. Anges i procent av samtliga svar. I årets undersökning bekräftas att cannabis är den klart dominerande formen av narkotika som ungdomar använt. Dock har användandet av cannabis liksom narkotika totalt sjunkit med någon procentenhet. Enligt drogvaneundersökningen 2013 är det sju procent av eleverna i årskurs 9 som svarat att de använt cannabis jämfört med att åtta procent totalt uppger narkotikaanvändande. Motsvarande siffra för cannabisanvändande i gymnasiets år 2 är 19 procent, jämfört med att 21 procent totalt uppger narkotikaanvändande. 32

Drogvaneundersökningar brukar i allmänhet visa att pojkar i betydligt större utsträckning än flickor använder cannabis. Så är fallet även i denna undersökning. Av diagrammet nedan framgår skillnaden mellan flickors och pojkars cannabisanvändande. Diagram 18. Andel elever som använt cannabis (hasch och/eller marijuana). Jämförelse mellan flickor och pojkar.2010-2013. Anges i procent av samtliga svar. Av diagrammet ovan framgår att det är fler pojkar än flickor som använt cannabis. Skillnaden är störst i gymnasiet. Sedan 2010 har andelen pojkar i årskurs 9 som använt cannabis sjunkit från 11 till sju procent. I gymnasiets år 2 har pojkarna ökat sin andel med en procentenhet, medan det bland flickorna har sjunkit med fem procentenheter. 33

Bland samtliga svarande elever är det cirka fem procent i årskurs 9 och cirka 10 procent i gymnasiets år 2 som anger att de också använt annat narkotikapreparat än cannabispreparat. Det är en procent i både grundskolan och i gymnasiet som svarar att de använt enbart annan narkotika än cannabispreparat. Nedan redovisas de olika typer av preparat som förekommer bland de elever som använt narkotika. Det har varit möjligt att fylla i flera olika preparat. Diagram 19. Vilken typ av narkotika används? Anges i procent av dem som svarat att de använt narkotika. Det är inte så många elever som uppger att de använt något annat preparat än cannabis (hasch och/eller marijuana) och Spice eller liknande rökmixar. Andelen elever som använt marijuana är 77 procent i årskurs 9 och 87 procent i gymnasiets år 2 bland de elever som använt narkotika. I Göteborgundersökningen 2010 fanns inte Spice som ett angivet alternativ. Spice är örtblandningar där syntetiska cannabinoider tillsatts. Det förekommer som en rökblandning och säljs ofta via Internet. Det är anmärkningsvärt många elever som använt Spice. Det är 53 procent i årskurs 9 och 42 procent i gymnasiets år 2 som använt Spice bland narkotikaanvändarna. 34

De efter cannabis och Spice vanligaste använda preparaten är kokain, ecstasy, sömn/lugnande medel och amfetamin. Eftersom det handlar om så få personer innebär det att procentsiffrorna vid en uppdelning i olika preparat blir osäkra och bör tolkas varsamt. Som exempel kan anges att antalet ungdomar som uppger att de använt amfetamin är 29 personer i årskurs 9 och 37 personer i gymnasiets år 2. I 2013 års undersökning ställs för första gången frågor om nätdroger, ofta kallade internetdroger, designerdroger eller RC-droger (Research Chemicals) till Göteborgseleverna. Detta begrepp används både om narkotikaklassade, icke narkotikaklassade substanser och substanser klassade som hälsofarlig vara som säljs via Internet. Bland samtliga svarande elever rör det sig om mellan en och två procent som uppger att de köpt nätdroger, fler pojkar än flickor. Det är fler som använt nätdroger, tre procent i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, åtta procent av pojkarna och tre procent av flickorna. Eftersom det är en stor skillnad på köpt och använt, får ungdomar förmodligen tag på nätdroger på samma sätt som cannabis, via kompisar och bekanta. 7.8 Hur får eleverna tag på narkotika? Eleverna har fått ange från vem eller vilka de har fått tag på narkotikan. Resultatet är liknande det som visades i undersökningen 2010 och överensstämmer med uppgifterna i riket. Det har varit möjligt att uppge flera svarsalternativ. Diagram 20. Från vem eller vilka har eleverna fått tag på narkotika. Procent av dem som uppgett att de använt narkotika de senaste 12 månaderna. En majoritet av eleverna i både grundskolan och i gymnasiet svarar att de fått tag på narkotikan från en kompis eller pojk-/flickvän, 53 respektive 61 procent. Det näst vanligaste sättet är att få tag på narkotika via en langare eller en bekant. Ganska få elever uppger att de fått narkotikan via Internet. 35

Av enkätsvaren framgår också följande: Det är inte vanligt bland ungdomar i de här åldrarna att använda Anabola Androgena Steroider (AAS), vilket överensstämmer med undersökningar i riket. I enkätsvaren är det cirka en procent av eleverna både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 som svarar att de använt anabola androgena steroider någon gång. Det är något fler pojkar än flickor som uppger detta, främst i gymnasiet. Andelen elever i årskurs 9 som använt receptbelagda läkemedel utan recept det senaste året är tre procent, dubbelt så många flickor som pojkar. Motsvarande siffra i gymnasiets år 2 är fyra procent. Cirka en procent av eleverna både i grundskolan och i gymnasiet uppger att föräldrarna tycker att det är okej om deras ungdom röker hasch eller marijuana. Andelen elever som använt hasch eller marijuana vid 13 års ålder eller yngre är cirka en procent. Den vanligaste debutåldern för att ha använt cannabis är 16 eller 17 år bland eleverna i gymnasiets år 2. Eleverna fick frågan om de blivit erbjudna att prova narkotika de senaste 12 månaderna. I årskurs 9 svarar 25 procent av samtliga elever jakande på detta. Det fanns ingen skillnad mellan flickor och pojkar. I gymnasiets år 2 är det 43 procent som blivit erbjudna narkotika, något fler pojkar än flickor. Frågan om man haft lust att prova ställdes också till alla elever. 13 procent i årskurs 9 och 23 procent i gymnasiet uppger att de haft lust att prova narkotika. En tredjedel av eleverna i årskurs 9 tror att är ingen eller liten risk att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt om de provar marijuana eller hasch 1-2 gånger. I gymnasiets år 2 är 45 procent av samma uppfattning. 20 procent i årskurs 9 och över en tredjedel i gymnasiets år 2 menar att de kan få tag på hasch eller marijuana inom 24 timmar. 36