Samrådsunderlag 2013-06-18 Vindpark Knöstad
Innehåll 1. BAKGRUND 4 1.1 Syfte med samrådsunderlag 4 1.2 Varför vindkraft? 5 1.3 Gothia Vind AB 6 1.4 Administrativa uppgifter 6 1.4.1 Sökande och projektör 6 1.4.2 Fastigheter inom projektet 6 1.5 Kommunala planförhållanden 7 2. LOKALISERING 8 2.1 Lokaliseringsprocess 8 2.2 Vindpark i Knöstad 9 3. PARKENS LAYOUT 11 3.1 Huvudalternativ 12 3.2 Alternativ lokalisering 13 3.3 Nollalternativet 13 4. VERKSAMHETENS OMFATTNING 14 4.1 Vindkraftverk 14 4.2 Markanvändning 15 4.2.1 Fundament 15 4.2.2 Vägar och transporter 16 4.2.3 Elanslutning 17 4.2.4 Vindmätningar 18 4.2.5 Tidplan 19 5. MILJÖPÅVERKAN 20 5.1 Hälsa 20 5.1.1 Ljud 20 5.1.2 Skuggor och reflexer 21 5.1.3 Emissioner till luft 22 5.1.5 Emissioner till mark och vatten 23 5.2 Naturresurser 24 5.3 Landskapsbild 24 5.4 Naturmiljö 26 5.5 Kulturmiljö 27 2(30)
5.6 Rekreation och friluftsliv 27 5.7 Risk och säkerhet 28 5.8 Miljömål 28 5.9 Övriga intressen 29 6. SAMMANFATTNING 30 7. ÖVRIGT 30 7.1 Kontaktuppgifter 30 Bilagor: 1. Rekommendation inför vindkraftsetablering vid Knöstad (Ecocom). Medgivande för kartor i föreliggande samrådsunderlag Lantmäteriet Medgivande I2013/00189 3(30)
1. Bakgrund 1.1 Syfte med samrådsunderlag Gothia Vind AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsplatser och transformatorstationer. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt SFS 2009:863, Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod 40.90 och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt Miljöbalken (MB). Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB). Innan MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 MB). 4(30)
1.2 Varför vindkraft? Gothia Vinds mål är att producera förnybar el med vindkraftteknik. Vinden som energikälla har många fördelar. Den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift, se avsnitt 5.2. Naturresurser. All produktion därefter under verkets resterande livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket är uttjänt och det kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Den absolut största delen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen såsom kol och olja, samt kärnkraft. Förbränning av kol och olja leder till utsläpp av växthusgaser vilket ökar jordens medeltemperatur. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem och tog fart i samband med den industriella revolutionen på 1700-/1800-talen. Den ökande temperaturen anses bland annat medföra att polar- och inlandsisarna smälter, att havsytan stiger och att öknar breder ut sig. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid och metan minskar kraftigt. Vindkraft som energikälla är en mycket viktig del i den energiomställning som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser genom att övergå från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energislag. Både i EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnybara energikällor ska öka. Enligt Sveriges klimat- och energimål skall 50 procent av den totala energianvändningen komma från förnybar energi 2020. Det nya målet innebär en ökning av förnybar energi till 25 TWh år 2020. Svensk Vindenergi gör uppskattningen att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh. Energimyndighetens bedömning är att vindkraften kommer att bidra med 12,5 TWh. Elproduktionen från vindkraft i Sverige har på kort tid nästan tredubblats, från 2,5 TWh under helåret 2009 till 7,2 TWh under 2012. Vindkraften leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Även andra miljöproblem såsom övergödning, försurning, marknära ozon och produktion av avfall minskar då vindkraft ersätter energislag som ger upphov till utsläpp och spridning av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och slagg. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 5(30)
1.3 Gothia Vind AB Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindkraftparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal men projektering bedrivs på många platser i landet. Företaget har funnits sedan 2006 och antalet anställda är i dag 12 personer. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se www.gothiavind.se 1.4 Administrativa uppgifter 1.4.1 Sökande och projektör Gothia Vind AB Kontaktperson: Organisationsnummer: 556714-2095 Klas Lomberg, projektansvarig Box 231 klas.lomberg@gothiavind.se 431 23 Mölndal Direkt nr: 031-78 76 912 Tel: 031-33 66 590 Fax: 031-33 65 910 1.4.2 Fastigheter inom projektet Fastighet Andel Fastighetsägare Adress Ström 1:16 0,1 Carl-Axel Rönnbo Steckseniigatan 23 662 37 ÅMÅL Ström 1:16 0,9 Åsa Rönnbo Rannklovsvägen 2 725 92 VÄSTERÅS Knöstad 1:37 1 Nils-Gustaf Nilsson Knöstad Knutsgården 2 661 93 SÄFFLE Bänterud 1:5 1 Bo Pettersson Ängsgatan 25 661 42 SÄFFLE Tabell 1: Uppgifter om fastigheter. 6(30)
1.5 Kommunala planförhållanden Säffle kommun arbetade under 2010 fram ett tematiskt tillägg till ÖP avseende Vindkraft. Planen godkändes av Kommunfullmäktige 28:e september 2010 och vann laga kraft den 26:e oktober 2010. Knöstad ligger inom det området som enligt vindbruksplanen är klassat som Mellanzonen. Kommunen skriver så här angående mellanzonen: Mellanzonen Mellanzonen är en skogsdominerad höjdplatå med ganska lite bebyggelse och ingen tätort. Höjderna är lägre än i Nordmarken, upp till cirka 150 meter över havet. Här finns ganska få natur- och kulturhistoriska värden, men ett antal fornlämningar är kända väster om sjön Björnöflagan i norr och på höjdplatån väster om Harefjorden i områdets södra del. I mellanzonen finns ett antal områden med medelvind mer än 6,0 m/s. Ingen av dessa områden är klassade som riksintresse för vindbruk. En utbyggnad bedöms inte ge någon allvarlig påverkan på bebyggelsemiljöer, landskapsbild, fornlämningar eller naturvärden, men för områden närmast Harefjorden bör verk placeras på ett genomtänkt sätt eftersom de kommer att vara synliga på långt håll. Vindpark Knöstad ligger delvis inom det utpekade område som ligger i mitten mellanzonen, se pil bild 1. Projektområde Knöstad Bild 1. Utpekade områden i Säffle kommun. Projekt Knöstad ligger inom och strax utanför ett utpekat område. Som kommunen skriver i sin vindbruksplan så är de angelägna att bygga i de utpekade områdena i första hand men det är tänkbart att tillstånd även kan ges på platser utanför ett utpekat område. De områden som pekats ut som lämpliga för vindkraft bör exploateras i första hand. Utanför dessa områden kan lämpligheten av vindkraftexploatering prövas i varje enskilt fall, men förutsättningarna 7(30)
varierar i kommunen, och huvudprincipen är att en etablering skall ske på befintliga verksamheters villkor. Kommunen kommer att ställa stora krav på utredningar och anpassning till så väl landskap som natur- och kulturmiljö. 2. Lokalisering 2.1 Lokaliseringsprocess Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftsanläggning ska vara garanterat lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med vindkraftets nav. I normalfallet uppnås lönsamhet redan vid 6,5 m/s men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elnätsanslutningskostnader samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst, syftet är att sortera bort områden som inte är aktuella för vindkraft. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts, fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: Vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd. Gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient. Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader. Tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal. Möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). 8(30)
2.2 Vindpark i Knöstad Efter en förfrågan av markägare i det aktuella området gjordes en förstudie för etablering av en vindpark. Efter förstudien, där man arbetade enligt lokaliseringsprocessen ovan, fann man en möjlig lokalisering av en vindpark norr om E18 vid samhället Knöstad. I detta skede togs kontakt med övriga markägare för att höra hur intresset var från deras sida att delta i projektet. Intresset visade sig stort vilket innebar att projektet nu innefattar 3 fastigheter, se avsnitt 1.4.2. Efter att markavtal tecknades har ytterligare studier utförts i området, bland annat platsbesök, beräkningar för ljud och skuggor, förstudier för fågel och fladdermus, och därefter har ett projektområde utformats, se karta 1. För att se de fastigheter som arrendeavtal är tecknat, se karta 2. Gothia Vind höll i november 2010 ett möte i hembygdsgården i Kila Östra där närliggande fastighetsägare och närboende bjöds in för att tidigt informera om planerna kring vindkraftparken. Gothia Vind har för avsikt att söka tillstånd enligt en box-modell i den kommande tillståndsprocessen. Med detta menas att det söks tillstånd för ett maximalt antal av 11 vindkraftverk inom de delar av projektområdet där det inte finns restriktioner. Och att man inom de områdena har friheten att placera vindkraftverk efter detaljprojektering förutsatt att gällande normer, villkor och riktlinjer uppfylls. Karta 1: Projektområdet i Knöstad. 9(30)
Karta 2: Översikt över de fastigheter med vilka arrendeavtal är tecknat. Projektområdet ligger nordost om Knöstad i Säffle kommun och är ett kuperat område med främst produktionsskog. Berg i dagen är ofta förekommande och som bild 2 visar, beklädd med mossa. Bild 2: Lokalbild i projektområdet, verksposition 3. 10(30)
3. Parkens layout För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett flertal aktiviteter. Arrendeavtal tecknas med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning med mera. Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst GISdata från länsstyrelserna samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program. Studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer görs en layout som svarar för utformningen av parken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen (huvudalternativ i samrådsunderlag). Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från fältinventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och elnätsutredningar. 11(30)
3.1 Huvudalternativ Gothia Vind har som huvudlayout 11 positioner med Vestas V-112, 3 MW-verk. Den layout som presenteras här är en preliminär layout som med största sannolikhet kommer att ändras efterhand när mer information erhålles om projektområdet. Efter att natur- och kulturinventeringar är genomförda och detaljprojektering för exempelvis vägar, kommer layouten troligtvis att ändas. De preliminära koordinaterna kan ses i tabell 2. Fastigheter VKV X-koordinat Y-koordinat Ström 1:16 vkv 1 1331467 6574828 Ström 1:16 vkv 2 1331461 6575484 Ström 1:16 vkv 3 1332136 6575083 Knöstad 1:37 vkv 4 1332875 6574995 Ström 1:16 vkv 5 1332797 6575706 Ström 1:16 vkv 6 1333676 6575420 Knöstad 1:37 vkv 7 1334154 6574533 Ström 1:16 vkv 8 1334201 6575661 Bänterud 1:5 vkv 9 1333481 6576066 Bänterud 1:5 vkv 10 1332303 6576064 Bänterud 1:5 vkv 11 1331319 6576064 Tabell 2: Placering av verken enligt parkförslag, koordinatsystem RT-90 Karta 3: Kartan visar preliminära placeringar för de 11 vindkraftverken. 12(30)
3.2 Alternativ lokalisering För att titta på alternativa lokaliseringar följer Gothia Vind den lokaliseringsprincip som nämndes tidigare. Detta är ett arbete som pågår och kommer utförligt att presenteras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 3.3 Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft, utan istället ersätter importerad kolkraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75) I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Vindkraftpark Knöstad skulle enligt dessa siffror innebära en minskning av koldioxidutsläpp på drygt 80 000 ton per år. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, vara 20 TWh från vindkraft på land och 10 TWh från vindkraft till havs. Med en snitteffekt om 2 MW/verk motsvarar 20 TWh planering av ca 4 000 vindkraftverk. 13(30)
4. Verksamhetens Omfattning 4.1 Vindkraftverk Den planerade vindparken nordost om Knöstad består av elva vindkraftverk med en installerad effekt om 3 MW/verk. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena bör man avvakta med att fastställa exakt turbinmodell till ett senare skede i projekteringen. Vindkraftverkens totalhöjd blir maximalt 200 meter. Den kalkylerade livslängden på ett vindkraftverk är ca 20 år men genom noggrant underhåll kan drifttiden förlängas med några år. De preliminära energiberäkningar som redogörs i föreliggande rapport är framtagna med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO och avser vindkraftverk av typen Vestas V112 med en navhöjd på 119 m. Vindkraftverkens planerade dimensioner och effektintervall visas i tabell 3. Max antal verk Effekt/verk Total effekt park Rotordiameter Navhöjd Maximal totalhöjd Antal vingar 11 st. 2-4 MW 28-56 MW 90-125 m 100-145 m 200 m 3 st. Tabell 3: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och effekt Med en installerad effekt om 33 MW beräknas Vindpark Knöstad producera ca 88 000 MWh per år. Detta motsvarar elanvändningen i ca 4 400 eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kwh/år vardera. Det bör nämnas att dessa data är ungefärliga då den vinddata som använts baseras på mätdata från 6 månaders sodarmätning i området, och vinmätning med mätmast i området har ännu inte utförts. Vindmätning med mätmast i projektområdet kommer att genomföras då inte bara vindhastigheten men även turbulensen i området är viktiga faktorer för den ekonomiska kalkylen. 14(30)
4.2 Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift lämnas en öppen yta kring vindkraftverket om cirka 35*35 meter. Sprängningsarbeten eller resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverken och driften. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation i form av arrendeersättning. Intäkterna från arrendet blir högre än från den förlorade skogsarealen. Även ägare till grannfastigheter kan få del av ersättningen om deras mark ligger inom vindfångstområdet. Vindfångstområdet omfattar en cirkulär yta inom ett avstånd motsvarande 5 rotordiametrar från verkets centrum, till exempel 560 meter för Vestas V112. 4.2.1 Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament stabiliseras tornet genom att ett tungt betongfundament gjutes ner i marken. Vid bergsfundament förankras tornet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk. Bild 3: Byggnation av gravitationsfundament Bild 4: Exempel på gravitationsfundament 15(30)
4.2.2 Vägar och transporter Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transsporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. Bild 5 till höger visar ett exempel på en nyanlagd väg för transporter av vindkraftverk. Bild 5: Exempel på ny väg för vindkraftstransporter Preliminärt förslag till vägnät visas i Karta 4. Fortsatt planering sker med hjälp av vägtekniker då naturoch kulturinventeringar genomförts. Karta 4: Kartan visar ett inledande förslag till vägdragning till planerade verk. 16(30)
4.2.3 Elanslutning Fortum och Vattenfall är nätägare i området och utformning av elanslutning görs i samråd med dem. Projekt vindpark Knöstad ligger inom både Vattenfalls och Fortums koncessionsområde och därmed förs diskussioner med båda parter. Inom vindkraftparken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur dragningen slutligen kommer att ske och huruvida det blir markförlagd kabel eller luftledning går idag inte att säga. I första hand väljs markförlagd kabel inom etableringen. Bild 6: Markförlagd kabel längs väg Enligt uppgifter från Fortum finns det ledig kapacitet i en stamstation i Grums enligt grön ring på karta. Troligtvis finns det även kapacitet i ledningen öster om parken. Den ägs dock av Vattenfall eldistribution och de har inte lämnat svar ännu. Alternativ 1. Ny transformatorstation öster om parken till befintlig 130 kv. Alternativ 2. Luftledning utmed stamnätsledning upp till station väster om Grums. Alternativ 3. Transformatorstation öster om parken till befintlig 130 kv som delas med annan projektör. Karta 5: kartan visar preliminära förslag till anslutningspunkter. 17(30)
4.2.4 Vindmätningar Vindmätning med sodar har genomförts från augusti 2012 till januari 2013. Se karta nedan för placering av sodar. Karta 6: Placering av sodar. Bild 7: Sodarmätning i projektområdet. 18(30)
Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar och ekonomiska kalkyler. Vindmätningar med vindmätmast kommer också att genomföras. 4.2.5 Tidplan Den preliminära tidplanen är enligt följande. Q2 2013 Samråd i miljökonsekvensprocessen genomförs med kommun och länsstyrelse. Q4 2013 Allmänt samråd genomförs. Q1 2014 Miljötillståndsansökan med MKB lämnas till länsstyrelsen. Q3 2015 Tillstånd klara. Q2 2016 Elanslutning och vägar (konsultutredningar samt byggnation). Q3 2016 Byggnation av vindkraftverk. Q1 2017 Godkännande och driftsättning. Tidplanen är ungefärlig och beror till stor del på vad som framkommer under det fortsatta arbetet med projektet. 19(30)
5. Miljöpåverkan 5.1 Hälsa 5.1.1 Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. I Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5 anges tillåtna rikvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a), vilket även om ljudkaraktärerna är olika - kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp i ett i övrigt tyst kök. Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger cirka 8 meter per sekund överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för störande ljud är störst. I kommunala planeringsdokument är det numera vanligt att ett minsta avstånd om 500 meter mellan vindkraftverk och boningshus anges för undvikande av störning. Vindkraftsplanen för Säffle kommun anger inget avstånd utan hänvisar till ljudkraven vid bostäder på 40 db. Vidare står det i planen, Enligt datamodelleringar i de tillståndsansökningar som Länsstyrelsen i Värmland har prövat krävs avstånd på mellan 500 1200 meter från ett verk för att inte överskrida 40 dba. (s.22). Samtliga vindkraftverk i den preliminära utformningen är lokaliserade mer än 1000 meter från kringliggande bostäder. Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WindPRO. Beräkningarna är gjorda för vindkraftstypen Vestas V112, 3 MW/112-verk. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, ISBN 91-620- 6249-2. Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket, Reviderad utgåva av rapport 6241, Koncept, 26 feb 2009). Frågan om ljudutbredning utreds av oberoende expertis innan ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken lämnas till länsstyrelsen. 20(30)
Karta 7: Kartan visar preliminärt ljudutbredningsområde för Vindkraftparken Knöstad. Vestas V112 verk med 119 m i navhöjd. Röd cirkel visar 45 db(a), grön 40 db(a) och blå 35 db(a). 5.1.2 Skuggor och reflexer När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den maximalt möjliga skuggeffekten 1 för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den sannolika skuggeffekten 2 (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar) inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. 1 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, värsta fall. 2 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, förväntade värden. 21(30)
Beräkning av den maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m 2. Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat. En sannolikhetsberäkning har gjorts där antalet soltimmar i Karlstad har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren 1988-93, som är vår referensperiod. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m 2. För skuggutredningen se karta 7. Beräkningar av skuggpåverkan i området visar att kraven inte uppfylls för alla boende. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än 8 timmar per år när verken tagits i bruk. Karta 8: Kartan visar preliminär skuggutbredning med Vestas V112 verk med 119 m i navhöjd. Röd linje visar 16 timmar per år, grön 8 timmar per år, blå 0 timmar per år. 5.1.3 Emissioner till luft Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige oftast inte direkt ersätter vatten- eller 22(30)
kärnkraft som utgör ca 90 % av den svenska elproduktionen. I det nordiska elsystemet ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och miljöskadliga ämnen eftersom vindkraft oftast i första hand ersätter kolproducerad kraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75) De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som kommer att beställas och varifrån de levereras. Transporten sker troligen med båt från utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov till utsläpp. Under vindkraftverkets driftstid sker mindre utsläpp i samband med transporter för service och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med fordon av så kallad van- eller SUV- typ, vilka är något större än personbilar. Då vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om 25-30 år finns förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå. 5.1.5 Emissioner till mark och vatten Oljor finns i bland annat växellådan och hydraulsystemet. Eventuellt oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett haveri inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling av all olja som kan läcka ur växellådan. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas produktionen omedelbart och servicepersonal skickas ut. Ämne Mängd/år Användning Växellådsolja 295-400 liter Bytes var 4-7:e år. Hydraulolja 315 liter Vridväxelolja 36 liter Bytes var 8:e år Batterier 6st pennlampsbatterier, Bytes 1 ggr/år 2st. LC-R127R2PG 12V/7, Ah Fett 19 kg 7,7 kg pumpas vid service var 6:e månad Tabell 4: Tabellen visar vilka typer och mängder av oljor/kemikalier/batterier per vindkraftverk som förmodligen kommer att användas vid drift. Eftersom exakt typ av vindkraftverk ännu inte är fastställt är detta endast ett exempel. 23(30)
5.2 Naturresurser Vindkraftparken i Knöstad har placerats i ett område med god vindtillgång och anläggningen beräknas producera cirka 88 000 MWh per år. Detta motsvarar elanvändningen i ca 4 400 eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kwh/år vardera. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet. (Källa: Livscyklsvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004, Vindkraft på land, Naturvårdsverket, 2006). 5.3 Landskapsbild Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. Detta medför att verken blir mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Dock innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i, och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Källa: Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2009). Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Fotopunkter väljs efter inkomna synpunkter och önskemål under samrådet. Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens författningssamling, TSFS 2010:155 (ändrad genom TSFS 2013:9). Vindkraftverk med en totalhöjd under 150 meter ska markeras med blinkande rött medelintensivt ljus under gryning, skymning och mörker. På vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs istället vitt blinkade högintensivt ljus. Enligt de nya riktlinjerna för hinderbelysning så ska belysningen skapa en säkerhetszon runt vindkraftparken. Detta innebär att om verk under 150 meter byggs så behöver alla 14 vindkraftverken röd, medelintensiv blinkande belysning. Väljer projektören att istället bygga vindkraftverk över 150 meter så kommer enbart 5 verk att behöva högintensivt vitt blinkande ljus och resterande verk får en lågintensiv, fast, röd belysning. Vilka verk som troligtvis får högintensiv belysning, se karta 9. 24(30)
Karta 9: Kartan visar vilka verk som enligt denna layout kommer att få det högintensiva vita ljuset, resterande verk får lågintensivt rött fast ljus. På landsbygden kan ljuset från verken upplevas som störande, speciellt under den mörkare delen av året. Dock ligger det i betraktarens ögon om rött eller vitt ljus är mer störande. Arbete pågår med att finna metoder för att skärma av ljuset så att det syns mindre. Bland annat pågår för tillfället ett försök med att med hjälp av ett mikroradarsystem enbart tända upp hinderbelysningen när en luftfarkost närmar sig. Detta system, OCAS, är idag godkänt i bland annat USA och Norge och kommer efter testperioden att utvärderas av Transportstyrelsen för att se om tillstånd även skall ges i Sverige. Fler liknande och konkurrerande radarbaserade system är också under utveckling. 25(30)
5.4 Naturmiljö I området för den planerade vindkraftparken Knöstad finns det ett antal skyddade ytor som bland annat innehåller sumpskog, naturvärde, biotopskydd samt våtmarksinventering. Inget av vindkraftverken ligger i något skyddat område, se karta 10. Karta 10: Karta över naturvärdena i det berörda området. Källa: Skogenskälla och LSTGIS. Inga naturreservat finns i området runt projektområdet. Gothia Vind lät under våren 2011 utföra en förstudie för fågel och fladdermusfauna för projekt Knöstad. Rekommendationer för ytterligare utredningar, baserade på denna förstudie, finns under Bilaga 1. Under våren och sommaren 2013 pågår dessa utredningar och slutrapporten förväntas bli levererad i september. 26(30)
5.5 Kulturmiljö I området vindpark Knöstad finns det endast ett fåtal kända kulturhistoriska lämningar, se karta 11 nedan. Dessa platser kommer att undvikas vid projekteringen. Karta 11: Kartan visar inventerade fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar som registrerats. Källa: Fornsök och LSTGIS. De typer av lämningar som finns i eller i närheten av projektområdet är bland annat ett vägmärke, vägvisarsten, från 1500-talet, fyndplats för flintskrapa från brons- och järnålder samt grav i form av stenröse från bronsåldern (Riksantikvarieämbetet). Drygt 2,5 km nordväst om projektområdet ligger två mindre områden som är utpekade som kulturmiljöprogram, dessa är Haltbacken och Nysäter. 5.6 Rekreation och friluftsliv Närmast belägna riksintresse för friluftsliv är Norra Vänerskärgården vilken ligger cirka 10 km öster om projektområdet. 20 km nordväst om Knöstad ligger Glaskogen, vilket också är utpekat som riksintresse för friluftslivet, Se karta 12. 27(30)
Karta 12: Kartan visar projektområdet med preliminär utformning i förhållande till omkringliggande riksintressen. Källa: LSTGIS. 5.7 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Vidare finns risk för så kallade iskast under vinterhalvåret. Iskast innebär att is som bildats på rotorbladen lossnar och slungas iväg på grund av rotationen. Fenomenet är föremål för forskning där nya tekniska lösningar prövas. Om meterologiska studier skulle visa på förhöjd risk för iskast sätts varningsskyltar upp runt anläggningen. Rotorbladen kan också utrustas med issensorer som stoppar verken då isbeläggning bildas. Ett EU-forskningsprogram om vindkraft i kallt klimat har beräknat riskavstånd för iskast. Vid en maximal vindhastighet om 25 m/s ger beräkningsmetoden ett största riskavstånd om ca 350 m. Minsta avstånd mellan ett planerat verk och närmaste bostadshus är drygt 1000 meter. Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är extremt liten. 5.8 Miljömål Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. Bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. 28(30)
Säffle kommun har i sin klimatplan, antagen 27 april 2009, specificerat ett antal miljömål. En etablering av vindkraft i kommunen hjälper till att leva upp till dessa mål. Särskilt kan kommunens inriktningsmål lyftas fram. Säffle ska bli en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande på förnybar energi och el. Målsättningen är att kommunkoncernen uppnår detta 2025 och kommunen som geografiskt område år 2030. Säffle kommun har en bit kvar för att nå sitt mål då de 2006 hade en elkonsumtion på 236 GWh och en elproduktion på 4,7 GWh. Detta motsvara cirka 2% av behovet. Detta innebär att det behöver byggas 30-40 vindkraftverk (2-3 MW) i kommunen för att Säffle kommun skall bli självförsörjande. 5.9 Övriga intressen Det finns inga riksintressen för totalförsvaret i eller i anslutning till området för vindkraftparken. Under planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten. Dock går det ett Teracom-stråk rakt igenom området vilket begränsar användningen av framförallt det av kommunen utpekade området, se karta 13. Karta 13: Kartan visar Teracoms länkstråk som går rakt igenom det i kommunplanen utpekade området. De streckade röda linjerna är det angivna säkerhetsavståndet Teracom kräver i sitt remissvar. Källa: Remissvar Teracom, Säffle vindbruksplan. Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas. 29(30)
6. Sammanfattning Vindpark Knöstad har goda förutsättningar för att kunna producera miljövänlig el. De förutsättningar som talar för projektet är bland annat: Området består främst av produktionsskog Ingen samlad bebyggelse i direkt närhet. Arrendeavtal innehas. Området ligger högre än omgivningarna. På hög höjd är vindresursen god. Området ligger i ett område som delvis är utpekat av kommunen som lämpligt för vindbruk. Få motstående intressen inom projektområdet (nyckelbiotoper, sjöar etc.) Den layout som presenteras i detta samrådsmaterial är en preliminär layout. Samtidigt är möjligheterna till andra placeringar av vindkraftverk begränsade. Detta på grund av att parken måste uppfylla de krav som finns på exempelvis buller samt andra motstående intressen. Det är även viktigt ur produktionssynpunkt att vindkraftverken inte står för nära varandra eftersom det då uppkommer vakeffekter som minskar den totala energiproduktionen. För att den ekonomiska kalkylen ska gå ihop så krävs det troligtvis, med dagens ekonomiska förutsättningar, att större vindkraftverk bör användas. Detta för att få ut så mycket energi som möjligt ur vinden. 7. Övrigt För ytterligare information kontakta Klas Lomberg, projektledare på Gothia Vind AB. Synpunkter kan lämnas per telefon, post eller via e-post. 7.1 Kontaktuppgifter Klas Lomberg, projektledare klas.lomberg@gothiavind.se Direkt nr: 031-78 76 912 Postadress: Gothia Vind Box 231 431 23 Mölndal Telefonnummer: 031-33 66 590 30(30)