Slutrapport december 2010

1 Nätverk för ridleder och körvägar i Sverige Slutrapport december 2010 Bild 1. En av ridvägarna i området Burgenland i Österrike. Foto: Anna Lundberg Ett projekt genomfört av Hushållningssällskapet Väst Projektledare Anna Lundberg Projekttid mars november 2010

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Projektets syfte och målgrupp... 5 4. Projektets mål - hur har de uppfyllts... 6 5. Genomförandeplan o tidsplan... 6 6. Spridning av projektets resultat... 6 7. Projektets arbetssätt... 6 8. Projektets delar och uppnådda resultat... 7 8.1 Nationellt möte kring rid- och körleder... 7 8.2 Studiebesök till Österrike och Ungern... 10 8.3 Arbetsmöte för nätverket... 13 8.4 Kontakter, ansökningar och skrivelser... 15 9. Slutsats och rekommendationer inför framtiden... 15 10. Kontaktpersoner... 16 11. Referenser... 16 12. Bilagor... 16

3 1. Sammanfattning Under 2009 bildades ett nationellt nätverk som samlade intresserade från hela Sverige kring frågan om ridvägar och körleder. Samarbetet och utbytet har under 2010 ytterligare stärkts och frågan kring häst, hästhantering och säkerhet är fortfarande aktuell. Inte minst efter en rad olyckor där hästar, ryttare och bilister varit inblandade. I Sverige finns idag ca 300 000 hästar och många av dessa tränas och motioneras på trafikerade vägar då det ofta saknas ridleder och körvägar avsedda för just häst. Utöver risken för olyckor och skador leder bristen på ridvägar till en ökad risk för konflikter mellan olika intresseorganisationer som hästhållare, markägare, jägare, m fl. varför nätverket för ridleder och körvägar anser att det är av yttersta vikt att hästen och olika typer av hästrelaterad verksamhet ingår i samhällsplaneringen och att det sker en utbyggnad av ridleder och körvägar. Utöver behovet av att få in hästen i samhällsplaneringen ser nätverket att det föreligger ett stort behov av utbildning av alla inblandade, inklusive hästen, hästhållaren, ryttaren, bilföraren, markägaren, motionären m fl. De mest eftersatta områdena kunskapsmässigt utgörs av allemansrätten och vad den innebär, hästens naturliga beteende och behov, hästhållning, trafikregler, inlärningsteorin och miljöträning av häst och utrusning. Bristande kunskaper inom dessa områden påverkar säkerheten. Utöver motorfria rid- och körvägar och utbildning krävs en kontinuerlig kommunikation mellan de olika intressenterna för att förebygga och hantera olika typer av konflikter. En inventering kring behovet av ett nationellt rid- och körledsnätverk genomfördes med en enkät 2009. Resultatet från denna enkät samt erfarenheter från 2010 visar entydigt på att ett nätverk efterfrågas. Hushållningssällskapet Väst har gått in som projektägare och ställer sig positiva till att stå för huvudmannaskapet även under 2011. En utveckling av ridvägar och körleder anses gynna landsbygdsutvecklingen, något som helt går i linje med Hushållningssällskapets ändamål. De uppgifter ett nationellt rid- och körledsnätverk föreslås prioritera i en inledande fas är att samordna och bidra till utbildning och en höjd kompetens, att driva frågan kring att få kommuner och samhällsplanerare att ta hänsyn till hästar och hästrelaterade verksamheter i planering och infrastruktur, att bidra till att säkerheten utvecklas genom utvecklandet av vägar och leder och fortbildning, samt stärka samarbetet mellan olika aktörer som föreningar, företagare, hästägare, kommuner, privatpersoner och markägare. Hittills har nätverket anordnat två möten för fortbildning, erfarenhetsutbyte och diskussion samt ett studiebesök till Österrike och Ungern. Erfarenheterna från dessa aktiviteter visar på att frågan om ridvägar måste få stöd från både kommunal, regional och nationell nivå. De lokala initiativen för att få till ridvägar är inte tillräckligt livskraftiga i sig självt. Kommunen måste stödja processen och ge den legitimitet. På regional nivå krävs det engagemang i form av finansiellt stöd, koordination och kunskapsförmedling. Även på nationell nivå måste frågan diskuteras vad är det för samhälle vi vill ha? Hur vill vi att landskapet ska se ut? Det krävs planering och långsiktiga strategier för att skapa ett samhälle där hästen ingår. Hästnäringen har stor potential att bidra till en positiv samhällsutveckling i form av både sysselsättning och markanvändning. För att skapa ett långsiktigt och systematiskt arbete behöver det genomföras professionella behovsanalyser och utvärdering av redan genomförda ridledsprojekt. Frågor som dessa har nätverket, tack vare medel från Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande, haft möjlighet att driva vidare. Samarbetet inom nätverket har stärkts och nya kontakter till andra aktörer kring hästar och leder har knutits. Genom seminarium och möten har frågan lyfts och diskuterats på lokal, nationell och internationell nivå. En diskussion kring leder, samhällsplanering och bättre infrastruktur för hästnäringen har påbörjats där även ledande politiker och företrädare för olika verk, organisationer och föreningar visat engagemang i frågan. Tills dess att frågan kring ridvägar och körleder är etablerad på dessa nivåer fyller nätverket för ridleder och körvägar en viktig funktion!

4 2. Bakgrund Intresset för hästar som sällskapsdjur och för ridning som nöje och rekreation är stort. Hästantalet i Sverige uppskattas till mellan 280 000-300 000 (SCB, 2005; HNS, 2007) vilket är en ökning sedan 2000 då antalet uppskattades till 225 000 (SJV, 2001). Ridsport är den näst största ungdomsidrotten räknat på antalet sammankomster och tredje största idrotten bland tjejer räknat på antalet utövare (Svenska ridsportförbundet, 2010). Utöver ridning används hästen som dragdjur (körning), som betesdjur, sällskapsdjur, mm. Antalet utövare och andra människor som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med hästar regelbundet beräknas till mellan 1 och 3 miljoner (Svenska ridsportförbundet, 2009; SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, 2007). Även turism där hästar ingår på ett eller annat sätt, s.k. hästturism, är en starkt växande gren inom turistnäringen (HNS, 2007). Gemensamt för alla ovan nämnda aktiviteter är att hästarna och utövarna behöver utrymme. Även om en hel del ridning och annan träning kan utövas i ridhus, paddock eller på bana finns det ett stort behov av att komma ut med hästen i naturen och för vissa aktiviteter, t ex för turridning, är detta en grundförutsättning. Hästen som biologisk varelse är anpassad att röra sig långa sträckor och för en god hälsa och kondition behöver den ordentlig och allsidig motion. För att denna träning ska kunna utövas under säkra förhållanden behövs det ridleder och körvägar så att varken häst, ryttare/kusk eller markägare missgynnas eller rent av far illa. För trots alla positiva effekter som ett ökat hästantal innebär uppkommer det ibland konflikter och problem. Hästar är bytesdjur med flykt som främsta vapen. De är stora, starka djur och i trafiken kan det bli problem genom att de plötsligt kan ta ett skutt åt sidan, kanske rakt ut i vägen om de blir rädda för något vid sidan om, även om de är vana vid trafiken i sig. Ett ökat hästantal innebär ett ökande antal hästar och ryttare som ger sig ut på trafikerade vägar, något som innebär en ökad skaderisk för både ryttare, hästar och bilister. Att allt fler ryttare ger sig ut i skog och mark kan ge upphov till ett ökat slitage och därmed en ökad risk för konflikter mellan ryttare och markägare. På senare tid har flera konflikter uppmärksammats i press och frågan har även hamnat hos Naturvårdsverket. Vissa går så långt att de yrkar på att hästen tas bort från allemansrätten. Konflikter skulle dock kunna förebyggas och reduceras. Genom att anlägga ridleder och körvägar i samförstånd med markägare kan hästarna styras till områden som klarar denna typ av slitage. Samtidigt separeras hästarna från trafiken vilket ökar säkerheten. Goda möjligheter att rida på säkra leder och vägar ökar intresset att etablera hästrelaterat företagande och är många gånger en grundförutsättning för dessa företag. Potentialen för nyföretagande är stort inom hästbranschen men kan behöva stimuleras och uppmuntras. Det finns idag mer eller mindre utbyggda ridleder, ridslingor och körvägar i vissa delar av landet men inte så att behovet är tillgodosett. För att stärka ideella organisationer, föreningar, företagare och privatpersoner i deras arbete med ridleder och körvägar bildades 2009 ett nätverk; Nätverket för rid- och körvägar i Sverige. Detta nätverk fyller flera funktioner och syften vilket speglar den bredd och omfattning som just hästar och ridvägar och körleder har. Orsaken att man engageras sig i frågan varierar. Kopplingarna mellan häst, hästhållning, hästhållare, hästverksamhet och samhället i stort, är många. Vissa ser nätverket som ett möjligt redskap för att skapa en infrastruktur i samhället som omfattar även hästen och därtill hörande verksamheter. Nätverket kan även vara ett forum för diskussion kring rid- och körledernas betydelse för en levande landsbygd, sysselsättning och miljö samt där frågor kring allemansrätt, samarbete och avtal, jämställdhet, integrering, friskvård, ungdomssatsningar, förebyggande säkerhetsarbete, osv diskuteras. Andra ser nätverket som en väg till ytterligare marknadsföringsmöjlighet och samarbete för företagare med anknytning till häst, exempelvis genom gemensamma kartor och länkade internethemsidor. Nätverket kan dessutom bidra till ett

5 gemensamt grepp vad gäller marknadsföring av Sverige som turistland i allmänhet och hästrelaterad turism i synnerhet. En annan viktig funktion för nätverket är att fungera som ett forum för att öka kommunikation och samarbetet mellan olika intressenter som ex ryttare och markägare för att man härigenom ska förebygga konflikter. Ett annat uppdrag för nätverket är att fungera som en kunskapsbank med information och möjlighet till kontakt och erfarenhetsutbyte vilket stimulerar både nationellt och lokalt arbete med att anlägga ridleder och körvägar. Ett gemensamt ledmarkeringssystem och en gemensam kvalitets- och säkerhetspolicy är andra önskemål. Även i ett internationellt sammanhang kan ett svenskt nätverk verka för att frågan kring häst och hästrelaterade verksamheter stimuleras. Ridleder och körvägar har betydelse för många aktörer och verksamheter och de anknyter till flera olika områden vilket är positivt eftersom det engagerar många olika människor som kan bidra med olika kompetenser och erfarenheter - det finns en naturlig bredd inom gruppen. Denna bredd tas till vara genom detta nätverk där alla olika aktörer välkomnas. På så sätt skapas en mötesplats där olika aspekter kan införlivas och diskuteras och man slipper välja om nätverket exempelvis ska verka för säkerhet eller turism utan nätverket arbetar för både säkerhet och turism. Fördelarna med detta är många. Dels anknyter de olika ämnena till varandra vilket ger synergieffekter, ex skulle man kunna använda sig av säkerhet i sin marknadsföring för att locka turister. Dels så finns det fördelar med ett nätverk som omfattar ett brett ämnesområde då detta medför att många olika näringar, verksamheter och människor får kontakt och möts. Något som i sin tur kan leda till bättre och/eller nya typer av verksamheter. Erfarenheterna från 2009 visade att det finns ett stort behov av ett nationellt rid- och körledsnätverk som kan verka för att: Skapa en plattform för kontakt, samarbete och diskussion mellan olika aktörer såsom ridledsföreningar, kommuner, markägare, ryttare, företag, m fl. Skapa en kunskapsbank vilken underlättar arbetet för olika aktörer. Få till ett samarbete så att angränsande leder kan sammanbyggas till längre och mer förgrenade leder. Ordna gemensamma aktiviteter och utbildningar. Lyfta frågor rörande häst och säkerhet i samband med ridning och körning i naturen. Inspirera fler grupper och föreningar att initiera en utbyggnation av leder. Fungera som en aktör i ett internationellt samarbete. Utifrån denna bakgrund har projektet med att stärka nätverket för rid- och körvägar i Sverige fortsatt under 2010. 3. Projektets syfte och målgrupp Syftet med detta projekt är att stärka samarbete mellan olika aktörer kring hästar och leder för att åstadkomma ett långsiktigt och handlingskraftigt nätverk för samverkansmöjligheter på lokal, nationell och internationell nivå. Härigenom kan arbetet för att samordna kompetens, utbildning, marknadsföring, utvecklandet av vägar och leder samt stärka samarbetet mellan olika aktörer som föreningar, företagare, hästägare, kommuner, privatpersoner och markägare utvecklas. Vidare var syftet med projektet att höja kompetensen inom nätverket genom fortbildning och erfarenhetsutbyte. Syftet var även att skapa samarbete och långsiktighet genom utbyte med andra organisationer som har intresse i frågan, både på nationell och internationell nivå via Landsbygdsnätverket.

6 Målgruppen för projektet omfattar alla som har intresse, nytta av eller anknytning till hästar, natur och säkerhet. De stora grupperna utgörs av ryttare, kuskar, hästägare, företagare och andra verksamma inom hästsektorn, ridskolor och ridföreningar, kommuner, markägare, försäkringsbolag, lokalbefolkning och turister. 4. Projektets mål - hur har de uppfyllts Målen för projektet var att stärka det nybildade nationella nätverket, att starta gemensamma aktiviteter som fortbildningar, erfarenhetsutbyten och annan samverkan samt att ansöka om medlemskap i Landsbygdsnätverket för att skapa ytterligare samarbete och långsiktighet. Syftet med dessa mål har uppfyllts vilket redovisas under punkt 8 nedan. 5. Genomförandeplan o tidsplan Projektet pågick mellan mars och november 2010. Efter planering och kontakt med föreläsare och mötesdeltagare anordnades ett nationellt ridledsoch körvägsseminarium i Stockholm i september. Studiebesöket till Österrike och Ungern genomfördes i oktober. Arbetsmötet hölls i november. Parallellt med möten och studiebesök har arbetet med ansökningar, skrivelser och kontaktskapande pågått fortlöpande. 6. Spridning av projektets resultat Information om nätverkets aktiviteter och uppnådda resultat har spridits genom pressmeddelanden (se bilaga 4), information på Hushållningssällskapets hemsida, artiklar och reportage i olika hästtidskrifter (både i pappersupplagor och nätupplagor, se ex i bilaga 5), samt via e-post till nätverkets medlemmar. 7. Projektets arbetssätt Projektet har genomförts i Hushållningssällskapet Västs regi. Planering och genomförandet av rid- och körledseminariet, arbetsmötet samt ansökningar och skrivelser har skett i samarbete med Eva Bergström, Vision Häst Värmdö.

7 8. Projektets delar och uppnådda resultat För att uppfylla syftet med projektet har det anordnats två möten, genomförts en studieresa samt knutits kontakt med politiker och representanter för olika organisationer. 8.1 Nationellt möte kring rid- och körleder Den 23-24 september anordnades ett tvådagarsseminarium i Stockholm (Värmdö samt KSLA) kring ridleder och körvägar där närmare 30 personer deltog. Programmet anpassades efter de önskemål som uppkom under projektet 2009, se bilaga 2, och innehöll förutom fortbildning och erfarenhetsutbyte även tid för kontaktskapande och samarbete. Bild 2. Rid- och körledsmöte på KSLA.. Lasse Carlsson, Länsstyrelsen, föreläser om olika stödformer. Foto: Anna Lundberg Seminariet inleddes med ett föredrag av Elisabeth Möllerström, tidigare student vid SLU i Alnarp. Elisabeth presenterade sin C-uppsats med titeln Ridning i landskapet planering för ökad tillgänglighet för ryttare. Några av de saker Elisabeth lyfte fram var vikten av en god kontakt med markägaren samt att grundförutsättningen för en kommunal satsning är engagemang samt att kommunen inventerat hästantal, hästnäringar osv. En annan sak som framgick var att man i Skåne, där en stor del av marken i vissa områden är uppodlad, har en ganska begränsad tillgänglighet till skog och natur oavsett om man är ryttare eller fotgängare. Ridvägar ökar tillgängligheten till landskapet för alla. De tre kommuner som ingick i studien har arbetat lite olika med ridledsfrågan och de har nått olika långt. Men gemensamt för dessa tre kommuner är dock att de arbetar aktivt med frågan, man har bildat olika grupper/råd och man har sökt EU- pengar för investeringar. Efter detta berättade Pelle Svensson från Haninge kommun om sina erfarenheter med att arbeta med hästfrågor och då främst ridvägar ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv i Haninge kommun. Hans utgångspunkt i detta arbete var att förändra synsättet på hästen från att ses som ett problem till att den ses som en möjlighet. För att nå dit måste hästnäringen själv rannsaka sina egna problem och organisera sig. Sen behöver man informera personal på kommunen då kunskapsnivån om hästar och hästfrågor är förvånansvärt låg. En fördel för Pelle i hans arbete för att skapa opinion för frågan är att han hade god kännedom om politiker och tjänstemän i kommunen. Det är en fördel om man har personliga kontakter och vid kontakt försök att gå på högsta nivå, gärna näringslivschefen. Ett annat råd var att få kommunen att se hästnäringen som en bransch, att hästen blir en näringslivsfråga istället för en kultur- och fritidsfråga. Härigenom kan intresset för frågan öka och

8 om man kan få in olika hästverksamheter som en naturlig del av samhällsplaneringen kommer detta även lösa situationen för de som använder hästen för fritid och sport. I Haninge hade en inventering av hästnäringarna visat att det fanns 120 olika företag som anknyter till häst vilket är den största branschen i kommunen. Detta gjorde att kommunen fick upp ögonen för hästnäringens omfattning och den ligger numera med som ett GIS-skikt i kommunens översiktplan tillsammans med info om stall, ridanläggningar och ridvägar (nuvarande och önskade). Avslutningsvis berättade Pelle att de valt att bilda en ekonomisk förening som sökt EU-pengar för en byggnation av ridvägar. Efter lunchen informerade Birgitta Backlund från Studieförbundet Vuxenskolan/Värmdö Föreningsråd om olika sätt att organisera sig. Det första man måste fundera över är syftet med organisationen. Ändamålet styr val av organisationsform. Birgitta informerade lite kort om ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser samt svarade på frågor. Hon tipsade om att skatteverket har en väldigt bra och informativ hemsida. Sen bar det av till stall Beatelund för en clinic i miljöträning av häst med Ulla-Carin Carlsson- Lindkvist. Ulla-Carin började med att berätta om sin egen bakgrund och hur hon idag tillämpar de erfarenheter och kunskaper hon har från den tid hon ansvarade för träningen av polisens hästar. Bild 3. Seminariedeltagarna lyssnar uppmärksammat på Ulla-Carin Carlsson- Lindkvist. Foto: Anna Lundberg Hästen är ett bytesdjur som reagerar med flykt. Genom att ha en förståelse för hästens naturliga beteende, ha kunskap om vårt eget beteende och hur vi påverkar hästen, samt hur vi genom träning kan minska hästens flyktresponser kan vi få en tryggare och säkrare häst. Vilket i sin tur leder till en säkrare ridning. Efter teoripasset visade Ulla-Carin hur hon arbetar praktiskt, hur hon läser av hästarna samt hjälper ryttarna att förstå hur de ska agera i olika situationer. Hela träningen bygger på att man tränar hästen successivt och att man inte gör det svårare än att häst och ryttare klarar av situationen. Efter middagen höll Ida Junker från Fabula Storytelling ett föredrag om berättarteknik och kvällen avslutades med att kursdeltagarna fick prova på att berätta olika berättelser. Enligt Ida Junker har vi alla nytta av att kunna fånga åhörare med vår berättelse och flera av nätverkets medlemmar driver turistverksamheter där berättandet om gården, bygden, hästarna osv skulle kunna ge ett mervärde till upplevelsen. Fredagen började med att Magnus Stark på KSLA kort informerade om KSLA, deras verksamhet och den fantastiska lokalen. Pella Thiel från Naturskyddsföreningen på Värmdö höll därefter ett föredrag om allemansrätt.. Allemansrätten är en unik möjlighet vilken dock kräver att vi tar hänsyn till både naturen och markägaren. Allemansrätten är inte är någon lag men regleras genom en rad lagar som brottsbalken, miljöbalken, jaktlagen, osv. Idag bor 87% av Sveriges befolkning i tätort vilket har

9 resulterat i att kunskapen om naturen har försämrats. Just okunskap anser Pella är det största hotet mot allemansrätten (och klimatet i stort!). Det är inte lätt men om man utgår från att Inte störa inte förstöra brukar det fungera. Men det krävs en dialog - fråga markägaren! avslutade Pella. Därefter berättade Eva Bergström om sina erfarenheter från Värmdö och hur viktigt det är att se möjligheter och inte bara problem. Eva berättade att Värmdö kommun liksom Haninge kommun lagt in ridvägar, stigar som används för ridning, för häst farliga områden, farliga vägar mm i GIS. Hon informerade även om förstudien, Rida säkert på Värmdö och Vett och etikett samt Hästar i Värmdö som är en bilaga till översiktsplanen 2010-2030. Ett av de goda råd Eva delade med sig av var att skriva ner alla synpunkter och önskemål i dialogen med kommunen så att de inte glöms bort. Mötet fortsatte sedan genom att mötesdeltagarna delades in i mindre grupper för en kort diskussion av lösningar och fortbildningsbehov. Diskussionerna redovisades och sammanfattningsvis kan sägas att det var en stor samstämmighet kring att det finns ett behov av en ökad kunskap bland hästhållare/ryttare, bland andra trafikanter samt på kommunal nivå. Andra förslag och punkter som redovisades: Behov/önskemål att införa ett hästkörkort (jmf med England och Österrike) Att kommunerna inventerar hästar och hästhållare i kommunen så att kommunen kan informera och ställa krav på hästägarna Att kunskapen om hästfrågor höjs på kommunal nivå Påverka kommunerna så att det införs en hästansvarig i varje kommun Intranät för hästfrågor på kommunernas hemsidor Att hästföretagarna organiseras på nationell nivå Paraplyorganisation på nationell nivå för allt som rör hästfrågor Rikstäckande organisation för ridvägar Påtala behovet av ridvägar hos Trafikverket genom skrivelser Öka informationen om häst till bilister Påverka vägplanerare så att man även ser till ridvägar i samband med nya vägar, cykelbanor och omdragningar Sammanställa det material som finns idag kring ridvägar, göra det tillgängligt för intresserade, ex hemsidan Hästen i Skåne Få med fler, få fler intresserade av ridvägar Få in hästen i samhällsplaneringen Sedan höll Nils Lagerroth från Jordbruksverket ett föredrag om Landsbygdsnätverket. Som medlem i Landsbygdsnätverket har man möjlighet till utbyte och samverkan med olika aktörer. Några av de saker som Nils såg som aktuella för ett ridvägsnätverk är samverkan kring leder tillsammans med en av Landsbygdsnätverkets medlemmar som arbetar med vandringsleder. Ett annat möjligt område för utbyte och samverkan är planering och infrastruktur på kommunal nivå tillsammans med Landsbygdsnätverkets plantematiska grupp. Just frågor kring samverkan är något som Landsbygdsnätverket prioriterar och kan avsätta medel för. Nils nämnde även att man tagit fram olika filmer för inspiration och informationsspridning. Efter lunch informerade Lasse Carlsson, handläggare Länsstyrelsen Stockholms län, om de olika medel man kan söka som ekonomiskt stöd till olika projekt, framför allt på lokal nivå, bl a för etablering av ridleder.

10 Dagen avslutades med en gemensam diskussion kring hur vi går vidare med frågan kring ridvägar. De närvarande var överens om att det finns ett behov av ett nationellt nätverk, frågan är hur detta nätverk ska organiseras och vem som ska stå som huvudman. Idag saknas det en instans som driver frågan kring hästen utifrån detta perspektiv. Frågan är komplex och spänner över allt från specifika frågor, t ex försäkringsfrågor, till holistiska frågor såsom hästens roll i samhället. Bland de frågor som ett nätverk för ridvägar föreslås ansvara för är: - Att få in hästen i samhällsplaneringen så att rid- och körvägarna ingår i infrastrukturen. Två viktiga verktyg för att nå hit är att informera/utbilda kommuner om hästens betydelse för samhällsutvecklingen samt att få alla kommuner att inventera hästantalet, stall och hästanläggningar, företag med hästanknytning, befintliga rid- och körvägar, begränsningar/ev risker (t ex farliga vägövergångar, broar, hästtäta områden) samt önskemål/behov/förslag på lösningar. Detta ska dokumenteras och läggas in som ett GIS-skikt på respektive kommuns översiktskarta. Härigenom kan vi visa på hästens betydelse för samhället/kommunen och vända fokus från de problem som hästen anses skapa till alla möjligheter hästen innebär. - Initiera samarbete med andra aktörer för att skapa synergieffekter. Via Landsbygdsnätverket ser vi möjligheter att skapa kontakt och samarbete med nätverk som arbetar med planeringsfrågor på kommunnivå liksom nätverk som arbetar med vandringsleder. Här finns goda möjligheter till utbyte och samarbete! - Bidra till fortbildning inom de områden som anknyter till hästen och ridning i naturen för att på så sätt skapa en hållbar utveckling. Det handlar t ex om att utbilda stallägare/ridskolor, hästägare, ryttare och bilister om allemansrätt, trafikregler, vikten av miljöträning av hästarna, osv för att på så sätt förebygga och minska risken för olyckor och konflikter. Vi tror att ovan punkter kommer att bidra till att hästen blir en tillgång i samhället istället för en orsak till konflikt! Vi bestämde att fortsätta diskutera frågan kring nätverkets organisationsform på ytterligare ett möte senare på hösten. Arbetet med att inventera och dokumentera befintlig kompetens har påbörjats och kommer att fortsätta och utökas under 2011. Härigenom skapas en sammanställning över befintliga resurser för framtida kunskapsutbyte. 8.2 Studiebesök till Österrike och Ungern För att knyta kontakt och utbyta erfarenheter på en internationell nivå genomfördes ett studiebesök i oktober till Österrike och Ungern, två länder där man har olika erfarenheter av att arbeta med ridvägar. Kontakt med värden för besöket förmedlades av Landsbygdsnätverket som spred förfrågan om ett erfarenhetsutbyte via Europeiska Nätverket för landsbygdsutveckling. Förfrågan resulterade i att kontakt knöts med Krisztina Varga, projektledare för leaderprojektet Alpokalja-ikva mente i Sopron i Ungern. Tillsammans med Krisztina Varga planerades och genomfördes studieresan där det ingick två möten och ett studiebesök ute i fält under perioden 8-12 oktober 2010. Första mötet hölls i Österrike på en anläggning vid namn Gerogshof, där de bedriver verksamhet med inackorderingsstall, träning (både dressyr och hoppning), turridning och övernattning.

11 Georgshof ligger i utkanten av Podersdorf, ett mindre samhälle ca en timmes bilfärd söder om Wien i provinsen Burgenland. Andreas Lang, gårdens ägare och verksamhetsansvarig berättade om den turistsatsning de är med i, ett projekt som drivs av regionen och som finansieras genom EU-medel och medlemsavgifter från de ingående företagarna. Bild 4 och 5. Hästanläggningen Georgshof i Podersdorf, Österrike. Foto: Anna Lundberg I området finns en lång tradition av ridning och hästhållning men turismen har f a handlat om cykel och vandrare. Men sen ett tiotal år tillbaka arbetar man även för att bygga upp hästturismen. Vägarna finns där redan och mha sponsorer har befintliga stolpar och skyltar kompletterats med symboler som hänvisar till ridning och körning av häst. Man har tagit fram kartor över området där olika ridvägar, matställen och övernattningsställen för ryttare och hästar är utmarkerade. Även sevärdheter finns markerade. Detta fungerar alldeles utmärkt och man har nu ambitionen att utöka området för att kunna erbjuda upp till en veckas långa turer. Ett av projekten handlar om att få till ridvägar runt sjön Neusiedler See som delas av både Österrike och Ungern varför ett samarbetsprojekt har initierats med grupper i Ungern. På den Ungerska delen av runt sjön finns ännu inga ridvägar men medel har sökts för detta. Det är för turism det finns pengar att söka. Syftet är handlar om att skapa sysselsättning utifrån ett turistperspektiv. Turisterna ska lockas till området för att rida på egna hästar eller hyrda hästar. Utöver uthyrning av hästar, boende, mat och inköp av lokala produkter ska gynna de lokala företagarna.att de boende i området med hästintresse gynnas av ridvägarna blir som en extra bonus. Efter mötet reste vi runt med bil i omgivningarna för att titta på ridvägar, markeringssystemet och hur de kombinerat ridvägen med sevärdheter som finns i anslutning till lederna. Ridlederna utgjordes mestadels utav ett grässtråk vid sidan om mindre asfalterade vägar. Dessa asfaltsvägar användes av markägarna för transport till och från vinodlingar och de trafikerades framför allt av cyklister och fotgängare.

12 Bild 6 och 7. Exempel på olika markeringar för ridleder och körvägar i Österrike. Foto: Anna Lundberg Det andra mötet hölls Fertószentmiklós i Ungern. Två ungerska grupper informerade om deras projekt kring ridvägar och ett projekt om säkerhet. Den ena gruppen, som leds av Krisztina Varga, arbetar tillsammans med gruppen i Österrike för att få till en turistattraktion i form av ridvägen runt sjön Neusiedler See. Utöver att få till själva sträckningen arbetar man även hårt för att stärka produktionen av lokala produkter och inte minst av äldre människor. Man vill bevara gamla traditioner samtidigt som man ger de äldre en aktiv fritid. Bild 8. Möte med ungerska ridledsentusiaster. Foto: Peter Adolfsson Den andra ungerska gruppen, vilken företräddes av projektledaren Elek Antal, arbetar med ridvägar i ett område strax söder om Sopron. Projektet har pågått i ca 1,5 år och även här handlar det om en turismsatsning. Man har idag en uppmarkerad ridväg på ca 50 km. I detta område är även jakt populärt och ridledsgruppen har haft ett nära samarbete med företrädare för jaktsidan. Trots detta finns det problem med att ridledsmarkeringar förstörts och försvunnit i skogen, något som inneburit stora kostnader. Man hoppas dock på en lösning genom en utökat samarbete med jaktgrupperna, att turridningsgrupperna rider med guide som hittar trots att ledmarkeringar saknas samt genom en ändring av lagen i och med regeringsskiftet där det blir en mer rättvis möjlighet att nyttja skogen. Varken i Ungern eller i Österrike har man någon motsvarighet till allemansrätten men man har ändå rätt att rida var man vill på vägar och stigar. Denna möjlighet hoppas man nu ska stärkas.

13 På säkerhetssidan arbetar man inom Elek Antals projekt med att ta fram utbildare som i sin tur besöker stall för informationsspridning för att höja säkerheten i samband med uteritt. Bild 8 och 9. Exempel på ridvägar i Österrike. Foto: Anna Lundberg Om man ser till ett internationellt samarbete finns det flera olika möjligheter. Dels handlar det om att utbyta erfarenheter kring de olika projekten och vad man har för strategier för att få medel och vem som driver frågan. I både Österrike och Ungern ligger ansvaret för utvecklingen av turismen, där ridvägarna ingår, på regional nivå men det finns ett starkt stöd på riksnivå. I Österrike är det olika turistorganisationer som driver frågan medan i Ungern är det olika landsbygdsorganisationer som står som projektägare. I delar av området har de kommit väldigt långt med att utveckla turismen och att marknadsföra detta, även om den är riktad mot en inhemsk marknad. Det finns även lärdomar att dra av varandras utmaningar. Även i Ungern och Österrike finns det problem och konflikter mellan olika intressen såsom ex mellan ryttare och jägare men generellt uppges markägarna och kommunerna vara väldigt positiva till hästar, de ingår helt naturligt i samhället och har alltid gjort det. På säkerhetssidan har man bara börjat lite smått men man ser inte detta som något problem ännu. Det finns gott om plats för hästarna och i de aktuella områdena är trafiken mycket begränsad. 8.3 Arbetsmöte för nätverket Som en uppföljning på seminariet som anordnades i september samlades drygt ett tiotal personer på ett arbetsmöte 1 november på KSLA i Stockholm, se programmet i bilaga 3. Syftet med mötet var att diskutera nätverkets organisation och framtidsstrategier samt få information från företrädare för näring och forskningssidan hur de ser på hur frågan kring ridvägar ska drivas vidare. Anna Lundberg öppnade mötet och gick först igenom vad nätverket hittills gjort och redovisade sen sina erfarenheter ifrån studiebesök och möten med ridledsorganisationer i Österrike och Ungern. Hanna Elgåker, doktorand på SLU i Alnarp höll ett föredrag kring Planering för tätortsnära hästhållning - En landskapsutveckling med möjligheter och konflikter. Hanna forskar inom området (och kommer att doktorera i januari 2011) och har även egna erfarenheter som hästägare

14 och markägare. Hästnäringen, som enligt Hannas definition omfattas av allt ifrån hästen som hobby till all kommersiell verksamhet, är ett förhållandevis nytt forskningsområde där det inte finns så mycket tidigare studier genomförda, varken i Sverige eller internationellt. Samtidigt finns det ett stort intresse bland politiker och administrativt håll för att få en ökad kunskap inom området, då det är en väldigt komplex sektor med många intressenter på olika nivåer och med olika utgångspunkter och målsättningar. Trots (eller kanske pga) att hästen anknyter till och ingår i många olika sektorer är det ingen som tagit ansvar för hur denna nya näring möter samhället. Det man ser är att hästarna finns där människorna finns men att det i de flesta områden saknas en kartläggning över hästar och hästanknutna verksamheter. I många kommuner är kunskapen om hästnäringen och vad den omfattar väldigt begränsad och det har i vissa kommuner blivit sämre efter att ansvaret för djurskyddstillsynen överförts till Länsstyrelserna. Hannas forskning visar att problemen och konflikter i samband med ridning främst handlar om den regelbundna ridningen, den så kallade varje-dags-rekreationen, och problemen är störst i de områden där det finns många hästar. Allemansrätten fungerar bra bara där det finns tillräckligt med mark och få nyttjare. För att komma tillrätta med problemen måste politikerna ge tjänstemännen i uppdrag att se över situationen. De lokala initiativen för att få till ridvägar är inte tillräckligt livskraftiga i sig självt utan det krävs en kommunal involvering. Kommunen måste bistå för att underlätta och koordinera processen och för att ge den legitimitet. Även på regional nivå krävs det engagemang i form av finansiellt stöd, koordination och kunskapsförmedling. Frågan måste tas på allvar vad är det för samhälle vi vill ha? Hur vill vi att landskapet ska se ut? Det krävs planering och långsiktiga strategier för att skapa ett samhälle där hästen ingår. Hästnäringen har stor potential att bidra till en positiv samhällsutveckling i form av både sysselsättning och markanvändning. För att skapa ett långsiktigt och systematiskt arbete behöver det genomföras professionella behovsanalyser och utvärdering av redan genomförda ridledsprojekt vilka framgångsfaktorer finns det? Hanna berättade vidare att hästen och därtill knuten verksamhet är så stor idag att den kommer upp som bifynd i annan forskning, vilket tidigare inte hänt. Efter lunch kom Titti Jöngren, från LRF, lantbrukare och hästföretagare, och gav sitt perspektiv på frågan. Även Titti anser att hästnäringen är så omfattande att det är svårt att ta ett helhetsgrepp. Men att de problem som finns utgörs av tätortsnära problem och att det måste till en inventering av var hästarna finns och var problemen finns. Titti var tydlig med att LRF inte har för avsikt att försöka ändra på allemansrätten men att man måste få till en fungerande kommunikation mellan olika intressenter. Tillsammans med Ridsportförbundet arbetar LRF för att skapa regionala forum för att på så sätt skapa mötesplatser på regional nivå. Hon poängterade att det är viktigt att vi är tydliga med vilka roller vi har och hur vi håller isär dem. Hon rekommenderar att ridklubbar tillsammans med LRF ordnar möten och bjuder in berörda där man kan ventilera frågan. Och viktigast av allt är att informera! Hon berättade att allemansrätten nu är en väldigt het fråga i LRF då det finns många olika grupper som utnyttjar lantbrukarnas marker utan att fråga eller betala någon form av intrångsersättning. Efter presentationerna hölls en gemensam diskussion där det bl a framkom att det idag redan finns så många olika hästorganisationer så att frågan om ridvägar borde kunna ingå i ett redan befintligt sådant. Men till dess att ridvägar och hästens roll i samhället bevakas inom de befintliga organisationerna finns det ett stort behov av nätverket, inte minst för att stöta på och lyfta frågan i olika sammanhang. Vad gäller organisationen av rid- och körledsnätverket till dess att ett eller flera befintliga organisationer tar ansvar för frågan enades nätverkets medlemmar att frågan tills vidare drivs inom nätverket som ett projekt med Hushållningssällskapet Väst som projektägare.

15 En fördel med detta är att Hushållningssällskapet är en välrenommerad aktör inom landsbygdsområdet som har intresse för ridvägsfrågan eftersom den har betydelse för samhällsutvecklingen. Det är också en fördel att kunna dra nytta av en redan befintlig organisation. Hushållningssällskapet är dessutom medlem i Landsbygdsnätverket vilket innebär att man har lättare att hitta andra nationella organisationer med intresse i frågan, för samverkan. 8.4 Kontakter, ansökningar och skrivelser Under projektets gång kontakt tagits med ett flertal politiker, varav tre ministrar, tjänstemän och andra företrädare för olika verk och organisationer, se bilaga 4 för den pressrelease som publicerades 22/11 som sen uppmärksammades i en rad olika medier, bl a i tidningen Ridsports webbilaga, se bilaga 5. Nätverket har skrivit ett underlag till motion om ridvägar att användas för att lyfta frågan inom andra organisationer. Medel har sökts från KSLA för att knyta kontakter och träffa andra organisationer för att på så sätt driva frågan vidare. Utöver detta har nätverket skickat in ett förslag på utlysning av en nätverkscheck hos Landsbygdsnätverket. 9. Slutsats och rekommendationer inför framtiden Intresset och engagemanget inom nätverket för ridleder och körvägar i Sverige har ökat under 2010. I vårt arbete har vi identifierat tre stora behov: 1. Att få in hästen och hästverksamheter i samhällsplaneringen, ett arbete som bör genomföras såväl på nationell nivå, på regional nivå samt genom lokalt engagemang. 2. Att höja kompetensen bland alla inblandade (ryttare, hästhållare, trafikanter, kommuner, etc), inte minst behöver kunskapen om Allemansrätten stärkas. 3. Att få till en bred samverkan med andra aktörer, bl a inom friluftslivet som har liknande behov. Många av de utmaningar som de som arbetar med ridvägar har är gemensamma med vandringsleder (frågor kring infrastruktur, markägarkontakter, avtal, material och konstruktion, underhåll, kartor, ledmarkeringar, ansvarsfrågor, försäkringsfrågor, osv). För att utveckla och driva arbetet med ridvägar och körleder vidare föreslås följande aktiviteter: - Anordna en nationell konferens dit samhällsplanerare på kommunal, regional och nationell nivå bjuds in. - Skapa ett samarbete och initiera arbete med att få fram nationella riktlinjer, rekommendationer och handledning för hur hästar och olika hästrelaterade verksamheter ska hanteras på kommunal nivå vid samhällsplanering och infrastruktur samt hos Trafikverket vid vägomläggningar och nybyggnationer. - Att i samarbete med andra aktörer sammanställa material som underlag för information och utbildning riktad till kommuner om hästens betydelse för samhällsutvecklingen för att få kommuner att inventera hästantal, stall och hästanläggningar, företag med hästanknytning, befintliga rid- och körvägar, begränsningar/ev risker och sedan lägga in denna information som ett eget skikt i respektive kommuns geografiska informationssystem (GIS). - Att initiera framtagandet av utbildningsmaterial och en utbildningsstruktur för att utbilda ryttare och hästhållare kring ridning och körning i naturen, att jämföra med Grönt kort som alla ryttare måste ta innan de får tävla. - Skapa ett samarbete med Trafikverket för att utveckla och förbättra utrustning såsom lampor, reflexer, hästsäkra övergångar, trafikljus för häst, mm.

16 - Att i samarbete med SLU arbeta fram en forskningsplan för att sammanställa redan genomförda ridledsprojekt. Syftet är att sammanställa information om hur dessa projekt genomförts, vilken effekt de haft samt vilka faktorer som bidrar till väl fungerande projekt vilka är framgångsfaktorerna? - Informationsspridning och kontaktskapande genom att delta på ett par olika seminarier och konferenser, t.ex. Tankesmedjan Friluftsliv 23-24 mars och Ridsportförbundets stämma 14-15 maj, och där presentera vårt arbete. - Att i samarbete mer företrädarna för markägarna formulera önskemål och krav på att ett ersättningssystem som omfattar även ridleder och körvägar skapa. På samma sätt som lantbrukare och bönder kan få ersättning för naturbetesmarker och kulturminnen skulle ridvägar och körleder kunna vara bidragsgrundande. Härigenom skulle hästar och ryttare ses som en resurs istället för ett problem eller en kostnad och det skulle skapas ett större intresse hos markägaren att underhålla leder och vägar. 10. Kontaktpersoner Anna Lundberg Hushållningssällskapet Väst Box 17 462 21 Vänersborg 070-6362163, 070-7928595 anna.lundberg@hush.se Christina Milén Jacobsson Hushållningssällskapet Väst Tel & mobil 0521-72 55 15 cmj@hush.se 11. Referenser HNS, 2007. Hästen i kommunen - betyder mer än du tror. En praktisk guide för kommunens medarbetare. SCB, 2005. Pressmeddelande från SCB och Jordbruksverket, 2004-12-08, Nr 2004:321 SCB, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och LRF, 2007. Hållbarhet i svenskt jordbruk 2007 SJV, 2001. Möjligheterna att uppskatta hästpopulationens storlek och struktur. Svenska Ridsportförbundet, http://www2.ridsport.se/t2.aspx?p=92985, använd 2010-12-22 12. Bilagor Bilaga 1 Krisztina Vargas rapport från studiebesök samt möte i Österrike och Ungern (på ungerska). Publicerad på: http://www.alpokalja-ikvamente.hu/hu/hirek/561/sved-magyar_kapcsolatepites.html samt http://www.fertopart.hu/rovataink/programbeszamolo/1515-svedmagyar_tapasztalatcsere.html Bilaga 2 Program för nätverksträff 1, Ridledsseminariet 23-24 september Bilaga 3 Program för nätverksträff 2, Arbetsmötet 1 november Bilaga 4 Pressmeddelande ridvägsminister Bilaga 5 Artikel publicerad på tidningen Ridsports webb.

Bilaga 1. 17 2010. október 14. Bális Katalin Svéd-magyar kapcsolatépítés Svéd lovas szakértő érkezett térségünkbe szakmai tapasztalatcsere céljából... Anna Lundberg, svéd biológus a lovak viselkedésének tanulmányozásával, a svéd lovas kultúra fejlesztésével, valamint a biztonságos lovaglás körülményeinek megteremtésével foglalkozik. A Svéd Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Szervezet képviseletében érkezett hozzánk és osztrák partnerünkhöz, hogy tanulmányozza az együttműködés megvalósulását a helyi lovas társadalom és az önkormányzatok, civilek és a helyi emberek között. Elmondása szerint az utóbbi években egyre nagyobb népszerűségnek örvend a lovaglás országukban, jelenleg mintegy fél millióra tehető a rendszeresen lóháton kikapcsolódó svédek száma. Kimondottan lovas túraútvonalak azonban csak az ország turisztikai vonzáskörzeteiben kerültek kialakításra, így a helyi lovasok a kevésbé biztonságos erdős terepekre és közutakra szorulnak. Mivel egyre több a nyeregben ülő az utakon, a gépjárművek és kerékpárosok között lovagolva gyakoriak a balesetek, így Anna Lundberg és csapata elérkezettnek látta az időt, hogy megoldást találjanak a problémákra. Helyi szinten újabb túraútvonalakat kívánnak kialakítani, nemzeti szinten pedig szeretnének hálózatot építeni a lovas társadalom és a lovak biztonságának fokozása érdekében. Érkezését követően a szomszédos osztrák településre, Podersdorfba látogattunk, ahol a falusi turizmussal egybekötött Georgshof lovas udvar tulajdonosával beszélgettünk. Lang úrtól megtudtuk, hogy a Fertő tó keleti partja kitűnő földrajzi adottságokkal rendelkezik, így nem volt szükség túraútvonalak kialakítására, csupán az utak kitáblázását kellett megoldani. Szomszédunkban a Burgenland Tourismus turisztikai szövetség és a Burgenland im Galopp lovas egyesület összefogásával építettek ki egy lovas turisztikai hálózatot, mely lovas udvarokat, lovagláshoz kapcsolódó turisztikai szolgáltatókat, vállalkozásokat és civil szereplőket tömörít. Összefogásukkal számos kiadvány, térkép jelent meg és együttműködésükkel térségi lovas rendezvények is színesítik a közösségi életet. A tanulmányút másnapján térségünk túraútvonalainak jövőbeni kialakításáról, valamint a Kőszeg környéki Leader térség már kialakított túraútvonalairól, a megvalósítást követően felmerült problémákról és azok megoldási javaslatairól beszélgettünk a svéd hölggyel és Elek Antallal, az Utiro Leader Egyesület munkaszervezet vezetőjével. Külföldi vendégünktől megtudhattuk, hogy Svédországban nagy hangsúlyt fektetnek a lovak és lovasaik képzésére. Szemináriumsorozatokat szerveznek a helyi lóbarátoknak, ahol a résztvevők az állatok megfelelő ellátásán túl gyakorlati képzést kapnak többek között balesetvédelemről, tűz vagy bármely más környezeti katasztrófa

18 eseti teendőkről. Elek Antal elmondta, hogy idén hazánkban megalakult egy lovas polgárőr szolgálat a Klapka György Lovas Polgárőr és Hagyományőrző Egyesület vezetésével, mely elsősorban önkéntes társadalmi tevékenységet végző lovasok, állami, társadalmi és gazdálkodó szervezetek, egyesületek és szövetségek összefogásával a bűnmegelőzést és a környezet védelmét tűzte ki célul. A szakmai beszélgetés után Anna Lundberg elárulta, hogy nagyon megtetszett neki térségünk és rendkívül ízletesnek találta a magyar konyhát. Ebből kifolyólag már tervezi is, hogy családjával hamarosan újra ellátogat hazánkba, mely során remélhetőleg nemcsak beszélgetünk a túraútvonalakról, hanem lóháton is felfedezheti Alpokalja, a Fertő táj és a szomszédos kőszegi térség természeti és kulturális értékeit. A két napos tanulmányút zárásaként megállapodtunk, hogy a jövőben is tájékoztatjuk egymást a lovas és egyéb turisztikai útvonalak, lovas programok további alakulásáról. E tapasztalatcsere a térségbeli svéd-magyar együttműködés építésének első állomása volt. Beszámolót készítette: Varga Krisztina

Program Ridledseminarium 23 24 september 2010 finansierad av Jordbruksverkets medel för Livskraftigt Hästföretagande Torsdag 23 september - Baggensnäs, Värmdö 09.15 Kaffet står uppdukat 10.00 Välkomna och kort introduktion Anna Lundberg, HS Väst, projektägare 10.30 Framtiden och ridning i landskapet två olika perspektiv! Ridning i Landskapet Elisabeth Möllerström, SLU I huvudet på en politiker/tjänsteman Pelle Svensson, Haninge kommun 12.00-13.00 Lunch 13.00 Olika organisationsformer Birgitta Backlund, Studieförbundet Vuxenskolan/Värmdö Föreningsråd 14.00-17.00 Stall Beatelund - Miljöträning av häst, teori och praktiska övningar med ridande ekipage på plats Ulla-Carin Carlsson-Lindkvist, polis (mest känd som polishästen Utters ryttare) 18.00 Gemensam middag 19.00-21.00 Berättarkonst med praktiska övningar Ida Junker, Fabula Storytelling 19 Bilaga 2. Bila Fredag 24 september - KSLA, Stockholm 08.30 Kaffet står uppdukat 09.00 Allemansrätt och ridning, nu och i framtiden Pella Thiel, Naturskyddsföreningen 10.00 Hur man vänder konflikter till konstruktivt arbete Eva Bergström, Vision Häst Värmdö 10.30 Gruppdiskussion lösningar och fortbildningsbehov 11.00 Redovisning diskussion lösningar och fortbildningsbehov 11.30 Information om Landsbygdsnätverket Nils Lagerroth, Jordbruksverket 12.00-13.00 Lunch 13.00 Pengar att söka Lasse Carlsson, handläggare Länsstyrelsen Stockholms län 13.30 Diskussion samverkan lokalt, regionalt och nationellt genom ett rid- och körledsnätverk 14.30 Redovisning diskussion samverkan på olika plan 15.30-16.00 Avslutning samt datum för nästa möte Anna Lundberg, HS Väst Praktisk information Sista anmälningsdatum 15/9 Plats: Torsdag 23/9 Baggensnäs, Värmdö (närmare info vid anmälan) Fredag 24/9 KSLA, Stockholm (närmare info vid anmälan) Kostnad: Seminariet är kostnadsfritt, men resa, mat och logi betalar deltagaren Mat två dagar 350 kr Boende Baggensnäs 600 kr per person i dubbelrum Boende Hotell Blå Blom bokning direkt till hotellet tel 08 574 112 60, uppge Värmdö Föreningsråd/Eva Bergström för rabatterat pris (790 kr 1490 kr). Anmälan seminariet kontakta anna.lundberg@hush.se Uppge då följande information: Önskemål om specialkost (vegetariskt, allergier, mm) Om du önskar boende på Baggensnäs eller om du ordnar boendet på egen hand Frågor och ytterligare information kontakta Anna Lundberg tel 070 6362163 eller anna.lundberg@hush.se

Program arbetsmöte Rid och körvägar 1/11 10 KSLA 20 Bilaga 3. 10.00 Välkommen o presentation Anna Lundberg, HS Väst 10.20 Resumé förra mötet och vad vi gjort sen dess Anna 10.40 Planering för tätortsnära hästhällning Hanna Elgåker, SLU 11. 20 På vilken nivå ska vi arbeta? Anna Trafikverket, SKL, Naturvårdsverket, Hela Sverige Ska Leva, Ridsportförbundet, HNS, m fl Motioner till Svenska Ridsportförbundet Förslag till pressmeddelande STORT möte alt. uppsökande verksamhet Eva Bergström, Vision Häst Värmdö Eva Anna 11.40 Lunch 12.40 Samling igen 13.00 Markfrågor Titti Jöngren, LRF 13.30 Hur skaffar vi resurser till arbetet Anna/Eva Ansökningar, bl a Landsbygdsnätverket, Svenska Lantbruksveckans fond, Livskraftigt Hästföretagande (SJV), Leader mfl 14.20 Nästa steg Anna 14.40 Avslutning Anna -15.00 Mötet är finansierad av Jordbruksverkets medel för Livskraftigt Hästföretagande. VÄLKOMMEN!

21 Bilaga 4. Pressmeddelande Stockholm, 2010-11-22 Sverige först i världen att utse en ridvägsminister Det nationella Nätverket för Rid- och Körleder jublar över att Catharina Elmsäter- Svärd har utnämnts till ridvägsminister, oftare benämnd infrastrukturminister. - Det här kommer att bli ett rejält lyft för hästnäringen och möjligheterna att få in ridvägarna som en del av landets infrastruktur, säger Anna Lundberg, projektledare för Nätverket, vars huvudman är Hushållningssällskapet Väst. Nätverket vill lyfta ridvägsfrågan till en gemensam fråga för alla de som rör sig i naturen och ser ett samarbete med cykel-, vandrings-, kanot-, och andra typer av spår och leder som naturligt och betydelsefullt. Från samhällets sida ser man att Trafikverket, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting är de som bör ta ansvar för de här frågorna. Ett arbete med att utveckla spår och leder för ridning och andra syften är något som LRF, Riksförbundet Enskilda Vägar, Hela Sverige Ska Leva, Hästnäringens Nationella Stiftelse, Svenska Turistföreningen m fl förhoppningsvis kommer att engagera sig i. - Att få ett utvecklat nät av spår och leder kan medföra en mycket positiv utveckling för den sociala ekonomin, besöksnäringen och landsbygden, anser Eva Bergström, Vision Häst Värmdö, som är med i Nätverket för Rid- och Körleder. Nu väntar vi på att få en tid att sitta ner och diskutera hur de här frågorna ska kunna lösas med ridvägsministern, avslutar Anna Lundberg från Nätverket för Ridoch Körleder. Catharina Elmsäter-Svärd uppskattar att vara ridvägsminister Jag är glad att så många olika aktörer nu har gått samman för att jobba för bra ridvägar och en god infrastruktur. Det möjliggör för så många fler att kunna nyttja hästen för olika ändamål och komma ut i naturen utan att onödiga konflikter behöver uppstå. Just med tanke på att infrastruktur är så viktigt i människors vardag och inte minst för företagens möjligheter. Därför känns det extra kul att jag fått titeln ridvägsminister. ------------ Fotnot: Catharina Elmsäter-Svärd har ett långt engagemang och stort kunnande i hästnäringen, varför det känns helt naturligt att benämna henne ridvägsminister. Foto på Catharina Elmsäter-Svärd finns på: http://www.flickr.com/photos/naringsdepartementet För mer information Anna Lundberg, 070-636 21 63, anna.lundberg@hushallningssallskapet.se Eva Bergström, 070-716 27 17, eva@visionhastvarmdo.se Det nationella Nätverket för Rid- och Körleder startade 2009 som ett projekt med stöd från Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt Hästföretagande.