Ragn-Sells Heljestorp AB

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Oktober 2014 Ragn-Sells Heljestorp AB

- Innehåll Ändringsansökan Ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken Bilaga A: Sammanfattning av gällande tillstånd och villkor Bilaga B: Teknisk beskrivning Bilaga B.1.1 Sammanställd info på ritning Bilaga B 1.2 Ritning verksamhetsområde Bilaga B 1.3 Etappindelning Bilaga B 2.1 Deponeringsplan mm Bilaga B 2.2 Komplettering ny deponidel Bilaga B 2.3 Bottentätning mm Bilaga B 3 Principskiss över lakvattenreningsanläggningen Bilaga B 4 Karta grund- och ytvatttenströmning Bilaga C: Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga C 1.1 Underlag inför samråd med myndigheter Bilaga C 1.2 Anteckningar från samrådsmöte med myndigheter Bilaga C 1.3 Länsstyrelsens meddelande från samråd Bilaga C 1.4 Samrådsunderlag till allmänhet och övriga Bilaga C 1.5 Annons i TTela Bilaga C 1.6 Samrådsyttrande Essets gård Bilaga C 1.7 Samrådsyttrande Båberg 415-419 Bilaga C 1.8 Samrådsyttrande Kortered Bilaga C 1.9 Samrådsyttrande Vassända Naglums hembygdsförening Bilaga C 2 karta med provtagningspunkter Bilaga C 3 Klassning ytvatten enligt NV bedömningsgrunder Bilaga C 4.1 Luktutredning Bilaga C 4.2 Åtgärdsprogram Bilaga C 4.3 Identifierade luktkällor, val av provtagningspunkter Bilaga C 4.4 Rapport luktmätning Bilaga C 4.5 Emissionstabell luktkällor Bilaga C 4.6 Spridningsberäkning Bilaga C 5.1 ÖP 2006 Mark- och vattenanvändningskarta Vänersborg juni 20006 Bilaga C 5.2 ÖP 2006 Rekommendationer Vänersborgs kommun juni 2006 1

- Bilaga C 5.3 Detaljplan för Häljestorp mmvänersborgs kommun Bilaga C 5.4 Utdrag från Trollhättans översiktsplan 2014. Framtida mark- och vattenanvändning Bilaga C 6 Karta alternativ lokalisering Bilaga C 7 Ekonomisk ställning För RSAB Bilaga D Bilaga D 1 Registreringsbevis Bilaga D 2 Fullmakt Bilaga E Mark- och Miljödomstolens föreläggande om komplettering i tidigare ansökan med hänvisning var i denna ansökan som svaret är infört. Bilaga F Statusrapport Bilaga F 0 Karta över området Bilaga F 1 Referenslista Bilaga F 2.1 Kontrollprogram Bilaga F 2.2 Frekvens och parametrar vid provtagning Bilaga F 2.3 Provpunkter i kontrollprogram Bilaga F 3 Klassning av ytvatten enligt NVs bedömningsgrunder 2

Mark- och Miljödomstolen Vänersborgs Tingsrätt Ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken Sökanden: Ragn-Sells Heljestorp AB Organisationsnummer: 556018-1553 Adress: Heljestorp 150, 462 73 Vänersborg Kontaktperson: Ragnar Davidsson, 0521-27 70 53, 076-117 53 51, ragnar.davidsson@ragnsells.se SAKEN Ansökan om ändringstillstånd enligt 9 kap. 6 miljöbalken, jämlikt 16 kap. 2 3 st miljöbalken. Ansökan avser ändring av tillstånd enligt dom meddelad av Miljödomstolen vid Vänersborg tingsrätt 2005-03-07 i mål M 109-03 (grundtillstånd) med de ändringar som meddelades tillstånd till i dom 2010-01-12 i mål M 1281-09. 1. Yrkanden Ragn-Sells Heljestorp AB (bolaget) yrkar att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till följande ändringar av den tillståndsgivna verksamheten (se bilaga A).: - tillåten mängd i punkten a), utökas från 100 000 ton per år till 150 000 ton per år (med justering av deponigränsen enligt den tekniska beskrivningen, bilaga B). - tillåten mängd i punkten b) utökas från 35 000 ton per år till 50 000 ton per år (med en justering av deponigränsen enligt den tekniska beskrivningen, bilaga B). - tillåten mängd i punkten m), utökas från 27 000 ton per år till 45 000 ton per år. - tillåten mängd kompostering av rötat slam i punkten h), får ökas från 5000 ton per år till 40 000 ton per år (inom ramen för den totala mängden avfall om 250 000 ton per år). BESÖKSADRESS Heljestorp 150, 462 73 Vänersborg TELEFON 0521-27 70 50 TELEFAX 0521-25 52 69 E-POST info@ragnsells.se www.ragnsells.se BANKGIRO 267 81 91 PLUSGIRO 45 60 91-8 ORG.NR 556018-1553 STYRELSENS SÄTE Sollentuna

- anlägga och driva en uppgraderingsanläggning för rågas till fordonsgas. Med en maximal uppgradering av gas motsvarande 25 Gwh per år. Bolaget yrkar, enligt 22 kap. 28 1 st miljöbalken, att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft eftersom verksamheten redan bedrivs och det finns en efterfrågan på ytterligare behandlingskapacitet. 2. Förslag till villkor Bolaget föreslår att den ändrade verksamheten ska bedrivas i enlighet med tidigare fastställda villkor, bilaga C med följande tillägg: Villkor 40 Verksamheten ska bedrivas så att minsta möjliga metanläckage uppstår från anläggningen. Riktvärdet för metanläckaget från gasuppgraderingsanläggningen ska vara högst 1 % av den ingående mängden metan i rågasen. Om det vid mätningen visar sig att riktvärdet överskrids ska snarast behövliga åtgärder vidtas för att klara värdet. Alternativt ska en plan för att avhjälpa överskridandet snarast sändas in till tillsynsmyndigheten. Det yrkas att villkor 32 Rötresten skall genomgå fullgod hygienisering utgår. Hygieniseringskraven framgår numera av regelverken gällande animaliska biprodukter från Jordbruksverket och EU. 3. Bakgrund och skäl för ansökan om ändringstillstånd Sedan år 1972 bedrivs det avfallshantering på fastigheterna Vänersborg Kvarntorp 2:1 och 2:12 samt Trollhättan Kortered 2:5. I korthet har verksamheten i dag tillstånd att bedriva de verksamheter som anges i bilaga A, punkterna a) till m). Sammanfattningvis avser ansökan en ändring av: Den tillåtna mängden avfall som får deponeras på deponin för icke-farligt avfall ökas från 100 000 ton per år till 150 000 ton. Samtidigt som deponigränsen justeras något i förhållande till tidigare. Den tillåtna mängden avfall som får deponeras på deponin för farligt avfall ökas från 35 000 ton per år till 50 000 ton. Samtidigt som deponigränsen justeras något i förhållande till tidigare. Mängden avfall som får rötas ökas från 27 000 ton per år till 45 000 ton. Mängden avfall som får komposteras ökas från 5 000 ton avfall per år till 40 000 ton avfall (men inom ramen för den totalt tillåtna mängden). Samt att Bolaget får tillstånd att anlägga en uppgraderingsanläggning för rågas till fordonsgas. Syftet med de ansökta ändringarna är att dels kunna ta emot större mängder uppkommet avfall vid saneringarna i regionen, dels öka produktionen av biogas och öka driftsäkerheten av uppgraderad fordonsgas och därigenom tillgodose det ökade behovet. 2

Utökningarna framgår av yrkanden och beskrivs vidare i den tekniska beskrivningen, bilaga B. Ändringarna kommer att ske inom redan tillståndsgivet område. 4. Skäl för upphävande av villkor 32 Villkor 32 bör upphävas då det är uppenbart att villkoret jämlikt 24 kap. 8 miljöbalken inte längre behövs eftersom det gäller generella föreskrifter för hygienisering av rötrester. Detta är också påkallat av omständigheter som inte förutsågs när tillståndet meddelades eftersom föreskrifterna inte var meddelade när tillståndsvillkoret meddelades. 5. Teknisk beskrivning I bilaga B bifogas en Teknisk beskrivning, där ändringarna beskrivs utförligt. Sammanfattningsvis är ändringarna begränsade och den tillkommande verksamhet som inte finns sedan tidigare inom anläggningen är uppgradering av rågas till fordonsgas. 6. Miljökonsekvensbeskrivning I bilaga D bifogas en Miljökonsekvensbeskrivning där miljökonsekvenserna av ändringarna beskrivs. Sammanfattningsvis medför ändringarna en ökad mängd transport av avfall. Då varje transport numera har större lastkapacitet beräknas det ändå bli färre transporter än det som prövades i ändringsansökan från 2008. Ökningen av utsläppen till blir marginell. Samtidigt kommer verksamheten i sig att leda till ökad energiåtervinning och leda till att förbränning av koldioxid kan minska (genom produktion av biogas). Ur ett regionalt perspektiv kan inte transporterna öka eftersom det sammanhänger med vilken mängd som uppkommer inom regionen. Ändringarna ska inte medföra ökade utsläpp till vatten. Bullervillkoren kommer att kunna innehållas. 7. Tidigare beslut Verksamheten har vid Heljestorp tillståndsprövats ett antal gånger genom åren. Nu gällande grundtillstånd är från den 7 mars 2005 (M 109-03, 2005-03-07). Övriga gällande tillstånd är: - Miljööverdomstolen, M 2718-05, 2006-01-20 3

Dragning av bäcken söder om anläggningen utifrån överklagande - Miljödomstolen 2007-07-10 Godkännande av säkerhet - Miljödomstolen M 109-03, 2010-01-12 Utsläppsvillkor för vattenhantering. - Miljödomstolen M1281-08, 2010-01-12 Ökade mängder för behandling. - Miljödomstolen M 492-09, 2010-01-12, Ändrad villkor för behandling av förorenade massor samt utsläppsvillkor till Edsätersbäcken. Tillståndsgiven verksamhet är sammanställd i bilaga B. Gällande villkor är sammanställda i Bilaga C. 8. Hänsynsreglerna Ragn-Sells koncernen har lång tids erfarenhet av hantering av olika typer av avfall. I den mån kunskaper inte finns inom bolaget anlitas utomstående experter. Bolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001. De planerade förändringarna kommer för regionen att innebära att tillgången på icke fossila bränslen ökar, genom att produktion av rågas och uppgradering av denna, kommer att öka. Det innebär också att kapacitet att ta hand om förorenade massor från större saneringar/efterbehandlingar ökar. Förändringarna medför även att kapaciteten att ta hand om avloppslam för behandling ökar, samtidigt som det ökar möjligheterna att nyttiggöra slammet i lantbruket eller genom att återvunnet slam kan användas som anläggningsjord. Ändringarna bidrar således till att uppfylla en del av miljöbalkens mål enligt 1 kap. 1 miljöbalken. Transporterna till och från anläggningen kan kommas att öka i förhållandet till de transporter som sker idag, men i takt med att deponin avslutas kommer transporterna vid anläggningen att minska, vilket kommer att motverka den ökning som ändringen medför av antalet transporter. Ökningen av transportrörelserna kommer ändå att vara marginell. Ändringarna kommer att kunna genomföras inom ramen för befintliga villkor som mycket utförligt reglerar verksamheten inom anläggningen. Dessa villkor är ändamålsenliga och tillräckliga även för en ändrad verksamhet. 9. Kontroll av verksamheten Ett omfattande egenkontrollsystem finns, och används, som gäller för anläggningen. Detta kommer före ändringarna genomförs att anpassas till den ändrade verksamheten. 4

10. Övrigt Som lämplig ortstidning för kungörelse av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen föreslås ttela. Handlingarna föreslås ligga tillgängliga hos: Ragn-Sells Heljestorp AB Ragnar Davidsson Heljestorp 150 462 73 Vänersborg 0521-27 70 53 ragnar.davidsson@ragnsells.se I digital form finns ansökan under www.ragnsells.se/heljestorp Vänersborg den 24 oktober 2014 Tommy Ohlsson Avdelningschef Bilagor: - Bilaga A. Sammanfattning av gällande tillstånd och villkor - Bilaga B Teknisk beskrivning - Bilaga C miljökonsekvensbeskrivning - Bilaga D Fullmakt och Registreringsbevis - Bilaga E Mark- och Miljödomstolens föreläggande om komplettering i tidigare ansökan med hänvisning var i denna ansökan som svaret är infört. - Bilaga F Statusrapport 5

Sammanfattning av gällande tillstånd och villkor Bilaga A Miljödomstolen, M 109-03 2005-03-07 (grundtillstånd för verksamheten) Miljööverdomstolen, M 2718-05, 2006-01-20 (dragning av bäcken söder om anläggningen utifrån överklagande) Miljödomstolen 2007-07-10 (godkännande av säkerhet) Miljödomstolen M 109-03, 2010-01-12 (utsläppsvillkor för vattenhantering) Miljödomstolen M1281-08, 2010-01-12, (ökade mängder för behandling) Miljödomstolen M 492-09, 2010-01-12, (ändrad villkor för behandling av förorenade massor samt utsläppsvillkor till Edsätersbäcken) DOMSLUT Tillstånd Miljödomstolen, som godkänner miljökonsekvensbeskrivningen, lämnar TRAAB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för befintlig och planerad verksamhet vid Heljestorps avfallsanläggning och vidare rätt att utföra de bygg- och anläggningsarbeten som verksamheten förutsätter vid Heljestorps avfallsanläggning enligt följande. Deponiområdet a) Deponera högst 100 000 ton icke farligt avfall per år i deponin för icke farligt avfall, varvid deponering i etapp I, II och III:A-B får fortgå längst till utgången av år 2008. b) Deponera högst 35 000 ton farligt avfall per år i deponin för farligt avfall varvid avfallet i huvudsak får utgöras av aska från avfallsförbränningsanlägg-ningar samt förorenade massor. c) Lagra massor avsedda för sluttäckning av deponin inom deponeringsområdet. d) Tillhandahålla omlastningsplats för containrar innehållande animaliskt avfall. BESÖKSADRESS Heljestorp 150, 462 73 Vänersborg TELEFON 0521-27 70 50 TELEFAX 0520-25 52 69 E-POST info@ragnsells.se www.ragnsells.se BANKGIRO 267 81 91 PLUSGIRO 45 60 91-8 ORG.NR 556018-1553 STYRELSENS SÄTE Sollentuna

Miljöstation Behandla oljeförorenat vatten och slam samt avvattna flytande avfall i behandlingsanläggningen för oljeförorenat vatten med högst 20 000 ton per år. f) Omemballera och mellanlagra högst 4 000 ton farligt avfall vid varje enskilt tillfälle samt därutöver lagra föroreningsrester från behandlingsanläggningen för förorenade massor och slam. g) Mellanlagra eller behandla högst 100 000 ton förorenade massor, askor och slagg (kan klassificeras som farligt avfall) per år med följande behandlingstekniker: Jordtvätt med vatten respektive lösningsmedel Termisk avdrivning Biologisk behandling i bioreaktor eller genom kompostering Stabilisering/solidifiering Sorteringsanläggning h) Sortera, behandla och mellanlagra högst 250 000 ton verksamhets-, bygg- och rivningsavfall, grovavfall samt park- och trädgårdsavfall, upparbeta och lagra t.ex. jord, sten, betong, tegel, däck, metallskrot, kompost, avloppsslam, rötslam och liknande restprodukter per år, varav max 2 000 ton/år får utgöras av farligt avfall (i huvudsak elavfall, impregnerat trä o. dyl.), 5 000 ton/år får utgöras av kompostering av rötat slam från avloppsreningsverk och 40 000 ton/år får utgöras av bearbetning av däck, samt därutöver årligen behandla 15 000 st. kylskåp och frysar. i) Driva en återvinningscentral inom anläggningsområdet, avsedd för mottagning av grovavfall, återvinningsmaterial och farligt avfall. j) Emballera och lagra högst 10 000 ton brännbart avfall per år

Rötningsanläggning l) Motta och försortera högst 65 000 ton hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt lättnedbrytbart organiskt verksamhetsavfall per år. m) Röta högst 27 000 ton lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samt lättnedbrytbart organiskt verksamhetsavfall per år. Som villkor för verksamheten gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits genom domar i mål M 109-03 och M 492-09. Slutliga villkor Följande slutliga villkor skall gälla för verksamheten. 1. Verksamheten skall, om inte annat framgår av denna dom, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet. 2. Verksamheten skall bedrivas så att störande lukt undviks. Om luktolägenheter trots det uppkommer skall bolaget snarast identifiera orsakerna samt vidta åtgärder för att motverka den störande lukten. 3. Avfall skall hanteras så att olägenheter orsakade av damning, vindspridning av avfall eller skadedjur inte uppkommer. 4. Erforderliga brandsläckningsredskap samt släckmassor skall finnas tillgängliga på anläggningen.

5. Verksamheten skall bedrivas så att insyn mot pågående verksamheter väsentligen begränsas. 6. Buller från verksamheten, inberäknat transporter inom anläggningsområdet, skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiger 50 db(a) vardagar kl. 07.00-18.00 40 db(a) natt kl. 22.00-07.00 45 db(a) övrig tid Nattetid får momentanvärdet som riktvärde* inte överstiga 55 db(a). 7. Om halterna föroreningar i förorenade jordmassor (före eller efter behandling) underskrider de nivåer som anges för Mindre känslig markanvändning (MKM) i Naturvårdsverkets rapport 4638 och Rapport 4889 får massorna nyttiggöras inom anläggningen, t.ex. i deponins sluttäckning utanför tätskiktet. Från och med 1 juli 2010 ska Naturvårdsverkets nya generella riktvärden för förorenad mark för MKM som publicerades den 24 oktober 2008, gälla för de förorenade jordmassor (före eller efter behandling) som tas in på anläggningen för att användas i deponins sluttäckning utanför tätskiktet 8. Ett aktuellt kontrollprogram skall finnas för verksamheten. Kontrollprogrammet skall följas. Förslag till kontrollprogram skall lämnas till tillsynsmyndigheten inom den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Deponiområde 9. En deponeringsplan för den planerade utbyggnaden av deponin (Etapp III C och D samt IV och FA) skall inges för godkännande till tillsynsmyndigheten. Planen skall beskriva bl.a. teknisk konstruktion av konstgjord geologisk barriär, botten-tätning och dränering, lakvattendiken, eventuella grundvattendräneringar och tätskärmar, samt hantering av bäcken i området*. Deponering får ej påbörjas förrän tillsynsmyndigheten godkänt deponeringsplanen. Även för befintlig deponi skall finnas en av tillsynsmyndigheten godkänd deponeringsplan.

10. Allt inkommande avfall skall vägas. I det fall avfall sorteras och olika fraktioner uppstår skall de olika fraktionerna vägas, inklusive deponifraktionen. 11. Deponering av avfall får ske till en högsta höjd av +98 m (exkl. sluttäckning). Deponering av avfall på etapp III C och D samt IV och FA får ske till en högsta höjd av +93 m innan sluttäckning. 12. En efterbehandlingsplan skall upprättas ett år efter tillståndet vunnit laga kraft. 13. Mottagningskontroll och registrering av avfall till deponin för icke-farligt avfall, enligt deponeringsförordningen (SFS 2001:512) och föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10), skall vara infört senast den 1 januari 2006. Motsvarande kontroll och registrering av avfall till deponin för farligt avfall skall vara införd då denna deponidel tas i anspråk. Deponi för icke-farligt avfall 14. Deponigasutvinningen skall ske så länge gasbildning i väsentlig omfattning sker. Deponi för farligt avfall 15. Inom deponin för farligt avfall får aska från avfallsförbränning samt förorenade massor deponeras. Annat farligt avfall får deponeras efter godkännande från tillsynsmyndigheten. Omlastning av animaliskt avfall 16. Döda djur eller annat avfall får ej tas ur containrarna. 17. Avfallet skall förvaras i tät behållare.

Miljöstation Mellanlagring av farligt avfall 18. Mellanlagring av farligt avfall inom miljöstationen ska ske på täta, hårdgjorda ytor (betong, asfalt eller motsvarande), som är resistenta mot förekommande föroreningar. Ytorna ska ha invallning eller liknande konstruktion. För flytande avfall ska invallningen ha kapacitet att samla upp volymen i den största behållaren jämte 10 % av summan av övriga behållares volym. Fast farligt avfall ska lagras på hårdgjord yta. Elektronikavfall (exklusive vitvaror) ska förvaras under tak. Farligt avfall ska lagras under tak eller i godkända transportemballage och med påkörningsskydd för farligt avfall som lagras utomhus. Detta gäller inte farligt avfall som består av tryckimpregnerat virke. Avloppsledningar från invallningar och andra ytor ska vara försedda med stängningsbara ventiler. Tankar och cisterner för flytande farligt avfall ska vara försedda med nivålarm. 19. Emballage skall vara av sådan beskaffenhet att läckage ej sker. 20. Byggnader för lagring av farligt avfall skall vara försedda med en sarg som ger en innesluten volym motsvarande den största behållaren i lagringsutrymmet. Golven skall utgöra täta, hårdgjorda ytor (betong, asfalt eller motsvarande), som är resistenta mot förekommande föroreningar. Avloppsledningar skall vara försedda med stängningsbara ventiler. 21. Vatten som uppkommer på ytorna för mellanlagring av farligt avfall skall ledas till reningsanläggning via oljeavskiljare. Behandling av oljeförorenat vatten och slam

22. Byggnader för mottagning och lagring av oljeförorenat vatten och slam skall vara försedda med en sarg som ger en innesluten volym motsvarande den största behållaren i lagringsutrymmet. Golven skall utgöra täta, hårdgjorda ytor (betong eller motsvarande), som är resistenta mot förekommande föroreningar. Avloppsledningar skall vara försedda med stängningsbara ventiler. Mellanlagring och behandling av förorenade massor och slam m.m. 23. Föroreningsinnehållet i massor och slam skall på lämpligt sätt och i erforderlig omfattning kontrolleras vid mellanlagring samt före och efter behandlingen. 24. Borttagen 25. Varje ny behandlingsmetod skall anmälas till tillsynsmyndigheten. 26 Mellanlagring och behandling ska ske på täta, hårdgjorda ytor (betong, asfalt eller motsvarande) som är resistenta mot förekommande föroreningar och med uppsamling av dagvatten. Det vatten som inte kan återföras till processen ska behandlas om inte tillsynsmyndigheten medger annat. Utsläppen av renat dagvatten till Edsätersbäcken ska uppfylla halterna i villkor 36 som begränsningsvärden för utsläpp med undantag för koppar (Cu) där halten ska vara 0,02 mg/1, för nickel (Ni) där halten ska vara 0,04 mg/1 och för totalkväve (Ntot) där halten ska vara 10 mg/l. Parametrarna för BOD7 ammonium (NH4-N) och suspenderande ämnen (susp.) ska inte tillämpas. De angivna begränsningsvärdena utgör löpande kvartalsmedelvärden och ska kontrolleras genom mätning varje månad. Om begränsningsvärdena inte uppfylls ska åtgärder genom förbättrad rening eller andra interna åtgärder att minska utsläppen vidtas. Vid vidtagna åtgärder ska tillsynsmyndigheten informeras om den aktuella åtgärden och uppföljning med mål att åter innehålla angivet begränsningsvärde.

Alternativt ska vatten från dessa ytor hanteras enligt villkor 36 och 37. 27. Oljeförorenade massor med halter av alifatiska kolväten C5 C35 över 10 000 mg/kg TS i medelhalt får endast behandlas genom täckt kompostering med uppsamling och behandling av avgående luft i aktivt kolfilter eller på annat sätt som ger minst lika god effekt. Lagring av sådana massor och slam skall ske under täckning innan behandling. 28. Vid utsläpp till luft från termisk behandling skall, om gaserna förbränns, förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) tillämpas. Om annan gasreningsteknik används skall kondensat eller filtermassor omhändertas som farligt avfall. 29. Färdigbehandlade massor får inte användas utanför avfallsanläggningen utan samråd med berörd tillsynsmyndighet. Rötningsanläggningen 30. Luft från rötningsanläggningen som kan medföra störande lukt skall, annat än undantagsvis vid t.ex. servicearbeten, samlas in och behandlas. 31. Biogas som inte kan nyttiggöras skall facklas. 32. Rötresten skall genomgå fullgod hygienisering. 33. Avfall från rötningsanläggningen (rejekt mm) och latrin skall täckas omgående då det deponeras. Åtgärder skall vara vidtagna snarast möjligt dock senast den 1 juni 2007. 34. Lagring av brännbart avfall från sorteringen vid rötningsanläggningen utomhus skall minimeras. Vid arbetsdagens slut skall allt avfall som förvaras utomhus vara upplastat

i containrar försedda med lock eller presenning. Åtgärderna skall vara vidtagna snarast möjligt dock senast den 1 juni 2007. Generella villkor för vattenhantering 35. Processavloppsvatten från behandlingsanläggningen för oljeförorenat vatten ska avledas till SBR-anläggningen, eller till annan godkänd behandlingsanläggning efter tillsynsmyndighetens godkännande. 36. Utgående vatten från reningsanläggningar vilket leds till Göta älv får som riktvärde och löpande kvartalsmedelvärde inte överskrida följande halter. Ämne Halt (mg/l) Arsenik 0,01 Bly 0,005 Kadmium 0,0005 Koppar 0,03 Krom 0,04 Kvicksilver 0,0005 Nickel 0,05 Zink 0,05 BOD7 10 TOC 100 Sum cancerogena PAH16 0,01 Sum övriga PAH16 0,2 Oljeindex 3 NH4-N 10 Tot-N 25 Tot-P 0,5 Susp 50

37. Föroreningarna i det utgående vattnet från reningsanläggningar vilket leds till Göta älv får efter 2011 års utgång inte överstiga följande begränsningsvärden beräknade på faktiska årsflödet enligt följande formel; Bgr = Q x Rv x 1,3 Bgr = begränsningsvärde Q = flöde m 3 Rv = riktvärde enligt villkor 36 38. Inget obehandlat lakvatten får släppas ut till omgivande mark, yt- eller grundvatten. Vid haveri eller nödsituation får lakvattnet ledas till extern godkänd behandlingsanläggning. Bolaget ska så långt som möjligt vidta åtgärder som förbättrar möjligheterna att omhänderta lakvattnet lokalt även vid ett haveri eller nödsituation. Till grund för detta arbete ska det finnas en åtgärdsplan som ska upprättas senast den 1 mars 2010. 39. Bolaget ska genomföra försök av kompostering av slam från SBR-anläggningen och utreda andra alternativ att omhänderta slammet. Utredningen, som särskilt ska belysa risken för lukt och möjligheterna att begränsa lukt, ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2010. Delegation Miljödomstolen överlåter enligt 22 kap. 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att 1. Föreskriva åtgärder mot lukt om luktstörningar av någon betydelse uppstår. 2. Godkänna deponeringsplan. 3. Godkänna efterbehandlingsplan. 4. Bestämma när deponigasutvinning kan upphöra.

5. Medge deponering av annat farligt avfall än aska från avfallsförbränning och förorenade massor i deponin för farligt avfall. 6. Medge undantag från villkoret om ytor för mellanlagring och behandling av förorenade massor och slam. 7. Meddela ytterligare föreskrifter för hanteringen av mellanlagrade och behandlade förorenade massor och slam. 8. Meddela undantag från haltgränserna i villkor 24 för hantering av massor och slam. 9. Meddela föreskrifter om undersökning och hantering av rejekt från bandfiltret i rötningsanläggningen. 10. Meddela ytterligare föreskrifter angående kontroll av verksamheten vid avfallsanläggningen. 11. Meddela ytterligare föreskrifter för extern avsättning av upparbetade massor. Övrigt Miljödomstolen godtar den säkerhet som ställts av TRAAB. Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har fått laga kraft. Den utökade verksamheten skall ha satts igång senast vid utgången av år 2006. TRAAB skall till miljödomstolen anmäla när tillståndet tas i anspråk.

Oktober 2014 Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Bilaga B till ansökan Teknisk beskrivning 1. Deponi 2. Kompostering av slam 3. Sorterings- och rötningsanläggning 4. Uppgraderingsanläggning Teknisk beskrivning

Innehåll teknisk beskrivning 1 Teknisk beskrivning - deponin... 2 INLEDNING... 2 1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING - ÄNDRINGAR RÖRANDE DEPONERING... 2 1.1.1 Syfte och skäl för ändring... 2 1.1.2 Befintlig deponi... 3 1.1.3 Avfallsslag och mängder... 3 1.1.4 Deponiernas livslängd... 3 1.2 EMISSIONER OCH STÖRNINGAR... 4 1.3 SKYDDSÅTGÄRDER... 5 1.3.1 Vidtagna skyddsåtgärder avslutad deponi... 5 1.3.2 Vidtagna skyddsåtgärder - aktiva deponier... 6 1.3.3 Geologisk barriär... 6 1.3.4 Bottenkonstruktion... 8 1.3.5 Stabilitet och sättningar... 8 1.3.6 Vattenhantering... 8 1.3.6.1 Allmänt...8 1.3.6.2 Lakvattenrening...9 1.3.7 Deponigas... 10 1.4 AVSLUTNING AV DEPONIN... 10 2 Teknisk beskrivning kompostering av slam... 11 2.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING ÄNDRING AV MÄNGDEN KOMPOSTERAT MATERIAL... 12 2.2 SLAMHANTERINGENS YTA OCH PLACERING INOM ANLÄGGNINGEN... 12 2.3 EMISSIONER, STÖRNINGAR OCH SKYDDSÅTGÄRDER... 12 3 Teknisk beskrivning sorterings- och rötningsanläggningen... 14 3.1 MOTTAGNINGSANLÄGGNING MED FÖRSORTERING... 14 3.1.1 Försorteringens syfte... 14 3.1.2 Omfattning... 14 3.1.3 Metod... 15 3.2 EMISSIONER, STÖRNINGAR OCH SKYDDSÅTGÄRDER... 16 3.3 RÖTNING AV LÄTTNEDBRYTBART ORGANISKT AVFALL... 16 3.3.1 Syfte... 16 3.3.2 Omfattning... 16 3.3.3 Metod... 17 3.3.3.1 Blandnings-, hygieniserings- och bufferttank... 18 3.3.3.2 Rötkammare och gasutvinning... 18 3.3.3.3 Rötresttank, avvattningsanläggning och biogödselanläggning... 19 3.3.3.4 Övrigt... 20 3.3.3.5 Mottagning av organiskt slam... 20 3.3.4 Emissioner, störningar och skyddsåtgärder... 20 4 Teknisk beskrivning uppgraderingsanläggning... 21 4.1 SYFTE MED DEN ANSÖKTA ÄNDRINGEN... 21 4.1.1 Omfattning... 22 4.2 UPPGRADERINGSMETOD... 22 4.2.1 Vattenskrubber... 22 4.3 EMISSIONER, STÖRNINGAR OCH SKYDDSÅTGÄRDER... 24 Bilagor Bilaga B.1.1 Sammanställd info på ritning Bilaga B 1.2 Ritning verksamhetsområde Bilaga B 1.3 Etappindelning över anläggningen Bilaga B 2.1 Deponeringsplan mm Bilaga B 2.2 Komplettering ny deponidel Bilaga B 2.3 Bottentätning material mm Bilaga B 3 Principskiss över lakvattenreningsanläggningen Bilaga B.4 Karta grund- och ytvattenströmning 1

1 Teknisk beskrivning - deponin Inledning Saneringsobjekten sker i dag kampanjvis och med Heljestorps strategiska läge är anläggningen attraktiv. I dag är tillståndsmängden en begränsning för leveranser hit och bolaget kan därför behöva styra om förorenade mängder till andra anläggningar utanför regionen. Främst till Högbytorp som är Ragn-Sells anläggning utanför Stockholm. Genom en ökad årsmängd bedöms behovet av deponering av förorenade massor för Ragn-Sells vidkommande vara tillgodosett. Gällande deponin för farligt avfall så valde förre ägaren av skäl som bolaget i dag inte förstår att inte låta den östra gränsen för farligt avfall deponin gå fram till den interna transportvägen. Genom denna justering av deponigränsen kan ca 250 000 kbm farligt avfall få plats i deponin. I ansökan från 2003 angavs att 125 000 kbm deponivolym fanns tillgängligt. Av bilaga B.1 framgår den yttre gräns som nu söks på. 1.1 Verksamhetsbeskrivning - ändringar rörande deponering 1.1.1 Syfte och skäl för ändring Bolaget ansöker om ändringstillstånd enligt följande: Deponering av icke farligt avfall Från 100 000 ton/år till 150 000 ton/år. Marginella justeringar av deponins utbredning i söder. Deponering av farligt avfall Från 35 000 ton/år till 50 000 ton/år. En viss justering av deponins utbredning. Syftet med deponin är att på ett säkert sätt bortskaffa avfall som av olika skäl inte kan återvinnas, energiutvinnas eller behandlas på annat sätt. De justerade utökade deponiytor samt etappindelningar framgår av bilagorna B 1.1 Sammanställd info på ritning, B 1.2 Ritning verksamhetsområde samt bilaga B 1.3 Etappindelning av deponin. Etapp 3 C-D, etapp 4 samt etapp FA finns det tillstånd för fortsatt deponering. Övriga etapper tillhör avslutad deponi. Där har inget deponerats efter sista december 2008 utan där pågår avslutningsarbeten/sluttäckning. Etapperna för icke farligt avfall får enligt gällande tillstånd anläggas mot avslutad deponi utan geologisk barriär. Den tillkommande justeringen av deponigränserna (blårastrerat i bilaga B1.1) som nu ansöks om, ansluts till de redan tillståndsgivna etapperna. Slamytan är placerad på framtida deponeringscell, etapp 3C-D. När det blir aktuellt att ta den del av etapp 3 C-D som slamytan är belägen på (om ca två decennier) kommer slamhanteringen att flyttas till annan plats. Blir det inom Heljestorps avfallsanläggning kommer anmälan/tillståndsansökan om detta att göras särskilt. Den nya förslagna sträckningen för icke farligt avfall är rent marginell och handlar om att utnyttja området ända ut mot verksamhetsgränsen se bilaga B 1.1. Volymen till deponin för icke farligt avfall kommer att kunna ökas med ca 460 000 m 3. Gränsen för farligt avfall deponin avses dras ut mot områdets lokalväg, inom verksamhetsområdet, i öster med syfte att få investeringen av anläggandet av deponin för Farligt avfall mer kostnadseffektiv. Genom denna justering av deponigränsen för farligt avfall kan ytterligare ca 250 000 m 3 avfall få plats i deponin. Bolaget bedömning är att ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt saknar de föreslagna nya dragningen betydelse. 2

1.1.2 Befintlig deponi Deponin anlades av Vänersborgs kommun 1972. År 1975 anslöt sig övriga trestadskommuner. Deponering har skett av industri- och hushållsavfall. Högsta tillåtna deponihöjd för avslutad deponi är enligt gällande tillstånd 98 m ö h, vilket innebär ca 15-25 m över underliggande mark. Denna deponidel håller nu på att sluttäckas. Högsta tillåtna höjd för nu aktiva och kommande deponiceller är 95 m ö h. Den totala deponiytan inom nuvarande lakvattendiken uppgår till ca 25 ha. 1.1.3 Avfallsslag och mängder Avfallet som ska deponeras på anläggningen ska uppfylla Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. Deponin för farligt avfall är dock i huvudsak avsedd för förorenade massor, slam och sediment, samt askor från avfallsförbränning. Prognosen för mängden inkommande avfall ligger i genomsnitt på ca 100 000-150 000 ton ickefarligt avfall per år. För farligt avfall bedöms mängden komma att ligga på mellan 30 000 ton till 50 000 ton per år. Samtliga avfallsslag som får deponeras enligt förordningen om deponering av avfall, med tillhörande föreskrifter ska det finnas möjlighet att deponera. Med en titt i backspegeln kan bolaget konstatera att den övervägande delen som hittills deponeras är uppgrävda förorenade massor, bygg- och rivningsavfall etc med EWC koder 03 03 99, 06 03 14, 06 03 16, 06 08 99-08 04 99, 17 01 01-17 05 04, 20 01 02, 20 01 99, 20 03 01, som i huvudsak kommer från Västra Götalands län. Så lär det sannolikt bli även i framtiden. Enligt gällande tillståndsvillkor 33 får bolaget deponera avfall från rötnings-anläggningen (bl.a. rejektavfall) och latrinavfall. Rejektavfall från rötningsanläggningen deponeras dock inte utan det används efter upparbetning för sluttäckningsändamål. Latrin deponeras efter det att aktuell kommun sökt dispens för detta. Avfallet kommer i plastkärl och enligt gällande rutiner täcks det över, med tex förorenade massor, efter att det tippats i deponin. Mängden latrin uppgår till ca 10-15 ton per år. Bolaget upplever inte att mängden latrin utgör något problem. Bolaget ser denna deponering som en service åt kommunerna men om denna hantering upplevs som ett problem för omgivningen kan bolaget mycket väl tänka sig att sluta med denna hantering. 1.1.4 Deponiernas livslängd Icke farligt avfallsdeponin beräknas ha en kvarvarande livslängd om ca 30 år (ungefär samma tidsperiod oavsett utökat tillstånd eller inte). Farligt avfall deponins livslängd beräknas till 15 år vid utökat tillstånd. De nya deponeringsytorna utformas i enlighet med deponeringsförordningens krav på bottentätning och geologisk barriär (se vidare avsnitt 1.3.3 Geologisk barriär). Avfallet som tas emot för deponering deponeras i celler. Varje cell utgör en separat enhet med separat insamling av lakvatten. Anledningen till att man jobbar i mindre separata celler är att den öppna deponiytan skall vara så liten som möjligt för att minimera lakvattenbildningen. På anläggningen kommer det att finnas tre typer av deponiceller öppna parallellt. En för icke-farligt avfall, en för ej reaktivt farligt avfall och en för farligt avfall. När en cell är full påbörjas byggnationen av en nästa cell samtidigt som den gamla avslutas och förses med sluttäckning. Det kommer att vara en viss tidsförskjutning från att cellen är full tills den förses med sluttäckning. Detta beror på att avfallet måste få sätta sig först innan man lägger på den slutliga täckningen. 3

Eftersom man numera inte deponerar organiskt avfall som bryts ner, kommer tidsförskjutningen i de celler som används i dag vara mycket kortare än för den gamla deponin. Det är sannolikt så att de nya deponicellerna kommer att sluttäckas innan den gamla deponin gör det. Sluttäckningen utförs i enlighet deponeringsförordningens krav, vilket innebär att infiltrationen genom sluttäckningen får uppgå till max 50 mm/år i en deponi för icke farligt avfall och max 5 mm/år i en deponi för farligt avfall. 1.2 Emissioner och störningar Deponeringsverksamhet ger upphov till nedanstående störningar varför erforderliga skyddsåtgärder (se nedan) måste vidtas; Estetiska störningar genom insyn Buller Lukt Deponigas Föroreningsspridning via yt- och grundvatten Damning och vindspridning av avfall Störande skadedjur Estetisk störning föreligger huvudsakligen genom insyn mot deponin vid aktiviteter på hög höjd i deponin. Detta ska inte påverkas av nu aktuella ändringar. Buller från verksamheten uppkommer från transporter till och från anläggningen och från arbetsmaskiner på deponin. De aktiva deponierna bedöms inte ge upphov till lukt utanför området. Anledningen till att dessa inte luktar beror på den typ av avfall som deponeras inte är lättnedbrytbart utan i huvudsak består av förorenad jord. Däremot kommer det emissioner från den avslutade deponin. Orsaken till detta är att från 1972, då Vänersborgs kommun anlade deponin, och fram till år 2000 deponerades även lättnedbrytbart hushållsavfall i denna. För att minska luktproblemen, och för att ta till vara deponigas för uppvärmningsändamål, är anläggningen försett med ett deponigassystem. Emellertid kan inte alla emissioner fångas upp utan en stor del läcker ut och kan då ge luktproblem i området. Den avslutade deponin omfattas dock inte av denna tillståndsansökan. Luktsituationen avseende deponierna kommer inte att påverkas av nu aktuella ändringarna. Huvudorsaken till att lukt uppkommit från lakvattendammarna är att slam innehållande organiskt material har sedimenterat i dammarna. Vid nedbrytning av det organiska materialet har syrefria förhållanden uppstått som gett upphov till dålig lukt. För att komma till rätta med denna problematik har en av dammarna under sommaren 2013 grävts och sugit ur på slam. Vid dessa arbetsmoment har luktstötar uppstått. Den andra dammen håller nu på att tömmas på slam. Syresättningen av lakvattnet har förbättrats vilket sannolikt även det innebär att risken för lukt minskar. Det som ansökan omfattar bedöms dock inte påverka vare sig lakvattnets kvalitet, mängd eller lukt. Deponin ger upphov till lakvatten som kan orsaka föroreningsspridning till vatten. Vattnet samlas upp i två lakvattendammarna och renas i SBR-anläggningen (satsvis biologisk rening), se bilaga B.3 Mängden lakvatten och innehållet i lakvatten kommer inte att påverkas av nu aktuella ändringar. 4

Damm från deponiområdet härstammar främst från askdeponin. Vindspridningen av avfall minskar då sådant avfall som lätt sprids med vinden inte längre deponeras i samma utsträckning som tidigare. Denna fråga kommer inte att påverkas av nu aktuella ändringar. Skadedjursproblemet utgörs främst av fåglar som drar med sig avfall ut i omgivningarna. Korpen är en besvärlig fågel men jakt på korp är inte tillåten. Problemet med fåglar i deponin minskar dock till följd av att organiskt hushållsavfall inte längre deponeras. Denna fråga kommer inte att påverkas av nu aktuella ändringar. I miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga C) återfinns en redovisning av miljöeffekterna och risken för påverkan på människors hälsa och miljön. 1.3 Skyddsåtgärder 1.3.1 Vidtagna skyddsåtgärder avslutad deponi För att samla upp nederbördsvatten som perkolerar ned genom deponin och pressvatten som avfallet ger ifrån sig samt eventuellt inläckande yt- och grundvatten finns ett dräneringssystem under deponin. Vid utformning av dräneringssystemet har hänsyn tagits till hydraulisk kapacitet, risk för sättningar, överlasten orsakad av avfallet samt risk för igensättning. På den avslutade deponin, etapp I har skydd anlagts enligt de krav som gällde vid anläggningstillfället. Etapp II har påförts ca 0,5 m lera före deponering och för etapp III:A-B har skyddsåtgärder vidtagits i enlighet med kraven i tillståndet. Lertätning av uppstickande bergspartier, berganslutningar samt genomsläppliga jordar har utförts inom deponiområdet. För att minimera inläckage av grundvatten och utläckage av lakvatten har täta lerskärmar, kompletterat med dräneringar, anordnats i två punkter, dels vid deponins (etapp II:2) avgränsning i NO (utströmningsområde), dels SV om Etapp III:C-D (inströmningsområde). Runt större delen av deponin finns täta avskärande lakvattendiken eller dräneringar för att minimera risken för att lakvatten ska läcka ut till omgivningen via ytavrinning eller ytligt liggande grundvatten. De ledningsgravar som går genom deponin har också tätats. Den västra slänten etapp 2:1 är i stort sett sluttäckt vilket innebär att opåverkat dagvattnet från dessa ytor leds direkt till recipient. För att minimera lakvattenbildningen finns avskärande ytvattendiken runt vissa delar av deponin. Dessa minskar risken för inläckage av ytvatten från omgivande områden. Misstanke finns att det sker dock ett inläckage av grundvatten och ytterligare geologiska undersökningar kommer att utföras för att för att utreda möjliga åtgärder mot det eventuelle inläckaget. Sedan 1985 utvinns deponigas från anläggningen. I dagsläget utvinns endast deponigas från den avslutade deponin då mängden organiskt material (lättnedbrytbart) som deponeras i de aktiva deponierna är liten och följaktligen uppstår ingen gasproduktion av betydelse. Utvinningen minimerar läckaget av växthusgasen metan och motverkar lukt som uppkommer p g a deponigasutsläpp. Deponigasen används internt på anläggningen samt delar av Båbergs industriområde / Trestads Center (sedan 1989). År 2013 var deponigasuttaget 1 911 400 Nm 3, vilket motsvarar ca 9 557 MWh. Avfackling av deponigas sker vid perioder då behovet av att använda gas är litet, vilket blir sommartid då inget värmebehov finns för lokaler (däremot för användning vid hygienisering i rötningsanläggningen). Luktproblem har förekommit vid den avslutade deponin. Dessa har bl a orsakats av; gräv- och schaktningsarbeten i deponin 5

gasläckage som uppstått p g a sättningar i täckskiktet, t ex runt gasbrunnar De luktproblem som varit från Heljestorps avfallsanläggningen har inte vid något tillfälle identifierats till de aktiva deponierna. Som ovan nämnts är latrin ett av de lättnedbrytbara som deponerats. Övrigt lättnedbrytbart avfall som deponeras (efter samråd med tillsynsmyndigheten) är förpackade livsmedel som inte kan hanteras i sorterings- och rötningsanläggningen. För 2014 har bolaget möjlighet att maximalt deponera 100 ton förpackade livsmedel. Denna mängd är dock så liten att bolaget inte anser att detta kan skapa luktproblem. (total mängd avfall som deponerade 2013 var 88 350 ton). Lättnedbrytbart avfall täcks snarast efter deponering. Övrigt avfall som deponerats som är organiskt är inte lättnedbrytbart. Det kan vara PVC material, okrossbara gummimattor etc som inte förbränningsanläggningarna tar emot. Övrigt material är i huvudsak metallförorenade massor som inte avger någon lukt. Bolaget anser därmed att det inte är rimligt att vidta några särskilda åtgärder för att minska lukt från de aktiva deponierna. Däremot kommer det lukt från den avslutade deponin där det under nästan tre decennier deponerats osorterat hushållsavfall. 1.3.2 Vidtagna skyddsåtgärder - aktiva deponier Problem som vindspridning av avfall, skadedjur och lukt som deponering förr var förknippade med är i idag begränsade då merparten av deponiavfallet består av icke-organiskt nedbrytbart förorenade massor och annat inert avfall. Risk för brand i deponin är numera liten då brännbart avfall normalt inte deponeras. En mindre mängd organiskt och brännbart avfall deponeras dock när det inte finns annan lösning. En sådan deponering förutsätter att dispens erhållits. Det är avfall som det inte finns något annat miljömässigt omhändertagande för tex PVC kabelrester. Redskap och jordmassor för brandbekämpning finns och kontrolleras regelbundet. Branddammar finns samt särskild rutin för nödlägesberedskap, som bl a omfattar brand. De bränder som drabbat anläggningen på senare tid har uteslutande rört brännbart avfall som inte är aktuellt i denna ansökan. I deponin för icke farligt avfall deponeras asbest. Asbestdamm är i första hand ett arbetsmiljöproblem och inte ett problem utanför den aktiva deponicellen. För att minska risken att exponeras för asbestdamm anläggs sk asbestgropar i cellen för icke farligt avfall. Asbesten som deponeras i dessa gropar täcks direkt efter lossning med annat avfall som t ex jord, för att förhindra att någon exponeras för skadligt asbestdamm. Anläggningen är för närvarande bemannad större delen av dygnet alla vardagar och dagtid på helger. Övrig tid utför ett bevakningsföretag kontroll enligt särskilt bevakningsschema. Anläggningen är delvis inhägnad och i övrigt minimeras risken för att obehöriga tar sig in på området genom avskärande diken, vallar, träd och stora stenar. Anläggningen är försedd med låsbar grind. Delar av området är försett med larm. På så sätt begränsas obehörigas tillträde och illegal deponering. 1.3.3 Geologisk barriär Bolaget har inom ramen för befintligt tillstånd anlagt flera deponiceller. De justeringar av deponigränsen som nu önskas förändras är rent marginella och kommer inte att innebära att några nya etapper behöver förändrat tillstånd. Bolaget avser utföra de etapper som ännu inte är påbörjade på liknande sätt som de som anmälts till tillsynsmyndigheten innan, se exempel i bilagorna B 2.1 Deponeringsplan mm, bilaga B 2.2 Komplettering ny deponidel och Bilaga B 2.3 Bottentätning material mm. 6

Deponering av icke-farligt avfall sker inom etapp III:C-D och kommer i ett senare skede ske i etapp IV. I området har viss utsprängning skett och området saknar en naturlig geologisk barriär enligt gällande krav, vilket innebär att det aktuella området förses med en konstgjord barriär som uppfyller gällande krav enligt deponeringsförordningen. En geologisk barriär för icke-farligt avfall kan t ex byggas av bentonit och stenmjöl med en minsta tjocklek av 0,5 m. Med denna tjocklek måste barriären ha en maximal permeabilitet (vattengenomsläpplighet) på 5x10-10 m/s, vilken under senaste året utförts på flera ställen i Sverige. Den nya deponiytan ansluts till den gamla deponin för att den redan ianspråktagna deponiytan skall kunna nyttjas effektivt. Den befintliga slänten försetts med tätskikt och dränering i slänten. Botten på den nya deponin prepareras, i enlighet med deponeringsförordningens krav, med både geologisk barriär, bottentätning och dränering. Avrinningen från den nya ytan är konstruerad så att inget lakvatten riskerar att rinna in i den gamla deponin. Att den geologiska barriären inte dras upp i slänten på den gamla deponin motiveras av att anläggandet av en geologisk barriär på befintligt avfall är tekniskt mycket svår att genomföra och att den inte fyller någon avgörande funktion för att minska deponins miljöpåverkan. Lösningen med enbart tätskikt och dränering i slänten medför nämligen inte någon ökad lakvattenmängd totalt, eftersom den exponerade överytan (mellan de streckade linjerna i) inte ökas. Konstruktionen innebär en förbättring så till vida att det lakvatten som bildas i gränszonen mellan deponiytorna kommer att samlas upp av bottentätningen och avledas via den nya deponibotten istället för att infiltrera i den gamla delen av deponin (se figur 1 nedan). Tillkommande avfall i slänt Vattenavledning Ny deponi Befintlig deponi Figur 1 Geologisk barriär + bottentätning + dränering Anslutning till befintlig deponi - funktion på kort sikt Bottentätning + dränering På lång sikt kan funktionen hos tätningen mellan nya och gamla deponin försvagas, vilket innebär att vattnet kan infiltrera ner till det gamla avfallet. I detta skede har dock deponin sluttäckts enligt de nya reglerna, vilket innebär att lakvattenflödet genom deponin är maximalt 50 l/m 2, år för både den gamla och nya deponin. Anslutningen som redovisats ovan bedöms därför inte utgöra någon ökad risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ytvattenavledning Sluttäckning Ny deponi Infiltration, max 50 l/m2, år Befintlig avslutad deponi Figur 2 Geologisk barriär + bottentätning + dränering Anslutning till avslutad deponi funktion på lång sikt 7

Deponin för farligt avfall är fortfarande av liten omfattning (500 kvm ) och ligger öster om avslutad deponi. Området saknar naturlig geologisk barriär, vilket innebär att en konstgjord barriär som uppfyller kraven för deponering för farligt avfall kommer att utföras. 1.3.4 Bottenkonstruktion Nya deponeringsytor förses med godkänd bottenkonstruktion innan de tas i anspråk. En bottenkonstruktion kan t ex utgöras av ett geomembran (1,5 mm, HDPE) med 0,5 m ovanliggande skydds- och dräneringsskikt (t ex 0,1 m sand + 0,4 m krossmaterial 4-16 mm). Närmast avfallet läggs med fördel ett lite finare material som fungerar som ett filter mot avfallet, vilket minskar risken för att dräneringen sätter igen. Konstruktionen gäller i princip för båda typerna av deponiceller (för icke farligt respektive farligt avfall), även om kravet på läckage är strängare för cellen för farligt avfall (5 l/m 2, år jämfört med 50 l/m 2, år för icke farligt avfall). 1.3.5 Stabilitet och sättningar Sättningar uppträder i avfallet i samband med nedbrytning av avfallet, vid omlagring eller vid konsolidering (vattenavgång) av avfallet orsakad av överlast (t ex när nya celler med avfall läggs ovanpå befintliga). Erfarenheterna visar att sättningarna i ett traditionellt avfallsupplag inte sällan uppgår till ca 25% av avfallsmäktigheten. I de nya avfallscellerna kommer sättningen dock bli mindre och ske snabbare eftersom det i princip inte finns något organiskt material som kan brytas ned. Hela sättningen beror i stället på en helt mekanisk omkonsolidering av avfallet på grund av lasten från det avfall som lagts på. Differenssättningarna (sättning per meter av överytan) mäts under ett antal år efter att deponeringsverksamheten avslutats, för att ge underlag för en bedömning när det är lämpligt att påbörja sluttäckningen. Genom att lägga ut ett sättningsutjämnande lager innan resterande sluttäckning påförs, minimeras de differenssättningar som kan orsaka skador på tätskiktet. Eftersom de avfall som deponeras i dag är betydligt mer homogena än tidigare så beräknas differenssättningarna bli betydligt mindre än tidigare. Dessutom är sättningsförloppet snabbare vilket innebär att det kommer vara möjligt att göra slutjusteringar av deponin överyta innan sluttäckningen påförs. För att inte riskera ras, skred eller erosion i avfallet och i framtida sluttäckning läggs avfallet upp i en maximal släntlutning på 1:3 (V:H). Vissa materialspecifikationer måste också vara uppfyllda i detta sammanhang, bl a en minsta skjuvhållfasthet på tätskikt och täckning samt att icke erosionsbenäget material används i skyddsskiktet. 1.3.6 Vattenhantering 1.3.6.1 Allmänt Vid utvidgning av deponin kompletteras avskärande ytvattendiken och grundvattendräneringar vid behov. Minst i samma takt som nya ytor tas i anspråk ska sluttäckning ske på annan del av avslutad deponi vilket gör att den totala ytan som har uppsamling till lakvattensystemet inte kommer att öka. Lakvatten från deponierna avleds i dag via de två lakvattendammarna som har en sammanlagd volym om ca 47 000 m 3 till den interna SBR-anläggningen (Sequencing Batch Reactor och försvenskat till Satsvis Biologisk Rening), se vidare nedan. Lakvattenmängderna kommer att minska framöver i och med att allt mer av deponierna blir sluttäckta. Grundvattennivån kommer inte att påverkas av avfall som deponeras då de är skilda genom en konstruktion av bla dränering och tätt material, se bilagorna B 2.1 Deponeringsplan mm, bilaga 8