En tidning om glasögon, bågar, kontaktlinser och syn, nr 1 2012 43 läckra bågar TRENDER Bågar, mode & design Fokus optikern Linser nu för alla Möt Matte &Willy från bygglov Våra vanligaste ögonsjukdomar drabbar oss när vi blir äldre Vi varumärken
CV/CA/DT01/PA/111107/SE Bli först att testa en världsnyhet! Testa endagslinsen DAILIES TOTAL1 med bestående silkeslen komfort. Linsens yta innehåller över 80% vatten, nästan lika mycket som ytan på ditt öga. Ring direkt och boka tid! Vi ses. Comfort engineered to last
Välkommen härliga vintersol Den mörka perioden börjar sakta gå mot sitt slut och dagarna blir återigen ljusare. Vi får mer tid för sköna utomhusaktiviteter som längdskidor, slalom, långfärdsskridskor och långa härliga promenader i vinterkrispigt väder. Vi får passa på att njuta av solens sköna strålar som ger oss den där behövliga energin tillbaka, oavsett om vi gör det i Sverige, i alperna eller på en strand någonstans utomlands så här års. Men allt gott är inte alltid helt ofarligt, njut när solen tittar fram men se till så att du alltid har ett fullgott solskydd för dina ögon. För genom att skydda dina ögon mot de farliga UV-strålarna kan du förebygga exempelvis grå starr och se till så att du slipper drabbas av snöblindhet. Det här kan du läsa mer om på sidorna 32 och 25. Linser blir idag ett allt vanligare komplement till glasögon. En anledning är förstås den frihet de ger, inte minst när vi utför olika sportaktiviter. En annan är den stora utveckling som skett inom linsområde. Bland annat på materialsidan som lett till betydligt skönare linser att bära. Vi möter dagligen i vårt arbete många människor som tidigare upplevt problem när de burit linser, men som nu tycker det är helt fantastiskt. Det bästa av allt är att utvecklingen lett till att nästan alla idag kan bära linser, oavsett synfel. Är du 40 plus och börjar få behov av läsglasögon? Då är faktiskt linser numera ett alternativ. Ett alternativ där du slipper det ständiga letandet efter läsglasögonen som aldrig ligger där de borde. Mer om linser finner du på sidan 26. För att veta vilka linser som passar dig bäst rådgör alltid med din optiker. Men det gäller förstås inte bara för dig som funderar på nya linser utan för oss alla. För idag kan din legitimerade optiker hjälpa dig med så mycket mer än att bara korrigera ditt synfel. Yrket har förändrats mycket under de senaste åren och idag är en stor del av optikerns arbete att ta ansvar för den totala ögonhälsan. Att förebygga och se till så att alla får rätt behandling vid behov. Yrket går mer och mer åt det medicinska hållet, vilket kräver vidareutbildning och specialistkompetens. Allt för att kunna ge dig som kund bästa möjliga synoch ögonundersökning. Läs mer om optikeryrket och vad som krävs på sidorna 8-12. Att vi gillar varumärken har du säkert sett när du besökt någon av våra optikerbutiker. Så mycket att vi inte kunde låta bli att skriva en artikel om varumärken och vad de står för, se själv på sidan 6. Självklart har vi dessutom fyllt detta nummer med flera av säsongens läckraste bågar och solglasögon. Givetvis från olika varumärken. Men inte nog med det, låt dig inspireras av vårt modereportage, se vilka bågtrender som gäller för våren och njut av snygga designföremål. Sist men inte minst så hittar du, som vanligt, kloka tankar från Carina Lidbom och vårt populära korsord. Trevlig läsning! Inger Tallén, vd KlarSynt Vårens nyanser går mot puder... 2012 Innehåll 05 I Blickfånget Nyheter och tips 06 Varumärken De utstrålar känsla, något som inte riktigt går att ta på 08 Fokus Optikern Med kundens bästa för ögonen Från gesällbrev till akademisk examen 12 Porträttet Möt Matte och Willy från Bygglov, två killar med vitt skilda personligheter 16 Modetrender 2012 Härliga plagg och sköna bågar 23 Designat Trenden går mot dovt och puder 25 Snöblindhet Så undviker du snöblindhet på bästa sätt 26 Linser Nu kan merparten av alla synfel korrigeras med hjälp av linser 30 Bågtrender Motsatser och mångfald är honnörs orden för vårens trender 32 Ögonsjukdomar Drabbar många av oss på äldre dar Lär dig känna igen symptomen 34 Krönika Carina Lidbom bjuder på sina tankar 35 Korsord Kluriga nötter för kloka hjärnor med fina vinster Annas båge: Inface Richards båge: JF Rey ANSVARIG UTGIVARE Inger Tallén, KlarSynt i Sverige AB, 08-678 45 00 marknadschef anna östlund, KlarSynt i Sverige AB CHEFREDAKTÖR CAMILLA RANDERZ CEVUNG/SVENSKT Å FORM ANNA JONASON/KRUT REKLAM TRYCK & REPro Jourtryck E-post info@klarsynt.se Omslagsbild Fotograf Janne danielsson (båge: Skaga) Vi reserverar oss för eventuell slutförsäljning av de glasögonbågar som visas i tidningen och att de ej finns i samtliga av våra butiker. KLarS ynt 2012 Nr 1 3
www.scandinavianeyewear.se Skaga är ett genuint svenskt glasögonvarumärke. Vi har designat glasögon i mer än 60 år, så du förstår att vi har koll på hantverket. Genom våra egna designers unika känsla har vi också möjlighet att tolka trender på vårt sätt. LOVE en tuff unisexbåge som passar både den mogne, välklädde mannen och den unga tjejen/killen som vill ha en fräck båge, är ett bra exempel. Konsumentkontakt: 036-30 53 00 GENUINE SCANDINAVIAN EYEWEAR SINCE 1948 modell 2391 LOVE
i blickfånget Fotograf Janne Danielsson. Båge: Skaga. Testkör hos oss! Nu har vi fått in Mercedez-Benz snygga glasögonkollektion i våra butiker. Bågar med rena, sofistikerade linjer. Precis som dess namne som rullar på vägarna. Bågar som passar lika bra för dig med bil som utan. Mercedes-Benz hittar du enbart hos KlarSynts optikerbutiker. Så välkommen in och testa. n Welcome! Gillar du den personliga butiken? Det gör vi också. Idag består KlarSynt av 142 privatägda optikerbutiker över hela Sverige. På så sätt kan vi erbjuda dig ett av marknadens bredaste sortiment av bågar, glas och kontaktlinser. Hos oss hittar du optiker som verkligen tar sig tid att undersöka dina ögon ordentligt och vi håller oss hela tiden uppdaterade inom den senaste kunskapen och tekniken inom synvård. Det tycker vi är kompetens, valfrihet och omtanke. Vi hälsar följande butiker välkomna in i KlarSyntgemenskapen: Hendéns Optik i Kungsbacka och nya KlarSyntbutiken i Bålsta. n Med förkärlek för snö Med sina kaxiga former, läckra glasfärger och höga funktionalitet blev Oakleys solglasögon och skidglasögon tidigt ett begrepp inom sportvärlden. Bland skidåkare, cyklister och idrottsmän i allmänhet har märket fått mycket hög status. Så för dig med en aktiv livsstil är Oakley det perfekta valet när du ska ha ett par solskydd. Med ett par Oakleys får du verkligen bästa möjliga skydd mot de farliga UV-strålarna. Med en förkärlek för häftig design, nya innovationer och kontinuerlig teknisk utveckling på både lins och båge är det kanske inte så konstigt att de är en av marknadsledarna inom sitt segment. n Wow, I like it Solskydd med napphållare Nu kan även de minsta barnen få bekvämt skydd för sina ögon mot de farliga UV-strålarna. De härligt pastelliga solglasögonen Lytot har dessutom en napphållare som gör att både båge och napp sitter bra på plats. Solglasen i bågen stoppar upp till 90 procent av det skadliga ljuset och ger barnen ett bekvämt och säkert utomhusseende. Solbågen är producerad uteslutande av naturliga produkter och helt fri från olja. Finns i fem olika former, fyra pastellfärger och storlekar som passar barn mellan 0-36 månader. n KLarS ynt 2012 Nr 1 5
Vi älskar dem! De utstrålar känsla, något som inte riktigt går att ta på. Något som får oss att reagera. När vi väljer att bära dem så visar vi vem vi vill vara och ibland vad vi står för. Vissa andas ren och skär lyx, andra ger en sportig, avslappnad attityd. Vi pratar om varumärken, dem vi bara älskar. Av Camilla Randerz Cevung illustration Kajsa Eldsten Vi gillar verkligen varumärken i alla dess former här på KlarSynt. Härliga bågnamn som klingar på olika språk och med olika förnimmelser. Som exempelvis Pierre Cardin, KunoQvist, Ray-Ban, Fleye, Hackett, Mercedes- Benz, Marc by Marc Jacobs, Oscar Magnuson, Dolce & Gabbana, JF Rey, Adidas, Tom Ford och Odd Molly. Varumärken som vi förknippar med olika värderingar och förväntade upplevelser. Lyxiga, feminina, bohemiska, sportiga, storstadschica, manliga, filmstjärneaktiga, proggiga, kulturmässiga med mera. Varumärken som skapar en identitet, hos oss själva och gentemot vår omgivning. Men ett varumärke är så mycket mer än bara ett namn. Det är en symbol som ger oss trygghet och som vi förknippar med en särskild känsla. Den förenklar våra val, ger oss en slags garanti och symboliserar vanligtvis en viss smakriktning. Den borgar för hög materialkvalité, gediget designjobb samt material, färger och mönster som följer rådande trender utan att för den skull förlora sin själ. För det är ju varumärkets själ som vi är ute efter, det är den vi vill ska färga av sig lite på vår egen person när vi bär dessa bågar. Som ett par Ray-Ban solglasögon i sin klassiska pilotform som andas flyghistoria, manlighet, spänning och coolhet. Odd Molly med sin bohemchica stil och sina tydliga attribut, som pärlor, stenar, fjädrar och härliga färger, skapar samma lekfulla, otvungna livsstilskänsla på sina bågar som i sina klädkollektioner. Eller Oakley med sin sportigt utstuderade design, varierande färgskala på glasen och oerhörda bekvämlighet mot de starka solstrålarna. Ett självklart val för alla som älskar skidåkning och vill visa att man har koll på vad som krävs. Vill man istället förknippas med ord som high fashion, individualitet och lekfullhet och visa att man gärna vill synas, att man vågar väcka uppmärksamhet, blir kanske det självklara valet Dolce & Gabbana. Men hur länge har det här med varumärken funnits och var började det? Från början var syftet att skapa en form av urspungsbeteckning och allra först var nog boskapsskötarna som brännmärkte sina djur för att visa vem som ägde dem. Det finns bland annat flera forntida egyptiska väggmålningar som visar just detta. I engelskan syns dessutom kopplingen till brännmärkningen tydligt då det engelska ordet för varumärke, brand, härstammar från det fornnordiska ordet brandr som just betyder att brännmärka. Betydligt senare, på 1300-talet, infördes vattenmärkning på papper av pappersfabrikanterna i Frankrike och Italien för att kunna identifiera de olika företagens produkter. På 1500- och 1600-talen började sedan många av hantverkarna att stämpla eller signera sina produkter så att man kunde känna igen vem som hade 6 KLarS ynt 2012 Nr 1
tillverkat dem. Men det var först under den industriella revolutionen i slutet av 1800-talet med sin massproduktion som man verkligen började arbeta tydligt med varumärken och använda dem i reklam. Under 1960-talet kom dock det stora genombrottet för varumärken och logotyper. Då började man också se modehusens loggor på bågar, solglasögon, väskor och slipsar. Modehusen insåg att man kunde tjäna stora pengar på sina kringprodukter och flera av dem började även låna ut sina varumärkesnamn till produkter som inte alls hörde hemma på modeområdet. Som Yves Saint Laurent som satte sin logga på cigaretter och Pierre Cardin sin på stekpannor. Men tiderna förändras och idag går trenden mot att företagen verkligen försöker hålla en tydlig tråd som håller ihop de olika produkterna under ett och samma varumärke. Exempelvis ser vi i år Dolce & Gabbanas solglasögon ha mönsterbilder som spets, prickar och djurmönster i en skön mix. Ett typiskt kännetecken från varumärkets modekollektioner. Flera av de märkesnamn du hittar på bågarna i våra butiker känns igen från de stora modehusen såsom Dior, Gucci, Chanel och Prada. Andra har blivit starka namn först inom en helt annan sektor, som Carrera och Mercedes-Benz. Men du behöver inte ha ett modehus eller ett känt bilföretag bakom ryggen för att lyckas inom bågbranschen. Ray-Ban, Oakley och Maui Jim är bra exempel på företag som lyckats skapa sig starka internationella varumärken med tydliga profiler genom att enbart designa och utveckla bågar, solglasögon och skidglasögon. Och som fått lite hjälp på traven av kändisarna som bär dem privat, skriver om dem i sina bloggar eller genom produktplacering i exempelvis filmer. Vem minns väl inte Tom Cruise med sina Aviator på i filmen TopGun? Tror ni att det... den förenklar våra val, ger oss en slags garanti och symboliserar vanligtvis en viss smakriktning... såldes många Ray-Ban efter den filmen? Då har ni helt rätt. Samma fenomen kan man nog utgå från gäller när Brad Pitt eller Angelina Jolie bär sina heta Tom Ford-bågar på någon filmpremiär, eller när Lady Gaga tar på sig sina coola Carrerabågar i videon till låten Bad Romance. Men oavsett vad stjärnorna bär, så är det absolut bästa att det finns varumärken för alla stilar, attityder och behov. För vardag, fest och sportaktiviteter, såväl för strandliv som storstadspuls. Så kom in till oss och testa, känn och utforska och gör precis som vi gör, njut av alla varumärken! n Källa: Varumärkesstrategi av Frans Melin (Liber Ekonomi) Sveriges Radio/programmet Stil. KLarS ynt 2012 Nr 1 7
8 KLarS ynt 2012 Nr 1
Med kundens bästa för ögonen Att ta ansvar för kundens totala ögonhälsa har blivit en allt större del av optikerns arbete. För att hänga med i denna utveckling och kunna ge sina kunder bästa möjliga vägledning och trygghet gäller det att ständigt fylla på med ny kunskap. Av Susanne Hägvall bild getty images Optikerns roll, yrkesvardag och kunskapskrav har förändrats en hel del under åren. Nu för tiden ingår mycket mer än bara utprovning av glasögon eller linser när du gör en synundersökning. Fler och fler vänder sig också idag till optikern när de får ögonbesvär eftersom optikern i större grad än tidigare kan undersöka, behandla och förebygga. Varje dag kommer det in kunder i optikerbutiken med vitt skilda behov. Vissa är väl pålästa på vad optikern kan hjälpa till med och vet vad de vill, medan andra kanske utgår från en snygg båge och vill boka en synundersökning. Källor: Optikföreskrift, SACO Just variationen i arbetet, de nära kundkontakterna, de kliniska momenten och arbetet i verkstaden var det som lockade Malin Nordström till optikerbranschen. Idag arbetar Malin som leg optiker på Optiker Haar i Varberg, men allting började Malin Nordström redan när hon skulle söka praktikplats i 9:an. Malin ville testa något annorlunda som hon inte provat på tidigare och fick napp hos en optiker. Jag fick en positiv upplevelse av optikeryrket redan då och efter gymnasiet fick jag sommarjobb som optikerassistent. Det gjorde mig nyfiken och efter några år ville jag utvecklas, förstå mer och bestämde mig för att gå hela vägen och utbilda mig till optiker, berättar Malin. Malin gick ut den 3-åriga Optikerutbildningen på Linnéuniversitet i Kalmar 2010 och valde att direkt därefter bygga på med ett fjärde magisterår på KI i Stockholm. Det kändes viktigt för Malin att få en bra utbildning och hänga med i den Yrke: Leg Optiker utveckling som branschen genomgår. Det passade också bra i tiden att gå magisterutbildningen direkt, med möjligheten att jobba extra som optiker vid sidan av studierna. Det har hänt mycket med yrkesrollen bara under de sex år Malin har arbetat i branschen: Optikerns arbete har blivit en viktig del i hälsokedjan. I vår butik är alla som arbetar leg optiker, välutbildade och flera har specialistkompetenser. Vi arbetar med alla moment, såväl ute i butiken som i undersökningsrummet och i verkstaden. Det känns tryggt för våra kunder att vi kan erbjuda en hög kompetens, noggranna synundersökningar och att vi är pålästa. De vet att de kan lita på oss. När Eva Andersson, leg optiker på Tells Optik i Visby, började sin optikerbana såg vägen till yrket annorlunda ut än idag. Eva började som lärling och butiksvärdinna 1975. Med ett kombinerat intresse för matte, Eva Andersson fysik, teknik och människor hade hon hittat en utmärkt mix i optikeryrket. Sedan dess har hon gått de flesta utbildningar och kurser som kommit i hennes väg. Från Optikerskolan i Borensberg 1979-81, legitimation, diverse påbyggnadskurser i bland annat optometri och arbetsmedicin, till förra årets kurs i Diagnostisk Optometri på Karolinska institutet i Stockholm. Jag försöker verkligen gå på alla vidareutbildningar som finns för att lära mig mera. Det känns oerhört bra att hålla sig uppdaterad och få nya instrument att använda i arbetet, säger Eva. Det har hänt mycket under Evas drygt 30 år i branschen. Optikern verkar inom hälso- och sjukvården och vid undersökningarna kallas kunden patient, precis som på sjukhuset. Det är socialstyrelsen som ansvarar för att utfärda optikerlegitimation efter fullföljd högskoleutbildning. Idag måste alla som arbetar som optiker i Sverige vara legitimerade och följa de optikerföreskrifter som finns i den lag om behörighet att utöva yrket inom hälso- och sjukvården. Optikern har till uppgift att undersöka en patients syn och dess ögonhälsa, ge de råd och upplysningar som undersökningen föranleder samt utfärda ett intyg, ett recept, om patientens syn. Varje undersökning journalförs, enligt samma regler som gäller för besök hos exempelvis läkare. De färdigställer, tillhandahåller och lämnar ut optiska synhjälpmedel som glasögonglas och kontaktlinser. Optikern ansvarar också för att remittera patienten till ögonläkare vid misstanke om ögonsjukdom eller ögonskador. Idag finns cirka 2 200 legitimerade optiker i Sverige. KLarS ynt 2012 Nr 1 9
All kunskap leder hela tiden till nya möjligheter. Hon tycker att den största skillnaden är att man måste förstå mycket mer idag. All kunskap leder hela tiden till nya möjligheter. Även kunderna har blivit mer medvetna om vad optikern kan göra. På 70-talet visste många kunder inte ens att vi kunde göra en synundersökning i butiken, utan trodde att det bara gjordes av ögonläkare. Vår roll har blivit allt mer av en hälso undersökning och det ställer helt andra krav på kunskap om bland annat diagnostik och ögats sjukdomar. När Eva började gjorde optikerna allt i butiken, idag är rollerna mer uppdelade. På Tells Optik är de fyra leg optikerna sällan ute i butiken utan istället fullt bokade med synundersökningar, medan butiksvärdinnorna och optikerassistenterna hjälper kunderna ute i butiken. Tells har också två verkstadsoptiker och en extraarbetande magisterelev som hjälper till i alla moment. Folk kommer inte till oss för att de vill ha glasögon. De vill se bra. Det är mitt ansvar att visa på olika alternativ, ge råd utifrån kundens behov och dela med mig av min kunskap för att på bästa sätt leda kunden rätt i deras val. Det är viktigt att kunden känner förtroende och på en mindre ort blir det särskilt viktigt att bygga en personlig relation. Kunderna ställer allt fler frågor, optikerns kunskaper är efterfrågade. Det är en av anledningarna till att Eva tycker det är så viktigt och roligt att fylla på med ny kunskap. Git Grönvall, leg optiker Skjöld/Skjöld & Grönvall i Malmö, menar att det är en förutsättning att man satsar helhjärtat. På den egna mottagningen värderas kompetens högt och man har valt att nischa sig Git Grönvall mot ögonhälsovård, att ge kunden mycket tid med utförliga undersökningar för att förebygga långsiktigt god syn. Numera arbetar alla leg optiker hos oss enbart med synundersökningar, där förebyggande hälsovård och ergonomi ingår. Det är stor skillnad mot förr då alla gjorde allt i butiken, yrket har förändrats. Idag ställs det helt andra krav på optikerns medicinska kunskaper. Med högre kompetens har också samarbetet med ögonläkarna blivit bättre, förklarar Git. Git ser en utmaning i att höja och bevaka statusen i yrket. Hon menar att kunder lätt blir förvirrade av all fokus på priser och produkter, när det är så mycket mer det innebär att ta hand om sina ögon och sin syn på bästa sätt. Jag tror det är viktigt att prata mer om vad ögonhälsa egentligen är. Berätta för kunderna om alternativen, skillnaderna och vilka olika lösningar som kan passa kundens individuella behov. Men jag tror också att man måste nå ut så att folk i allmänhet förstår att en optiker gör så mycket mer än säljer glasögon. Efter 22 år i yrket och en rad olika utbildningar valde Git att för fyra år sedan påbörja sin 2-åriga masterutbildning inom klinisk optometri. Det kändes som ett bra sätt att utvecklas och har bidragit till att hon nu känner sig ännu mer stimulerad och säker i arbetet med att tolka olika tillstånd. Hon uppfattar också att hon fått ett ökat förtroende hos kunderna. Det allra roligaste är när det kommer in kunder som rekommenderats av andra, och de är faktiskt ganska många. Bättre betyg kan man ju inte få! n Från gesällbrev Utbildning och kompetensutveckling har blivit ett konkurrensmedel för dagens optiker. Det har hänt mycket inom utbildningsområdet de senaste åren och utvecklingen fortsätter mot en alltmer medicinsk inriktning. Det gäller den svenska optikerutbildningen såväl som i övriga Europa. Fram till i mitten av 1930-talet gick vägen till optikeryrket via en lärlingsplats. Optikermästare anställde lärlingar som fick lära sig hantverksyrket i den optiska verkstaden. Efter några år kunde lärlingen avlägga gesällprov. Så småningom öppnade man kanske egen verksamhet, ansökte om eget mästarbrev och anställde själv lärlingar att utbilda i verkstaden. Det var inte ovanligt att yrket gick i arv i generationer. Idag ser det helt annorlunda ut. Rune Brautaset är docent och programdirektör för Optikerutbildningen på Karolinska Institutet i Stockholm: Idag finns bara en mycket liten del av hantverksmomentet kvar i den 3-åriga högskoleutbildning som dagens optiker går igenom. Utbildningen har inriktats mer och mer mot det medicinska. Till skillnad från förr är det inte heller lika vanligt att de som går utbildningen har några kopplingar till yrket innan de börjar studera. Det som lockar är mer yrket som sådant och att det är lätt att få jobb direkt efter. Optikerutbildningen, en kort tillbakablick Första upplagan av Hermodskurs i 947 Optik för lärlingar. Kursen omarbetas 1960 och används fram till 1975. -1954 Lärlingsutbildningarna optiker- 953 skolan i Blackeberg, stockholm och Optikerskolan i Borensberg startar. Sveriges tredje optikerutbildning 958 startar vid Skjöldenborgsinstitutet i Helsingborg, en 4-årig heltids yrkesutbildning med gesällprov. Legitimationskurs för optiker införs, Statens Institut för Hantverk och Industri. 964 Sveriges Optikers Riksförbund 966 (SOR) startar den första vidareutbildningskursen. Optikerskolan blir 2-årig yrkes- 971 förberedande gymnasieutbildning. Optikerutbildningen blir 994 3-årig högskole utbildning på Karolinska Institutet. Optikerutbildningen startar även 003 vid Högskolan i Kalmar. KI startar 1-årig Magisterutbildning 008 i Klinisk Optometri. Första påbyggnadskurs i Diagnostisk 010 Optometri genomförs hösten 2010, ger möjlighet för äldre optiker att komplettera till Kanditatutbildning. Källa: www.sanctaluciagille.se och Rune Brautaset, docent KI 10 KLarS ynt 2012 Nr 1
till akademisk examen Den högskoleutbildning som infördes 1994 ger så kallat dubbla examina, en kandidatexamen som ger rätt att studera vidare och en yrkesexamen som ger behörighet att ansöka om optikerlegitimation hos Socialstyrelsen. Sedan 2008 finns också möjlighet att läsa ett fjärde påbyggnadsår i Klinisk Optometri för att få ut en magisterexamen. Fler och fler optiker arbetar mer eller mindre enbart med synundersökningar och det mer medicinska. Sedan cirka 10 år tillbaka pågår även ett europeiskt samarbete. Genom att införa ett europeiskt diplom i optometri strävar man efter att skapa en gemensam högsta nivå för optikerns arbete och på så sätt harmonisera vad optikerkåren arbetar med i olika europeiska länder. Nivån på optikeryrket skiljer sig en hel del mellan olika länder. England är ett av de länder som ligger längst fram. Där har optiker varit ett akademiskt yrke sedan 1964 och det ingår redan sedan länge i optikerns arbete att behandla vissa ögonsjukdomar. Det ligger i linje med den utveckling vi ser i Sverige, där vi märker av en tydligare uppdelning av arbetsuppgifterna ute i optikerbutikerna. Fler och fler optiker arbetar mer eller mindre enbart med synundersökningar och det mer medicinska, medan annan personal tar hand om det övriga arbetet i verkstaden och ute i butiken. Dessutom förväntas kommande ändringar i lagstiftningen öppna upp för optiker att ta ett större medicinsk ansvar, berättar Rune. För äldre optiker finns olika möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. Ett exempel är en påbyggnadskurs som ger optiker med äldre utbildning chansen att komplettera till en kandidatexamen. För dessa optiker finns även möjligheten att på distans och deltid läsa kursen Diagnostisk Optometri. En kurs som kommer att ge samma behörighet att använda diagnostiska läkemedel som Magisterutbildningen. n Av Susanne Hägvall Diagnostiska läkemedel Är de medicinska preparat som optikern använder för kunna utföra en undersökning av ögon och syn på ett bättre sätt. Exempelvis de droppar som optikern ger patienten i ögonen för att pupillen ska utvidgas och muskeln i ögat slappna av. De gör att optikern ser ögonbotten bättre. Eller det bedövningsmedel som används för att man ska kunna vidröra ögat med instrument när man mäter ögontrycket. Ett diagnostiskt läkemedel är alltså endast till för att underlätta för optikern vid undersökningen, ej för att behandla ett symptom. Rune Brautaset KLarS ynt 2012 Nr 1 11
De händiga grabbarna från Bygglov Den ena en riktig tävlingsmänniska med tusen järn i elden som gillar storstad och nattliv. Den andre en lugn och sansad söderkis som trivs bäst i en stuga i skogen i Strängnäs. Lika olika som Matte och Willy är som personer, lika bra fungerar de ihop. Av camilla randerz cevung bild joachim belaiff Solglasögon carrera 12
porträttet n kall novemberdag träffade vi Bygg-Matte och Willy från den populära teveserien Bygglov på tv4. Grabbarna som försöker hjälpa familjer med byggproblem utan att vara elaka, skälla eller skapa konflikter. Sjysta killar som dessutom har väldigt roligt ihop och som efter flera säsonger av programmet kan varandra utan och innan. De känner varandra så bra att de gärna fyller på och slutför varandras meningar, eller svarar åt varandra. Under intervjun känns det nästan ibland som om man träffar far och son. Och då en väldigt stolt far som har visst överseende med det som många andra kanske skulle tycka vara negativt. Till exempel det att Matte flera gånger under intervjun verkar förlora sig bort och tänka på annat. Tillfällen då Willy svarar på Mattes frågor. Matte är en urtjusig typ som alltid har massa järn i elden. Det är den korta beskrivningen, den längre beskrivningen är samma men mycket mer. Han ringer, han trixar, det ska alltid fixas något på vägen. Han är en mångsysslare, en kille som jobbar mycket. Trevlig prick. Vi är nog trots allt lite lika på något sätt sådär, ganska jordnära. Trots att Matte far iväg en del så står vi med båda fötterna på jorden skulle jag vilja säga. Fast Matte är en tävlingsmänniska utav guds nåde, det måste du ta med i artikeln. Han tävlar i allt! Jag har nog aldrig sett honom inte tävla. Även när vi spelar hockeybockey mot fyraåringar så är det på blodigt allvar. Med tanke på Willys beskrivning av Matte så kanske det inte är så konstigt att Mattes telefon ringer flera gånger under intervjun, eller att han själv föreslår att vi ska byta intervjuplats. Från ett fik där vi kan sitta ifred, till kontoret hos det företag som är inspelningsansvariga för Bygglov där vi blir lite lätt störda av olika personer som vill prata med Matte. Så hur är då Matte att jobba med? Han får ju alltid bestämma (skratt) så det är väldigt lätt. Vi har våra roller och jag tror inte det skulle gå annars. Det är mest för att det ska vara praktiskt, någon måste bestämma. Det blir för många kockar annars, avslutar Matte Willys mening med. Jag vänder mig till Matte, tycker du att Willys beskrivning av dig stämmer? Han svarar lite kortfattat: Ja, det stämmer, det går i 120 hela tiden. Och så har han alltid varit, jag vet för jag har träffat Mattes skolfröken flikar Willy in. Jag trodde Matte var sjuk nu eftersom han har tagit det lugnt någon dag. Här avbryter Matte: Men jag kan ta det lugnt. Fast det är oftast när jag sover, säger han med ett skratt. Jag jobbar mycket, fast det går i perioder och däremellan drar jag oftast från stan och kopplar av. Sen har jag filosofin att när man jobbar med det man tycker är kul blir det inte lika betungande som om man skulle jobba med något som man inte gillar. Går man till jobbet och har kul i 15 timmar om dagen så är det lätt att jobba mycket. Skulle jag hålla på med något jag inte tycker om, skulle jag nog inte ens fixa att jobba fyra timmar. Så är ni lika? Nej, Willy är lugn, säger Matte. Tar livet som man ska ta det, alla fall i den åldern han är. Gör det på rätt sätt, har taggat ner lite grand, pysslar med sin musik ute i skogen. Sen Jag har mina specialfula Bygglovsglasögon, de har blivit en viktig bit av min image i programmet. kanske han är lite för snäll för sitt eget bästa tycker jag. Han ställer alltid upp, för oss och för andra. Man kan alltid lita på Björkman. Han skulle ibland behöva ställa upp mer för sig själv. Det blir intensiva dygn, fyra dagar och nätter per program, för Matte och Willy när Bygglov spelas in. Allt görs på riktigt, på plats. Det du ser på teve är äkta vara. Vi har väldigt kul när vi jobbar, det är mycket skratt, hopp och lek. Det har från början varit enkelt att jobba ihop och det har 13
förstås underlättats en del av att våra roller är så klara i programmet. Mia (Kinning reds anmärkning) bestämmer hur det ska se ut, jag hur det ska utföras. Mia och jag gör en hel del planering innan själva programmen spelas in. Sen ringer vi Björkman och säger Imorgon klockan åtta ska du vara där och där. Då spelar vi in. Och då dyker han upp med sina idéer. En del av sanningen är väl också att båda har gedigen erfarenhet av byggyrket, vilket förstås gör samarbetet enklare. Willy har jobbat inom teve i många år. Men inte i rampljuset, utan har varit dekorbyggare och byggt studiomiljöer. Matte däremot drömde om att bli snickare redan som liten kille i fyra- till femårsåldern. Inte så ovanligt intresse hos många små killar som vill hjälpa pappa hemma, men hos Matte höll intresset i sig och blev till yrkeskarriär när han blev äldre. Att det blev Bygglov var lite av en slump för båda. Matte har en kompis som är delägare i det produktionsbolag som gör programmet och Willy var mest på rätt plats vid rätt tillfälle tror han. Jag var nog bara här när de planerade programmet och då tänkte de på mig Ska vi inte fråga Willy, han låter ju rolig. Sen har Mia och jag jobbat tillsammans tidigare. Bygglov startade faktiskt lite som en slump, man skulle förlänga Timell-säsongen. Programmet blev till nästan av sig själv, ett lyckokast kan man säga. Det kan man väl hålla med om. Bygglov är som sagt inne på sin åttonde säsong, som kommer att sändas nu under våren Och det verkar inte bli den sista. Dessutom har både Matte och Willy med tiden blivit riktigt folkkära kändisar. Inte minst genom att ställa upp i Let s dance. Så är det här med kändisskapet odelat positivt? Det har nog att göra med vilken profil man har, säger Matte. I exempelvis Idol sågar juryn folk och har åsikter som du är tjock, du är ful, du är smal. Då tror jag också att du bemöts på ett annat vis än vi blir bemötta. I Bygglov har vi ju en rätt harmonisk profil. Vi säger ju inte elaka saker om någon, utan det vi gör är ju att fixa i ordning oreda och lösa folks problem. Så jag tycker nog det mesta bara är positivt. Ja, och till mig kommer det fram folk och morsar, men det är bara trevligt. Även om jag ibland tror att de inte har en aning om vem jag är. De känner bara igen mig från någonstans, säger Willy. Lika i vissa saker, men som sagt olika i andra. Som till exempel när det kommer till utseende. Det är viktigt menar Matte, fast nu ser jag ut som en hösäck. Jag har alltid tränat mycket, så det har blivit en naturlig del i mitt liv. Sen är det klart att det finns lite fåfänga i det också. Det är trevligt att se bra ut. Innan en ny säsong av Bygglov börjar så tränar jag mer. Dels för att se bra ut, dels för att det också är ett hårt jobb. Willy ler lite när Matte pratar om träning. Han är inte så mycket för det. Men det har sin naturliga förklaring. Jag var så himla dålig på sport i plugget, det var inte aktuellt för mig. Jag byggde modellplan och gjorde annat. Man är olika helt enkelt. Det passar för mig. Sen har jag ingen tävlingsinstinkt, tror det också spelar in när det gäller träning. Jag är en utmärkt förlorare, folk får gärna vinna. Det struntar jag i. Så hur var det då med Matte och hans beryktade tävlingsinstinkt, är den lika stark idag som förr? Där har jag nog förändrats. Förr om jag förlorade blev jag helt vansinnig. Förlorar jag nu går inte världen under. Jag vill fortfarande vinna, men kan idag glädjas åt att någon annan vinner. Det kunde jag faktiskt inte förut. Med så många program i ryggen så måste jag bara fråga om vilken som är deras värsta byggtabbe. Svårt tycker båda och menar att de egentligen inte gjort någon riktigt stor Jag har nog aldrig sett honom inte tävla. Även när vi spelar hockeybockey mot fyraåringar så är det på blodigt allvar. 14 KLarS ynt 2012 Nr 1
tabbe. Men plötsligt lyser Matte upp, skrattar och säger: Jo, men vi byggde ju ett skåp som var för stort en gång. Det skulle stå under trappan som en förvaringsmöbel. Men när vi skulle vika in skåpet under trappan var det lite för högt och lite för brett för att komma in. Så vi fick lossa trappstegen i trappan. Och förstås så var det en sån gammal genuin trappa med infällda vagnstycken. Men den slog vi sönder, säger båda i mun på varandra med ett skratt. Ett annat intresse utöver att snickra är motorsport. Fast de utövar det på lite olika sätt. Willy gör det sittandes framför teven när han ser på ett av sina favoritprogram som är Formel 1. Matte gör det istället bakom ratten. Sedan två år tillbaka är han med och tävlar i Carrrera Cup. Och när vi kommer in på det ämnet så ser man tydligt var Matte brinner lite extra för. Hans ögon lyser verkligen upp. Jag har alltid gillat snabba bilar, ju snabbare desto bättre. Jag byggde min första bil när jag var 20. En Volvo som jag plockade ner i delar och sen satte ihop och trimmade. Med den körde jag en hel del streetrace. Och nu får jag leva ut min dröm att köra banracing. Så vad är det då det bästa med racing? Just nu, aha-upplevelsen man får vid banracing. När man exempelvis har ett problem i någon situation på banan som måste lösas. När man sitter med dator och grafer tillsammans med en ingenjör och diskuterar sig fram till hur man ska ställa in bilen på bästa sätt för att lösa problemet. Och plötsligt har man hittat en tre, fyra tiondelar att kapa i tid. Man kan ha en fruktansvärd upplevelse när man kör och inte har fullt förtroende för bilen. Inte törs köra lite över gränsen. Men när allt sitter, då har man ett sådant leende. Den känslan när allt sitter, den är enorm. Så hur seriös är då din satsning? Mycket seriös. Min målsättning för i år är att ge mig själv en ärlig chans i Carrera Cup. Att se hur långt jag kan pusha mig själv om jag verkligen får fokusera. Ska bli kul att se hur långt man kan nå, hur man kan jämföra sig med de andra förarna som började med banracing 15 år innan jag kom igång. Så jag tänker köra Carrera Cup i Sverige samt förhoppningsvis flera race i Tyskland, där motståndet är ännu tuffare. De har jävligt bråttom där nere. Men det är väldigt givande att få köra mot dem. Willy som faktiskt är utbildad bilmekaniker har däremot inga motorsportsambitioner. Nej, för honom är det musiken som är den stora drömmen och passionen i hans liv. Jag meckade en del med lastbilar när jag var ung, men sen började musiken ta över mer och mer. Det är ju det jag tycker är kul, resten är egentligen bara utfyllnad. Fast från början så var det nog mest ett bra sätt att fixa brudar. Jag började min musikkarriär med att bygga en elgitarr och sedan har det rullat på. Men det har alltid kommit nåt i vägen för musiken, Willy Björkman Namn: Willy Björkman. Ålder: 65 år. Bor: Högdalen/Strängnäs. Familj: Singel. Aktuell med: Programmet Bygglov till våren. Hur många glasögon har du? Behöver inte ha glasögon numera. Men gillar mina Bygglovsglasögon, de har blivit en del av min image. Vilken är din favoritfärg? Har ingen favorit. Favoritverktyg? Handöverfräs. Favoritträslag? Mahogny. Favoritmöbel? Mixerbord. Pedant eller slarver? Både och, 90% slarver och 10% pedant. Beställer i baren? En bamseöl. Finns alltid i din kyl? Punsch och glass till gästerna. Senaste impulsköp? En Walkie talkie. Det dyraste du någonsin köpt? Nå n musikgrej, fast jag köper inga dyra saker. Senaste upptäckt? Stillbildsfotografering. Vad klarar du dig absolut inte utan? Mat. Vad får dig att gå upp på morgonen? Man har inget val. Senaste facebookstatus? Eeehhhyyymmff hehe. därför har min musikkarriär gått så trögt. (här skjuter Matte in, Ja men det är ju det jag säger, du har ju haft för svårt att säga nej till andra saker ). Nu gör jag det som jag borde ha gjort när jag var 16 17 år. Så jag har blivit ung på nytt. Kör mitt race nu och lever min dröm med musiken, säger Willy och ser lycklig ut. Och jag hoppas att jag snart kan få ge ut min platta. Så lika när det gäller att snickra, men så olika när det gäller övriga drömmar. Och definitivt rätt olika som personer. Men efter att ha träffat Matte och Willy i några timmar känns det som att det är två personer som verkligen gillar varandra trots sina olikheter, eller så kanske det faktiskt är tack vare. n Matte Karlsson Ålder: 37 år. Bor: Stockholm. Familj: Flickvän och dotter. Aktuell med: Mycket, men framförallt med programmet Bygglov som i vår sänder sin åttonde säsong samt med sin racingsatsning i Carrera Cup. Hur många solglasögon har du? Många, just nu cirka 20 st. Vilken är din favoritfärg? Röd. Favoritverktyg? Fogspruta. Favoritträslag? Valnöt. Favoritmöbel? Soffa. Pedant eller slarver? Pedant. Beställer i baren? Lynchburg Lemonade. Finns alltid i din kyl? Dijonsenap och parmesan. Senaste impulsköp? Min nya Audi A1. Det dyraste du någonsin köpt? Någon av mina Porschar. Senaste upptäckt? Pappavärlden. Vad klarar du dig absolut inte utan? Min telefon. Vad får dig att gå upp på morgonen? Min entusiasm för det jag gör. Senaste facebookstatus? Är det någon som ska till Karlstad? Senaste twitterrad: Jag gjorde det och det gick bra. Ikea var inte så farligt trots allt. KLarS ynt 2012 Nr 1 15
Med en känsla av 2012 Härligt dova nyanser möter oss in på det nya året. Vackra romantiska mönster blandas med klassiskt rutigt i nya toner. Lager på lager är fortfarande hett samtidigt som den enkla raka silhuetten stiger fram och tar lite mer plats igen. Av Camilla Randerz Cevung & Anna Jonason Foto Janne Danielsson Modestylist Annika Nordström Smink & hår Marie Daun/Ladies Team Modeller Anna A & Richard Ö/ZaP MODELS Anna: Båge You s. Richard: Båge Henri Lloyd 16 KLarS ynt 2012 Nr 1
KLarS ynt 2012 Nr 1 17
18 KLarS ynt 2012 Nr 1
1 2 3 4 Anna: Klänning Hoss. Strumpbyxor Vogue. Halsband Tree. Richard: Skjorta HM. Tröja Marco Polo. Fluga HM. Byxor Marco Polo. Bågar: Stora bilden: Giorgio Armani, 1: Henri Lloyd, 2: Ray-Ban, 3: JF Rey, 4: Fleye. KLarS ynt 2012 Nr 1 19
20 KLarS ynt 2012 Nr 1