Ingela Sjöblom, Hälsa och samhälle

Ingela Sjöblom, Hälsa och samhälle Att arbeta med perspektiven. Vid en föreläsning i reproduktiv hälsa talade jag om abortlagen i Sverige. I ett globalt perspektiv är det ca 40 % av alla som kvinnor har möjlighet till att kunna göra en legal abort och att de själva får bestämma om detta. Jag uttryckte på något sätt att detta är ett uttryck för jämställdhet, att var och en får bestämma över sig själv, men blev ifrågasatt av en manlig student som undrade hur jämlikt det är för männen att inte ha något att säga till om när det gäller a- bort. Detta har sedan dess funnits i mina tankar och känns som ett lämpligt ämne att fördjupa. Abort ur ett genusperspektiv Syftet är att belysa abort ur ett genusperspektiv i undervisning i reproduktiv hälsa för blivande sjuksköterskor. Inför föreläsning anmodas de läsa: Young, C. (2003) Abortion Equality Reason Apr Vol. 34 Issue 11 Kero, A., Lalos, A (2004) Förhindra och avbryta graviditet -kvinnors och mäns villkor och val. Kap 31, s.333 i Hovelius, B & Johansson E. (red) Kropp och genus i medicinen. Läs artiklarna inför föreläsningen och tänk på: Vilka känslor och synpunkter väcks i dig runt abortfrågan? Vad kan det ha för betydelse för dig i din yrkesroll? Föreläsningens innehåll Svensk abortlagstiftning går tillbaka ända till Västgötalagen från 1200-talet som förbjöd all form av fosterfördrivning. I 1734 års lag står det att den som fördriver sitt foster eller medverkar till detsamma döms till döden. 100 år senare sänks straffet till högst 6 års fängelse. 1938 fick Sverige sin första lag som tillät abort på medicinsk indikation efter prövning av medicinalstyrelsen och från 1948 kunde abort även beviljas på socialmedicinsk indikation. Under 1960-talets förändring i samhället med en allt liberalare syn på sexualitet och abort ökade antalet abortansökningar och beviljningar påtagligt. 1975 fick vi i Sverige den abortlag som är gällande dag och som innebär att en kvinna har rätt att själv bestämma om hon vill göra abort eller genomföra graviditet fram till graviditetsvecka 18. Efter vecka 18 får abort ske efter prövning av Socialstyrelsen om s k synnerliga skäl anses föreligga. Abortfrekvensen i Sverige i olika åldersgrupper har varierat mellan 30 000 38 000/år sedan abortstatistiken infördes 1975. I en färsk rapport från Socialstyrelsen rapporteras att under år 2003 har 34 400 aborter genomförts - jämfört med 33 365 under 2002. Det innebär en ökning av antal aborter per 1 000 kvinnor med drygt 2 procent. Däremot minskade tonårsaborterna med 3 procent, vilket är den första minskningen sedan 1995. Ålders- och länsfördelade abortsiffror finns i Socialstyrelsens statistikrapport "Aborter i Sverige 2003 - januari-december, Preliminär sammanställning". Handlingsplan för oönskade graviditeter De aborter som genomförs I Sverige idag är medicinsk säkra och det är ovanligt med långvarig psykisk ohälsa efter en abort. Men för många människor innebär en oönskad graviditet och en abort en form av livskris, dels på grund av egna etiska värderingar, dels på grund av samhällets syn. Därför har Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag till handlingsplan för prevention av oönskade graviditeter. Ökad kunskap och information om akut-p-piller, subventionering av preventivmedel - i första hand till ungdomar - och ökade

kunskaper om sambanden om mellan aborter och sociala bakgrundsfaktorer är några av de åtgärder som Folkhälsoinstitutet föreslår. Målet med handlingsplanen är att genom kunskapshöjande och beteendepåverkande insatser samt rådgivning och tillgång på preventivmedel verka för att en så stor andel som möjligt av alla graviditeter ska vara önskade. Folkhälsoinstitutet föreslås få till uppgift att samordna och följa upp det fortsatta arbetet med handlingsplanen. Redan på 70-talet förutspådde dock Nils Uddenberg, professor i psykiatri och livsåskådningsfrågor, att behovet av aborter i kontraceptiva samhället sannolikt inte skulle minska i och med införandet av de högeffektiva preventivmedlen. Tvärtom kunde man anta att aborterna skulle öka då preventivmedlen skulle bidra med en livsstil där förväntningarna på att kunna planera in barnafödandet skulle bli allt högre och mer självklart och det har visat sig stämma (Kerko & Lalos i Hovelius & Johansson, 2004 sid. 337). Internationellt ser det olika ut när det gäller abortfrågan. Sovjetunionen var det första land som lagstiftade om fri abort redan 1920. I t ex Västafrika räknar man med att ca 15 % av kvinnor som dör i samband med blödningar vid förlossning istället dör pga. osäkra aborter. I Nigeria svarar aborter för en tredjedel av dödsfallen. Där uppskattar man at det görs ca 600 000 aborter/år. Lagstiftningen förbjuder aborter utom vid fara för moderns liv. Indonesien är ett annat exempel där abort är olagligt men där FN:s befolkningsfond uppskattar att det görs upp till 1,5 milj. aborter om året. Dödssiffran i samband med dessa tros vara mellan 750 000 och 1 miljon (SIDA, 2000). Man har beräknat att ca 37 % av världens kvinnor lever i länder där det är helt förbjudet att göra abort eller får utföras på stränga medicinska indikationer, 23 % lever där abort får utföras även på socialmedicinsk grund och ca 40 % av världens kvinnor lever i länder med fri abort (Socialstyrelsen, 2003:9). Frågor kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är fortfarande något av det mest tabubelagda inom FN. Vatikanen har haft en restriktiv syn på kvinnors rätigheter, sexualitet, och abort och preventivmedel och förespråkar istället avhållsamhet. USA har under de senaste åren fört en allt mer restriktiv syn på aborter och hävdar med bestämdhet att aborter inte får bli en del av dialogen. Dessutom har USA rört sig mot den syn som företräds av Vatikanen och en del muslimsk länder och sedan Bush tillträdde som president har amerikanska biståndspengar förhindrats till organisationer som på något sätt var verksamma med aborter. Även USA förespråkar avhållsamhet. (Regeringskansliet, 2005) Kvinnor och män i abortsituation det är ett fördelaktigt kvinnoöde att få föda barn aborter är baksidan kvinnan har större ansvar än en man på detta område Citat från en abortsökande kvinna. kvinnan har rätt att bestämma huruvida hon vill ha barnet eller inte det är inte rätt.. men å andra sidan vore det fruktansvärt om en kvinna var tvingad att föda Citat från en man involverad i abort (Kero & Lalos i Hovelius & Johansson, 2004 sid. 333). För att synliggöra kvinnors och mäns positioner inom reproduktion måste man utgå från de olikheter som är kopplade till kön, såväl biologiskt som socialt. Först då blir det möjligt att fånga den komplexa verklighet som respektive kön lever i när det handlar om att ta beslut i frågor som rör t ex abort (aa).

Män som är involverade i aborter är i stort sett osynliga, såväl i forskningssammanhang som i sjukvården. Detta leder till att abort sällan eller aldrig kopplas samman med reproduktion hos män, eller de behov som både män och kvinnor har av familjeplanering (aa). I sin avhandling, Paradoxes in Legal Abortion, A longitudinal study of motives, attitudes and experiences in women and men, har Kero (2002) dock intervjuat både kvinnor och män om deras känslor och tankar inför abort och också intervjuat ett år senare. Det visar sig att såväl kvinnor som män funderar över aborten och har etiska betänkligheter mot abort även om de inte ångrar sitt val. Det finns män, som liksom kvinnor, bär med sig en abort som en sorg lång tid efter abortens utförande. Detta problem är dolt och män har ingen naturlig tillflyktsort för att bearbeta sina känslor. Det kan leda till dåligt självförtroende, våld, relationsstörning och sexuell dysfunktion (Kalish, 2004). Problemet har uppmärksammat i USA och män söker sig websiter som afterabortion.com där man kan dela erfarenheter med andra i samma situation. Det som tidigare framkommit om män och aborter erfarenheter är oftast uttryckt indirekt, genom att kvinnorna har berättat om männen, vilket inte alltid kan ha givit en rättvis bild. Kvinnor diskuterar ofta aborten med sin man men lika ofta tar de beslutet själv. Olika studier visar det sig att 2/5 av kvinnorna och hälften av männen tyckte att kvinnans åsikt vägde tyngst. Många kvinnor uttryckte också att mannens attityd till graviditeten hade betydelse för beslutet, men ungefär hälften av kvinnorna menade att de valt att göra abort oavsett vad deras partner tyckte. (Graff-Iversen & Kristoffersen, 1990; Kero, 2002). Trots männens tankar och känslor runt abort är de i princip osynliga såväl i samhällsdebatten som inom sjukvården när det gäller abortfrågor Detta lägger ansvaret på familjeplanering hos kvinnan. Kero menar att det är viktigt att synliggöra männen i detta sammanhang, då det fortfarande finns skuld och skam förknippat med abort, vilket kvinnan ensam får bära. Att fokusera på männen skulle kunna resultera i att abort blev mindre tabubelagt och skulle också kunna innebära att abortpar och abortfamiljer blev synliga. När abort inte bara blir en kvinnofråga eller en individuell lösning kan det ge nya perspektiv på behov och krav runt familjebildning och väcka frågor om vilka villkor som finns idag för att föda och fostra barn (Kero & Lalos i Hovelius & Johansson, 2004). Att kvinnors rätt att bestämma om vill göra abort är en jämställdhetsfråga diskuteras av Young (2003), som tvärtom menar att det ger en obalans istället för jämlikhet om kvinnan ensam får makten över reproduktionen som faktiskt involverar två personer Mannen har inte lyxen att efter befruktningen kunna bestämma om han är mogen för föräldraskapet. Vill kvinnan behålla barnet och inte mannen, kan han bli underhållsskyldig i resten av sitt liv. Young ger exempel på en man som i augusti 2002 i Philadelphia drog sin gravida exflickvän inför rätten och fick ett domslut på att hon inte fick göra abort. Feminister och förespråkare för kvinnans rätt att själv bestämma rasade över beslutet och domslutet ogiltigförklarades ett par dagar senare. I ett annat fall, där mannen inte ville bli far, försökte en man att få sin exflickvän fälld och tvingad till abort då hon hade missbrukat hans kroppsvätskor och blivit gravid mot hans vilja. Målet gav inget resultat liksom andra heller inte har gjort, även om kvinnan har ljugit om preventivmedel. I ett extremt fall beskrivs en kvinna som inseminerat sig själv med sädesvätska uppsamlat i en kondom! Young menar vidare att den allmänna opinionen är illvilligt inställd till män som vill hindra kvinnor från att göra abort och ser dem som dominerande patriarker. Män som inte vill betala för oönskade bar blir sedda som oansvariga playboys. Men, menar Young (2002) det är omöj-

ligt med den biologiska realiteten att hitta en rättvis lösning på problemet. Ovan beskrivna situationer är ojämlika för män, men att ge männen veto, vore att ge männen auktoritet över kvinnans kropp. Om mannen skulle bestämma att en kvinna skulle genomgå en abort skulle innebära ett ingrepp i kvinnans kropp medan han själv bara skulle behöva fylla i ett papper. Man skulle kunna argumentera för att 21 års underhållsbidrag och ansvar för barn är en större börda än en 9 månaders graviditet, men kroppslig autonomi anses generellt som ett mer fundamentalt värde än det finansiella (aa). Diskussion Detta kan vara en rimlig information att ge studenterna. I denna fråga tänker jag mig att det är viktigt för studenterna att göra klart för sig själv var de står. Jag tänker mig diskussion i smågrupper/bikupa med förslag på frågor för att få igång en reflektionsprocess hos den enskilde studenten. I denna diskussion är det, förutom själva innehållet, lämpligt att reflektera över: hur jag reagerar på andras inställning? En träning i att visa respekt för andras åsikter! Diskussion 20-30 min. Frågor att diskutera 1. Finns det några synpunkter som inte författarna inte tagit upp? 2. Ovanstående exempel har olika utgångspunkter för sina resonemang i fråga om mäns och kvinnors inflytande över abort - vilka argument är mest relevanta? 3. I artiklarna talas det om att ge männen större inflytande. Skulle det vara möjligt, önskvärt och i så fall: hur skulle det kunna gå till? Därefter samling och kort genomgång av diskussionerna och lyssna till olika tankar och åsikter. Av tidsskäl kan inte allt komma upp, men jag kan be om tre intressanta argument per fråga. Reflektion Min utgångspunkt var att försöka ge ett genusperspektiv på abort. Det visade sig finnas en del skrivet och det ledde (förledde?) mig att söka, leta och läsa runt detta ämne. Det gav mig många nya intressanta vinklingar och referenser som har gjort att jag sent kom att ägna mig åt själva pedagogiken som jag nu upplever har blivit något åsidosatt. Samtidigt var det så att jag vid olika läsningar reagerade personligt och blev uppmärksam på mina egna reaktioner. Det ledde fram till en pedagogisk fråga, där jag är osäker på svaret: Hur hanterar man värdefrågor i undervisningen? Referenser Graff-Iversen & Kristoffersen, (1990) The role of the male partner in contraception and the decision for abortion. A questionnaire study among women applying for abortion and their male partners] Tidskrift Norsk Laegeforening May 10; 110 (12):1497-500 Kalish, S. (2004) Lingering thoughts about abortion: male grief is hidden. Psychology Today May-June. Kero, A., Lalos, A (2004) Förhindra och avbryta graviditet -kvinnors och mäns villkor och val. Kap 31, s.333 i Hovelius, B & Johansson E. (red) Kropp och genus i medicinen. Regeringskansliet, 2005 SIDA, 2000

Socialstyrelsen, 2003:9 Young, C. (2003) Abortion Equality Reason Apr. Vol. 34 Issue 11