Räntefri mikrofinans ett bättre alternativ?

Räntefri mikrofinans ett bättre alternativ? En studie om räntans betydelse Nyckelord: Microfinance, Islam, Grameen Bank, RDS, poverty alleviation, interest Författare: Maja Reinholdsson Handledare: Bengt Kjellén Examinator: Ahmad Ahmadi Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HP Institutionen för ekonomi och informatik Högskolan Väst Vårterminen 2012

Innehåll 1. Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Problemdiskussion 7 1. Hypoteser 9 1.4 Syfte 9 2. Metod 10 2.1 Vetenskapligt synsätt 10 2.2 Design 10 2. Datainsamling och urval 11 2.4 Intervjuer 12 2.5 Tillförlitlighet 12. Teoretisk utgångspunkt 1.1 Mikrofinans utveckling 1.2 Tre miljarder utan bankkonto 14. Mikrofinans effekter 14.4 Från subventioner till kommersialisering 16.5 Mikrofinans metodik 17 4. Ränta 18 4.1 Ränta inom mikrofinans 18 4.2 Kritik mot ränta 18 4. Räntans beståndsdelar 19 4.4 Svårigheter att beräkna ränta 20 4.5 Räntetak 21 5. Det islamiska banksystemet 22 5.1 Islamiskt bankväsende 22 5.2 Islamisk mikrofinans 22 6. Ränta eller icke ränta? 2 6.1 Bangladesh 24 2

6.2 Grameen Bank 24 6. RDS 25 6.4 Regleringar av mikrofinans 25 6.5 Undersökning 26 6.6 Resultat 28 7. Räntans sociala betydelse 0 7.1 Mikrofinans i Europa- ett lånat koncept från Syd 1 7.2 Mikrofinans i Sverige 1 7. Mikrofinansinstitutet AB 2 7.4 JAK 7.5 Empiriska resultat 4 8. Tolkning och slutsatser 41 9. Källförteckning 44 Bilaga 1 Globala räntesatser 51 Bilaga 2 Grameen Bank 10 indikatorer 51 Bilaga Intervjuguide 5 Bilaga 4 Intervjuguide 54 Bilaga 5 Intervjuguide 55 Bilaga 6 Följebrev JAK 56 Bilaga 7 Uträkning hypotes ett 57 Bilaga 8 Uträkning hypotes ett 60

Akronymer BM- Bai- Muajjal FN- Förenta Nationerna GB- Grameen Bank IBBL- Islami Bank Bangladesh Limited IMF- International Monetary Fund IsMFI- Islamiska mikrofinansinstitutioner IsMF- Islamisk mikrofinans MF- Mikrofinans MFI- Mikrofinansinstitutioner MFI AB- mikrofinansinstitutet AB RDS- Rural Development Scheme WB- World Bank NGO- Non Governmental Organization 4

Abstract Drygt en miljard av jordens befolkning lever idag i extrem fattigdom. Försöken att förbättra dessa människors levnadsvillkor är många. Mikrofinans (MF) har sedan Grameen Banks tillblivelse i Bangladesh på 80-talet kommit att institutionaliseras som en metod för fattigdomslindring. Idag nås 200 miljoner hushåll av MF. Det har på senare tid skett en ökad kommersialisering av mikrofinansinstitut (MFI). Höga avkastningskrav har lett till stigande räntor. Små lån är dyra att administrera och kostnaden för detta faller på låntagarna. Det råder ett dilemma mellan finansiell hållbarhet och räckvidd att nå de allra fattigaste. Företrädare för MF anser att tillgång till finansiella tjänster bör stå över höga räntesatser. Kritiker hävdar att höga räntor suger ut utsatta människor och förespråkar låg ränta eller räntefria lån. Enligt islam är ränta förbjuden. Islamiska MFI har utvecklats och fyller ett behov hos en stor muslimsk befolkning. Islamisk MF skiljer sig från konventionell MF i flera avseenden. RDS (Rural Development Scheme) är en av de mest framträdande modellerna inom kategorin, framtagen av Islami Bank Bangladesh Limited. RDS utgår från ett holistiskt perspektiv, som utöver finansiella aspekter fokuserar på människors sociala utveckling. MF är inte längre enbart ett koncept för fattiga i syd, sedan sekelskiftet har ett hundratal MFI vuxit fram i Europa. I Sverige finns ett tiotal initiativ. MF anses vara ett effektivt verktyg för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet, särskilt i en tid av recession som nu. Syftet med denna komparativa fallstudie är att med hjälp av två hypoteser stipulera räntans inverkan för mikrolåntagaren samt att undersöka räntans sociala funktion. Lånekostnaden för RDS investering Bai- Mujjal och Grameen Bank:s lån räknas ut och kontrasteras. Komplicerade uträkningar signalerar svårigheten för fattiga människor att uppfatta räntekostnaden. I motsats till teorin visar resultaten att lånekostnaden för räntebaserade mikrolån är lägre än för räntefria lån. Intervjuer med långivare och låntagare i Sverige bekräftar att ränta har fler dimensioner än strikt ekonomiska. Räntan upplevs vidmakthålla orättvisa. Av andra upplevs räntan ge möjligheter, att kunna betala ränta kan till exempel visa på en lönsam verksamhet. 5

1. Inledning One cannot resist an idea whose time has come/victor Hugo 1.1 Bakgrund Globaliseringen har för delar av jordens befolkning inneburit ett ökat välstånd. Likväl lever drygt en miljard människor i världen i extrem fattigdom (World Bank 2012). År 2000 satte FN upp åtta millenniemål. Det första målet innefattar att fattigdomen år 2015 ska ha halverats. Uppnås målet, vilket världsbanken förmodar kommer fortfarande en knapp miljard människor att leva på mindre än 1 euro per dag 2015 (millenniemålen 2011). Fattigdom är ett mångdimensionellt begrepp. Förutom bristande finansiella resurser är tillgången till information, utbildning, sjukvård, rent vatten mycket begränsad för denna grupp. Rådande strukturer har ständigt försummat de fattiga. En utbredd maktlöshet vilar över de människor som lever under fattigdomsgränsen. Det råder ingen konsensus kring hur utmaningen att förbättra dessa människors levnadsvillkor ska lösas. Internationellt utvecklingsarbete har sedan andra världskrigets Marhallhjälp, inbegripit rika länders hjälp till fattiga länder. Utvecklingsagendans fokus har skiftat över tid, från 80-talets strukturanpassningsprogram till dagens en pro-poor doktrin. Doktrinen innebär att fokus på att nå de allra mest utsatta bör guida utvecklingsarbetet (World Development report 2012). De senaste decennierna har fattigas begränsade tillgång till finansiella tjänster kommit att stå i fokus. Strax under miljarder vuxna antas sakna banktjänster (Helms 2006, s.6). Små krediter har sedan 50- talet i form av statligt bistånd delats ut till marginaliserade bönder, i hopp om att öka produktiviteten. Under 80-talet erbjöds kvinnor små lån som ett startkapital för att starta eller vidareutveckla företag. Termen mikrolån myntades i och med att Muhammed Yunus grundade Grameen Bank 198 (Cgap). Yunus observerade den utbredda fattigdomen på Bangladesh landsbygd och såg hur fattiga lurades av ockrare att ta dyra lån. Att tillhandahålla små krediter och använda gruppsolidaritet som säkerhet, visade sig vara ett framgångsrikt koncept. GB är idag världens största mikrofinansinstitution med över 8 miljoner låntagare, av vilka en majoritet är kvinnor (Grameen Bank 2011). Över 200 miljoner hushåll, beräknades 2010 ha tillgång till mikrofinans, en fördubbling sedan 2008 (Maes, Reed, 2012, s.) GB:s tillkomst har inneburit en institutionalisering av MF som modell för fattigdomsbekämpning. Idag är mikrofinans (MF) ett samlingsnamn på ett antal finansiella tjänster såsom lån, transfereringar, försäkringar och sparande (Cgap). Genom att traditionella banker har förvägrat fattiga lån eftersom de inte har någon säkerhet, har det skapats ett utrymme för MF och en mängd 6

mikrofinansinstitut (MFI) har vuxit fram. MF vilar på tanken att fattiga är kreditvärdiga, fulla av potential att genom ökade intäkter från mikroverksamheter lyfta sig själva ur fattigdom. Branschen innefattar en mängd aktörer såsom världsbanken, NGO:s (icke statliga organisationer), EU-organ, internationella organisationer, kommersiella banker, företag, och statliga organ. MF har växt till att bli en industri, 90 miljarder kronor (1 miljarder USD) beräknas ha kanaliserats från diverse investerare till MFI under åren 2005-2010 (Xavier, Forster & Rozas 2011, s.1). Mikrolån uppvisar generellt en hög återbetalningsgrad (97 %) vilket har inneburit en ökad kommersialisering av branschen (The Mix 2012). Höga avkastningskrav driver upp räntorna. Brist på information om räntans storlek för att kunna jämföra olika lån är ett problem för låntagare. Räntan anges ofta på olika sätt eller inte alls. Ökade avkastningskrav, bristande transparens bland MFI i kombination med låntagares utsatthet (många är analfabeter och icke räknekunniga) har inneburit att räntan kommit att bli ett uppmärksammat område inom debatten (Bhuyian 2011, Bateman 2010, Karnani 2007). Konventionella mikrolån har skapat ett behov för räntefria alternativ (Bhuiyan 2011, s.221). Enligt islam är ränta förbjudet. I den islamiska rätten sharia, beskrivs ränta som girighet. Förbudet hör ihop med att pengar inte har något eget värde. Omkring 1/6 av världens befolkning lever i länder vars rättssystem bygger på sharia (Nimrah, Tarazi & Xavier 2008, s.1). Ett antal islamiska MFI (IsMFI) har utvecklats. Islami Bank Bangladesh Limited (IBBL) utvecklade 1995 Rural Development Scheme (RDS) i syfte att erbjuda islamiska finansiella tjänster och moralisk utbildning till fattiga människor på landsbygden. RDS är idag Bangladesh störta aktör inom IsMF och har drygt 600 000 låntagare (IBBL 2012) 1.2 Problemdiskussion Syftet med mikrofinans är att skapa försörjningsmöjligheter för fattiga människor. Små lån ger fattiga kvinnor möjligheten att starta företag. Tanken är att ökade inkomster ska förbättra dessa människors levnadsstandard. Verksamheterna varierar och kan innefatta djuruppfödning, äggförsäljning, klädproduktion, skoputsning eller försäljning. Att ge lån till kvinnor anses ge positiva effekter för hela familjen såsom utbildning för barnen och bättre kost. Meningarna går isär vad gäller mikrofinans inverkan på fattigdom, vissa studier uppvisar betydande effekter, andra ingen alls (Morduch 2002, s.1-4). Trots svårigheter att mäta MF:s påverkan på fattigdom kan 200 miljoner befintliga hushåll ses som ett bevis på frånvaro av bättre alternativ (Maes, Reed 2012, s. ). Det är tydligt att mikrofinans praxis utmanar rådande strukturer genom sin 7

proaktiva ansats. Det handlar om att ge fattiga människor möjligheter för att ta sig ur den beroendeställning som de sitter in, framför att hjälpa. Det finns dock ett tydligt dilemma mellan sociala och ekonomiska vinster. Räntan är betydelsefull, då höga räntesatser är ett sätt för aktörer att skapa ökad avkastning på utlåningen. Från att främst ha finansierats av subventioner har finansiell hållbarhet blivit en allt vanligare målsättning. Det finns olika finansieringsalternativ för MFI, subventioner, obligatoriskt sparande (inlåning), externt kapital eller en kombination av de tre. De senaste fem åren har investeringar i MF ökat dramatiskt. Mellan år 2005 och år 2010 placerades 90 miljarder kronor i branschen (Reille, Forster & Rozas 2011s, 1). Aktörerna och motiven bakom investeringarna varierar. Det har skett en ökning av sociala investerare. Samtidigt attraherar möjligheten till snabb avkastning, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Incidenter av överskuldsättning och självmord (Andhra Pradesh, Indien) har lett till kritik mot oskäliga räntesatser och satt frågan vem som egentligen gynnas mest av mikrofinans, på sin spets (Maes, Reed 2012s, ). Höga räntor är ett bekymmer för människor som lever på marginalen och anses vara ett hinder för fattigdomslindring (Karnani, 2007, s. 47). Inom islam är ränta förbjuden. Då många muslimer väljer att inte använda sig av traditionella MFI har islamska alternativ utvecklats. Förutom att ränta inte tillämpas förordas utbildning i moral och inre värden. Islamsk mikrofinans innefattar således en mer holistisk praxis än traditionella modeller (Bhuiyan et al, 2011, 221, 228). Räntan är central i diskussionen om fattigdomslindring. För att lånen ska få positiva effekter och förbättra människors levnadsstandard, måste kostnaden för att låna understiga vinsten av verksamheten. Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om ökad kommersialisering av MFI och huruvida höga räntesatser är försvarbara eller inte, utgör räntan navet i denna studie (Bateman 2010, Karnani 2007, Cgap). Meningen är att studien ska bidra till ökad förståelse för räntas komplexitet. Både ekonomiska och sociala aspekter av ränta berörs. MF har sedan ett decennium tillbaka även spridit sig i Europa och Sverige. Denna utveckling kommer att beskrivas i ett senare kapitel. Studien medverkar till att skapa en ökad förståelse för mikrofinans likheter och olikheter mellan låginkomstländer och höginkomstländer. Bangladesh har nio gånger så stor befolkning som Sverige och är ofantligt mycket fattigare. Samtidigt ser vi att nord nu tar efter ett koncept- från syd, vilket är synnerligen är revolutionerande. 8

1. Hypoteser Studien har för avsikt att undersöka räntans roll inom mikrofinans. Ränta är en central del av det finansiella systemet och kan uttryckas som avkastningen på ett lån, alternativt priset för en kredit. Räntekritiker motsätter sig möjligheten att tjäna pengar på passivt ägande. Räntan anses skapa och upprätthålla ojämlikhet mellan människor. Dessutom kritiseras konventionella MFI för att kräva högre räntor än islamiska alternativ (Kabir, Alamgir & Hisham 2011,s.21) (Bhuiyan et al, 2011, 228). Svenska JAK- banken och RDS tillämpar inte ränta. Aktörerna använder sig av en fast lånekostnad eller ett vinstpåslag för att täcka lånets omkostnader. Solidaritet och girighet förknippas ofta med ränta. För studiens första hypotes ställs dessa aspekter åt sidan. Vidare anses det relevant att undersöka lånekostandens storlek för ett räntebaserat respektive räntefritt lån. Alltså, hur påverkas låntagaren ekonomiskt av de olika lånen? En första hypotes har således formulerats. Hypotes ett: Räntefria mikrolån innebär lägre kostnader för låntagaren än räntebaserade lån Utgångspunkten i denna studie är att räntans betydelse sträcker sig förbi ekonomiska aspekter och även inkluderar sociala avseenden. Långivare och låntagares upplevelser av ränta bidrar till att skapa en bredare förståelse för ränta som företeelse. Både JAK och islam förkastar ränta. Den som tar ut ränta skor sig på andras bekostnad. Låntagare hos Mikrofinansinstitutet (MFI) är svenska mikroentreprenörer, hur ser de på att betala ränta? Hur ser MFI, ett företag med sociala och ekonomiska motiv på ränta? Studiens andra hypotes har formulerats för att pröva huruvida denna teori stämmer överens med låntagares upplevelser av att betala ränta. Hypotes två: Räntan fyller en social funktion. 1.4 Syfte Mot bakgrund av rådande kritik mot MFI:s höga räntor har denna studie för avsikt att undersöka räntans roll inom mikrofinans. Syftet är att med hjälp av två hypoteser undersöka räntans inverkan på låntagare samt undersöka räntans sociala funktion. 9

2. Metod Studiens utgångspunkt är att MF idag är en av de snabbast växande metoderna för fattigdomsbekämpning. Studien har inga avsikter att fastställa mikrofinans presumtiva effekter på fattigdomslindring. En fallstudieanalys kommer att tillämpas, primärt undersöks och analyseras två olika mikrofinansmodeller i Bangladesh. Fallstudien tillåter en djup ansats och generella slutsatser av det specifika fallet (Kvale, 199, s.211). Studien framför teorin bakom MF som till stor del är formad av Muhammed Yunus (Yunus, 2007). Dessutom ges ett kritiskt perspektiv på ränta av räntekritiker såsom Kennedy (199). Nedan beskrivs metodologin mer utförligt. Studien jämför GB med RDS som inte tillämpar ränta. 2.1 Vetenskapligt synsätt Studien har en tolkande ansats (Kvale 1997, s.49, 67-68). Det är av intresse att förstå hur låntagaren utifrån ett ekonomiskt perspektiv påverkas av ränta beskrivet i monetära termer. Utgångspunkten är dock att ett val mellan olika mikrofinansmodeller grundar sig i andra faktorer än endast räntesatsen. Vidare anses det nödvändigt att empiriskt undersöka hur låntagaren upplever ränta, vilken funktion räntan har. Det finns en stor mängd kvantitativa och kvalitativa studier gjorda om mikrofinans. Dock har jag inte hittat någon studie som på djupet undersöker räntans sociala betydelse, vilket är denna studies avsikt. 2.2 Design För att testa studiens första hypotes, räntefria mikrolån innebär lägre kostnader än räntebaserade lån, krävs kvantitativ data. Med hjälp av olika metoder beräknas den effektiva räntan (Microfinance Transparency 2011) enligt europeisk standard. Lånen skiljer sig åt i olika avseenden vilket gör beräkningarna komplicerade. De olika posterna beräknas och sammanställs sedan överskådligt. Därefter fastställs lånekostnaden. Båda modeller kräver obligatoriskt sparande men storlek och villkor skiljer sig åt. Även lånets löptid påverkar räntan. Båda program erbjuder en mängd sociala stödfunktioner vilka kommer att diskuteras. Slutligen stipuleras vilken av modellerna som är mest ekonomiskt fördelaktig för låntagaren. I den andra hypotesen testas räntans sociala funktion. För att kunna ge svar på detta krävs det personliga samtal om upplevelser vilket gör att kvalitativ data anses mest lämpligt (Kvale 1997, s.40). Intervjuer ger möjlighet att på djupet få information om långivare och låntagares känslor och förståelse för ett fenomen. För att pröva hypotesen används sekundära källor bestående av EU 10

dokument, studier om mikrofinans i Sverige samt annan forskning. Dessutom genomförs intervjuer dels med anställda på JAK och Mikrofinansinstitutet i Sverige dels med ett några låntagare från de båda institutionerna. Syftet är att med hjälp av intervjuer stipulera räntans sociala betydelse. Det kan tänkas att räntan är priset för den tacksamhet någon känner för att få låna, alternativt att räntan ger en känsla av exploatering. Studiens hypoteser utgår från ett socioekonomiskt perspektiv och skapar en brygga mellan företeelser i Bangladesh kontra förhållanden i Sverige och Europa. Att kombinera dessa två metoder och presentera dem i en och samma studie ger möjlighet att uppfatta ränta utifrån olika perspektiv. 2. Datainsamling och urval Data för studiens första hypotes har hämtats från respektive organisations hemsidor. Utöver det har viss data samlats in från välkända organisationer som arbetar för ökad transparens av MF. Vetenskapliga studier ger möjlighet att se hur andra forskare beräknat och problematiserat räntan. Statistik från Cgap, världsbankens enhet för fattigdomsbekämpning, samt data från den myndighet i Bangladesh som övervakar mikrofinans, har använts för att kontrollera den inhämtade datans reliabilitet. Urvalet av forskare har gjorts med ett särskilt fokus på ränta. Vidare ansågs det viktigt att majoriteten av studierna hade en gedigen vetenskaplighet, varför sökmotorer som bland annat Academic Search premier har valts med kriteriet Peer Reviewed. Sökord inkluderar micro financeeffectiveness- interest, non-interest, impact, poverty alleviation, sustainability, Islam, sharia banks, socio - economics. Ett medvetet val har också varit ett brett urval av studier samt att inkludera icke västerländska bidrag. Då det av praktiska skäl inte varit möjligt att utföra en fältstudie i Bangladesh ansågs valet av svenska respondenter lämpliga. Mot bakgrund av att MF är på framväxt i Europa ansågs även den svenska kontexten tillföra något nytt. Intervjuer ger möjlighet att fånga empirin genom människors upplevelser och balanserar därigenom data och statistik. Urvalet av respondenter för studiens andra hypotes gjordes i enlighet med studiens komparativa ansats. MFI AB är den enda aktören inom området i Sverige som drivs som ett företag. Dessutom är grundaren till MFI en framstående person med gedigen kompetens inom området. 11

JAK är Sveriges enda räntefria bank, vilket gjorde valet enkelt. Det ansågs intressant att fånga dels långivarens, dels låntagarens perspektiv. Vidare valdes respondenter från dessa organisationer utifrån vem som hade mest kunskap om verksamheten. 2.4 Intervjuer Totalt genomfördes fem semistrukturerade (Kvale 1997, s.2) intervjuer. Syftet med intervjuerna var att ge en djupare förståelse för hur ränta förstods och upplevdes, vilket innebar att frågorna primärt kretsade kring ränta. Avsikten vara att intervjua totalt sex låntagare och två representanter från MFI och JAK. Det visade sig dock vara svårt att få tag på låntagare. Ett flertal försök via telefon, mejl och sociala medier gjordes. Slutligen fick jag tag på tre personer. Fyra olika intervjuguider togs fram kring de områden som ansågs relevanta för att fastställa studiens hypoteser (Kvale 1997, s.121). Fyra telefonintervjuer gjordes och en personlig intervju genomfördes på MFI AB. Sammantaget har intervjuprocessen ändrat sig under studiens gång och det har krävts stor flexibilitet. Alla respondenter fick kort information om uppdraget och studiens titel men det gavs ingen möjlighet att se frågorna (Kvale 1997, s.107). Det framgick tydligt att all information skulle behandlas konfidentiellt och att respondenterna själva fick välja om de ville använda egna eller fiktiva namn. Intervjuerna var i snitt 40 minuter långa. Besöket i hos MFI:s kontor i Katrineholm varade ett par timmar. Intervjuerna gav mycket och varierad information. 2.5 Tillförlitlighet Efter genomgång av data från en stor mängd källor, visade det sig att olika räntesatser frekvent anges, vilket gör det svårt att tyda vad som gäller. Data kontrollerades med reglerna som MRA (myndigheten för mikrofinans i Bangladesh) satt upp. Eftersom lånemetoderna skiljer sig åt mellan modellerna sattes ett antal antaganden upp. Bland annat antogs samma vara gälla för RDS:s investering som för Grameens lån. De matematiska uträkningarna var svåra och tidskrävande, det krävdes mycket kontroll av hur andra räknat och fått fram sina värden. Datan för beräkningen hämtades dels från Grameen Banks hemsida dels från MF transparency som Grameen själva anlitat för att göra en transparensanalys. Metoden har vissa brister. Lånet antas bli betalt i tid, antalet helgdagar generaliseras till sex, enligt praxis. Vidare tas ingen hänsyn till eventuella avbrott eller förändringar. Vad gäller RDS är uträkningen baserad på en typ av investering (Bai-Muajjal) och slutsatser kan bara dras efter den. De avancerade uträkningarna av ränta och lånekostnad, ger en signal om svårigheten för en fattig, icke läskunnig person att uppfatta räntans komplexitet. 12

Denna studie har vissa begränsningar. Ett relativt lågt antal respondenter gör att resultaten inte kan antas gälla för alla låntagare. Dock bidrar personernas egna upplevelser till en ökad förståelse för räntans sociala funktion som sällan berörs av studier inom fältet. RDS och Grameen Bank är inom sin egen kategori de största aktörerna i Bangladesh. Resultaten i denna studie ger svar på om det finns något allmängiltigt samband mellan låga kostnader och räntefri mikrofinans. En enkätstudie hade kunnat vara en alternativ metod för denna studie, dock ger enkätstudier inte utrymme för det personliga samtalet. En fältstudie i Bangladesh ansågs också intressant, även om ett antal sådana studier har genomförts. Det var även praktiskt ogenomförbart inom ramen för denna studie. Mitt intresse för utvecklingsfrågor och ekonomi fick mig hösten 2011 att resa till Ghana och skriva en uppsats om mobile banking. Jag undersökte då särskilt fattiga människors tillgång till finansiella tjänster. Kunskapen som jag fick från denna studie är att trots lovande investeringskalkyler kan leverantörers (telefonbolag och banker) bristande kunskap om sociala företeelser vara ett hinder för utveckling. Den förståelsen bär jag med mig i denna studie. Beträffande respondenterna finns det saker som kan påverka studiens resultat. Både Vd:n för JAK och grundaren för MFI kan tänkas vara mindre kritiska i sin framställning än en ordinär anställd. Det finns en övervikt av respondenter från JAK vilket kan innebära en risk för att denna sida dominerar. Trots detta är utgångspunkten att respondenterna är individer som kan ha olika åsikter oavsett organisationstillhörighet. Slutligen anses en kvalitativ ansats, underbyggd av kvalitativa samt kvantitativa data, ge möjlighet att kontrastera räntefri och räntebaserad mikrofinans samt belysa räntans komplexitet.. Teoretisk utgångspunkt I detta avsnitt ges en översikt av teorin bakom mikrofinans. En kortare genomgång av branschens utveckling, från att främst innehålla subventionerade icke -vinstdrivna NGO:s till att idag innefatta mikrofinansfonder och riskkapitalister, presenteras. Help others to help themselves! (Vision Microfinance 2012).1 MF: s utveckling Microcredit is a program designed to extend small loans to very poor people for self-employment projects that generate income, allowing them to care for themselves and their families (The Microcredit Summit 1997) 1

Informella spar och lånesystem har funnits i många hundra år (Kunzemann 2010). Ockrare som lånar ut pengar till fattiga mot skyhöga räntor var en av de saker som på 1970-talet fick Muhammed Yunus att se närmare på vilka ekonomiska möjligheter fattiga egentligen hade. Yunus insåg att fattiga med hjälp av mycket små lån kunde starta verksamheter, skapa sig en stabil intäkt och på sikt lyfta sig och sin familj ur fattigdom. Ur denna förståelse startades 1976 Grameen Bank i Bangladesh (Yunus 1997, s.146-148). Genom GB konceptualiserades mikroutlåning och begreppet mikrofinans inrättades. Utgångspunkten är att alla människor har en inneboende entreprenöriell förmåga. Det är denna kapacitet som har fört den mänskliga evolutionen framåt. Dagens system och strukturer är orsaken till varför en miljard människor tvingas leva i extrem fattigdom. Kredit är enligt Yunus en mänsklig rättighet som ingen ska förvägras. Genom att anta en motsatt praxis har Yunus metodologi vänt upp och ner på det mansdominerade, byråkratiska traditionella banksystemet (Tedxvienna 2012). GB:s modell ger lån till kvinnor, banken kommer till låntagarna och ingen säkerhet krävs..2 Tre miljarder utan bankkonto 2,7 miljarder människor så kallade unbanked beräknas sakna tillgång till finansiella tjänster (IFC 2009). Fattigas financial inclusion har kommit att bli en universell målsättning bland globala multilaterala aktörer som EU och FN. År 2005 utnämndes till mikrofinansens år av FN. Även G20 länderna har utvecklat ett Global Partnership for Financial inclusion (GPFI) vars principer bygger på att öka tillgången av finansiella tjänster (GPFI 2012). Tillgång till krediter anses ge makroekonomiska effekter som ökad tillväxt, empowerment och minskad ojämlikhet (Morduch 2002, s.5 ). Traditionella bankers ointresse för fattiga som låntagare har skapat en öppning för MF. Att tillhandahålla krediter till fattiga har ansetts olönsamt eftersom att lånen är små och kunskapen om kundsegmentet liten.. Mikrofinans effekter En vanligt förekommande fråga är huruvida MF har någon inverkan på fattigdom? Om, ja vilken inverkan? Drar de allra fattigaste fördelar av MF eller bara de i närheten av fattigdomsgränsen? Kontrollerar kvinnor resurserna de mottar? Finns det några effekter på samhällsnivå? (Goldberg 2005, s. ). Avsikten med detta avsnitt är ett ge en översikt av det aktuella forskningsläget. Det finns en mängd kvalitativ och kvantitativ forskning om MF. En majoritet koncentrerar sig på MF:s eventuella påverkan på fattigdomsbekämpning. På denna punkt går forskningen isär, det finns ett flertal studier som uppvisar ett tydligt positivt samband mellan MF och fattigdomslindring dock främst på mikronivå. Andra studier uppvisar inget samband alls. Flera studier har försökt mäta 14

inkomstnivån före och efter det att individen tagit ett lån. I syfte att stipulera MF inverkan har man försökt skapa identiska referensgrupper vilket visat sig vara en utmaning (Murduch 2002, s.11). Det kan vara svårt att fastställa varför vissa individer inte tagit ett lån, ofta spelar personliga egenskaper in och kanske finns det inga MFI i den aktuella by som undersöks (Goldbergs s. 1, 2005). En kritik är att MF främst gynnar dem som lever över den extrema fattigdomsgränsen (1, 25 USD/dag), så kallade moderate poor. Bateman ser MF som en i mängden neoliberala projekt vars höga räntor gynnar kapitalägare i väst och suger ut fattiga. Karnani (s.8, 2007) varnar för en romantisering av den fattige som företagare. Vidare hävdas att entreprenörer endast återfinns finns bland 10 % av befolkningen i väst och samma förhållande bör råda i utvecklingsländer. Fabriker och lönearbeten framhålls som ett bättre alternativ än MF. En anställning ger på sikt en fast inkomst samt ett socialt skyddsnät. Yunus är av annan uppfattning, MF styrka är att nå ut till negligerade fattiga på landsbygden, ta till vara dessa människors kapacitet genom att med lån öka inkomster och på så sätt skapa förutsättningar för individen att ta sig ur fattigdom (Tedexvienna 2012). Det finns inte en enskild lösning på fattigdomsproblematiken. Socioekonomiska och politiska strukturer skiljer sig mellan länder vilket skapar olika förutsättningar. Kulturella aspekter bör heller inte förbises. Kvinnor är till största del mottagare av mikrolån. Kvinnor anses vara mer benägna än män att betala tillbaka lån. Studier har visat att lån till kvinnor leder till ett flertal positiva effekter såsom barns utbildning, ökad användning av preventivmedel samt en ökad frekvens av näringsrik mat, främst bröstmjölk till barn (Goldberg2005, s.8). Av Grameens låntagare är 97 % kvinnor. Kvinnors ökade tillgång till finansiella tjänster anses även leda till empowerment vilket betyder att kvinnan stärks. Andra studier visar inga sådana effekter alls (Banerjee et. al 2009, s.). Microcredit summit Campaign, är en ett projekt som sedan 1997 samlat en mängd globala aktörer verksamma inom MF och som kontinuerligt satt upp mål för att utrota fattigdom med hjälp av MF. Under 2006 deklarerades två mål; o 175 miljoner av världens fattigaste familjer ska få tillgång till krediter och andra finansiella tjänster i slutet av 2015. o 100 miljoner familjer ska ha tagit sig över tröskeln1, 25 USD/dag (justerat PPP 1990-2015) Det första målet har redan uppnåtts, 2010 fick över 200 miljoner hushåll tillgång till lån varav 82 % var kvinnor och över 60 % tillhörde de allra fattigaste. Dock ser det mörkare ut för mål två vilket 15

delvis beror på en svårighet att mäta data från 1990. En rapport har samlat data från över 600 hushåll och visar att närmare 2 miljoner hushåll, ca 10 miljoner familjemedlemmar mellan 1990-2008 har lämnat fattigdomen i Bangladesh. Siffrorna tros vara lågt beräknade eftersom två större katastrofer inträffade 1998 samt 2008. Erfarenheter från en mängd intervjuer visar att de tre mest återkommande behoven hos låntagare är utbildning, mat och husrum. Att drömma är bland de allra fattigaste en sällsynt företeelse uppger en erfaren MFI- officer (Maes, Reed 2012, s, 2). Exemplet visar att även drömmar är en dimension av fattigdom..4 Från subventioner till kommersialisering Sedan 80- talet har en ökad formalisering inneburit att mikroutlåning övergått till att bli en del av den finansiella sektorn (Sida 2011). Mikrofinansinstitut MFI är idag ett samlingsnamn för aktörer som tillhandahåller finansiella mikrotjänster utan banklicens. MF har under de senaste tre decennierna växt signifikant och nått ökad legitimitet bland av multilaterala organ och inflytelserika organisationer. Utvecklingen kan även kopplas samman med den vision världsbanken antog under 90-talet, vilken brukar kallas pro- poor agendan. Tanken är att ekonomisk tillväxt bör komma de fattiga till gagn. Pro poor- growth ska verka för att öka fattigas inkomster och är idag ett vedertaget synsätt. Strategin har kritiserats för att vara snäv och bygga på neoliberala idéer som främst gynnar väst. En jämlik fördelning av resurser samt ökad tillgång till välfärd är områden som ofta kommer i skymundan för ekonomiska faktorer (Baylis, Smith & Owens 2008, s. 480). Bistånd har varit och är en betydande del av många MFI. Subventioner tillsammans med låntagares insättningar har byggt upp ett lånekapital. MF har på senare tid antagit en mer liberal affärsmässig ansats. Mikrofinansfonder som investerar i MFI lockar institutionella investerare som pensionsfonder, försäkringsbolag och privata investerare med intresse för etiska fonder (Xavier, Forster & Rozas 201, s.11). Finansiell hållbarhet (innebär att MFI ska vara lönsamma och oberoende av bidrag), anses vara en förutsättning för fortsatt expansion av MF. Det har de senaste åren skett en ökad kommersialisering av branschen något som både förespråkas (Rosenberg 2007) och vållar oro (Karnani 2007, s.6) (Yunus Centre 2012). Kommersialisering innebär att fler aktörer med vinstintresse etablerar sig på marknaden. Anledningen till att investerare ser MF ses som en lukrativ bransch är den höga återbetalningskvoten som ofta uppgår till över 97 %. Kortsiktigt riskkapital som finansiering har haft en negativ inverkan på låntagare och branschens rykte (Rosenberg 2007, s.15). 16

Mexikanska MFI Banco Compartamos börsnoterads tack vare en årsränta på 86 % - 195 % (Rosenberg 2007, s.1). Under 2010 rapporterades i staten Andhra Pradesh i Indien ett flertal självmord tillföljd av överskuldsättning av mikrolån (BBC 2010). Debatten om kommersialiseringen har en ideologisk och politisk underton. Meningsskiljaktigheterna kan delas in i två falanger. Å ena sidan finns förespråkare för traditionell neoklassisk ekonomi, vilken framhåller den fria marknaden å andra sidan anses statliga regleringar skydda fattiga från vinstintresserade aktörer som exploaterar de fattiga. En rapport från CGAP visar att marknadens potential styr vart investeringarna hamnar vilket kan få som effekt att fattiga låntagare i utsatta områden missgynnas. Globalt finns det i Afrika söder om Sahara (SSA) idag minst investeringar. Utvecklingen är en balansgång mellan olika aktörers intressen. Förespråkare för kommersialiseringen anser att subventionering är ohållbart och strider mot ekonomiska principer. Fler finansiellt hållbara MFI leder till ökad konkurrens och räntesänkning, hävdar vissa. Potentialen för kommersiella MFI är således enorm med tanke på att närmare miljarder vuxna människor saknar formella krediter. Kritiken mot ökat vinstintresse är att höga räntor leder till ökade skulder samt en risk att MFI frångår sitt ändamål - fattigdomslindring. MFI står idag inför valet att attrahera riskkapital eller bidrag. Slutligen kan det konstateras att trots intresse för etiska placeringar uppvisar studier att investeringar ofta rör sig dit avkastningen är som störst (Xavier, Forster & Rozas 2011, s.5-6)..5 Mikrofinans metodik MF har visat att fattiga är kreditvärdiga. Syftet med MF är att öka människors möjligheter att bli ekonomisk oberoende. I motsats till välgörenhet som anses skapa beroende och minska initiativförmåga tar mikrofinansprogram ta tillvara fattigas potential. En annan viktig del är och att banken kommer till människor i motsats till att kunder uppsöker ett bankkontor. För att få ett mikrolån krävs varken säkerhet eller borgenär, till skillnad från vanlig bankpraxis. MF bygger på en grupplåningsmetodik med förtroende som fundamentalt inslag. Låntagare ingår i en grupp och tar ett personligt lån. Om en person inte kan betala tillbaka sitt lån utesluts denna och gruppen från banken alternativt ges inga nya lån. Det uppstår på så sätt en social sanktion, vilket i realiteten gör att andra gruppmedlemmar kommer att hjälpa till att betala lånet. Metoden minskar risken för moral hazard som betyder svårigheter att kontrollera låntagaren (Rahman 2007, s.9). Lånen är ofta ettåriga och återbetalning sker veckovis. Sparande är obligatoriskt vilket bygger upp ett kapital för låntagaren, skapar hållbarhet för banken och minskar risken för överskuldsättning. 17

Grupplåningsmetoden kan även leda till lägre räntor då kreditförluster är en kostnad som räntan ska täcka in (Rahman 2007, s. 9-40). 4. Ränta 4.1 Ränta inom mikrofinans Vi har tidigare berört höga räntesatser till följd av en ökad kommersialisering. Inom forskningsfältet accentueras främst vilken räntesats som är moraliskt försvarbar. Räntan tar även plats i diskussionen om vinster/girighet kontra subventioner/solidaritet. De globala räntenivåerna varierar kraftigt mellan 10-80% (Xavier, Forster & Rozas 2011). Karnani lyfter fram räntans betydelse och menar att låneräntan måste understiga avkastningen på låntagarens verksamhet för att inte stjälpa låntagaren (Karnani 2007, s.7). Studier som undersöker storleken av överskottet på låntagarnas verksamhet tycks vara få (Goldberg s.15, 2005). Enligt Yunus är kapitalkostnaden + max 10 % en rimlig ränta för ett MFI. Överstiges den nivån klassas man som oseriös enligt Yunus metodologi in i den röda zonen. Räntefria lån omnämns i studier om IsMFI som ett effektivt alternativ till fattigdomslindring (Bhuiyan 2011, s. 228). I samma genre studier omtalas överskuldsättning som ett stort problem bland räntebaserade NGO:s och banker (Parveen 2009, s.11). David Roodman, forskare på Center for Global Development (cgdev), ett oberoende forskningsinstitut understryker ränteberäkningars komplexitet. I stort sett alla ränteberäkningar kommer fram till olika satser, vilket är ett problem för branschens transparens inte minst för låntagaren. Sammanfattningsvis kan det konkluderas att räntan är en fundamental del av MF. Räntan belyses ofta i ljuset av sin storlek. Räntans berättigande motiveras av att kapitalkostnader måste täckas för att MFI ska vara finansiellt hållbara. Tillgången till krediter anses viktigare än priset. Vad som är en rimlig räntenivå råder det dock ingen enighet kring. 4.2 Kritik mot ränta Då studiens hypoteser behandlar ränta anses det värdefullt att ge en kortare överblick över den kritik som riktats mot ränta genom historien fram till idag. Problematiseringen av rättfärdigandet av ränta är djupare än den diskussion om ränta som återfinns inom MF-debatten. Räntan är central för resonemanget om huruvida sociala och ekonomiska vinster är förenliga. Räntan kan förstås som orsaken till eller lösningen på fattigdom. Den enskildes perspektiv och förförståelse bestämmer räntans betydelse. 18

Historien har sett många räntekritiker såsom Aristoteles, Martin Luther King, Ghandi, Moses och Jesus (Lönegård 2009). I bibeln var utkrävning av ränta ett lagbrott som innebar straff från gud. Pengar och ränta började användas under antiken och hänger samman med patriarkatet och det privata ägandet. Patriarken lånade ut överflödiga resurser och som betalning för den risk utlåningen innebar användes ränta (Kennedy 199, s.84). Under 1800-talet fortsatte kritiken av ränta och det ansågs att arbete inte kapitalinnehav bör ligga till grund för förmögenhet. Margrit Kennedy är en av 1900-talets stora räntekritiker. Kennedy motsätter sig kapitalräntan då endast de få kapitalstarka tjänar på räntan. Majoriteten förlorar på räntans effekter med fattiga som de största förlorarna. Tas räntan bort sjunker inflationen. Dagens ekonomiska system bygger på exponentiell tillväxt, oförenlig med naturens resurser. Ränta tvingar människor att låna mer pengar, för att betala tillbaka ränta på lån (Kennedy 199, s.1-). Ränta hämmar produktionen. Genom att framtida generationer kan leva på räntevinster och slipper arbeta tillförs inga nya varor ekonomin. Ackumulationen av räntevinster till få personer skapar spänningar och leder till konflikter. Mikrofinansfonder som skor sig på fattiga genom att ta ut höga räntor är exempel på en sådan konflikt. Räntan är inbakad i priset (0-50 %) på alla varor, eftersom producenten måste täcka sina räntekostnader. Räntan påverkar även miljön negativt då val av investeringar görs efter högst möjliga avkastning. Kennedy förordar ett alternativt monetärt system där ingen kan tjäna på att äga kapital. Genom att en tillbakahållningsavgift tas ut justeras obalansen. En räntefri ekonomi leder till ökad jämlikhet. Hur är denna teori relevant för MF? Fattiga människor befinner sig i underläge gentemot utlånaren, som söker vinst. Enligt denna uppfattning motarbetar räntan vägen ur fattigdom (Kennedy 199, s. 9). Överskuldsättning figurerar dels på makroekonomisk nivå (skulder I/U- länder), dels på mikronivå. Kennedys teori anses betydelsefull för studiens ämne, då den problematiserar ett av det moderna penningsystemets mest centrala fenomen ränta. 4. Räntans beståndsdelar Ränta - kan enkelt uttryckas som priset för ett lån. För långivaren är ränta en avkastning däremot för en låntagare är ränta en kostnad (Nationalencyklopedin 2012). 19

Lånets storlek och tiden för utlåning påverkar räntesatsen. Benägenheten att spara eller låna påverkas av räntenivån. Vid låga räntor minskar intresset för att spara och motsatt förhållande gäller för lån. Räntan är central för diskussionen om kreditrisk och utlåning inte minst beträffande finanskriser. Är det möjligt för MFI att skapa sociala vinster och samtidigt ta ut högre räntor än traditionella banker utan att suga ut de fattiga? Rosenberg, Gonzales & Sushma beskriver fyra faktorer som påverkar MFI räntesatser (2009, s. 9-10). o Kapitalkostnad- kostnad för extern inlåning av kapital. Räntesatsen är ofta högre än för kommersiella banker. o Kostnad för kreditförluster är ofta liten i jämförelse med kommersiella banker. o Driftkostnader- personal, administration och andra verksamhetskostnader är en stor post. Flera faktorer påverkar denna post såsom lånebelopp, effektivitet av personal, räckvidd, kundtäthet och etableringsår för MFI. o Avkastning- är beroende av hur MFI finansieras. Höga avkastningskrav kräver högre räntesatser. Subventionsberoende MFI drabbas hårdast av finansiella kriser. Stor inlåning ökar stabiliteten. 4.4 Svårighet att beräkna ränta Det finns en mängd olika sätt att beräkna ränta och kategorisera MFI efter räntenivåer. Räntesatsen anges ofta som avtagande eller konstant, avtagande innebär att ränta endast belastar lånesumman efter amorteringar. Konstant basis beräknas på ursprungssumman. Val av instrument och mätmetod bestämmer hur räntan uppvisas. För att kartlägga hur vinstbenägna olika MFI är mäter Yunus metodik skillnaden mellan utlåningsränta och kapitalkostnad. Metoden delar in MFI i tre kategorier grön, gul och röd, där den gröna har lägst räntor 10 % och den röda högst räntor, 15 % eller mer. Avkastningskravet anses vara orsaken till höga räntor. Trots sin enkla framställning anses metoden ha brister. MFI som ger ut små lån hamnar ofta i den röda zonen. Det samma gäller icke vinstdrivna NGO:s med lägre effektivitet, dock kan dessa ha en bättre räckvidd och nå ut till de mest utsatta, vilket metoden inte fångar upp (Latifee 2008, s.). MIX market sammanställer årligen frivilligt inskickad data från MFI. MIX:s metod jämför räntans totala intäkter minus finansiella kostnader. Driftkostnaderna visas till 80 % vara förklaringen bakom räntenivån och vinst endast 9 %. Studien konkluderar att höga driftkostnader på grund av små lån är främsta faktorn bakom höga räntor. Variationen av kostnadsstrukturer mellan länder påverkar 20