Studiehandledningen får kopieras. Studiehandledning till Social Omsorg av Anita Kangas Fyhr, Bonnier Utbildning



Relevanta dokument
Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Börja först med att få en översikt över de kapitel som ingår i varje studieenhet. Till exempel förekommer kapitel 2 och 3 i flera studieenheter.

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledningen får kopieras.

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Bonnier Utbildning, Box 3159, Stockholm Tel Fax

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Kvalitet och värdegrund i vården.

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Specialpedagogik 1, 100 poäng

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Omvårdnadsförvaltningen

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

stöd och hjälp i det egna boendet.

Delaktighet i hemvården

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Validand och valideringshandledare

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Marks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Validering i Sörmland Rev

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Program. för vård och omsorg

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Dialog Självbestämmande

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

Lärarhandledning Hälsopedagogik

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Validering i Sörmland

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas


2.1 Normer och värden

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning. Vård och omsorg vid demenssjukdom. Kurskod: GERVÅR0 100 p

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

APL (Arbetsplatsförlagt lärande)

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Validand och valideringshandledare

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Äldreprogram för Sala kommun

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Vägledning vid samtal

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

APL-plats: Kurser: Psykiatri 1 & Vård- och omsorgsarbete 2. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Värdigt liv och välbefinnande

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Transkript:

Studiehandledning till Social Omsorg av Anita Kangas Fyhr, Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar sju studieenheter. De utgår från målet för kursen Social Omsorg. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målet genom förslag till varierande uppgifter. I varje studieenhet finns: Nyckelord Läs om, som ger en läshandledning av kapitlen. Svara på, dvs. instuderingsfrågor, som underlättar inlärningen. Reflektera över och diskutera med andra, som innebär egna reflektioner eller diskussioner i studiegrupper. Studiearbete, som beskriver övningsuppgifter, och hur de ska redovisas. Börja med att skaffa dig en översikt över de kapitel som ingår i studieenheten. Kapitel 4 och kapitel 11 återkommer i flera studieenheter. De innehåller lagstiftning och anhörigas situation och bearbetas utifrån det aktuella området. Studiehandledningen består av sju studieenheter: 1. Omsorg och livsberättelse 2. Social omsorgshistoria 3. Social omsorg om barn och ungdomar 4. Social omsorg om människor med sociala problem 5. Social omsorg om personer med utvecklingsstörning 6. Social omsorg om människor med demenshandikapp 7. Yrkesrollen i social omsorg Studiehandledningen får kopieras 1

Mål för kursen Kursen skall ge fördjupad kunskap om social omsorg. Kursen ska även utveckla kunskap om och erfarenhet av samspel mellan människors olika erfarenheter, deras önskningar och krav på ett meningsfullt liv och samhällets möjligheter till stöd och hjälp. Vidare skall kursen ge en översikt över samband mellan omsorg och samhällsutveckling ur ett historiskt perspektiv. Efter avslutad kurs skall eleven: - ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria, - kunna medverka i grundläggande arbetsuppgifter inom social omsorg, - ha kunskap om hur mötet mellan människor påverkas av hur socialt omsorgsarbete är organiserat, - kunna reflektera över innebörden i begreppen självbestämmande och integritet, - förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt kunna reflektera över etiska frågeställningar, - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna, - förstå vikten av social samvaro, vila och näringsriktig kost i människans dagliga liv och verka för att dessa aspekter blir uppmärksammade och tillgodosedda. SKOLFS 2000:99 2

Studieenhet 1 Omsorg och livsberättelse Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Bonnier Utbildning Kapitel 1 och 2 Nyckelord Omsorg Social Interaktion Relationer Möten Livsberättelse Samhälle Läs om: 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Social omsorg innebär möten mellan människor och deras livsberättelser. Läs om sociala omsorgens grunder och omsorgens koppling till kärlek, ansvar och respekt s. 10-12. 3. Läs om interaktion och samhällets betydelse för social omsorg. Reflektera särskilt över begrepp som socialisation och interaktion s. 12-14. Svara på: A-uppgifterna s. 17 A-uppgifterna s. 24 Reflektera över och diskutera med andra: 1. Vilken betydelse har relationen i social omsorg? 2. Läs om Olivia på s. 12 och reflektera över omsorg som kärlek, ansvar och respekt. 3. Läs om Jennifer s. 16 och reflektera över Jennifers identitet före och efter olyckan. 4. Läs om Love s. 23 och reflektera över livsberättelsens betydelse i social omsorg och hur integriteten kan respekteras. 3

Studiearbete 1 1. Beskriv följande möte med Jennifer s. 16 med egna ord. När du kommer till Jennifer för att hjälpa henne med hennes personliga hygien och frukost vill hon inte gå upp. 2. Besvara och analysera nedanstående frågeställningar Hur kan du förklara Jennifers ovilja att gå upp? Är det ett uttryck för Jennifers innersta (identitet)? Vilka andra förklaringar kan det finnas till Jennifers beteende? 3. Beskriv med egna ord hur principerna självbestämmande, självständighet och omsorg kan hamna i inbördes konflikt. Besvara frågan utifrån egna erfarenheter med en situationsbeskrivning. 4. Du kan också besvara följande frågor utifrån principerna självbestämmande, självständighet och omsorg. Vad gör du: - Om du hjälper Jennifer att gå upp fast hon inte vill och hon faller och bryter benet? - Om du låter Jennifer bestämma och hon får ligga kvar i sängen med risk att hon utvecklas till ett sängliggande vårdfall? 5. Etiska handlingar är handlingar som bygger upp människovärdet och utförs med respekt för människovärdet. Hur kan människovärdet kränkas? Utgå gärna ifrån situationen med Jennifer ovan. Hur kan du hjälpa Jennifer utan att människovärdet kränks? 6. Studera bilden s. 20. Läs om Sofia och Maria s. 21. Analysera deras berättelse utifrån betydelsen av att människor med olika livsbakgrund/livsberättelser möts. Redovisa studiearbete på ca 4 datorskrivna sidor. 4

Studieenhet 2 Social omsorgshistoria Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Bonnier Utbildning Kapitel 3 och 5 Kapitel 4 (lagstiftning) Kapitel 11 (anhöriga) Nyckelord Fattigvård Levnadsförhållanden Småbarnsskolan Arbetsstugor Socialvård Socialtjänst ÄDEL Välfärd Värdegrund Sociokulturella förändringar Läs om: 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Under medeltiden var det släkten och kyrkan som svarade för hjälp åt fattiga och sjuka. 3. Läs om tiden före 1900 s. 25-29 och olika former av fattigvård s. 30-31. 4. Under 1950-talet förändrades fattigvården till socialhjälp och under 1980-talet till socialtjänst. Läs s. 32-35. 5. Läs om ÄDEL-reformen s. 35-37. 6. Mer om Socialtjänstlagen kan du läsa om i kapitel 4 s. 39-40. 7. Samhället förändras. Samtidigt som socialtjänsten utvecklades förändrades det sociala landskapet. Läs om hur det sociala landskapet förändras under 1950-talet s. 56-58. Svara på: A-uppgifterna s. 38 och 64 5

Reflektera över och diskutera med andra: 1. Beskriv den sociala omsorgens utveckling med begreppen fattigvård socialhjälp socialtjänst. Tänk på lagstiftningen som följer begreppen. 2. Studera bilderna s. 26, 55 och 57 och reflektera över välfärdens utveckling. 3. Läs om definitionen av välfärd s. 59 och reflektera över dess betydelse. Vad betyder välfärd för dig? Hur ser välfärden ut i Sverige? 4. Läs om fru Häger s. 27. Vad skulle det betyda för familjen om den hade tillgång till dagens sociala omsorgsinsatser? Några sådana insatser kan du läsa om s. 94-99. 5. Du-reformen är ett exempel på en sociokulturell förändring. Vilka fördelar och nackdelar kan du se med du-reformen? Kan du ge andra exempel på sociokulturella förändringar? Jämför med exempelvis modetrender. 6. Studera bilderna s. 56 och diskutera Halloweentraditionen i Sverige. 7. Läs om Peter och hans familj. Lös uppgiften A1 s.43. 8. Jämför Peters situation med fru Häger s. 27 och den fortsatta beskrivningen av människors situation s. 25-31. Beskriv likheter och skillnader, fördelar och nackdelar. 6

Studiearbete 2 1. Läs en skönlitterär/självbiografisk bok. Exempelvis en berättelse om barn under efterkrigstiden i Kvarteret Radiomottagaren av Ylva Eggehorn, Albert Bonnier Förlag, 1994 eller en beskrivning av sent femtiotal och tidigt sextiotal i Liljekonvaljekungen av Ylva Eggehorn, Albert Bonniers Förlag 2000. Något tidigare skildringar är böcker av Harry Martinsson eller Per Anders Fogelströms stockholmsskildringar. Andra exempel är En arbetares levnadsöden, Slavflickan i Sverige av Pehr Thomasson. 2. Skriv en sammanfattning av bokens innehåll på högst en datorskriven sida. 3. Skriv en analys av bokens innehåll genom att tillämpa nyckelorden som tillhör studieenheten. 4. Skriv ned vilka slutsatser du drar om t.ex. olika möten mellan människor, tidstypiska miljöbeskrivningar, tidstypiska händelser, tidstypiska samhällsfenomen, tidstypiska åsikter eller sociokulturella förändringar. Det kan handla om hur barnens vardagsliv var, relationen till vuxna eller händelser som inte är aktuella i dagens samhälle. Tänk på att hänvisa till det du har läst i kurslitteraturen. 5. Avsluta med egna reflektioner och frågeställningar som boken väckt hos dig. Redovisa studiearbetet på högst 6 datorskrivna sidor. 7

Studieenhet 3 Social omsorg om barn och ungdom Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Bonnier Utbildning Kapitel 6 Kapitel 4 (lagstiftning) Kapitel 11 (anhöriga) Nyckelord Barn Familj Barnperspektivet Barnets bästa Barns grundläggande behov Omsorgssvikt Funktionella familjer Dysfunktionella familjer Klasskillnader Det sociala arvet Socioekonomisk indelning Social grupp Läs om: 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. I alla samhällen finns sociala och ekonomiska skillnader. Människors möjligheter till goda levnadsmiljöer påverkas av den sociala miljö de växer upp i. Sverige har varit ett av de länder där det har funnits få sociala skillnader. Läs om levnadsförhållanden för barn i Sverige s. 66-68 Läs om samhällsklasser s. 70. 3. Det sociala arvet är ett sätt att beskriva hur människors möjligheter till goda levnadsförhållanden påverkas av den sociala miljö de växer upp i. Läs om det sociala arvet och föräldrahemmets sociala miljö, onda och goda cirklar s. 71. Svara på: A-uppgifterna 1-6 s. 88 8

Reflektera och diskutera med andra. 1. Vilka är barns grundläggande behov? 2. Varför blir många barn stabila och rofyllda trots trauman under spädbarnstiden? Varifrån får barnen sin kraft? 3. Reflektera över begreppen dysfunktionella familjer och omsorgssvikt. 4. Vad är fattigdom? Hur påverkas barn av fattigdom? Finns det fattiga familjer i Sverige? 5. Reflektera över de outtalade regler som finns i familjer där någon av föräldrarna missbrukar. 6. Reflektera över barnens olika roller eller anpassningsstrategier för att klara sig i en familj där någon av föräldrarna missbrukar. Studiearbete 3 1. Läs om barnperspektivet och reflektera över frågorna till uppgift A8 s. 88. Redovisa svaren på 1-2 datorskrivna sidor. 2. Läs om familjen Larsson s. 88-90 och reflektera över uppgifterna s. 90. Redovisa svaren på 3-4 datorskrivna sidor. 9

Studieenhet 4 Social omsorg om människor med sociala problem Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Bonnier Utbildning Kapitel 7 Kapitel 4 (lagstiftning) Kapitel 11 (anhöriga) Nyckelord Socialt arbete Sociala problem Socialtjänstens olika nivåer IFO Socialtjänstens insatser Interaktion Stämplingsteorier Interaktionsprocess Läs om: 1. Definiera nyckelorden och beskriv dem med egna ord. 2. Socialt arbete är ett mångtydigt begrepp och det finns många olika definitioner. Läs den definition som Harald Swedner, professor i socialt arbete, har formulerat s. 92. 3. Socialt arbete innebär olika former av praktiskt arbete med människor, t.ex. att arbeta hemma hos en missbrukare i hemmet, planera ekonomin, arbete i hemmet hos barnfamiljer. Läs om olika sociala problem, olika arbetssätt, IFO:s verksamhet och socialtjänstens olika insatser s. 92-99. Läs om förklaringar till avvikande beteende som exempelvis interaktionsprocesser och stämplingsteorier s. 100-102. Svara på: A-uppgifterna s. 103 10

Reflektera över och diskutera med andra: 1. Hur uppstår sociala problem? Reflektera över interaktionsprocesser och stämplingsteorier. 2. Vår välfärd hör ihop med våra levnadsförhållanden. Levnadsförhållanden kan vara uppväxtmiljö, utbildning, boendemiljö, ekonomi, arbete och grupptillhörighet. Reflektera över hur dessa påverkar enskilda människors livsvillkor och välfärd. 3. Vad är det speciella med Sveriges sätt att bedriva välfärd? Vilka grundläggande samhällsvärderingar finns i Sverige (samhällets värdegrund)? 4. Läs om ekonomiskt bistånd s. 94. Reflektera över Samhällets kostnader för ekonomiskt bidrag. 5. Reflektera över stämplingsteorin som förklaring till sociala problem. 6. Reflektera över massmedias betydelse i diskussionen om sociala problem. Studiearbete 4 Läs om Marika s. 103 105 och besvara följande frågor: 1. Vilka sociala problem kan du se i berättelsen om Marika? 2. Vilka är orsakerna till Marikas beteende? 3. Vilken hjälp erbjöds Marika och hennes familj? 4. Vilken hjälp skulle en person som Marika behöva tycker du? 5. Placera de insatser du föreslagit inom rätt nivå enligt skissen s. 92. Har du exempel från varje nivå? Ge exempel på socialtjänstens insatser inom varje nivå. 6. Förklara Marikas situation utifrån en interaktionsprocess (samspelsprocess). Redovisa studiearbetet på ca 4 datorskrivna sidor. 11

Studieenhet 5 Omsorg om person med utvecklingsstörning Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Bonnier Utbildning Kapitel 8 Kapitel 4 (lagstiftning) Kapitel 11 (anhöriga Nyckelord Fattigdom och begåvning Ideologier i olika tider Omsorgslag LSS Livskvalitet Piaget Utvecklingsstörning Funktionell begåvning Kommunikation Läs om: 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Många människor med utvecklingsstörning har levt sitt liv helt skilda från samhället i övrigt. Det har funnits och finns fortfarande fördomar om personer med utvecklingsstörning. Läs om fattigdom och begåvning s.106 och anstalternas tid s. 107-109. Synen på människor med utvecklingsstörning har förändrats från fattigvården och idiotskolor via rashygien till omvälvningens tid s.109-113. Läs om hur lagstiftningen förändrades från Omsorgslagen s. 113 till LSS s. 45. 3. Psykologen Jean Piagets beskrivning av den kognitiva utvecklingen hos barn och Gunnar Kyléns indelning av verkligheten i kategorier är en viktig kunskapsgrund för att förstå indelningen i lindrig, måttlig och svår (grav) utvecklingsstörning. Läs om det s. 115-124. Svara på: A uppgifterna 1-10 s. 125. 12

Reflektera över och diskutera med andra: 1. Vad innebär funktionell begåvning och vad händer med den om vi får för lite erfarenhet och stimulans? 2. Hur kommer det sig att personer med samma funktionshinder kan uppleva sig olika mycket handikappade? 3. Tror du att det fortfarande finns situationer där integritet, normalisering och självbestämmande kränks? 4. Reflektera över hur det skulle vara att känna sig tvingad att lämna ifrån sig sitt barn som föräldrar förr ibland uppmanades att göra. 5. Läs om Karl Grunewald s. 21-23 och sök ytterligare fakta om honom. Reflektera över och diskutera hans betydelse för omsorgen om utvecklingsstörning. Studiearbete 5 Läs om Gunnar Karlsson s.108-109. 1. Beskriv med egna ord Gunnars tid på sinnesslöanstalten Löt. Reflektera över begreppen integritet, normalisering och självbestämmande för Gunnar. 2. Välj den av teorierna om livskvalitet som tilltalar dig mest. Beskriv den och motivera ditt val! 3. Lös uppgifterna 10, 11 och 12 s. 126. 4. Besök en verksamhet för personer med utvecklingsstörning. Beskriv verksamheten och livskvaliteten för de boende brukarna, besökarna där. Redovisa studiearbetet på 4-5 datorskrivna sidor. 13

Studieenhet 6 Social Omsorg om människor med demenshandikapp Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Bonnier Utbildning. Kapitel 9 och 10, Kapitel 11 (anhöriga) Nyckelord Understimulering Självuppfyllande profetia Socialt sammanbrottssyndrom Kognitivt stöd Maskerad depression Pseudodemens Konfusionstillstånd (delirium) Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Frontallobsdemens Agnosi/dysgnosi Apraxi/dyspraxi Arbetsredskap i demensomsorgen Bemötande Integritetsbefrämjande omvårdnad Läs om: 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Det normala psykologiska åldrandet, teorier om åldrande och hur interaktionen med omgivningen i form av understimulering och attityder kan leda till negativt åldrande. Läs s. 136-138 samt s. 142-143. 3. Minnet är en del av våra kognitiva funktioner och gör att vi kan lagra information som ska användas senare. Läs om minne och kognitivt stöd s. 138-141. 4. Hur det känns när minnet sviker kan vara svårt att föreställa sig. Det kan röra sig om olika demenssjukdomar som du kan läsa om s.148-152. 5. Läs om olika svårigheter för personer med demenshandikapp s. 158-163. 6. Det viktigaste är människan bakom demenssjukdomen och de arbetsverktyg som finns i form av miljö, musik, måltid och beröring i omsorgen. Läs om personer med demenshandikapp, s. 164-173. Svara på: A-uppgifterna s.145 och 155 Uppgift A1, A5, A6-9 s. 164. Uppgift A 3, A6 (trädgård) A8 (beröring) A9 s. 179. 14

Reflektera över och diskutera med andra: 1. Hur kan man åstadkomma en omsorg och omvårdnad som leder till helhet och mening även för förvirrade personer? 2. Kan du komma ihåg någon situation när du kände dig dum eller gjorde bort dig ordentligt? Hur kändes det? Reflektera över om det kan kännas så för en person med demenshandikapp. 3. Reflektera över Britta och frågorna s. 163. Reflektera över olika förklaringar och lösningar i den situationen. 4. Reflektera och diskutera Klaras, Karls (s. 168) och Kinnas (s. 172) berättelse. Reflektera över möjligheterna att förändra omsorgen och omvårdnaden med exempelvis musik, natur och beröring. 5. Reflektera över negativa och positiva faktorer som påverkar den intellektuella förmågan hos äldre. Studiearbete 6 1. Skapa det optimala boendet för personer med Alzheimers sjukdom! Du begränsas inte av några ekonomiska restrektioner. Beskriv ett sådant boende, med tanke både på yttre och inre miljö. 2. Forma innehållet i omsorgen på ditt boende! Vad innebär den goda dagen eller den goda omsorgen för de boende? 3. Reflektera över utflyktsdiskussionen överst s. 157 utifrån betydelsen av livsberättelsen och objekt- respektive subjektsyn. Redovisa studiearbetet på ca 4 datorskrivna sidor. 15

Studieenhet 7 Yrkesrollen i social omsorg Kurslitteratur Kangas Fyhr, A. Social omsorg, Bonnier Utbildning. Kapitel 12 och 13 Kapitel 11 (hot och våld) Nyckelord Professionell Målstyrt arbete Målstyrda insatsplaner: -omsorgs- handlings- individuella- planer/individuella vårdplaner SoL, Bistånd Närhetsprofessionalism Distansprofessionalism Identitetsbefrämjande omsorg Inflytande Tid Kontinuitet Stöd Hot och våld Läs om: 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Ett sätt att arbeta professionellt inom social omsorg är att ha kunskap om vägen till den hjälp och de insatser en person har rätt till. Läs om biståndsbedömning och dess olika steg s. 194-196 samt skissen s. 200. 3. Ett sätt att utveckla yrkesrollen är att arbeta målstyrt efter skriftliga individuella planer, s.197-200. 4. Närhet och distans är viktiga begrepp i yrkesrollen eftersom arbetet många gånger innebär relationer i vardagsmiljöer. Läs om närhetsprofessionalism och identitetsbefrämjande omsorg s. 209-210. 5. Läs om hot och våld (s. 215) som är vanligt förekommande inom omsorgen. Svara på: Uppgift A1-6 s. 201 Uppgift A3, A6, A8, A9 s. 216 Uppgift A18-A20 s. 217 16

Reflektera över och diskutera med andra 1. Reflektera över och diskutera Pias berättelse s. 207 utifrån betydelsen av att ha ett relationsinriktat synsätt. Diskutera på vilket sätt det kan finnas behov av en social intelligens i socialt omsorgsarbete. Se också uppgift A17 s. 217. 2. Reflektera och diskutera uppgift A11 s. 216. 3. Kan man säga att våldet i yrkeslivet är ett kvinnoproblem? Reflektera och motivera! 4. Diskutera på vilka olika sätt man kan möta människor. Reflektera över Sagas möte med Signe. Skulle det mötet ha kunna avlöpa på ett annat sätt? Reflektera och motivera! 5. Läs om hur man kan markera distans s. 207-208. Har du själv erfarenheter av dessa olika sätt? Berätta och utbyt erfarenheter! 6. Läs om Hannas förhållningssätt för att inte hjälpa mer än nödvändigt s. 210. Kan gemensamma regler och gemensamt bestämda förhållningssätt ha några nackdelar? Reflektera utifrån värden som självbestämmande och individualiserad omsorg. 7. Etiskt betingad stress är när jag har flera alternativ att välja mellan men hur jag än väljer blir det en förlust för vårdtagaren. Detta kan leda till otillräcklighetskänslor (hos vårdaren). Har du sådana erfarenheter? Hur kändes det i den situationen? Har du handlat i strid med din övertygelse? 8. Det kan hjälpa om det finns en möjlighet att gå in i en dialog med andra kring det man gör. Finns det en sådan möjlighet? Hur skulle sådana samtal kunna organiseras? Studiearbete 7 1. Läs om Torkel, Toivo, Tora, Bo och Samuel s. 201-204. Välj två av dessa och lös uppgifterna i anslutning till de fallbeskrivningar du valt. 2. Läs om Greta s. 204 och lös uppgifterna för henne i anslutning till fallbeskrivningen. 3. Studera empatikorset s. 216 och läs om Rias vårdare s. 207. Reflektera över vårdarens handling och motivera! Vad tycker du om hennes beslut? Var skulle du vilja placera henne i empatikorset? Läs om etiskt betingad stress i uppgift 7 ovan och reflektera över vårdarens konflikt och otillräcklighetskänslor. Redovisa studiearbetet på 3-5 datorskrivna sidor. 17

I boken Social Omsorg ges: fördjupade kunskaper i social omsorg, kunskaper om sambanden mellan omsorg och samhällsutveckling, också i ett socialt perspektiv kunskaper om bemötande av personer med utvecklingsstörning kunskaper om vård och omsorg vid demenssjukdomar kunskaper om etiska frågeställningar Social Omsorg/Kangas Fyhr Best.nr 622-3728-4 För mer information kontakta via e-post: gertrud.lanestrand@bonnierutbildning.se evelyn.ringstrom@bonnierutbildning.se Bonnier Utbildning Box 3159 103 63 Stockholm Tel: 08-696 86 00 Fax: 08-696 86 10 www.bonnierutbildning.se 18