Annika Karlsson 19891129 4620 Linnea Trulsson 19880721 2728

Annika Karlsson 19891129 4620 Linnea Trulsson 19880721 2728 Examensarbete inom nyproduktutveckling Halmstad Högskola 22,5 hp Handledare & examinator: Leif Nordin Sekretess Denna rapport är under sekretess och får under inga omständigheter visas, utnyttjas, reproduceras eller tillgängliggöras för tredje part, varken i sin helhet eller information ifrån denna, utan skriftligt tillstånd från Annika Karlsson och Linnea Trulsson.

Sammanfattning Känner du dig trygg i din vardag? Känner du dig trygg i ditt egna hem? Man önskar att alla kunde svara Ja på dessa självklara frågor, tyvärr är så inte fallet, inte ens för de med trygghetslarm. LIAC- Live Active är ett projekt som har resulterat i ett nytt modernt trygghetslarm, LIAC alarm. LIAC alarm har funktioner som möjliggör positionering av användaren, bättre kommunikation vid en larmsituation samt att det har ett inbjudande utseende. För att maximera användarområdet är LIAC alarm styrt genom mobiltelefoni vilket gör att det går att använda överallt. De trygghetslarm som finns på marknaden idag uppfyller långt ifrån alla de funktioner som användarna är i behov utav, LIAC alarm är lösningen. LIAC alarm har utvecklats med användaren i fokus. En av projektmedlemmarnas syster är brukare av ett trygghetslarm. Under utvecklingsperioden har en referensgrupp deltagit och spelat en viktig roll för produktens funktionalitet och utformning. Projektgruppen har under projektets slutfas presenterat och demonstrerat LIAC alarm för stora potentiella kunder vid säljmöten. Den största kunden är Halmstads kommun som visat intresse och bekräftat för oss att produkten behövs. I Halmstads finns det i dagens läge ett behov av minst 300 larm, troligtvis ännu fler. Vi kan presentera ett trygghetslarm som genom tester visats vara användarvänligt samtidigt som det har en tilltalande design. Detta gör LIAC alarm till ett innovativt trygghetslarm som behövs på marknaden. 1

Abstract Do you feel safe in your everyday life? Do you feel safe in your own home? You wish everyone would say Yes to these obvious questions, unfortunately is that not the case, even for those with security alarms. LIAC-Live Active is a project which has resulted in a new modern security alarm, LIAC alarm. LIAC alarm has features that allow positioning of the user, better communication in an emergency situation and it has an inviting look. LIAC alarm is driven by mobile telephony to maximize the user area, which means that it can be used everywhere such as at home, in the garden, at work or when you being out for a walk. The security alarms on today s market do not meet all the features that the user s need, LIAC alarm is the solution. During the development of LIAC alarm, the main focus has been on the user. Within the project team there are strong relationships with the health aid industry sense one of the project members' sister is a user of a security alarm. During the development, a reference group participated, which has had an important role in the product's functionality and design. In the project s final phase LIAC alarm has been presented and demonstrated at sales meetings for potential customers. Halmstad Municipality, the largest customer, have expressed interest in our product and confirmed to us that LIAC alarm is needed. In Halmstad, there is currently a need of 300 alarms, probably even more. We can proudly present to you a security alarm which in tests proved to be user-friendly while it has an appealing design. This makes LIAC alarm to an innovative security alarm which is necessary on the market. 2

Förord LIAC är ett examensarbete som har genomförts av Annika Karlsson och Linnea Trulsson, studenter på Halmstad Högskola, Utvecklingsingenjörsprogrammet årskurs 3. Examensarbetet är ett nyproduktutvecklingsprojekt som har löpt under perioden 2010-2011. Vi vill ge ett stort tack till alla som varit delaktiga i projektets framgång. Hälsoteknikcentrum i Halmstad (HCH) för ekonomiskt stöd och handledning från Martin Persson. Erik Karlsson från IntoMethod som bidragit med programmering till vår mjukvara. Daniel Petersson från J&D Assisting systems för programmering av hårdvara. Almi företagspartner för ekonomiskt stöd. Jimmy Karlsson från AD-plast för konstruktionshjälp. Thomas Nyberg på Kafab Förpackning för hjälp med framtagning av en förpackning. Jan Granquist på Halmstad kommun för information och behovsupplysning. Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare och studierektor Leif Nordin, som varit ett bra stöd och inspirationskälla under hela projektet. Detta projekt har varit en otroligt rolig resa att få genomföra. Vi har fått lära oss hur stora delar av vägen för en produktframtagning ser ut, hur mycket jobb det kräver men framförallt vikten av att ha och skaffa sig rätt kontakter. Annika Karlsson Linnea Trulsson 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Behov och problembeskrivning... 6 1.3 Syfte... 7 1.4 Mål... 7 2. Projektbeskrivning... 8 2.1 Intressenter... 8 2.2 Krav och önskemål... 8 2.3 Finansiering och ägande... 9 2.4 Projektorganisation... 9 2.5 Tidplan... 9 2.6 Risker... 9 2.7 Sekretess... 9 3. Metod... 10 3.1 Faktainsamling... 10 3.2 Kommunikation... 10 3.3 Idégenerering... 10 3.4 Kravspecifikation... 11 3.5 Prototypframtagning... 11 3.6 Tester... 11 3.7 Verktyg... 11 3.8 Avstämning under projektet... 12 4. Produktutvecklingsprocessen... 13 4.1 Val av koncept... 13 4.2 Ingående delar... 13 4.3 Larmenhet... 13 4.4 Applikation... 14 4.5 Hemsida... 14 4.6 Förpackning... 15 4.7 Tester... 15 5. Produkten... 16 5.1 Larmenheten... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.2 Applikationen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.3 Hemsidan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4

5.4 Laddstation... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.5 Förpackning... 16 5.6 Manual... 16 5.7 LIAC alarms prestanda... Fel! Bokmärket är inte definierat. 5.8 Prototypkostnader... 16 6. Framtid... 17 6.1 Starta företag... 17 6.2 Fortsatt produktutveckling... 17 6.3 CE-märkning... 17 6.4 Produktion... 17 7. Affärsplan... 18 7.1 Affärsidé... 18 7.2 Marknadsplan... 19 7.3 Distribution... 20 7.4 Produktionsprocessen... 20 7.5 Ekonomi... 20 7.6 Tidplan... 20 7.7 Risker... 20 8. Slutsatser och reflektioner... 21 8.1 Utvärdering av Projektet... 21 8.2 Utvärdering av Prototypen... 21 8.3 Utvärdering av LIAC alarm... 21 9. Referenser... 22 9.1 Litteratur... 22 9.2 Internet... 22 9.3 Samtal... 22 9.4 Undervisningsmaterial... 23 9.5 Media... 23 5

1. Inledning I Sverige finns det i nuläget cirka 160.000 användare av trygghetslarm (Sverigesradio, 2011-01-22). Inom kort kommer behovet av trygghetslarm öka då alla 40- talister ska pensioneras och då vi människor strävar efter att bli allt mer självständiga och måna om att klara sig själva. Projektets bakgrund, behov, syfte och mål kan läsas nedan. 1.1 Bakgrund Att känna sig trygg är något som många tar förgivet, vardagen ser dock inte ut så för alla. Oavsett om du är hemma, på jobbet, hos en vän eller på väg ska känslan av trygghet alltid finnas där. Under 2010/2011 har projektet LIAC Live Active genomförts. Filosofin som ovan är beskriven har funnits med under hela projektet. Då Linnea har en nära anhörig som dagligen är i behov av att använda sitt trygghetslarm uppkom projektidén. Idén att utveckla ett nytt, modernt och funktionellt trygghetslarm blev det klara alternativet för oss då vi med egna ögon sett alla brister som finns hos dagens produkter. Dagens utveckling av hälsotekniska hjälpmedel styrs till stor del av kostnader medan funktion och design kommer i andra hand. Man ser inte till användarens alla behov utan bara det absolut nödvändigaste. Branschen behöver väckas till liv och implementera kundfokus i denna produktutvecklingsprocess. (Jan Granquist, 2010-11-16) Följande läsning behandlar vårt trygghetslarm, LIAC alarm. 1.2 Behov och problembeskrivning Utöver branschens sneda syn i allmänhet har projektgruppen identifierat följande begränsningar med det absolut vanligaste trygghetslarmet i Sverige. Bilaga 1, Dagens mest använda trygghetslarm. Räckvidd Trygghetslarmet fungerar endast i användarens hem. Användaren måste befinna sig inomhus i sin hemmiljö för att larmet ska fungera. Dagens larm är fast installerat. Tysta larm 1 - Användaren kommunicerar med larmmottagaren genom den fast installerade centralen i hemmet. Befinner sig användaren i ett rum med stängd dörr förhindras kommunikationen. Formspråk Trygghetslarmen har ett formspråk som "lyser sjuk". Dess oinbjudande utseende gör att många människor, som har behov av ett trygghetslarm, vägrar att använda det. (Jan Granquist, 2010-11-16) Projektgruppens huvudfokus har legat på att lösa ovanstående problem. 1 Då ett larm aktiveras och larmmottagaren ej kan kommunicera med användaren uppstår ett tyst larm. Ett tyst larm behandlas alltid som akut. 6

1.3 Syfte LIAC alarm ska vara ett användarvänligt hjälpmedel som bidrar till ett tryggt och fortsatt aktivt liv för alla som använder larmet. Dessutom ska LIAC alarm ge kommunen ett trygghetslarm som effektiviserar och underlättar vårdpersonalens dagliga arbete. 1.4 Mål Projektgruppen har satt upp följande mål med LIAC alarm: 1.4.1 Projektmål Produkten ska gå att använda vart användaren än befinner sig. Produkten ska kunna användas i kommunens enhet för trygghetslarm. Trygghetslarmet ska ha ett utseende som inte relateras som ett hälsotekniskt hjälpmedel. Produkten ska vara baserad på mobiltelefoni och fungerar med befintliga operativsystem. Vid projektslut i maj 2011 ska en fungerande prototyp vara framtagen där all teknik ska vara testad och validerad. 1.4.2 Effektmål Användaren ska känna sig trygg med att använda LIAC alarm. Minska antalet falska tystalarm. (Detta för att effektivisera hemtjänstens arbete och minska onödiga utryckningar.) 7

2. Projektbeskrivning För att säkerhetsställa att vår idé är innovativ har projektgruppen ägnat stor tid till att kartlägga alla befintliga lösningar. För fakta gällande intressenter, krav och önskemål, finansiering, budget, tidplan och risker kan läsas nedan. 2.1 Intressenter 2.1.1 Primära intressenter De främsta intressenterna är brukarna av trygghetslarm, som brukare definieras användarna, anhöriga, assistenter och vårdpersonal. Inköpare av trygghetslarmen så som kommuner runt om i Sverige är i högsta grad primära intressenter. Hälsoteknikcentrum Halland är engagerade i att projektet ska få så goda resultat som möjligt då de ser att behovet av ett nytt trygghetslarm finns. 2.1.2 Sekundära intressenter Konkurrenterna är även de intressenter då de vill behålla sin marknadsandel. Tillverkare av produktens olika delar samt leverantörer av de el-komponenter som ingår är i hög grad intresserade av projektets framtida utveckling. Övrigt även distributörer, återförsäljare samt Halmstad högskola med flera. 2.2 Krav och önskemål Följande krav och önskemål har legat till grund för utvecklingen av LIAC alarm. Se hela kravspecifikationen i Bilaga 2. Nedan är det huvudsakliga kraven beskrivna. 2.2.1 Vattentät Att skapa ett trygghetslarm som ska tåla viss väta har varit ett huvudkrav. Trygghetslarmet måste fungera då det används i sammanhang med vatten, exempelvis dusch. Att duscha är för många användare ett riskmoment i och med halkrisken. 2.2.2 Räckvidd Trygghetslarmet måste ha en god räckvidd och det måste fungera överallt i användarens hem, såväl som i trädgården som nere i källaren. Man ska kunna använda det i miljöer även utanför hemmet såsom på jobbet eller i affären. 2.2.3 Kommunikation Vid en larmsituation är kommunikationen a och o. Det ska vara lätt att som användare göra sig hörd och likaså lätt för kontaktpersonen att uppfatta vad som sägs. Kommunikationen mellan parterna måste fungera utan någon problematik. 2.2.4 Användarvänlighet Trygghetslarm är ett hälsotekniskt hjälpmedel och används främst av individer med olika funktionshinder. Det är därför mycket viktigt att produkten är användarvänlig, därför har stort fokus legat på detta. Användarvänlighet har varit ett krav under hela produktutvecklingen av trygghetslarmet LIAC alarm. Att larmenheten går att förflytta mellan olika fästningsalternativ är ett av många exempel som visar på detta. 8

2.3 Finansiering och ägande Projektet drivs i egen regi vilket innebär att studenterna själva är ägare av projektet. Almi Företagspartner har varit projektets största finansiär där de bidragit med ett innovationsstöd på 50 000 SEK, Bilaga 3. Hälsoteknikcentrum Halland har även de varit finansiärer i projektet och har finansierat de två framtagna larmenheterna, till ett värde på 18 950 SEK samt 15 timmars konsulthjälp på 9750 SEK. Från Lektor Sten Fåhres minnesfond har stipendium mottagits på 10 000 SEK och såddpengar på 2000 SEK. Alla intäkter och kostnader som projektet har haft under projekttiden finns i Bilaga 4. 2.4 Projektorganisation Projektorganisationen består utav projektmedlemmarna, handledare samt leverantörer. För överblick se Bilaga 5. 2.4.1 Projektmedlemmar Projektgruppen består utav Annika Karlsson och Linnea Trulsson, båda just nu studenter på utvecklingsingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Programmets huvudfokus ligger på produktutveckling och entreprenörskap, egenskaper som båda projektmedlemmarna har. Projektet har ständigt präglats av en enorm drivkraft från både Annika och Linnea. 2.4.2 Handledare Martin Persson på Hälsoteknikcentrum Halland har tillsammans med Leif Nordin, Högskolan i Halmstad, fungerat som stödfunktioner och bidragit med handledning. 2.4.3 Leverantörer i nätverket Projektgruppen har tagit hjälp av företag för att effektivisera projektgenomförandet. De företag som använts mest, huvudleverantörerna, är IntoMethod (Erik Karlsson), J & D Assistingsystems (Daniel Petersson) och AD-Plast (Jimmy Karlsson). Övriga leverantörer är GT Prototyper och Kafab. 2.5 Tidplan Projektet har löpt under tiden september 2010 till maj 2011. Projektgruppen har arbetat efter lång- och korttidsplanering genom hela projektet. Ett Gantschema har gjorts för att snabbt och enkelt kunna överblicka projektet och ge en uppfattning om projektet kommer upp nå målen i tid. Bilaga 6. 2.6 Risker De risker som skulle påverka projektet mest skulle vara att det blir brist på finansiella resurser vilket exempelvis skulle kunna medföra att en bra funktionsprototyp inte är möjlig att tillverka. Andra risker som finns är att prototypframtagning tar för lång tid eller inte är möjlig eller bristande kommunikation mellan leverantörerna, detta skulle bidrar till att allt tar längre tid än planerat. Detta kan i sin tur leda till bristfälliga tester och valideringar. 2.7 Sekretess Sekretessavtal har upprättats mellan utomstående involverade personer i projektet, detta för att förhindra att betydande information sprids till obehöriga. En annan anledning är att vi vill bibehålla det nyhetskrav som krävs vid en eventuell patentansökan i framtiden. Sekretess avtalet finner ni i Bilaga 7. 9

3. Metod Dynamisk produktutveckling och framförallt de tumregler som finns har används genom hela projektet. Nedan följer de metoder som projektgruppen använd sig av under utvecklingsarbetet. 3.1 Faktainsamling 3.1.1 Nyhetsgranskning För att eliminera riskerna med att göra intrång på andras patent eller att utveckla något som redan finns gjorde projektgruppen en undersökning i patentdatabaserna Google patents och Espacenet, Bilaga 8. Nyhetsgranskningen gjordes även för att ge en överblick över vad som idag finns på marknaden. Allmänna Google sökningar och kontakt med näringslivet har gjorts löpande. 3.1.2 Intervjuer och studiebesök För att få en inblick i användarnas situation idag har vi intervjuat både anhöriga och användare av trygghetslarm. För att kunna göra faktabaserade beslut har projektgruppen genomfört studiebesök och intervjuer på bland annat Älmhults kommun och Halmstads kommun. Från kommunen har vi delgetts information om behovet och nuläget, delvis från en skrivelse. Bilaga 9. Detta har hjälpt oss att utveckla LIAC alarm på ett sätt som tillfredsställer dess målgrupp. 3.1.3 Referensgrupp För att kunna genomföra projektet på ett bra sätt har vi använt oss utav en referensgrupp. En referensgrupp har vi använt för att kunna få nyttig information och synpunkter under produktutvecklingen. Referensgruppen har bestått av tre äldre damer (Maud Raask, Birgitta Odelstierna och Ingegerd Borg Jonsson) samt Linneas syster Lisa Trulsson, vilka samtliga har anknytning till trygghetslarm. Lisa är en aktiv användare av det vanliga trygghetslarmet som kommunen använder. De övriga i referensgruppen är eller har varit anhörigvårdare till sina män och är engagerade i att hitta någon bättre lösning. 3.1.4 Behovsanalys I ett tidigt skede upprättades en enkät av projektmedlemmarna för att se hur stort behovet av ett nytt trygghetslarm är ute på marknaden. Enkäten besvarades av användare, anhöriga och vårdpersonal. Enkät och dess resultat finner du redovisat i Bilaga 10. 3.1.5 Rådgivning och möten Projektgruppen har under projektet rådfrågat de företag som vi klassificerar som våra leverantörer, för att få professionell hjälp med att fatta rätt beslut. Hälsoteknikcentrum Halland och handledare, Leif Nordin, har även de bidragit som rådgivare kontinuerligt under hela projektet. 3.2 Kommunikation Tät kommunikation mellan våra leverantörer har varit mycket avgörande för projektets goda utfall. Tydlig och kontinuerlig kommunikation har används för att undvika missförstånd. 3.3 Idégenerering För att inte låsa tankarna vid de först påkomna lösningarna eller begränsa sig till en specifik lösning har flera välkända idégenereringsmetoder används. Den klassiska BAD PAD MAD CAD (Stig Ottosson, 1999) har bidragit till att produktutvecklingens idéfas i ett tidigt skede varit bred och efter hand utvecklas till ett specifikt val av lösning. 10

Metoder som har använts är i första hand brainstorming med post-it s i olika sammanhang, vilket har genererat att nya idéer och lösningar har fötts. Brainstormingens resultat finns sammanställt i Bilaga 11. (Föreläsning 2, 2010-02-10) Framtagning av skisser har varit ett betydande och nödvändigt hjälpmedel för att visualisera olika tankegångar och lösningar på olika idéer. Bilaga 12 Ritningar gjordes i CAD programmet Solid Works. Detta verktyg ger en bra verklig bild av slutresultatet samt möjliggör för snabba och enkla justeringar av exempelvis material. Ur ett tillverkningsperspektiv är dessa ritningar även ett nödvändigt underlag och som under projektet använts vid framtagning av prototyp. Logotypens grafiska arbete gjordes i Adobe Photoshop. 3.4 Kravspecifikation För att specificera och dokumentera de krav och önskemål som dagens användare, vårdare, anhöriga och projektmedlemmarna har på ett trygghetslarm, har en kravspecifikation upprättats. Kravspecifikationen är ett underlag som underlättar för tillverkarna av produkten. Tillverkaren får genom kravspecifikationen en tydlig och bra överblick på vad som ska tas fram. Bilaga 2. 3.5 Prototypframtagning När lösningen på hur produkten ska tillfredställa användarnas behov var klar på pappret var det dags att se om det var möjligt att göra i verkligenheten. Därför tog vi fram prototyper. Resterande är sekretess. 3.6 Tester Olika tester har genomförts på produktens olika delar för att säkerställa att allt fungerar som avsett och på ett ändamålsenligt sätt. Det har gjorts tester i olika stadier i projektet. Mindre tester har genomförts under själva produktutvecklingsprocessen för att i ett tidigt skede säkerställa att vi går åt rätt håll. De större testerna har genomförts i slutet av projektet då den färdiga prototypen har levererats. Hemsidan och applikationen har testats frekvent sedan början av januari 2011 för att få den att fungera precis så som vi önskar. Då prototyperna var färdigställda gjordes sluttester av projektmedlemmarna samt av referensgruppen. Bilaga 14. 3.7 Verktyg Projektgruppen har använt sig av följande verktyg för att analysera bland annat risker och miljöpåverkan med produkten. 3.7.1 FMEA Failure Mode Effect Analysis Det har genomförts tre olika FMEA, en kostruktions-fmea (Bilaga 15) en process-fmea (Bilaga 16) och en funktions-fmea (Bilaga 17). FMEA är en systematisk metod för att identifiera de felrisker som kan uppkomma (Powerpoint 1, Chibba). FMEA:n har gjort att vi har fått en överblick över vilka fel som kan inträffa och vad feleffekten av dessa blir. Även allvarlighetsgraden har identifierats och bidragit till att många fel har kunnat förebyggas innan de har inträffat. 11

3.7.2 MET - Materials, Energy and Toxicity För att få insyn på LIAC alarms miljöpåverkan, från råvaruhantering till resthantering har projektgruppen valt att göra en MET-matris. (Powerpoint 2, Nordin) Detta för att analysera och identifiera hur vi kan minimera miljöutsläpp eller helt eliminera dem. Bilaga 18. 3.7.3 SWOT En SWOT analys (Kotler, 2008) har gjorts för produkten, detta för att tydliggöra styrkor, svagheter, möjligheter och hot hos LIAC alarm. Bilaga 19. 3.7.4 Hill Hills metod har används för att ta reda på hur en kvalificerad produktion av LIAC alarm bör se ut (Föreläsning 1, Norr, 2011-02-17), vad som gör att vår produkt vinner marknadsandelar vid en tillverkning. Projektgruppen har tagit ställning till både interna och externa frågor vid genomförandet. Bilaga 20. 3.7.5 Slack Slacks modell har genomförts för att tydliggöra skillnaderna mellan LIAC alarms två största potentiella konkurrenter. Modellen används dels som ren konkurrensanalys men också för att förtydliga produktens så kallade orderwinners och qualifiers (Föreläsning 1, Norr, 2011-02-17). Bilaga 21. 3.8 Avstämning under projektet 3.8.1 Loggbok För att ha möjlighet att se tillbaka på vad som har skett och beslutats under projektet har loggbok förts. När vi gjort något, vad vi gjort, hur vi gjort, vem/vilka vi kontaktat, varför vi tagit kontakt samt vad det resulterade i, allt finns noga dokumenterat i projektgruppens loggbok. 3.8.2 Handledarmöte Projektgruppen har haft kontinuerliga veckomöten med handledaren, Leif Nordin. Dessa möten har hjälpt projektet att gå i rätt riktning och inte bli stillastående. De har även bidragit till att projektgruppen i större mån sett möjligheterna istället för problemen. 3.8.3 Leverantörer i nätverket Kommunikation mellan de olika involverade företagen har regelbundet upprättats, i form av möten, telefonsamtal och e-post. 12

4. Produktutvecklingsprocessen Utvecklingen av LIAC alarm har skett i takt med att projektmedlemmarna blivit upplysta kring de delar som är viktiga för användaren sammantaget med de delar som är praktiskt genomförbara. 4.1 Val av koncept I idégenereringsprocessen kom vi fram till olika tänkbara lösningar. Vi använde oss utav brainstorming och benchmarking tillsammans med diskussioner kring de olika lösningarna. Vårt första alternativ var att kombinera alla funktioner i en larmenhet. Alla komponenter samlade i en och samma enhet skulle ge ett stort och klumpigt trygghetslarm. Design och användarvänlighet var viktiga egenskaper och därför uteslöts detta alternativ. För att kraven och önskemålen skulle uppfyllas blev den valda lösningen, att utgå ifrån mobiltelefoni tillsammans med en extern enhet, självklar efter utvärdering. 4.2 Ingående delar Sekretess 4.3 Larmenhet Sekretess 4.3.1 Hårdvara Hårdvaran har konstruerats av Daniel Pettersson på J & D Assistingsystems. Anledningen till att Daniel valdes var på grund av rekommendationer från tidigare studenter och handledare. För att hårdvaran ska uppnå de ställda kraven består den utav: Sekretess Denna tillverkningsprocess/prototypframtagning innefattade förstudie (komponent och förtest), design av el-schema, design av mönsterkort, montering och lödning, test och validering samt dokumentation och manual. Processen tog hela 10 veckor, dubbelt så lång tid som först avtalats. Bilaga 22 innehåller information om hårdvaran som J & D Assistingsystems tog fram, komponentval, komponenternas tekniska beskrivning, kostnad, kretskort, med mera. 4.3.2 Hölje och infästning Sekretess För att användaren ska kunna fästa larmet på olika ställen har det tagits fram olika infästningar, vilka blev armband, halsband och bältesknäppe. I ett tidigt skede hade projektgruppen planer att helt på egen hand konstruera och låta tillverka plastdetaljerna. Konstruktionen skulle göras genom CAD ritningar i Catia V5 och tillverkningen skulle ske i den 3D printern som finns tillgänglig på högskolan i Halmstad. Eftersom projektgruppen ville ta fram underlag för framtida produktion anlitade vi en plastkonstruktör. För att skapa plastdetaljer som är produktionsvänliga har konstruktionshjälp anlitats av Jimmy Karlsson, AD-Plast. På AD-Plast används CAD-programmet SolidWorks och därför har projektgruppen tagit fram ritningsunderlaget i detta program. När de första ritningarna var 13

klara åkte projektgruppen till (Företaget har begärt sekretess) för tillverkning av den första prototypen, Bilaga 13 och Bilaga 23. Efter framtagningen sågs de verkliga dimensionerna och vi insåg direkt att delar av prototypen var alldeles för klumpiga. Därför gjordes en första redigering av storleken med mjukare former. Projektgruppen förstod snart att även den skulle kännas för stor vilket resulterade i en andra prototyp med en helt ny utformning. Nya infästningsanordningar och en laddstation togs även fram till denna, Bilaga 24. CAD ritningar till denna prototyp har projektgruppen tagit fram själva men under konsultation med Jimmy. Den första prototypen är anpassad för hårdvaran och är vår funktionsprototyp medan den andra prototypen, den visuella, visar LIAC alarms slutliga design. Den visuella prototypen med de tillhörande fästningsanordningarna samt laddningsstationen har tillverkats i en speciell prototypplast av GT prototyper. Prototypen har inte exakt de materialegenskaper som den verkliga produkten kommer ha i framtiden. Projektgruppen har valt att ta fram en hel serie i en vit högblank färg. I serien ingår armband, halsband, bältesfäste och laddningsstationen. För att visa på ytterligare en färgkombination har ett armband tagits fram även i silver med syfte att efterlikna material som aluminium/silver/stål. 4.4 Sekretess Sekretess 4.5 Hemsida Sekretess Hemsidan är minst lika viktig ur marknadsföringssynpunkt och ett sätt att marknadsföra LIAC alarm. I framtiden kommer all information på hemsidan behandlas enligt personuppgiftslagen, PUL 2. 4.5.1 Programmering Erik Karlsson, IntoMethod, har gjort mjukvaran samt servern som hemsidan kräver. Sekretess En tekniskbeskrivning över hemsidans databas/uppbyggnad finner ni i Bilaga 27. 4.5.2 Design Ett designtänk har funnits för att ge ett respektingivande intryck vid ett besök på vår hemsida men framförallt för att skapa en design som ger användarvänlighet och enkelhet för våra användare. Kontinuerlig kontakt med vår leverantör, Erik, har upprättats för att allt eftersom hemsidan växt fram kunna göra små retuscheringar. En separat flik för administratörerna (projektmedlemmarna) har skapats på hemsidan. Denna gör det möjligt för oss att själva göra ändringar kring allt som står skrivet på hemsidan. Alltså har även en ur projektmedlemmarnas vinkel funktionell och användarvänlig design på hemsidan skapats. 2 I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Personuppgifterna som publiceras är strukturerade (lagras i en databas eller annan typ av register). (Internet 1, 2011-04-05) 14

Det har förberetts för framtida underrubriker såsom köp produkten samt att vi redan nu skapat möjlighet för en internationell engelsk version av hemsidan. 4.6 Förpackning För att i framtiden kunna sälja produkten, LIAC alarm, har en förpackningsprototyp tagits fram. Detta med hjälp av Kafab i Simlångsdalen. Prototypen visar på en möjlig variant att förpacka produkten men kommer för framtiden justeras något. Bilaga 28. 4.7 Tester Det har under projektets gång skett tester i olika omgångar och av olika delar. Sekretess 4.7.3 Slutgiltiga tester De slutgiltiga testerna av LIAC alarm innefattar noggranna och genomgående tester för att försäkra oss om att vår produkt klarar av alla de ställda kraven. Tester som genomförts är både funktionstester och användartester. Sekretess 15

5. Produkten Nedan följer en noggrann beskrivning av LIAC alarm, resultatet av ett nio månaders långt examensarbete. Hoppas på intressant läsning! Vi har utvecklat ett trygghetslarm som gör att användaren kan känna sig trygg vart man än befinner sig. Sekretess LIAC alarm har en enkel och funktionell larmprocess och för användaren krävs endast en knapptryckning. Bilaga 29 och Bilaga 30. Sekretess 5.5 Förpackning Förpackningen är den del som presenterar larmet och som beskriver den ut mot konsument. Den är också viktig ur emballage och skydds synpunkt. Förpackningens storlek och volym ska inte bara anpassas efter det som måste få plats i den utan också efter hur den ska transporteras på bästa, smidigast sätt. Förpackningen ska ha många funktioner i en. Inuti den förpackning som projektgruppen tagit fram ryms trygghetslarmet med de tre olika infästningsalternativen, laddningsstationen samt en manual. Bilaga 28 och Bilaga 34. 5.6 Manual En tillhörande manual för produkten har tagits fram för att underlätta användningen av LIAC alarm. Den beskriver kort och enkelt hur produkten fungerar och hur man som användare gör för att använda den. Bilaga 35. Sekretess 5.8 Prototypkostnader För framtagning av prototyper har vi haft följande kostnader. Hårdvara 18 950 kronor (Bilaga 37) Mjukvaror 30 000 kronor (Bilaga 38) Plastdetaljer 3 425 kronor (Bilaga 39) Domännamn 89 kronor (Bilaga 40) 16

6. Framtid Givetvis finns det en framtid för LIAC alarm, detta är en produkt som verkligen behövs på marknaden. Följande text beskriver de steg som måste genomföras innan försäljning. 6.1 Starta företag Efter som vi ser en stor potential hos LIAC alarm är det en självklarhet för oss att vi under det kommande året kommer starta ett företag och få ut LIAC alarm på marknaden. Företagsformen kommer vara Aktiebolag. Ett beslut som kvarstår att fatta är om vi ska sälja produkten själva eller sälja produkten till ett redan etablerat företag och få royalty för varje såld enhet. Oavsett vilket alternativ det blir krävs en investerar för vidare produktutveckling. 6.2 Fortsatt produktutveckling Innan LIAC alarm kan lanseras på marknaden kommer det att krävas en del fortsatt utveckling. Sekretess 6.3 CE-märkning Projektgruppen har undersökt möjligheten att CE-märka LIAC alarm. Vid en tillverkning och försäljning men även vid fortsatta tester är en CE-märkning nödvändig. Vid en godkänd CEmärkning kan projektgruppen ge en försäkran om att produkten uppfyller alla tillämpliga krav enligt de EU-direktiv som finns. CE-märkningen är ett bevis på att produkten genomgått tester och bedömningar som accepterats. Dessutom blir det möjligt för oss att sälja LIAC alarm fritt inom hela EES-området (EU, Norge, Island och Liechtenstein). För närmare läsning kring direktiv och standarder för CE-märkning se Bilaga 41. (Internet 2, 2011-04-07) 6.4 Produktion Produktionen av plastdetaljerna och hårdvaran kommer till en början göras inom Sverige. Vid större volymer, 20 000 eller fler, kommer antagligen hårdvaran att tillverkas utomlands, troligtvis i Asien där sådan produktion är billigare. Projektgruppen har fått offertförslag från några olika tillverkningsföretag. AD-plast för tillverkning av verktyg samt produktion av plastdetaljer, Bilaga 42. DA elektronik för tillverkning av hårdvaran och Kafab för tillverkning av den förpackning som trygghetslarmet kommer att säljas i. Offerterna har skickats efter för olika kvantiteter, en noll-serie på 100 enheter sedan 1 000, 5 000, 10 000 respektive 50 000 enheter. Vi har sammanställt ekonomiska kalkyler. För 10 000 sålda enheter ha vi Produktionskostnader (Bilaga 43) på 4,2 miljoner kronor och en Beräknad försäljningsvinst (Bilaga 44) på cirka 32 miljoner kronor. 17

7. Affärsplan Nedan följer en affärsplan på trygghetslarmet LIAC alarm. I denna beskrivs hur projektet ska arbetas vidare för att implementeras på marknaden, framtiden för LIAC alarm ser tuff men ljus ut. 7.1 Affärsidé 7.1.1 Vision och affärsidé LIAC s vision är att skapa en bättre och enklare vardag för de människor som är i behov av ett trygghetslarm. Affärsiden är att sälja ett designat och funktionellt trygghetslarm som får användaren att känna sig trygg och bekväm, i alla tänkbara miljöer. Detta till ett konkurrenskraftigt pris så att alla ska ha möjlighet att köpa den. 7.1.2 Företagsnamn LIAC Live Active. Ett flertal förslag på namn och logga togs fram genom brainstorming bland ord och kombinationer av ord som vi associerar med produkten. Ett kriterium som fanns var att namnet även skulle fungera som ett domännamn, vilket gjorde det ännu svårare. Utvecklingen och resultatet finner ni i Bilaga 45. 7.1.3 Bransch Vi jobbar i branschen vård och omsorg; sociala tjänster. 7.1.4 Handel Beställare: Kommuner, privatiserade hemtjänster, privatpersoner för privat bruk. Tillverkningsföretag: AD-plast, DA elektronik AB och Kafab Förpackning. Firman: LIAC 7.1.5 Varor/produktion LIAC består utav en produkt vilken är trygghetslarmet LIAC alarm. Fördelarna med vårt trygghetslarm jämfört med andra trygghetslarm är att användaren kan använda trygghetlarmet vart man än befinner sig. Oavsett om man är utomhus, inomhus, i duschen, eller i sommarstugan går LIAC alarm alltid att använda. Trygghetslarmet har en snygg diskret design som inte relateras till sjukdom och ger användaren en bekväm känsla i att använda larmet. LIAC alarm är särskilt praktisk för aktiva pensionärer som gillar att vara ute och röra på sig men ändå vill ha en trygghet, där man snabbt och enkelt kan larma en anhörig eller eventuellt även en larmcentral. LIAC alarm kan ersätta dagens trygghetslarm och är anpassa för dagens avändare. LIAC alarm är en av få på marknaden och håller god kvalitet i avseenden så som användarvänlighet och hållbarhet. Liknande produkter på marknaden har i förhållande till LIAC flertalet nackdelar så som, dålig design, svårt att kommunicera, ingen positionering, otillräcklig räckvidd, vilket alla begränsar användaren. En konkurrentjämförelse syns tydligare i Slacks modell, Bilaga 21. I framtiden kommer med största sannolikhet LIAC alarm att utökas med ett nytt sortiment av ännu fler tillbehör. Tillbehör som diskuterats är nya fästningsmöjligheter, exempelvis ska 18

LIAC alarm kunna bäras som en brosch, men också tillbehör som gör att användarna själva kan designa och göra sitt egna larm mer personligt. Förhoppningarna är att minska ner storleken och inom något år ha fått fram en helt ny design. 7.2 Marknadsplan 7.2.1 Marknaden Det finns ett behov av att utveckla och implementera ett nytt trygghetslarm på marknaden. Då allt fler hushåll övergår till bredbandstelefoni (Sveriges Radio, 2011-01-22) eller mobiltelefoni kommer det inom kort krävas ett larm som är oberoende av fast telefoni. LIAC alarm baseras på det mobila nätet vilket utger en av trygghetslarmets många fördelar. I Sverige finns det ungefär 160 000 trygghetslarm. Den gamla sortens telefoner, och de vanliga larmen, är konstruerade så att det fungerar vid mindre strömavbrott eftersom telefonen får ström via telefonstationen. Men med den nya tekniken räcker det med att propparna i huset går för att all kommunikation ska lägga av. Bilaga 46. Designen är också central då man pratar marknad. Det finns få larm som fokuserar på denna viktiga fråga vilket gör LIAC alarm unik i sitt slag. LIAC alarm riktar sig till en bred målgrupp, såväl till kommuner som till en privatperson. LIAC alarm kan användas av vem som helst, äldre pensionärer, aktiva pensionärer, helt enkelt alla de som söker extra trygghet. LIAC alarms huvudsyfte är att fungera som ett trygghetslarm men andra användningsområden finns exempelvis som ett överfallslarm, med mera. Detta förstorar marknaden ytterligare för LIAC alarm. Marknaden för just trygghetslarm ser mycket lovande ut. Sverige kommer inom kort att få allt fler pensionärer och en ny stor grupp med äldre personer (Sara Tunlid, 2010-10-01). Till en början kommer fokus ligga på att inta den svenska marknaden, detta för att se hur produkten tas emot och vilken respons som ges. Förhoppningarna är att efter vidareutveckling och CE märkning kunna sälja larmen från ett egenstartat företag. Under 2015 ska LIAC alarm även börja säljas på den europeiska marknaden. 7.2.2 Konkurrensanalys Projektgruppen har genomfört en noggrann konkurrensanalys för att få en bild över vad som finns på marknaden. De största konkurrenterna är Posifon, SRT 306, Trygghetslarm CareIP Mobile och Dagens trygghetslarm. Dessa är inga direkta konkurrenter då skillnaderna på funktionerna är stora. Den Slack modell som gjorts har varit till stor hjälp i denna process, Bilaga 21. 7.2.3 Marknadsaktiviteter Den första aktuella marknadsaktiviteten är utställningen på UTEXPO. En presentation har hållits för Halmstad kommuns involverade personer inom trygghetslarm, Jan Granquist, enhetschef och upphandlare av trygghetslarm och Per-Erik Olveng, tekniker och säkerhetsansvarig för trygghetslarm. Efter uppvisande av prototypen och demonstration klargjordes att ett intresse från kommunens sida finns. En fortsatt dialog parterna emellan kommer äga rum kontinuerligt under det fortsatta utvecklingsarbetet. Ett annat möte var med Ana Maria Chrysoulakis, verksamhetschef, tillsammans med hennes kollegor på Attendo Care (privatägd hemtjänst). Även här blev produkten väl mottagen. Av två genomförda säljmöten har vi fått två intresserade köpare, vilket är mycket goda odds. 19