Basutbildning om våldsutövare Om våld i nära relationer Vem är förövaren? Behandlingsstrukturen - ATV Evidens
Behandling för våldsutövare i JKPG län Alternativ till våld Invånare: 146 100 1 psykolog 100% 1 psykoterapeut 100% Höglandet? Invånare: 107 100 50% psykolog Medverkan Invånare: 84 400 50% psykolog 80% behandlare
ATV Oslo var 1987 först i Europa att starta en behandlingsmottagning för våldsutövare i nära relationer Idag är ATV ett nordiskt nätverk av 18 mottagningar bestående av psykologer, psykoterapeuter och terapeuter
Inflöde klienter från 2011 18 16 14 12 10 8 6 2011 2012 2013 2014 2015 4 2 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
Remittenter 2011-2014 40 35 30 25 20 15 10 2011 2012 2013 2014 5 0
Inflöde Mullsjö Habo 2011-2014 9 8 7 6 5 4 Mullsjö Habo 3 2 1 0 2011 2012 2013 2014
Varför är sjukvården så viktig? 1. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 1 2. Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor. 2 3. Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. 3 Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård. 4. Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom. 4 5. Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa. 5 6. Inom sjukvården finns den terapeutiska kompetens som kan krävas vid behandling av komplexa psykologiska problem (våldsutövning, PTSD). Referenser [1] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347 [2] Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314;1331-36. [3] Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) [4] Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. [5] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
3 ggr högre risk att drabbas av mag- och tarmproblem, bäckensmärtor, kroniska smärttillstånd Minst fördubblad risk att drabbas av depression och eller ångestproblematik Sexfaldig ökning risk för drogmissbruk 9 ggr mer besök inom psykatrin Större läkemedelskonsumtion Andra kroniska tillstånd försämras (astma, diabetes, epilepsi) VINR-viruset Har inom sjukvården råd att inte intressera oss för detta virus? Ökad risk för tillväxthämning hos foster, för tidig födsel, tidig neonatal död Livmoderhalscancer mer än dubbelt så vanligt Sjukvården bär den största direkta kostnaden samhället. Den årliga sjukvårdskostnaden är 19% högre om man är drabbad. Det smittar och verkar vara ett latent virus Ref: Att fråga om våldsatthet som en del av anamnesen, NCK 2013
Samverkan med övriga behandlingsaktörer: Vuxenpsykiatrin Barnpsykiatrin Beroendemottagning Junepol Familjebehandling Familjerådgivning Jönköpingspyramiden - en dröm? - Samverkan och organisation gällande våld i nära relationer i Jönköpings län Behandling Utsatt Utövare Barn Akut- och rättsligt arbete med våld i nära relationer Risk- och säkerhetsarbete (bedömning, skyddat boende, personskydd, skydda personuppgifter, barnutredning etc.) Hjälp vid myndighetskontakter Ekonomiskt bistånd Utövare Stödsamtal (råd o service) Upptäcka/fråga om våld Dokumentera skador Motivera till behandling Utsatt Barn Gripa, häkta, utreda, åtala, döma Etc. Förebyggande arbete universellt selektivt Aktörer Socialtjänst Landsting Frivården Socialtjänst Landsting Polis Rättsväsende Kriminalvård Migrationsverket Ideella organisationer Socialtjänst Landsting Polis Ideella organisationer Skola
Fysiskt våld Sexuellt våld Psykiskt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill Ekonomiskt våld Latent våld Försummelse
Det som tar tre sekunder att utföra, kan ta tre år på sig att upphöra Våldets klang varar länge och blir under tiden bakgrundstonen i relationen
Man använder våld för att man VÄLJER att använda våld
ATV:s syn på våld 1. DEN SOM UTÖVAR VÅLD VILL NÅGOT MED SITT VÅLD (JUST DÅ) 2. VÅLD ÄR UTÖVARENS ANSVAR 3. DET GÅR ATT FÖRÄNDRA SITT VÅLDSAMMA BETEENDE
Olika typer av våld Kriminelltvåld Gatu/krogvåld Våld i arbetslivet Våld i nära relationer Folkhälsoproblem
Våldets aktörer Utövat våld Män Utsatt för våld Kvinnor Bevittnat våld Barn
Prata med din granne en kort stund. Egna erfarenheter av att bevittna våld, utöva våld eller vara utsatt för våld. Dela med dig så mycket du vill.
Våld är en skamproblematik Alla inblandade vet att det är fel!! Utövaren vet att den gjort fel klivit över en gräns Utsatta skäms för att den stannar i en dålig relationen Barnen som bevittnat vet att det som sker i familjen är fel Alla inblandande har skäl att inte prata om det som sker och tystnaden gör att det kan fortgå. Vi professionella måste våga prata om våld och sätta ord på det. Vi behöver visa att vi tål att höra om våld.
Förklaringsmodell våld - faktorer som ökar risken för våld i nära relationer Grupptillhörighet Individen Ansvarsbefriat förhållningssätt/ våldsursäktande attityder Suicidalitet el. psyk sjukdom Fattigdom Arbetslöshet Hot om separation Svagt rättssystem gällande våld Personlighetsstörning (antisocial, borderline)
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) presenterade den 26 februari rapporten Våld och hälsa En befolkningsstudie om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa i Sveriges riksdag. I studien har 10 000 kvinnor och 10 000 män i åldern 18-74 år tillfrågats om sin utsatthet för våld i barndomen, ungdomen och vuxen ålder. Studien ger en aktuell och allsidig bild av kvinnors och mäns utsatthet för våld samt kopplingen till hälsa, både på kort och lång sikt. (nck.uu.se)
- Vi har undersökt samspelet mellan attityder till jämställdhet och maskulinitet och attityder till våld, säger Per Nilsson. Våra resultat visar att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer både i påståenden om stereotypa könsroller och i stereotypa påståenden om maskulinitet och femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Ungdomsstyrelsen, 2013
En rustning kan vara bra på ett slagfält. Men vad händer när jag har den på mig i min relation? Måste vara en riktigt man HUR SKA JAG TA MIG HÄRIFRÅN??!! Ingen lyssnar. Ingen förstår mig. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag kan inte göra ett skit åt detta. Jag har ingen kontroll. Vad ska hända nu? Det finns ingen väg ut. Jag hittar inga ord. Jag blir attackerad. Jag är inmålad i ett hörn. Jag blir bortgjord. Jag känner mig liten och svag. Jag är i underläge. Hur ska jag visa vad jag känner?! Sårad, ledsen, orolig osäker, ensam, förvirrad VANMAKT
En manlig utväg: VÅLD Mot min partner, mig själv eller andra
Utövare - vem?
Psykiatriska symtom hos våldsutövare Sju av tio män uppfyllde kriterier för minst en psykiatrisk diagnos. Tvångssyndrom 14% Alkoholmissbruk 16% Alkoholberoende 20% Antisocial personlighetstör. 20% Dystymi 9% Depression 32% Agorafobi 14% Social fobi 11% GAD 5% PTSD 19% n = 184 Askeland mfl, 2012
Relationstrauma hos våldsutövare (utsatt av förälder, släkting eller icke-släkting) Psykiskt våld 76% Fysiskt våld 79% Känslomässig försummelse 55% Sexuella övergrepp 49% av förälder eller syskon 48% av förälder eller syskon 62% av förälder eller syskon Sexuella trakasserier 9% 18,3% 5% n = 192 Askeland mfl, 2012
Våld utövas i 90% av fallen av en man. Kvinnor och män utövar ungefär lika mycket våld.?
Resultatet beror var vi gör vår undersökning?
Våld utövas i 90% av fallen av en man. Kvinnor och män utövar ungefär lika mycket våld. Undersökning gjord på: Kvinnojourer Kvinnofridsrådgivningen Kriminalvården Brottsregister Undersökning gjord på: Ett visst urval ur vanliga befolkningen Enkätstudie bland studenter på ett större universitet
Michael P. Johnson, Ph.D. Sociology, Women's Studies, African and African American Studies Penn State
Maktvåld (the intimate terrorist) 76% allvarligt våld 75% upptrappat våld 29% ömsesidigt våld 57% upprepat våld Svårare att behandla Större maktobalans mellan man och kvinna 4% av paren 60% av kvinnorna rädda för sina liv Våldets funktion: Att utöva makt och kontroll Situations betingat våld 28% allvarligt våld 28% upptrappat våld 69% ömsesidigt våld 8% upprepat våld 9% av kvinnorna rädda för sina liv 12,5% av paren Johnson, 2006 Mixed sample, married Pittsburgh, 1970s Våldets funktion: Att undvika vanmakt, vinna konflikten, hämnas, få uppmärksamhet
När kommer männen till oss? 1. Tappar kontroll över partnern (t.ex. hon flyttar) 2. Tappar sin sociala fasad (grannar, polis, vänner, släkt, skola reagerar) 3. Tappar kontroll över egna handlingar. Blir rädd för sig själv. Vad är jag egentligen kapabel till att göra?
Bemötande Bekräftande: Empati Respekt Icke-dömande Utmanade: Allvarliggöra våld Hålla fokus på våld Ansvariggöra Han dömer inte mig. Han står ut med min berättelse. Han är tydlig. Han vill hjälpa mig om jag vill ha hjälp. Goda förutsättningar för gynnsam behandling
Partnerkontakt Kvinnans berättelse hjälp för oss i behandlingen samt risk- och säkerhetsbedömning Kvinnans behov av stöd Mottagningen för våldsutsatta (MFV)
ATV-modellen (Isdal & Råkil) Sammanhang Konsekvenser Fokus på våld Ansvar
Att göra våldet-i-detalj-samtal Efter våldet Direkt efter våldet Våld Våld Våld Våld Före våldet Före våldet
Att göra våldet-i-detalj-samtal Efter våldet Direkt efter våldet Våld Våld Våld Våld Före våldet Före våldet
Hur hade detta sett ut på film? Min uppgift är att skapa en film med sådan detalj och känsla, att det känns som att den pågår nu. Den filmen vill jag inte se igen!
Ansvar för våldet - Ett val - En avsikt - Konsekvenser för utsatt, observatör och omgivning
Hur ska vi få våldsutövaren att ta ansvar? Hur klarar du avstå ifrån stryptaget när ni är kvar på festen? Vart tog obehaget vägen efter våldet? Hur kommer det sig att våldet används först när ni kommit hem? Vad är det som gör att du väljer att säga just tjockis och inte något annat? Vad är det som gör att du inte slår hårdare och håller längre? Just då, hur vill du att det ska påverka henne? Vad vill du få henne att känna? Vad vill du komma ifrån just då? Vad vill du få slut på genom våldet? Hur klarar du av att sluta? Hur kommer det sig att du väljer att slå på överarmen och inte i ansiktet? Hur klarar du av att avstå från våld på jobbet, i trafiken etc?
Orsaksförklaring A Hon skrattade åt mig B Jag tryckte upp henne mot väggen Vem får ansvaret för våldet?
Avsiktsförklaring Jag vill få stopp på tjatet! Jag vill å henne att fatta att hon är på djupt vatten! Jag vill få min vilja igenom! Vem får ansvaret för våldet?
Ingen lyssnar Ingen förstår mig Jag vet inte vad jag ska ta mig till Jag kan inte göra ett skit åt detta Jag har ingen kontroll Vad ska hända nu? Det finns ingen väg ut Jag hittar inga ord Jag blir attackerad Jag är inmålad i ett hörn Jag blir bortgjord Jag känner mig liten och svag Jag är i underläge Hur ska jag visa vad jag känner?! Känsla av svaghet och underläge/vanmakt Sårad, ledsen, orolig osäker, ensam, förvirrad
Vad gör våldet för mig omedelbart när jag använder det? Våld är positivt!
Det var inte så farligt Det har inte hänt Det var hennes fel Efter våldet Minimering Förnekelse Externalisering Fragmentering Söker förlåtelse Löften om frid Överanpassning/överkompensera Tar initiativ till försoningssex Det var bara en isolerad händelse Jag vet inte vad som hände Du måste förlåta mig! Det ska aldrig hända igen Jag gör vad du vill Skuld, skam, självförakt
Trigger B 7. Efter våldet 6. Våld! 5. Planering Inre aggressivitet Trigger A 4. Hämndfokuserad 3. Kränkningsfokuserad 2. Självkritik 1. Känsla av svaghet och underläge/vanmakt 8. Lugn period Känsla av vanmakt Psykologisk ryggsäck Upplevt våld, svek, orättvisor, kontrollförlust, övergivenhet, svåra förluster, kränkningar, hot, blivit avvisad.
Psykologisk ryggsäck Dåliga kärleksrelationer Upplevt våld Mobbad Orättvisor Övergiven Svek Ensamhet Kränkt av förälder
Föräldraskap Vad har våldet och aggressionen gjort med mina barn? - Hur var min pappa? Ilska - Hur är jag som pappa? Närhet - Vilken pappa vill jag vara? Känslor Tid Värderingar
En bra pappa. Slutar använda våld Bekräftar att våld förekommit Ta ansvar för våldet: våldet handlar om mig, det är fel och det är mitt ansvar Visa det motsatta till våld; trygghet, förutsägbarhet, pålitlighet och omtanke Stöttar mamma (Föreläsning Per Isdal)
Evidens? Ur rapport Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010): Sammanfattningsvis är resultaten i denna utvärdering lovande. Det behövs studier över längre tid och studier som bättre kan avgöra vilka som är de verksamma faktorerna. Resultaten tyder ändå på att behandling kan minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Verksamheterna behöver samtidigt utveckla sin dokumentation och uppföljning för att få bättre underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. Trolig underskattning av effekt då de 40 personer som hoppat av efter förmätning räknas på som ingen förändring. Männen underskattar även troligtvis sitt våld vid förmätning.
Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010): Fysiskt våld före behandling 51% Fysiskt våld efter behandling Psykiskt våld före behandling 59% Psykiskt våld efter behandling 39% 23%
Prosenten af partnere som var utsatt for vold 3 måneder inden behandling og i de sidste 3 måneder Psykisk vold Andlegt ofbeldi 50% 90% Fysisk vold Líkamlegt ofbeldi 15% 83% Seksuell vold Kynferðislegt ofbeldi 11% 30% Síðustu 3 mán. fyrir meðferð Sl. 3 mán. 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Våga fråga - om våld Händer det att du blir för arg på din partner? Har det hänt att du sagt eller betett dig på ett sätt du ångrat efteråt? Har du märkt att din partner blivit rädd för dig? Har du känt dig svartsjuk/kontrollerande så att det blivit jobbigt för dig och/eller din partner? Har din ilska någon gång övergått till fysiskt våld?
Våga fråga om våld. Vilka är rutiner finns på ditt arbete att fråga om våld? Vad gör vi om någon är utsatt för våld? Hur tar vi hand om barn som upplevt våld? Vart hänvisar vi personer som har problem med aggressioner/har utövat våld?
Kjell Nordén, behandlare skötare/leg. psykoterapeut Tfn 036-10 25 13 Dan Rosenqvist, leg. psykolog Tfn 070-392 32 29 Eva Wiman, socialpedagog (Familjebehandling) Tfn 036 10 21 98