Delrapport 5 Vansjö snickeri, Hedåker

Länsstyrelsen i Västmanlands län Hedåker, Sala kommun Förstudie - 5 impregneringsanläggningar Delrapport 5 Vansjö snickeri, Hedåker Reviderad 2012-09-18 2012-09-18

Datum: 2012-09-18 Uppdragsledare: Maria Carling Handläggare: Charlotta Tiberg Granskare: Mikael Stark Diarienr: 2-1009-0671 Uppdragsnr: 14352 2 (20)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 5 2 INLEDNING... 6 2.1 Uppdrag... 6 2.2 Syfte och omfattning... 6 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 6 3.1 Orientering... 6 3.2 Verksamhetshistorik... 7 3.3 Geologi och hydrogeologi... 7 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 7 4.1 Tidigare undersökningar... 7 4.2 Översiktlig miljöteknisk undersökning hösten 2010... 7 4.2.1 Fältarbete... 7 4.2.2 Laboratorieanalyser... 8 5 RESULTAT - FÖRORENINGSSITUATION... 9 5.1 Haltkriterier... 9 5.1.1 Jämförvärden... 9 5.2 Föroreningar i mark... 10 5.2.1 Metaller... 10 5.2.2 Organiska ämnen... 11 5.3 Föroreningar i grundvatten... 13 5.3.1 Fys-kem parametrar... 13 5.3.2 Metaller... 13 5.3.3 Organiska ämnen... 14 6 ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING... 14 6.1 Föroreningskällor (riskobjekt) och skyddsobjekt... 14 6.2 Föroreningarnas farlighet... 15 6.3 Föroreningsnivå... 15 6.4 Spridningsförutsättningar... 16 6.5 Känslighet och skyddsvärde... 17 6.6 Samlad riskbedömning riskklassning... 18 7 ÅTGÄRDS- OCH UNDERSÖKNINGSBEHOV... 19 REFERENSER... 20 Bilagor 1. Provtagningsplan 2. Ritning provpunkternas placering 3. Fältprotokoll 4. Analysprotokoll 3 (20)

1 SAMMANFATTNING Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län utfört en förstudie för f d Vansjö snickeri i Hedåker i Sala kommun. På fastigheten Hedåker 1:75 har flera olika snickeriföretag haft verksamhet. Under 1980-talet förekom impregnering med tennorganiska föreningar. Den översiktliga undersökning som nu har utförts visar förhöjda halter av tennorganiska föreningar i jord. Det saknas idag svenska riktvärden, men en jämförelse med finska och nederländska riktvärden för jord, visar att de rapporterade halterna i jord är betydligt lägre än de finländska riktvärdena samt det nederländska riktvärdet för kraftig påverkan. Tennorganiska föroreningar har inte påvisats i grundvattnet nedströms objektet (provtaget i den kommunala vattentäkten). Mot bakgrund av att tennorganiska föreningar har en mycket hög farlighet, att de rapporterade halterna i jord är måttliga, att föroreningen bedöms vara begränsad till ytlig jord samt att människor bor på fastigheten och att grundvattnet används som dricksvatten, gör SGI bedömningen att objektet bör tillföras riskklass 2 stor risk. SGI föreslår ingen kompletterande provtagning, men att vissa kompletteringar görs avseende hälsoriskbedömning. 5 (20)

2 INLEDNING 2.1 Uppdrag Statens geotekniska institut (SGI) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län utfört en förstudie avseende f d Vansjö snickeri i Hedåker i Sala kommun. 2.2 Syfte och omfattning Syftet med förstudien har varit att översiktligt undersöka föroreningssituationen vid den f d impregneringsanläggningen i Hedåker samt att bedöma risker och behovet av eventuella efterbehandlingsåtgärder. Syftet har varit att med undersökningen få ett tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna kvalitetssäkra den riskklassning av objektet som Länsstyrelsen utfört sedan tidigare. Länsstyrelsen hade tidigare riskklassat objektet till riskklass 2 stor risk. Ingen miljöteknisk markundersökning har dock utförts tidigare. 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Orientering F d Vansjö snickeri på fastigheten Hedåker 1:75 är beläget centralt i samhället Hedåker i Sala kommun, se Figur 3-1. På fastigheten finns dels en lokal som använts för snickeriverksamhet (numera verkstad/lagerlokal), och dels ett bostadshus som är ihopbyggt med övriga industrilokaler. Figur 3-1. F.d. Vansjö snickeri i Hedåker. 6 (20)

3.2 Verksamhetshistorik På fastigheten har flera olika snickeriföretag haft verksamhet. Under några år på 1980- talet förekom impregneringsverksamhet. Huvudsakligen skedde tryckimpregnering med TBTO-preparat (tributyltennoxider), enligt uppgift av fabrikatet Hylosan. Det finns misstanke om att även CCA-medel och kreosot kan ha använts. Omfattningen av impregneringsverksamheten är osäker. Virket torkade enligt uppgift inomhus. 3.3 Geologi och hydrogeologi Den dominerande jordarten i det undersökta området är isälvsmaterial, enligt SGUs jordartskarta. Vid fältundersökningen hösten 2010 noterades sand ner till åtminstone 2 m under markytan. Objektet är beläget på en grusås. Den primära grundvattenströmningen i åsen bedöms vara söderut. Åsens grundvattenmagasin utgör dricksvattentäkt för flera samhällen. Den kommunala vattentäkten i samhället Hedåker ligger söder om den aktuella fastigheten, d.v.s vad som bedöms vara nedströms objektet. Ett par hundra meter sydväst om den aktuella fastigheten finns Gångars källa, som utnyttjas som enskild vattentäkt av ett par fastigheter i närheten. Båda vattentäkterna finns utmärkta på kartan i Figur 3-1. 4 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 4.1 Tidigare undersökningar Det finns inga uppgifter om att området undersökts tidigare. 4.2 Översiktlig miljöteknisk undersökning hösten 2010 4.2.1 Fältarbete Innan fältarbetets genomförande togs en provtagningsplan fram som godkändes av länsstyrelsen. Provtagningsplanen redovisas i bilaga 1. Provtagning av jord utfördes 30 september 2010 av Charlotta Tiberg, SGI och Stig Gustafsson, Pentacon. Vattenprover togs den 19 oktober av Charlotta Tiberg, SGI. Fältarbetet omfattade: - provtagning av jord 0-2 m u my med hjälp av skruvborr på borrbandvagn i 5 provpunkter. Prov togs ut i halvmetersintervall, dvs. 0-0,5 m u my och 0,5-1,0 m, 1,0-1,5 och 1,5-2,0 m u my. I de fall särskilda skikt noterades provtogs dessa separat. I provpunkt 501 togs även djupare prover ut, ned till 3,3 m djup, på samma sätt. - provtagning av ytlig jord (0-0,2 m) i 9 provpunkter. Prover togs ut med hjälp av borrbandvagn med skruvborr. - provtagning av grundvatten, råvatten från kommunal vattentäkt, 1 provpunkt - provtagning av ytvatten, dricksvattentäkt Gångars källa, 1 provpunkt - fältmätning av ph, elektrisk konduktivitet och temperatur i vattenproverna. 7 (20)

- inmätning av provpunkter med nätverks-gps (ger noggrannhet på ett par cm). Undersökningen genomfördes enligt plan med undantag för att inget grundvattenrör installerades på den undersökta fastigheten. Detta då inget grundvatten påträffades vid skruvborrning ner till 3,5 m djup. Protokoll från fältarbetet finns sammanställt i bilaga 3. Provpunkternas placering framgår av ritning i bilaga 2. 4.2.2 Laboratorieanalyser Av de ytliga jordproverna gjordes tre samlingsprover (fastigheten delades in i delområdena A, B och C, se bilaga 2 och 3) som alla skickades till analys. Ett urval av djupare jordproverna skickades också till laboratorium för analys. Urvalet gjordes utifrån observationer i fält. Proverna skickades in till laboratorium i två omgångar. Efter att analysresultaten från första provomgången utvärderats översiktligt, skickades ytterligare prov in för analys. Metallanalyser på vattenproverna utfördes både på filtrerade och ofiltrerade prover. Normalt görs metallanalys på filtrerade prover, eftersom det är halten löst i grundvatten (ej partikulärt bunden) som är intressant. När det gäller grundvatten som utnyttjas som dricksvatten kan även ofiltrerat prov vara intressant att analysera, speciellt om det rör sig om enskilda vattentäkter. Övriga vattenanalyser (PAH, tennorganiska, fys-kem) utfördes på ofiltrerade prover. I Tabell 4-1 och Tabell 4-2 finns en sammanställning över de prov som skickats för laboratorieanalys. Laboratorieanalyserna har utförts av ALS Scandinavia som är ett ackrediterat laboratorium. 8 (20)

Tabell 4-1. Utförda laboratorieanalyser på jordprov. Provpunkt Nivå (m u my) Analys Metaller PAH Tennorganiska föreningar 501 0,1-0,5 x x x 502 0-0,1 x x 503 0-0,4 x x 503 0,4-1,0 x x 504 0,0-0,2 x x x 504 0,2-0,5 x x x 505 0,1-0,5 x x x 520 (samlingsprov område A) 0-0,2 x x x 521 (samlingsprov område B) 0-0,2 x x x 522 (samlingsprov område C) 0-0,2 x x x Tabell 4-2. Utförda analyser på vattenprov. Provpunkt Provmedia Analys Metaller PAH Fys-kem Tennorganiska föreningar Kommunal vattentäkt Grundvatten x x x x Gångars källa Ytvatten (dricksv.) x x x x 5 RESULTAT - FÖRORENINGSSITUATION 5.1 Haltkriterier För att bedöma om rapporterade halter i olika media är höga eller låga, och i slutänden om de aktuella halterna utgör någon risk för människor och miljö, används olika typer av haltkriterier som jämförelse. Förslag på användbara haltkriterier finns bl.a. i Naturvårdsverket (2009b). 5.1.1 Jämförvärden Naturvårdsverket (2009a) har utarbetat generella riktvärden för förorenad mark (jord) för två olika typer av markanvändning: 9 (20)

- känslig markanvändning (KM) - mindre känslig markanvändning (MKM) De två olika scenarierna tar olika hänsyn till skyddet av miljön och risken för exponering för människor. Generella riktvärden finns för ett flertal metaller och organiska ämnen. Vid f d Vansjö snickeri är det mest relevant att jämföra med KM-riktvärden eftersom människor bor i direkt anslutning till det tidigare verksamhetsområdet. För tennorganiska föreningar saknas svenska riktvärden för både jord och vatten. I stället används här riktvärden från Finland (www.finlex.fi/sv/laki/kokoelma/2007/20070035.pdf) och Nederländerna (VROM, 2000). För grundvatten används Naturvårdsverkets (1999a, b) bedömningsgrunder för miljökvalitet som jämförelse, samt Livsmedelsverkets dricksvattenkriterier. 5.2 Föroreningar i mark 5.2.1 Metaller I Tabell 5-1 redovisas halterna av metaller (laboratorieanalys) i olika prov. Halterna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Analysprotokollen återfinns i bilaga 4. Metallhalterna i analyserade prov är överlag låga och i nivå med nationella bakgrundshalter (Naturvårdsverket, 2009a). Inte i något prov överskrids Naturvårdsverkets generella riktvärde för KM eller MKM. Tabell 5-1. Resultat från laboratorieanalys av jord från Hedåker. Enhet: mg/kg TS. Prov-punkt Nivå (m u my) TS (%) As Cd Cr Cu Pb Zn 501 0,1-0,5 96 <3 <0,1 4,3 3,0 6,3 48 504 0-0,2 89 <3 0,11 6,1 12 19 75 504 0,2-0,5 94 <3 <0,1 5,7 1,9 5,2 38 505 0,1-0,5 93 <3 <0,1 5,1 2,2 6,2 41 520 (samlingsprov omr åde A) 0-0,2 93 4,1 0,13 5,3 8,1 17 61 521 (samlingsprov område B) 522 (samlingsprov omr åde C) 0-0,2 94 <3 0,10 5,8 9,2 15 59 0-0,2 94 <3 0,17 5,3 12 17 67 NV generellt riktvärde, MKM 25 15 150 200 400 500 NV generellt riktvärde, KM 10 0,5 80 80 50 250 10 (20)

5.2.2 Organiska ämnen I Tabell 5-2 redovisas resultat från analys av PAH-16 från jordprover i Hedåker. Analysprotokoll återfinns i sin helhet i bilaga 4. Spår av tyngre PAH-er (PAH-M och PAH- H) finns i några provpunkter, främst i ytliga prover (0-0,1 m eller 0-0,2 m under markytan). Inget av proven överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM eller MKM. Tabell 5-2. Resultat från analys av PAH-16 på jord i Hedåker. Enhet: mg/kg TS. Nivå Provpunkt (m u my) PAH-L PAH-M PAH-H 501 0,1-0,5 <0,08 <0,13 <0,2 502 0-0,1 <0,15 0,11 0,73 503 0-0,4 <0,15 <0,25 <0,25 503 0,4-1,0 <0,15 <0,25 <0,25 504 0-0,2 <0,08 <0,13 0,451 504 0,2-0,5 <0,08 <0,13 <0,2 505 0,1-0,5 <0,08 <0,13 <0,2 520 (samlingsprov omr åde A) 0-0,2 <0,08 <0,13 0,377 521 (samlingsprov omr åde B) 0-0,2 <0,08 <0,13 0,391 522 (samlingsprov omr åde C) 0-0,2 <0,08 <0,13 0,050 NV generellt riktvärde, MKM 15 20 10 NV generellt riktvärde, KM 3 3 1 I Tabell 5-3 redovisas resultat från analys av tennorganiska föreningar. I tabellen redovisas föreningar med halter över rapporteringsgränsen. Analysresultaten i sin helhet redovisas i bilaga 4. Det saknas svenska riktvärden för tennorganiska föreningar. Som jämförelse används här istället riktvärden från Finland. Dessa riktvärden (som anger när det krävs bedömning av föroreningsgrad och saneringsbehov) är baserade på ekotoxikologiska risker. En jämförelse med dessa riktvärden visar att de rapporterade halterna i Hedåker är förhöjda. Även i Nederländerna finns riktvärden för jord. Dessa är i samma storleksordning som de finländska; 0,001 mg/kg TS (= 1 µg/kg TS) motsvarar ingen påverkan och 2,5 mg/kg TS (= 2 500 µg/kg TS) motsvarar kraftig påverkan. Inget av proven överskrider de finländska riktvärdena, eller det högre nederländska riktvärdet. I de provpunkter (503 och 504) där prov från två nivåer i jordprofilen har analyserats, är halterna lägre i det underliggande provet. Antalet analyserade prover är dock för få, för att man ska kunna dra någon generell slutsats om hur djupt ner föroreningen förekommer. Högst halt rapporteras från provpunkt 504, närmast impregneringsbyggnaden. I provet närmast vägen, provpunkt 505, har inga detekterbara halter rapporterats. Av de 11 (20)

tre samlingsprov från ytliga jordprover (0-0,2 m u my) som analyserats från olika delar av fastigheten, innehåller alla tre påvisbara halter av tennorganiska föreningar. Att det är samlingsprov innebär att det kan finnas punkter med både högre och lägre halter. I flertalet prov är halten av monobutyltenn (MBT) högre än halten av dibutyltenn och tributyltenn (TBT). I jämförelse med resultat från undersökningar utförda på båtuppställningsplatser är de rapporterade halteran i Hedåker låga. Medianhalten för ytprover i jord vid båtuppställningsplatser är 4200 µg/kg TS (ITM, 2011). Tabell 5-3. Resultat från analys av tennorganiska föreningar i jord. Enhet: µg/kg TS. Provpunkt Nivå (m u my) monobutyltenn dibutyltenn tributyltenn 501 0,1-0,5 <1,0 <1,0 1,5 502 0-0,1 110 100 72 503 0-0,4 2,7 1,8 <1,0 503 0,4-1,0 <1,0 <1,0 <1,0 504 0-0,2 270 140 180 504 0,2-0,5 4,6 1,4 3,3 505 0,1-0,5 <1,0 <1,0 <1,0 520 (samlingsprov omr åde A) 0-0,2 200 13 3,8 521 (samlingsprov omr åde B) 0-0,2 30 13 12 522 (samlingsprov omr åde C) 0-0,2 130 45 18 Övre riktvärde*, Finland 2 000 Lägre riktvärde*, Finland 1 000 Riktvärde Nederländerna**, kraftig påverkan Riktvärde Nederländerna**, ingen påverkan 2 500 * för tributyltenn och trifenyltenn. Det högre värdet avser områden som används som industrimark el dylikt, det lägre andra typer av områden. ** för summan av halterna av tennorganiska föreningar 1 12 (20)

5.3 Föroreningar i grundvatten 5.3.1 Fys-kem parametrar Resultat från fältmätning av ph och elektrisk konduktivitet presenteras i Tabell 5-4. Resultaten av ph och elektrisk konduktivitet visar inte på något anmärkningsvärt. En jämförelse med Livsmedelsverkets dricksvattenkriterier visar dock att nitrit-halten (1,5 mg/l) i provet från Gångars källa är för hög och att vattnet är tjänligt med anmärkning med avseende på nitrit-halten (gränsvärde 0,10 mg/l). Tabell 5-4. ph och elektrisk konduktivitet på vattenprover, mätt i fält. Elektrisk Provpunkt ph konduktivitet (ms/m) Kommunal vattentäkt 7,0 14,9 Gångars källa 7,4 18,8 Naturlig bakgrundsnivå, grundvatten (Socialstyrelsen, 1981) 6-7 5-50 5.3.2 Metaller I Tabell 5-5 och Tabell 5-6 redovisas resultat från analys av grundvatten från den kommunala vattentäkten, och ytvatten från Gångars källa. Halterna jämförs med den tillståndsklassning som finns för yt- och grundvatten enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, och med Livsmedelsverket dricksvattenkriteria. Halterna är överlag låga och samtliga vattenprov uppfyller dricksvattenkriterierna med avseende på dessa metaller. Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets (1999a,b) bedömningsgrunder: Mkt låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mkt hög halt 13 (20)

Tabell 5-5. Rapporterade metallhalter i grundvattenprov i Hedåker. Enhet: µg/l. Färgkodning utifrån jämförelse med bedömningsgrunder för miljökvalitet - grundvatten (Naturvårdsverket, 1999b). För krom och koppar saknas bedömningsgrunder. Provpunkt As Cd Cr Cu Pb Zn Kommunal vattentäkt, ofiltrerat prov Kommunal vattentäkt, filtrerat prov Dricksvattenkriterie, SLVFS 2005:10 <1 <0,05 0,74 <1 <0,2 <2 <1 <0,05 0,52 <1 <0,2 4,4 10 5 50 2000 10 Tabell 5-6. Rapporterade metallhalter i ytvattenprov i Hedåker. Enhet: µg/l. Färgkodning utifrån jämförelse med bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999a). Rastrerat betyder att halten är under detektionsgränsen. Provpunkt As Cd Cr Cu Pb Zn Gångars källa, ofiltrerat prov <1 <0,05 0,58 <1 <0,2 <2 Gångars källa, filtrerat prov <1 <0,05 0,59 <1 <0,2 2,9 Dricksvattenkriterie, SLVFS 2005:10 10 5 50 2000 10 5.3.3 Organiska ämnen Grundvattenproven från den kommunala vattentäkten och från Gångars källa analyserades båda med avseende på PAH-16 och tennorganiska föreningar. Alla analyserade ämnen var under rapporteringsgränsen, se vidare bilaga 4. 6 ÖVERGRIPANDE RISKBEDÖMNING Risker för människa och miljö beror på förekommande föroreningars farlighet, föroreningsnivå samt exponerings- och spridningsförutsättningar. Här görs en samlad bedömning av risker för människa och miljö med avseende på aktuell föroreningssituation vid Vansjö snickeri i Hedåker. Naturvårdsverkets MIFO-modell (Naturvårdsverket, 1999c) har legat till grund för den samlade riskbedömningen. 6.1 Föroreningskällor (riskobjekt) och skyddsobjekt Figur 6-1 sammanfattar de föroreningskällor (riskobjekt) och skyddsobjekt som identifierats vid Vansjö snickeri, samt kopplingen mellan föroreningskälla och skyddsobjekt. Både föroreningskällorna, spridningsförhållandena, exponeringsvägar och aktuella skyddsobjekt beskrivs närmare i avsnitt 6.2-6.5. 14 (20)

Föroreningskällor Frigörelse/ spridningsmekanism Exponering Skyddsobjekt Ytlig markförorening Utlakning till grundvatten och ytvatten Hudkontakt jord Människor Miljö Naturresurser Djupt liggande markförorening? Spridning via grundvatten Intag jord Permanentboende Markekosystem Grundvatten Förorening i grundvatten? Vinderosion Inandning damm Närboende Intag dricksvatten Yrkesverksamma Figur 6-1. Konceptuell modell för Vansjö snickeri, Hedåker. 6.2 Föroreningarnas farlighet Risken beror delvis på hälso- och miljöfarligheten hos de förekommande föroreningarna inom objektet. Tennorganiska föreningar finns inte med i MIFO-modellens bedömning av farlighet. Tennorganiska föreningar är dock kända för att var mycket toxiska för akvatiska organismer (se nedan). TBT (tributyltenn) är definierat som ett prioriterat farligt ämne enligt vattendirektivet. Bedömningen är därför att tennorganiska föreningar har en mycket hög farlighet. De vanligaste tennorganiska föreningarna (Organic Tin Compounds, OTC) är mono-, di- och tri-tennorganiska ämnen. De tennorganiska ämnen har relativt hög fettlöslighet, vilket innebär att de till stor del adsorberas till partiklar i akvatiska miljöer. Den höga fettlösligheten innebär också att OTC har en låg vattenlöslighet. Tennorganiska föreningar är stabila föreningar, och nedbrytningen är en långsam process. Nedbrytningen kan ske både kemiskt och mikrobiellt. OTC är så svårnedbrytbara att de ackumuleras i miljön. Fettlösligheten bidrar till att OTC binder till organiskt material. OTC lagras i främst sediment, men även i jord och levande organismer.otc är extremt giftigt för många akvatiska organismer. När det gäller långtidseffekten på människor p g a exponering för OTC är kunskapen i dagsläget mycket begränsad. 6.3 Föroreningsnivå Bedömningen av föroreningsnivå utgår enligt MIFO-modellen från föroreningsmängd och volym samt en jämförelse av uppmätta halter med relevanta riktvärden och bakgrundshalter. 15 (20)

I jämförelse med de finländska och nederländska riktvärdena för jord, och utifrån principerna i MIFO-modellen bedöms tillståndet som mindre allvarligt (< riktvärdet) i jord när det gäller tennorganiska föreningar. I grundvatten nedströms den aktuella fastigheten har inga detekterbara halter av tennorganiska föreningar rapporterats, och tillståndet i grundvatten bedöms därför som mindre allvarligt. Resultaten från den översiktliga undersökningen indikerar att föroreningsutbredningen är relativt begränsad, både i plan- och djupled. Någon detaljerad avgränsning av föroreningen kan inte göras utifrån befintligt material. Bedömningen är dock att volymen förorenade massor är liten (< 1000 m 3 ), och att mängden förorening är måttlig (<500 g). Sammantaget bedöms föroreningsnivån i jorden som måttlig. 6.4 Spridningsförutsättningar Förutsättningarna för föroreningsspridning har betydelse för den totala riskbilden. Spridning av föroreningar kan t.ex. ske genom transport av lösta ämnen eller partiklar i yt- och grundvatten, genom damning/vinderosion eller genom förångning. Spridning av träskyddsmedel i jord och grundvatten beror dels på jordlagrens och grundvattnets egenskaper, dels på egenskaperna hos de aktuella ämnena. Markkemiska förhållanden såsom ph, redox och organisk halt samt jordens kornfördelning är faktorer som har betydelse för föroreningsspridningen. Marken i området består i huvudsak av genomsläpplig sand. Schablonmässigt har sand en hydraulisk konduktivitet på 10-5 10-3 m/s. Det innebär att risken för föroreningsspridning i mark och grundvatten är stor. Tennorganiska föreningar har påvisats i förhöjda halter i ytliga jordprov (översta halvmetern). I två provpunkter har prov från två olika nivåer analyserats. I dessa provpunkter är föroreningshalterna betydligt lägre i det underliggande provet, vilket indikerar att föroreningen i huvudsak förekommer ytligt. Spridningen nedåt i jordprofilen bedöms därför preliminärt som måttlig, med reservation för att undersökningens omfattning är begränsad och att föroreningen inte avgränsats. Inget grundvatten påträffades vid den översiktliga undersökningen. Fastigheten är belägen på en grusås, och grundvatten påträffas troligen inom fastigheten, men på större djup än vad man borrade denna gång (ner till 3,5 m under markytan). Eftersom föroreningsspridningen nedåt i jordprofilen bedöms som måttlig och grundvattnet sannolikt återfinns på ett stort djup, är bedömningen att grundvatten på fastigheten sannolikt inte är påverkat av förorening. 16 (20)

Nedströms fastigheten finns två vattentäkter, dels en kommunal vattentäkt som har sitt råvattenuttag på 7 respektive 14 m djup i åsen, dels Gångars källa där grundvatten naturligt kommer upp i en damm. Vid provtagning i dessa båda vattentäkter kunder inga detekterbara halter av tennorganiska föreningar påvisas. Man bör dock ha i åtanke att om grundvattnet på fastigheten där impregnering förekommit skulle vara förorenat, så är utspädningen till vattentäkterna förmodligen mycket stor. Det innebär att halterna i vattentäkten då kan antas bli mycket låga och att man sannolikt inte skulle kunna spåra eventuell förorening. Möjligen skulle man kunna hitta spår i sedimenten i dammen vid Gångars källa. TBT är i princip oflyktigt, och spridning via förångning bedöms därför som försumbar. Damning skulle möjligen kunna utgöra en spridningsväg till byggnadsmaterial, men detta har inte undersökts i nuläget. 6.5 Känslighet och skyddsvärde Följande skyddsobjekt kan identifieras utifrån tidigare riskklassning (MIFO Fas 1) och platsbesök: - Grundvatten i jord - Människor som bor på fastigheten eller grannfastigheterna - Andra närboende - Yrkesverksamma på fastigheten - Markekosystem Områdets känslighet är en bedömning av exponeringsrisken för människor. Känsligheten bedöms oberoende av hur många som exponeras, vilket innebär att bedömningen sker på individnivå. Aktuella exponeringsvägar liksom tillgängligheten till området beaktas. Extra hänsyn tas till om barn ingår i riskgruppen för exponering. Bedömningen av känslighet och skyddsvärde baseras på den pågående markanvändningen. De exponeringsvägar som i första hand bedöms vara aktuella är: - direktexponering i form av hudkontakt eller intag via mun - inandning av damm - intag av dricksvatten Mot bakgrund av att människor bor permanent på fastigheten (och/eller grannfastigheterna), att människor riskerar att exponeras för ytlig förorening och att grundvattnet används som både kommunal och enskild vattentäkt så bedöms känsligheten som mycket stor. 17 (20)

Vid bedömning av skyddsvärdet för ett område bedöms exponeringsriskerna för miljön inom objektet och dess påverkansområde. Skyddsvärdet bedöms för de arter eller de ekosystem som exponeras för föroreningarna på objektet. Området utgörs av ett bostadsområde i ett mindre samhälle på landsbygden. Omgivningarna utanför själva samhället består av skog och åkermark. Norr om fastigheten finns ett område som är av riksintresse för naturvården. Skyddsvärdet för objektet bedöms som stort, utifrån principerna i NV-rapport 4918 samt att grundvatten är en skyddsvärd naturresurs. 6.6 Samlad riskbedömning riskklassning Vid den samlade riskbedömningen görs en sammanvägning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningarna samt känslighet/skyddsvärdet för objektet, vilket resulterar i en riskklassning. Riskklassningen, baserad på att tennorganiska föreningar är styrande föroreningar, sammanfattas i Figur 6-2. I diagrammet utgör ytvatten och grundvatten en gemensam linje, eftersom det ytvatten som finns i närområdet utgörs av en damm/kallkälla. Figur 6-2. Riskklassificering Hedåker SGIs bedömning är att objektet bör tillföras riskklass 2 stor risk, vilket motiveras av att: 18 (20)

201 2-09-18 Dnr 2-1009-0671 - Den - Föroreningsnivån - Föroreningsnivån - Spridningsfiirutsättningarna - Föroreningen - Föroreningen - Känsligheten - Skyddsvärdet dominerande föroreningen TBT har en mycket hög farlighet. Ämnet är ex tremt toxiskt för vattenlevande organismer. bedöms som måttlig när det gäller jord (måttlig mängd förore ning, och liten volym förorenade massor). bedöms preliminärt som liten när det gäller yt- och grundvat ten, eftersom inga påvisbara halter rapporterats. Inget grundvatten har dock provtagits i direkt anslutning till det förorenade området. bedöms som stora eller mycket stora, eftersom oh jektet är beläget på en grusås. Det går inte att bedöma om det i dagsläget sker en spridning från jord till grundvatten. Inga detekterbara halter av förorening har påvisats i de två yt- och grundvattenprov som tagits. bedöms endast förekomma i ytligt i jorden, i de översta 1-2 dm, utifrån de jordprov från olika nivåer som analyserats. har inte avgränsats i planet, men utbredningen bedöms vara be gränsad inom fastigheten, bl.a. utifrån fastighetens storlek och utseende samt verksamhetens omfattning. Den faktiska föroreningsspridningen i jord bedöms därför i dagsläget vara liten - måttlig. bedöms som mycket stor, mot bakgrund av att människor bor på fastigheten (och grannfastigheter) och att grundvattnet används som dricksvat ten. för markmiljön bedöms som måttligt, men stort eller mycket stort när det gäller grundvatten som är en skyddsvärd naturresurs. 7 ÅTGÄRDS- OCH UNDERSÖKNINGSBEHOV Förhöjda halter av tennorganiska föreningar har påvisats i ytlig jord på fastigheten. Haltema överskrider inte de finländska riktvärdena, däremot det lägre av de nederländska riktvärdet ( ingen påverkan ). Inga förhöjda halter i grundvattnet har påvisats. SGI gör därför bedömningen att området inte behöver undersökas ytterligare genom någon kom pletterande provtagning. Kompletterande undersökningar av framför allt jord bör dock göras inför framtida markarbeten inom fastigheten. För att säkerställa riskklassen samt att de halter som rapporterats i ytlig jord, inte utgör någon hälsorisk (utifrån att exponering kan ske genom indandning av damm och intag av ytlig jord), föreslår SGI att en enklare hälsorisk-bedömning görs. Genom sökningar i internationella databaser tas underlagsdata (ekotox och humantox) fram för att beräkna platsspecifika riktvärden. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Markmiljöavdelningen Maria Carling J Mikael Stark Uppdragsledare Granskare h:\marcar\1 4352-träimpregnering\slutrapport-hedåker-reviderad 12091 8.doc 19 (20) Utskrivet: 2012-09-20

REFERENSER ITM (2011). Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner. Institutet för tillämpad miljöforskning. ITMrapport 208. Naturvårdsverket (2009a). Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket (2009b). Riskbedömning för förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport 5977. Naturvårdsverket (1999a). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket (1999b). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Grundvatten. Rapport 4915. Naturvårdsverket (1999c). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Metodik för inventering av Förorenade områden. Rapport 4918. Socialstyrelsen (1981). Kväveföroreningar i grundvattnet. Socialstyrelsen redovisar 1981:9. VROM (2000): Streefwaarden en interventiewaarden bodemsanering. Staatscourant 24 februari 2000, nr 39. Internet: www.finlex.fi/sv/laki/kokoelma/2007/20070035.pdf 20 (20)