mförda markundersökningar Kv. Kilen,

Transkript

1 Redovisning av genom Ronneby Uppdragsnr mförda markundersökningar Kv. Kilen,

2 Förord Ronneby kommun planerar att ändra användningen av ett centralt beläget område från industri- och järnvägsområde till bostadsområde. Området har tidigare använts för olika verksamheter som har förorenat marken. Linköping, Vectura Box Linköping Besöksadress Repslagaregatan Linköping Uppdragsledare: Författare Granskare: Jörgen Liljegren John Wrafter, Barbro Noresten Karsten Håkansson, Per Axelsson 2

3 1 Bakgrund och syfte 5 2 Områdesbeskrivning 5 3 Förorenande verksamheter 6 4 Tidigare miljötekniska markundersökningar 7 5 Egenskapsområden Egenskapsområde A Egenskapsområde B Egenskapsområde C Egenskapsområde D Egenskapsområde E Egenskapsområde F 9 6 Undersökningsstrategi 9 7 Genomförande 10 8 Resultat Jordlagerförhållanden och fältundersökningar Riktvärden och jämförelsevärden Analysresultat jord Analysresultat grundvatten Mängd förorenade massor 20 9 Avgränsning av föroreningar Riskbedömning Slutsatser och rekommendationer 23 Referenser 24 3

4 BILAGOR Bilaga 1 Karta över provtagningspunkter 2012 Bilaga 2 Karta med samtliga provtagningspunkter Bilaga 3 Haltkartor för olika föroreningar Bilaga 4 Sammanställning analysresultat jord Bilaga 5 Fältprotokoll - jord Bilaga 6 Fältprotokoll - grundvatten Bilaga 7 Fältprotokoll - PID Bilaga 8 Analysresultat - jord Bilaga 9 Analysresultat grundvatten 4

5 Redovisning av genomförda markundersökningar Kv. Kilen, Ronneby 1 Bakgrund och syfte Strax utanför Ronneby centrum finns ett industriområde med benämningen Kvarteret Kilen. Ronneby kommun planerar att ändra användningen av området från industri- och järnvägsområde till bostadsområde. Inom och i anslutning till området har det förekommit en rad olika verksamheter som kan ha genererat markföroreningar och tidigare undersökningar har också bekräftat att föroreningar finns i jord och grundvatten inom området. Vectura Consulting AB har på uppdrag av Ronneby kommun genomfört en miljöteknisk markundersökning av Kvarteret Kilen för att i detalj kartlägga föroreningar i mark och grundvatten. Undersökningens syften är att avgränsa förorenade områden i plan och profil, friklassa rena områden, samt ge underlag för beräkning av saneringskostnader inom området. 2 Områdesbeskrivning Kvarteret Kilen är ett kilformat industriområde som ligger mellan Ronnebyån och järnvägen, strax söder om Ronneby centrum. Områdets norra del utgörs av en nedlagd trävaruhandel och på områdets södra del ligger DHL:s lager och lastterminal. Området intill Ronnebyån består av vägar och grönområden och kommer inte att bebyggas enligt de planer som finns (Vectura, 2012). Denna markremsa har därför uteslutits från den aktuella undersökningen. Ett mindre markområde i den sydöstra hörnan av kvarteret Kilen sanerades i samband med byggandet av den planskilda korsningen som syns i bilden (figur 2.1). 5

6 Figur 2.1. Flygfoton med gränser för Kv. Kilen (orange) samt undersökningsområdet (rött). 3 Förorenande verksamheter I den norra delen av undersökningsområdet (fastigheterna Ronneby 25:16 och 25:18) finns det inga uppgifter om tidigare verksamheter som kan ha förorenat marken. I mellersta delen av området finns fastigheten Ronneby 25:11. Här har verksamhet kopplad till virke (sågning, laghar ring, impregnering) pågått sedan 40-talet (Vectura, 2012). Vilken typ av impregnering som förekommit är okänd. I den södra delen av området finns fastigheterna Ronneby 26:5 och 26:11. Järnvägsspår samt avlastningsytor har tidigare funnits inom dessa fastigheter. Ett lokstalll har funnits strax öster om fastighet 26:11. Figur 3.1 visar kvarteret med utsatta fastigheter. 6

7 Figur 3.1. Fastigheter inom Kv. Kilen. 4 Tidigare miljötekniska markundersökningar Undersökningar har tidigare utförts av DGE (2003) och Vägverket Konsult (2005). Vid bägge dessa undersökningar påvisades föroreningar inom och i närområdet av kvarteret Kilen. Före- som komsten av föroreningar bekräftades av den översiktliga miljötekniska markundersökning utfördes av Vectura år 2011 (Vectura, 2011). Vecturas undersökning omfattade jordprovtagning i 24 punkter samt installation och provtagning av 7 grundvattenrör. Dessutom analyseradess 6 asfaltsprov. Vecturas undersökning visade att förorenad jord framförallt finns inom tre områden (inom egenskapsområde B, D samt delar av F, se kapitel 5). Resultaten visade även att PAH:er har störst utbredning av samtliga föroreningsämnen. Den förorenade jorden förekommer vanligtvis inom den översta 1-2 m. Utifrån resultaten av Vecturas utredning 2011 gjordes bedömningen att de halter av föroreningsämnen som uppmätts i jord kan innebära en risk för människors hälsa vid en förändrad markanvändning till bostäder. Samtliga asfaltsprover innehåller övervägande låga PAH-halter vilket tyder på att asfalten inom området inte är av äldre typ, dvs. inte innehåller stenkolstjära. 7

8 5 Egenskapsområden Området har delats in i sex egenskapsområden (figur 5.1). Egenskapsområden är definierade efter en sammanvägning av tidigare verksamheter samt kunskap om föroreningar. Figur 5.1. Undersökningsområdet med definierade egenskapsområden. 8

9 5.1 Egenskapsområde A Den nordligaste delen av området Kv. Kilen utgör egenskapsområde A och innefattar fastigheterna Ronneby 25:16 och 25:18. På området finns idag asfalterade parkeringar för bil och husbil samt mindre grönområden. I denna del av undersökningsområdet finns inga uppgifter om tidigare verksamheter som kan ha förorenat marken. 5.2 Egenskapsområde B Egenskapsområde B utgörs av norra delen av fastigheten Ronneby 25:11. På området finns idag tomma utbyggnader och skjul som utgör delar av en nedlagd byggvaruhandel. Marken är till största delen asfalterad, med undantag för två remsor vid västra och östra kanten. I området har verksamhet kopplad till virke (sågning, lagring, impregnering) pågått sedan 40-talet (Vectura, 2012). Vid Vecturas undersökning 2011 uppmättes föroreningsämnena PAH:er, alifater, aromater och bly i förhöjda halter. 5.3 Egenskapsområde C Egenskapsområde C utgörs av södra delen av fastighet Ronneby 25:11. På området finns idag en tom lagerlokal och kontorsbyggnad samt ytterligare någon utbyggnad och skjul. Byggnaderna utgör del av en nedlagd byggvaruhandel. Markytan i området är asfalterad. 5.4 Egenskapsområde D Egenskapsområde D sträcker sig över delar av flera fastigheter. Norra delen av området utgörs av södra delarna av lagerlokalen och kontorsbyggnaden som tillhör den f d bygghandeln i egenskapsområde C. Söder om lokalerna finns en asfaltsplan som till största delen tillhör DHL och som används för lastning och parkering. Även ett mindre grönområde finns inom området. Längre tillbaka i tiden var hela egenskapsområdet bebyggt och det bedrevs troligtvis någon verksamhet med koppling till den angränsande järnvägen (Vectura, 2012). Vid Vecturas undersökning 2011 detekterades förhöjda halter av PAH:er och aromater i flera punkter. 5.5 Egenskapsområde E Egenskapsområde E utgörs av västra delen av fastighet Ronneby 26:5. Nordligaste delen av området utgörs idag av en parkering och på resterande del finns DHL:s last- och uppställningsplan för lastbilar. Området är asfalterat. I denna del av undersökningsområdet finns inga uppgifter om tidigare verksamheter som kan ha förorenat marken. 5.6 Egenskapsområde F Egenskapsområde F utgörs av östra delen av fastighet Ronneby 26:5 samt del av fastighet Ronneby 26:11. Största delen av området upptas idag av DHL:s lager, medan den södra och sydvästliga kanten av området utgör del av lastområdet. Enligt flygfoton tagna i slutet av 50-talet och början av 60-talet har det här funnits järnvägsspår samt avlastningsytor. På flygfoton ser det ganska skräpigt ut på båda sidor av järnvägsspåret. I den sydöstra delen av fastighet 26:5 har PAH.er och aromater påträffats i två punkter. Utbredning av föroreningar i jord ansågs mycket osäker p.g.a. få provpunkter (Vectura, 2011). 6 Undersökningsstrategi Tanken var att få en förtätad och jämn spridning av provpunkter över hela området genom att genomföra systematisk provtagning i ett rutnät. Området omfattar ca 55 stycken rutor av stor- 9

10 leken 25*25 m. Data från provpunkter i tidigare undersökningar utnyttjades genom att rutor som innehöll en provpunkt från undersökningen 2011 inte provtogs en gång till. I de kvarstående rutorna valdes mittpunkten ut för provtagning. Syftet med förtätning av provtagningspunkter är att få ett underlag för att med god säkerhet kunna friklassa delar av eller hela egenskapsområden. Resultatet av tidigare undersökningar tyder på att det inom egenskapsområden B, D samt delar av F finns sammanhängande förorenade områden. I dessa områden placerades ytterligare provpunkter med syfte att ge ett underlag för att avgränsa föroreningar i plan och profil. Provtagningspunkter inom respektive egenskapsområde har valts ut på ett s.k. sannolikhetsbaserat sätt (Naturvårdsverket (2009a), vilket möjliggör att representativ statistik tas fram för varje egenskapsområde. Representativ statistik kan användas för att beräkna medelhalten, föroreningsmängder samt mängd förorenad jord. Med detta angreppssätt blir det också möjligt att beräkna osäkerheten i resultat, t.ex. osäkerheter i medelhalten eller i mängdberäkningar. 7 Genomförande Undersökningen utfördes mellan den 25 juni och 3 juli Undersökningsmetoden som användes var skruvprovtagning med hjälp av borrbandvagn. 51 borrhål var planerade enligt provtagningsplanen, men 46 provtogs. Fem provpunkter (F6-b, M9, N10, N11 och N11-b) tvingades att strykas p.g.a. att de inte gick att nå med borrbandvagn. Provpunkterna F6 och F6-b slogs ihop till en punkt (benämnd F6) belägen ungefär mitt emellan de två ursprungliga punkterna. Detta p.g.a. att F6 ursprungligen var placerat inne i ett skjul med en takhöjd som var för låg för att tillåta borrning. M9, N10, N11 och N11-b låg alla i en del av DHL:s lager (område F) som var fullastad med varor och där det därför var omöjligt att ta sig fram med borrbandvagn. Läget på vissa provpunkter har även behövt justerats från den ursprungliga planen för att det skulle gå att ta sig fram med borrbandvagnen. Provpunkternas lägen redovisas i bilaga 1. Provtagning skedde ner till tre meter under markytan. Samlingsprover togs ut för varje halvmeter i fyllnadsmaterial och för varje meter i naturlig jord. Prover togs inte vid varje variation i jordart utan vid skiftande jordart togs istället endast ett prov på den jordart som utgjorde den största delen av den halvmeter/meter som skulle provtas. Vid några tillfällen skakades det mesta av fyllnadsmaterialet av från skruven på uppvägen och ett prov togs därför på hela första metern för att få tillräckligt med material. Fältanalyser med PID (photoionization detector) gjordes på prover från provpunkterna i egenskapsområde B och D samt vid provpunkterna i sydöstra delen av egenskapsområde F. PIDinstrumentet mäter halten av flyktiga organiska ämnen och kan fungera vägledande vid val av prover till laboratorieanalys. Eftersom provet förstörs vid analys med PID, genom att alla flyktiga ämnen försvinner, så togs dubbelprov på alla prover från de tre ovan nämnda områdena (ett prov för PID-analys och ett för eventuell laboratorieanalys). Vartannat prov valdes ut för laboratorieanalys efter en förbestämd lista enligt provtagningsplanen (Vectura, 2012). Vid ett tillfälle där det luktade diesel skickades ett extra prov för analys. Totalt skickades 97 jordprover för analys. 10

11 Tre grundvattenrör installerades (i punkterna F6, J9 och L8). Vattnet omsattes med bailer vid två tillfällen före provtagningen. Grundvattenytans läge noterades och ph, konduktivitet och temperatur mättes i fält. Vattenproverna för metallanalys filtrerades i fält. Provtagningspunkter mättes in med GPS i X- och Y-led. Installerade grundvattenrör vägdes av med en noggrannhet på 0.01 m. Jordproverna analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, BTEX och PAH (analyspaketen OJ-21A och MS-1 användes). Grundvattenproverna analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, BTEX och PAH 16 (analyspaketen OV-21A och V-3A användes). Laboratorieanalyserna utfördes av ALS Scandinavia. 8 Resultat 8.1 Jordlagerförhållanden och fältundersökningar Jordlagerföljden i undersökningsområdet består överst av fyllnadsmaterial, som nästan uteslutande består av grusig sand och vars mäktighet i de flesta fall ligger mellan 0,5-1 meter. Under fyllnadsmassorna finns mestadels lerig silt och siltig lera ner till tre meters djup. Längs med undersökningsområdets västra kant, i egenskapsområdena A, B och C, finns gyttja på ca 1,5 meters djup. Mäktigheten på dessa finkorniga jordarter är okänd eftersom borrning endast skedde ner till tre meters djup. Grundvattenytans läge varierar i undersökningsområdet mellan ca 1-3 meter under markytan (m u m), men medelvärdet i de flesta egenskapsområden ligger runt 1,5 m under markytan. Endast vid två provpunkter observerades misstänkt förorening. Vid provpunkt J7 luktade det starkt av diesel och även vid punkt J8 kändes diesellukt den översta metern. Endast tre högre halter uppmättes med PID-instrumentet; dessa fanns i prov J7-2 (0,5-1m), J7-3 (1-2m) och K9-b-4 (2-3m). Fältprotokollen redovisas i bilaga Riktvärden och jämförelsevärden Som stöd vid bedömning av föroreningsgrad och risker för människors hälsa och miljö används Naturvårdsverket generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket, 2009b). Naturvårdsverkets generella riktvärden finns både för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Vid en föroreningsnivå som underskrider KM bedöms marken kunna användas som bostadsområde och parkmiljö. Vid en föroreningsnivå som överskrider KM men underskrider MKM begränsas markanvändningen till exempelvis industrier, vägar och kontor. Ronneby kommun har för avsikt att ändra områdets användning så att området kan bebyggas med bostäder. Det innebär att markanvändningen bedöms som känslig (KM). Jämförelse görs därför med riktvärdet för känslig markanvändning. 11

12 För bedömning av metallhalter i grundvatten har två olika underlag använts. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet för grundvatten (Naturvårdsverket, 1999) och Livsmedelsverkets föreskrifter (2001:30) om dricksvatten (Livsmedelsverket, 2006). I Livsmedelsverkets föreskrifter finns gränsvärden både för när vatten ska räknas som otjänligt och när det ska räknas som tjänligt med anmärkning. För bedömning av oljeföroreningar har Svenska petroleum institutets riktvärden för grundvatten använts (Svenska petroleum institutet, 2011). 8.3 Analysresultat jord Allmänt Resultatsammanställningen är baserad på den aktuella provtagningen samt från rapporterna: Vectura (2011), VVK (2005) och DGE (2003). Provpunkternas placering visas på planritningen i bilaga 1 och 2. För en fullständig redovisning av analysresultat hänvisas till analysprotokollen (bilaga 8). Antal analyser samt antal prover med detekterade föroreningar över KM i de sex egenskapsområdena, uppdelade i fyllnadsmassor och naturlig jord, redovisas i tabell 8.1. Tabell 8.1 Sammanställning av antal analyser och antal prover med detekterade föroreningar över KM i de sex egenskapsområdena, uppdelade i fyllnadsmassor och naturlig jord. Egenskapsområde Antal prover Antal > KM A fyll 4 1 B fyll 13 5 C fyll 11 1 D fyll 16 7 E fyll 9 1 F fyll 17 4 A naturlig jord 5 0 B naturlig jord 14 2 C naturlig jord 9 3 D naturlig jord 21 4 E naturlig jord 11 0 F naturlig jord 14 0 Utbredning av föroreningar i fyllnadsjord respektive naturlig jord i de undersökta delområdena redovisas med hjälp av haltkartor (bilaga 3). Det bör noteras att kartorna visar maxhalten uppmätt vid varje enskild provpunkt. Generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) har använts för att dela in datavärden i haltintervaller. Fem föroreningsämnen har detekterats i halter över MKM; dessa är arsenik, PAH-M, PAH-H, aromater C10-C16 och aromater C10-C35. Arsenik, PAH-M och aromater C10-C16 återfinns i naturlig jord och PAH-M, PAH-H, aromater C10-C16 och aromater C10-C35 återfinns i fyllnadsmaterial. En statistisk sammanställning har tagits fram för de relevanta föroreningarna i fyllnadsmassor i respektive egenskapsområde. Dessutom presenteras statistik för naturlig jord för två datagrupper: 1) egenskapsområde D och 2) övriga områden. De utvärderade data anses generellt vara representativa för de verkliga föroreningshalterna i de olika egenskapsområdena. Område 12

13 F är något glest provtagit inom vissa delar pga. svårigheter att skruvborra i några punkter i DHL:s lagerbyggnad. Representativeten innebär att man kan dra slutsatser om föroreningssituationen inom hela undersökta området, t.ex. skatta den verkliga medelhalten, samt mängd förorenad jord inom respektive delområde. Halterna jämförs med de generella riktvärdena för känslig markanvändning Egenskapsområde A Fyllnadsmaterial Vid en punkt i fyllnadsmaterialet har föroreningarna bly, PAH-M och PAH-H detekterats i halter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning. Beskrivande statistik presenteras i tabell 8.2. Tabell 8.2 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde A fyll samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) As mg/kg Cu mg/kg Antal > riktvärde KM Pb mg/kg M < H < 1.4 Naturlig jord Inom egenskapsområde A har inga föroreningar detekterats i naturlig jord Egenskapsområde B Fyllnadsmaterial Föroreningarna PAH-M och PAH-H har detekterats i halter som överskrider Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning i ett flertal punkter. I en av dessa punkter förekommer aromater C10-C16 och aromater C16-C35 i halter över KM. Samtliga halter som överstiger MKM är från provpunkt V120. Bly förekommer med förhöjda halter (> KM) vid en provpunkt (punkt V116). Beskrivande statistik presenteras i tabell 8.3. Medelvärdet för PAH-M och PAH-H överskrider respektive riktvärdet för KM. 13

14 Tabell 8.3 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde B fyll samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Aromater mg/kg 3 1 >C10-C Ej beräknat* Aromater mg/kg 10 1 >C16-C Ej beräknat* 3 2 M H * endast 2 av 13 värden över detektionsgränsen Naturlig jord Arsenik har uppmätts i halter över KM i två punkter belägna längs med områdets västra kant. Dessa jordprover har tagits på 2-3 m djup i gyttja Egenskapsområde C Fyllnadsmaterial Beskrivande statistik för ett urval föroreningar presenteras i tabell 8.4. Alifater C16-C35, PAH- M och PAH-H har uppmätts i halter som överstiger KM i en punkt (V114). Tabell 8.4 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde C fyll samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Alifater mg/kg >C16-C Ej beräknat* 3 1 M H * endast 4 av 11 värden över detektionsgränsen 14

15 Naturlig jord Arsenik har detekterats i halt över MKM i punkt V111. Arsenikhalter över KM har uppmätts i ytterligare två punkter. Alla tre punkterna är belägna i den västra delen av området och proverna är tagna på mellan 1 och 3 m djup under markytan Egenskapsområde D Fyllnadsmaterial PAH-H har detekterats i halter över MKM i tre punkter och PAH-M har uppmätts i halt över MKM i en punkt. Halter över KM av dessa ämnen samt aromater C10-C16 har uppmätts i ytterligare några punkter. Ämnena arsenik, kadmium, koppar har uppmätts i halter strax över KM i några enstaka prover. Statistik för detta egenskapsområde redovisas i tabell 8.5. Medelvärdet för PAH-M och PAH-H överskrider respektive riktvärdet för KM. Tabell 8.5 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde D fyll samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Aromater mg/kg 3 2 >C10-C Ej beräknat* 3 4 M H * endast 2 av 14 värden över detektionsgränsen Naturlig jord Aromater C10-C16 och PAH-M har detekterats i halter över MKM i punkt J7. Ur denna punkt luktade det diesel från 0,5 m ned till 3 m djup. Följande ämnen har uppmätts i halter över KM: alifater C12-C16, alifater C5-C16, alifater C16-C35, aromater C10-C16, aromater C16-C35, PAH- L, PAH-M och PAH-H. Samtliga dessa ämnen har detekterats i punkt J7. Beskrivande statistik presenteras i tabell 8.6. Medelvärdet för PAH-M överskrider riktvärdet för KM. 15

16 Tabell 8.6 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde D naturlig jord samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Alifater mg/kg >C16-C Ej beräknat* Aromater mg/kg 3 2 >C10-C Ej beräknat* Aromater mg/kg 10 1 >C16-C Ej beräknat* 3 3 M H * endast 2 3 av 20 värden över detektionsgränsen Egenskapsområde E Fyllnadsmaterial Alifater C16-C35 och aromater C10-C16 har detekterats i halter över KM i en punkt. Statistik har sammanställt i tabell 8.7. Tabell 8.7 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde E fyll samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Alifater mg/kg >C16-C Ej beräknat* Aromater mg/kg 3 1 >C10-C Ej beräknat* 3 0 M < H 7 < 0.3 < 0.3 * endast 1 av 7 värden över detektionsgränsen Naturlig jord Inga föroreningar har uppmätts i halter över KM i den naturliga jorden. 16

17 8.3.7 Egenskapsområde F Fyllnadsmaterial PAH-M och PAH-H har uppmätts i halter över MKM i punkt V105. I samma punkt har även barium, koppar, bly och aromater C10-C16 påträffats i halter över KM. Förhöjda PAH-halter har uppmätts i ytterligare en punkt. Beskrivande statistik presenteras i tabell 8.8. Medelvärdet för PAH-M och PAH-H överskrider respektive riktvärdet för KM. Tabell 8.8 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i egenskapsområde F fyll samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Alifater mg/kg >C16-C < 35 Aromater mg/kg 3 1 >C10-C Ej beräknat* 3 1 M H * endast 2 av 12 värden över detektionsgränsen Naturlig jord Inga föroreningar har uppmätts i halter över KM i den naturliga jorden. Analysresultaten för ett antal ämnen i prover av naturlig jord från samtliga egenskapsområden med undantag för område D har sammanställts i tabell 8.9. Arsenik uppvisar halter som överstiger KM i fem punkter. Dessa prover kommer från ett stråk längs den västra sidan av egenskapsområden B och C. I övrigt har låga föroreningshalter uppmätts. Beskrivande statistik presenteras i tabell

18 Tabell 8.9 Sammanställning av beräknad statistik för ett urval förorenande ämnen i naturlig jord i samtliga egenskapsområden förutom D samt jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning. Maxvärden och medelvärden som överskrider riktvärden KM är i fetstil. Ämne Enhet Antal Max Medelvärde Riktvärde (KM) Antal > riktvärde KM As mg/kg Cu mg/kg Pb mg/kg Alifater mg/kg >C16-C Ej beräknat* (9) 3 0 M 53 1 Ej beräknat* (5) 1 1 H Ej beräknat* (4) * antal värden över detektionsgränsen inom parantes 8.4 Analysresultat grundvatten I den föreliggande undersökningen har provtagning av grundvatten utförts i tre punkter: F6, J9 och L8. Två av dessa grundvattenrör (F6, J9) placerades längs den östra kanten av undersökningsområdet, dvs. uppströms i förhållande till det aktuella undersökningsområdet. I alla tre grundvattenproverna har kadmium detekterats i halter som klassas som måttliga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet för grundvatten (Naturvårdsverket, 1999). Zinkhalten i alla tre prov klassas som låg enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och halterna av arsenik och bly klassas som mycket låga. I jord har kadmium uppmätts i övervägande låga halter; endast i ett prov överstigs riktvärdet KM. Mangan har detekterats i halter som överskrider Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvattens riktvärde för tjänligt med anmärkning. Alla tre grundvattenproverna överskrider riktvärdet för tjänligt med anmärkning. Inga oljeföroreningar har detekterats som överskrider Svenska petroleum institutets riktvärden för grundvatten (Svenska petroleum institutet, 2011). Spår av PAH.er har detekterats i låga halter i samtliga tre grundvattenrör. 18

19 Tabell 8.10 Detekterade metallhalter i grundvatten (enhet µg/l). Jämförelser görs med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket, 1999). Lila färg anger halt som överstiger riktvärde i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; blå färg anger låg halt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet och röd färg anger måttlig halt enligt samma bedömningsgrunder. SLVFS 2001:30 - otjänligt SLVFS 2001:30 - tjänligt med anmärkning NV Mycket låg halt NV Låg halt µg/l NV Måttlig halt F6 J9 L8 Ämne Enhet Arsenik <1 <1 <1 Bly 10 0,2 0, <0.2 <0.2 <0.2 Kadmium 5 0,05 0,05-0,1 0,1-1 0,388 0,5 0,371 Zink ,1 11,5 8,77 Krom 50 <0.5 1,17 <0.5 Koppar ,79 3,15 2,36 Kvicksilver 1 <0.02 <0.02 <0.02 Mangan I undersökningen som genomförts 2011 av Vectura togs grundvattenprover vid sju olika grundvattenrör, i första hand på ytor nedströms de områden där föroreningar misstänktes. Generellt uppmättes låga halterna av föroreningar i grundvatten. Påverkan av grundvatten påvisades dock i tre grundvattenrör med avseende på arsenik och zink samt i sex grundvattenrör med avseende på organiska föroreningar (Vectura, 2011) Sammanfattning av föroreningssituationen Resultat av undersökningarna i jord visar på utbredda föroreningar av PAH (ibland tillsammans med aromater) i två områden, ett i egenskapsområde B, det andra i egenskapsområde D. Det är framförallt fyllnadsmassor som är förorenade men i område D förekommer dessa föroreningar även i naturlig jord. PAH-förorenad jord finns även i egenskapsområde F men dess rumsliga utbredning är osäker. I samtliga av dessa egenskapsområden överstiger medelvärdet för PAH- M och/eller PAH-H riktvärdet för känslig markanvändning. Måttligt höga halter (mellan KM och MKM) av tyngre alifater förekommer vid några ställen och sammanfaller delvis med PAH-utbredningen. I en punkt (J7) förekommer oljeförorening i naturlig jord ned till 3 m. I övrigt förekommer något förhöjda halter (> KM) av metaller (bly, koppar, m.m) i enstaka isolerade punkter, främst inom fyllnadsmassor. Ett undantag är arsenik i naturlig jord inom egenskapsområden B och C. I ett stråk längs den västra sidan av undersökningsområdet förekommer förhöjda arsenikhalter på 1-3 m djup i finkornigt sediment. Huvuddelen av fyllnadsjorden i egenskapsområden A, C och E bedöms klara riktvärden för känslig markanvändning. Även naturlig jord över större delen av undersökningsområdet klarar dessa krav. Undantagen är delar av egenskapsområde D samt ett stråk med arsenikförorenad jord i områden B och C, som nämns ovan. I alla tre grundvattenproverna har mangan detekterats i halter som överskrider Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvattens riktvärde för tjänligt med anmärkning. 19

20 Mangan över riktvärdet kan förkomma naturligt i grundvatten och behöver inte komma från en föroreningskälla. Även kadmium förekommer i något förhöjda halter i grundvatten. Eftersom halter av kadmium i jord är övervägande låga kan det inte uteslutas att föroreningen i grundvatten har transporterats från uppströms liggande delar av avrinningsområdet. 8.5 Mängd förorenade massor En s.k. betafördelning kan användas för att skatta andelen av ett område som är förorenad med avseende en eller flera föroreningar. Även osäkerheterna i skattningarna kan beskrivas av betafördelningen, uttryckt som ett kredibilitetsintervall. Skattningar har gjorts för fyllnadsmaterialet i egenskapsområden B, D och F samt naturlig jord i egenskapsområde D eftersom det är i dessa områden som det största efterbehandlingsbehovet föreligger (se tabell 8.11). Förekomster av metallföroreningar har inte tagits med i beräkningarna eftersom metallförorenad jord inom området bedöms inte utgör någon större risk (se diskussion i avsnitt 10). Tabell 8.11 Skattningar av andel förorenade massor i vissa egenskapsområden. Skattningar bygger på jämförelse med riktvärden för känslig markanvändning och avser PAH:er och aromater. Övriga ämnen är av underordnad betydelse och bedöms inte kräva efterbehandlingsåtgärder. LCL = undre kredibilitetsgräns, UCL = övre kredibilitetsgräns. Område Antal data Andel förorenad 95 % LCL 95 % UCL över riktvärden för ytlig jord B fyll D fyll F fyll D naturlig jord Egenskapsområden med högst andel förorenade massor i förhållande till halter motsvarande KM-nivåer är fyllnadsmassor inom områden B och D. I dessa områden är kring 40 % förorenade över KM. Utifrån skattningarna i tabell 8.12 har mängder förorenad jord i respektive område kunna beräknats. För övriga områden har en subjektiv bedömning av mängden förorenad jord (> KM) gjorts. Resultat av dessa beräkningar och bedömningar presenteras i tabell Det framgår av tabellen att osäkerheterna kring mängder förorenade jord är störst för fyllnadsmassor i område F samt naturlig jord i område D. Den bästa skattningen på totala mängden förorenad jord ligger på ca ton. Det bör påpekas att denna skattning av efterbehandlingsbehovet förutsätter att all jord ned till 3 m djup med PAH:er eller aromater som överstiger KM-halter kommer att saneras. Det kan diskuteras om KM-halter bör tillämpas på djupjord, säg djupare än 1 m, eftersom djupjord utgör en klart mindre risk för människor och miljön jämfört med ytlig jord. 20

21 Tabell 8.12 Uppskattade mängder förorenade massor (> KM) i olika egenskapsområden. Skattningar bygger på beräkningar av andel massor som är förorenade med PAH:er och aromater i respektive område. LCL = undre kredibilitetsgräns, UCL = övre kredibilitetsgräns. En densitet på 2,0 ton/m 3 har antagits. Egenskapsområde Medelmäktighet Bästa skattning 95 % LCL 95 % UCL Vikt, ton Vikt, ton Vikt, ton B+D fyll 0, F fyll 0, D naturlig ned till 3 m u m y Övriga egenskapsområden (Fyll)* 0, Summa * mängder baserade på subjektiva bedömningar 9 Avgränsning av föroreningar Ett syfte med den föreliggande undersökningen är att avgränsa kända förorenade massorna. Baserade på kartlagda halter av föroreningar (främst PAH) (se kartorna) har två sammanhängande förorenade områden identifierats: ett i område B och ett i område D. En subjektiv bedömning av gränsen mellan ren och förorenad jord presenteras i figur x. I område B gäller avgränsningen endast fyllnadsmassor; i område D avses, förutom fyllnadsmassor, även naturlig jord. Någon avgränsning av förorenad jord inom område F har inte kunnat utföras med nuvarande kunskapsläge. 21

22 Figur 9.1. Undersökningsområdet med avgränsade förorenade områden markerade. Mot djupet är det främst fyllnadsmassor som är förorenade inom båda områdena, dvs. ned till i genomsnitt 0,8 m. I område D tillkommer en del förorenad naturlig jord ned till ca 3 m. De avgränsade områdena täcker en yta på ca 4000 m 2. Under antagande att alla massor ned till 0,8 m djup inom områden B och D behöver saneras samt en densitet på 2 ton/m 3, skulle ca

23 ton jord inom dessa två egenskapsområden behöva efterbehandlas. Denna siffra stämmer väl överens med de skattningar som togs fram med hjälp av statistik (se först raden i tabell 8.12). 10 Riskbedömning De viktigaste föroreningarna inom området Kilen är PAH:er och aromater. Vid en förändrad markanvändning (till bostäder) utgör föroreningar i delar av området en risk för männsiksor och miljön. Föroreningar i jorden kan komma att tas upp av växlighet på platsen och även påverka övriga marklevande organismer negativt. Människor som vistas inom området kan exponeras främst genom inanding av ånga, intag av jord och hudkontakt. Bedömningen är därför att åtgärdsbehov för jord föreligger både med avseende på PAH och aromater. Vissa massor har föroreningshalter som överskrider riktvärden KM men bedöms ändå utgöra en mindre risk - t.ex. djupjord, jord i områden med annan markanvändning än bostäder (t.ex. parkmark, hårdgjorda ytor). Även möjligheter till odling av ätbara växter påverkar exponeringsbilden. Genom att ta hänsyn till dessa aspekter kan åtgärdsbehovet eventuellt minskas något. Risken för att människor eller miljön påverkas negativt av metallföroreningar bedöms som begränsad, detta eftersom endast enstaka prov med halter som överskrider riktvärdena för känslig markanvändning konstaterats. Den mer utbredda arsenikföroreningen förekommer främst i djupjord (1,5-3 m) och anses därför utgöra en mycket liten risk för människor och miljön. 11 Slutsatser och rekommendationer Den föreliggande undersökningen har möjligjort en preliminär avgränsning av främst PAH-förorenade jord inom områden B och D. Fyllnadsmassor i de identifierade områdena samt en del naturlig jord i område D klarar inte kraven för känslig markanvändning. En slutgiltig avgränsning (genom ytterligare provtagning) bör utföras före eller i samband med en eventuell sanering. I förhållande till riktvärden för känslig markanvändning uppskattas mängden förorenad jord som kräver åtgärd till ca ton, varav ca ton avser fyllnadsmassor. Osäkerheter i dessa skattningar anges i tabell För att bätte kvantifiera potentiella risker och behovet av riskreducerande åtgärder rekommenderas att en fördjupad riskbedömning genomförs och platsspecifika riktvärden tas fram. Vissa delar av Kv Kilen, nämligen fyllnadsjord i egenskapsområden A, C och E samt naturlig jord i hela området med undantag för egenskapsområde D, kan preliminärt friklassas med avseende på markföroreningar. Begränsad kontrollprovtagning rekommenderas i verifikationssyfte. 23

24 Referenser DGE, Översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Ronneby 26:5, Ronneby 26:11 och del av Ronneby 26:1. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet grundvatten. Rapport Naturvårdsverket, 2009a. Metodik för statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar i jord. Rapport Naturvårdsverket, 2009b. Riktvärden för förorenad mark - Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Svenska petroleum institutet, SPI rekommendation efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Vectura, Kilen översiktlig miljöteknisk markundersökning. PM: Miljö. Vectura, Kv. Kilen, Ronneby, Provtagningsplan: Detaljerade miljögeotekniska markundersökningar Vägverket Konsult, Planskild korsning vid Ronneby resecentrum. PM: Miljö. 24

25 Vectura är konsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Det nybildade bolaget övertog vid årsskiftet all verksamhet från Banverket Projektering och Vägverket Konsult. Vi finns på ett 40-tal orter i Sverige.