INNOVATION Innovativa Jämtland/Härjedalen EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS 2025
Nordens Gröna Bälte - utveckling baserad på gränsresursen Sverige/Norge Uppdraget Evolutzion har för Regionförbundet Jämtland Härjedalen haft ett brett uppdrag att rörande Nordens Gröna Bälte, en region som sträcker sig från Trondheim till Sundsvall. I uppdragsdefinitionen framgår att Evolutzion haft att: Analysera hur norsk svenska samarbetet kan leda till gränsöverskridande klusterbildningar utifrån förutsättningarna för smart specialisering i Jämtlandsregionen och Tröndelag. Analysera förutsättningar för uppbyggnad av gränsöverskridande företagssamverkan Påvisa möjligheter för konkret operativ akademisk samverkan Identifiera och beskriva 3 5 stycken goda exempel som är likvärdiga med regionen Jämtland/Härjedalen Identifiera andra gränsöverskridande samarbeten som går att dra lärdom av kopplat till länets förutsättningar med många små företag med generellt svag koppling till regionenens kunskapsmiljöer. Undersöka innovationsstödets organisation i Jämtland och Tröndelag och ge förslag om förbättringar och effektivisering. Redovisa förslag på regionala effektmål och aktiviteter kopplat till regionenens innovationsstrategi. Uppdragets resultat skulle vidare följa, eller åtminstone relatera till, styrdokumentet Interreg Sverige Norge 2014 2020 samt den regionala utvecklingsstrategin Jämtland/Härjedalen 2030 Innovativt och Attraktivt Metod Evolutzion har utfört uppdraget primärt användande metadataanalys, men de jämförelsevis få intervjuer som genomförts har många gånger varit utslagsgivande för slutresultatet och de rekommendationer vi kommit fram till. Uppdraget behandlar hela Nordens Gröna Bälte, men vår ansats har varit att titta på det ur ett Jämtland/Härjedalen perspektiv. Detta återspeglas bland annat i att stor tonvikt lagts vid Jämtland/Härjedalen i jämförelse med Tröndelag och Västernorrland, men också att vi inte har tagit speciell hänsyn till eventuella negativa fördelningseffekter för dessa andra regioner till följd av satsningar i Jämtland/Härjedalen. Med tanke på uppdragets bredd, budget och givna tidsram har vi inte heller kunnat gå in på djupet i alla frågeställningar eller utformningar av rekommendationer, utan presenterar vad som närmast är att se som en förstudie. 1/15
Uppdraget Metod Inledande diskussion och problematisering Attraktivt i jämförelse med vad? Innovativt i jämförelse med vad? Samarbeten mellan universitet och högskolor i regionen Näringslivsstruktur och Demografi Entreprenöriellt Styrkebaserat Smart Specialisering och Smart Tillväxt Interregprojekten Goda exempel Start Up Chile: Chilecon Valley Programmet Institutet för företagsledning (IFL) IFL om sig själva: Lappeenranta University of Technology IRIS LUT/IRIS om sig själva: Business Support Office (BSO) BSO om sig själva: GrowthAccelerator (GA) Rekommenderade insatser Kunskapande Möjlig design Mål Eliminera handelshinder Möjlig design Mål Exempel på mätetal Import av innovativa människor Möjlig design Mål Exempel på mätetal Kompetensutveckling: Innovation Möjlig design Mål Exempel på mätetal 2/15
Inledande diskussion och problematisering Det finns i sammanhanget ett antal viktiga frågeställningar som inte har några egentliga svar, utan vilka man måste ta hänsyn till, hantera och i något fall bara bestämma sig för en väg. Det handlar helt enkelt om att avgöra vart man vill komma, och vad man faktiskt menar att man kan åstadkomma. Därvidlag blir ärlighet och en krass självbild enormt viktiga faktorer. Regionen Nordens Gröna Bälte är alldeles tillräckligt stor för att det ska gå att göra av med oändliga resurser om de satsas på improduktiva områden. Till frågor av denna typ hör till exempel hur många människor vill egentligen bo i Jämtland/Härjedalen, vilka är dessa människor och varför vill de bo här?, vilka faktiska möjligheter ges direkt samverkan med Tröndelag? och vilka möjligheter skulle en indirekt samverkan med Tröndelag kunna ge på en internationell marknad? och vad menar vi med innovativt? men också en uppsjö andra. Attraktivt - i jämförelse med vad? Några av dessa frågeställningar behandlas under rubriken målkonflikter i det regionala utvecklingsprogrammet, varav de sista tre är viktigast ur ur Evolutzions innovations och tillväxtperspektiv : Krav på högre utbildning hos unga vs. Större utflyttning Länets arbetsgivares behov av arbetskraft ställer allt mer krav på eftergymnasial utbildning. Allt detta kan inte ges i länet. En satsning på högre övergångsfrekvens till högre utbildning kan således medföra en utökad export av ungdomar ut ur länet. Rationalisering för ökad tillväxt vs. Färre sysselsatta och minskande befolkning Tillväxt utan sysselsättningsökning innebär att länet får ännu större problem med höga arbetslöshetstal och befolkningsminskning vilket innebär svårigheter i den offentliga ekonomin. Hög tillväxt i vissa orter vs. Svårighet att upprätthålla service i hela länet Koncentration av verksamheter ger i många sammanhang möjligheter till höjd effektivitet / rationalisering vilket kan skapa mer tillväxt och generera mer skatteinkomster alternativt bromsa retardation. Samtidigt innebär detta en risk för ytterligare utglesning i andra områden och problem att tillhandahålla tillräcklig service, vård och omsorg. Dessa målkonflikter sätter fingret på en oerhört viktig fråga (som ovan): hur förändras boende och yrkespreferenser över tid, med utbildning och ekonomisk kapacitet, och hur påverkar det regionen? Skulle ungdomar stanna kvar och studera högre utbildning i länet om möjligheten fanns? Skulle de stanna kvar efter utbildningen om det fanns jobb? Det framstår ofta i intervjuer och lokalt presenterade analyser och dokument som att man lever i en värld där Jämtland/Härjedalen egentligen är en väldigt attraktiv region att bo i, och att väldigt många människor gärna skulle bo där under förutsättning att det funnes större möjligheter att förtjäna sitt uppehälle. Detta menar Evolutzion är en tveksam och potentiellt skadlig övertygelse om den inte bevisligen är korrekt. Urbanisering pågår överallt i världen, den är accelererande och den sker snabbare i Sverige än på många andra ställen. Folk flyttar till centra för ekonomi, kultur, kommunikation och mycket annat i händelsernas centrum, och det är närmast mystiskt att utgå från att många av dessa människor egentligen skulle vilja bo i glesbygd utan tydlig forskning som visar att det är så. Kanske är det så att glesbygden uppstått genom nöd och tvång när människor letat efter en plätt att livnära sig på, och när detta inte längre är ett konkurrenskraftigt tillvägagångssätt avfolkas landsbygden? En naturlig och egentligen förståelig process. Skulle det vara så det är finns det mycket små anledningar att fortsätta investera stora pengar i infrastruktur för avfolkningsbygders befolkning, och det är vidare i samma fall omöjligt att öka befolkningen nämnvärt genom investeringar i förbättrad servicetillgänglighet på landsbygden. Kontentan är att det är av monumental vikt att man analyserar problemet utifrån rätt faktorer och angriper faktiska problem. Om preferenserna förändrats så att ytterst få människor egentligen vill bo i glesbygd är det inte ett 3/15
problem att glesbygden avfolkas, utan snarare ett problem om denna glesbygd inte kan avfolkas på ett sätt som är bra för invånarna. Innovativt - i jämförelse med vad? En jämförelse av den faktiska situationen i Jämtland/Härjedalen med de indikatorer för innovativitet som redovisas t.ex i Innovationsklimatet i Sverige Indikatorer till den nationella innovationsstrategin 2013 och de preliminära effektindikatorer som utvecklats av Innovationskraft Stockholm gör det uppenbart att man gärna pratar om samma saker, men att det lika uppenbart görs på väldigt olika nivåer. Stockholm mäter sig med några av de, enligt accepterade mätetal, mest innovativa regionerna i världen. Jämtland/Härjedalen hamnar istället väldigt långt ned i en rankning enligt samma kriterier. I Innovationsindex 2013 Regional förmåga till ekonomisk förnyelse redovisas en indikatormodell för regional förmåga till ekonomisk förnyelse, i vilken indikatorerna delas in i Grundförutsättning, Förnyelseförmåga och Marknadsförmåga: Även här blir det uppenbart att Jämtland/Härjedalen ligger så långt från bräschen på många fronter att utveckling baserad på att Jämtland/Härjedalen är innovativt i jämförelse med andra regioner måste ses som ett mycket avlägset mål. Istället behöver man bestämma sig för vilka delar av ekonomin som skall stöttas i att vara, eller bli, innovativa, och klart och tydligt kommunicera vilka dessa är och varför man gör som man gör. Jämtland/Härjedalen ligger hyfsat bra till i blocket grundförutsättningar, vilket kan tolkas som att med effektiva och målinriktade osentimentala satsningar finns det en bra bas att stå på. En snabb titt på de faktiska indikatorerna säger istället att det sannolikt är ännu värre ställt i stora delar av landet: Förvärvsfrekvens bland utlandsfödda, relaterat till förvärvsfrekvens hos personer födda i Sverige Branschfördelning mellan kön Index of dissimilarity Andel med minst 3 års eftergymnasiala studier De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren 4/15
Den enda av dessa faktorer där Jämtland/Härjedalen faktiskt ligger högt är den sista, vilket antas bero på de många nedläggningar och omflyttningar i offentlig verksamhet som drabbat regionen. Samarbeten mellan universitet och högskolor i regionen I många fall påpekas att det för Jämtland/Härjedalen finns en fantastisk resurs att använda i de kompetenta lärosäten som finns i Tröndelag: Norges Teknisk Naturvitenskaplige Universitet (NTNU) i Trondheim är norges näst största universitet. Man har hög internationell status och är mycket framgångsrika på ett antal områden förutom rent tekniska. På NTNU går ca 20 000 studenter och man sysselsätter upp mot 5000 personer. Ingenjörsutbildningar utgör ca 40% av verksamheten och 80% av alla mastersexaminerade ingenjörer i Norge kommer från NTNU HiST är specialiserat på hälsa, sjukvård, lärareutbildning, men ger också kurser i en mängd andra ämnen. Ca 8000 studenter och 650 anställda. HiNT är ett forskningsuniversitet inriktat på naturvetenskap, teknik, medicin, sociala studier, ekonomi, psykologi, arkitektur, konst mm. 4500 studenter och ca 250 anställda. SINTEF är skandinaviens största oberoende forskningsorganisation. Varje år stödjer SINTEF utvecklingen i över 2000 norska och utländska företag med R&D, och sysselsätter ca 2000 personer. S:t Olafs Universitetssjukhus sysselsätter över 7500 personer I Jämtland/Härjedalen/Västernorrland finns framförallt Mittuniversitetet, MiUN, ett nätverksuniversitet som saknar huvudcampus eller huvudort, men har campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund och en stor del distansundervisning. Man har ca 1000 anställda, runt 8000 helårsstuderande och totalt knappt 20000 registrerade studenter. Bredden är stor, men företrädesvis inriktad på humaniora, hälsa och IT. Mittuniversitetets grundutbildning kom på 18:e plats i ranking av 26 av Sveriges högskolor och universitet 2012, och bland de 20 största svenska universiteten år 2009 hade Mittuniversitetet lägst genomströmning (prestationsgrad) då endast 69 procent av studenterna slutförde kurserna. Ett antal projekt syftande till att få till stånd samarbeten mellan svenska och norska lärosäten tycks ha drivits, generellt tycks det utan väldigt stor framgång. Anledningarna härtill är svåra att sätta fingret på, men det är för en utomstående betraktare inte omöjligt att det faktiskt är så att man från norsk sida inte riktigt ser poängen med det. Näringslivsstruktur och Demografi I Förstudie Främja Kvinnors företagande i Jämtland från Kontigo finns en utmärkt genomgång av Näringslivsstruktur och tillväxtförutsättningar i Jämtlands län, vari konstateras att näringslivsstrukturen haft sin bas i jord och skogsbruket, och att dessa sektorer fortfarande fortfarande är viktiga delar av näringslivet eftersom en stor andel av befolkningen fortfarande bor glest spridd på landsbygden. Jämtland saknar också tung tillverknings eller processindustri. Sysselsättningen och sysselsättningstillväxten under de senaste decennierna har därför koncentrerats till offentlig sektor och den privata tjänstesektorn. Sysselsättningsutvecklingen är positiv i Östersund och turistkommuner som Åre och Härjedalen, medan den i övriga delar är negativ, i likhet med befolkningsutvecklingen. Utbildningsnivån i länet är generellt låg, men skillnaderna mellan könen är stora kvinnor har genomgående högre utbildningsnivå. Sysselsättningen inom traditionella näringar minskar och arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket ytterligare vrider skillnaderna mellan kvinnor och män. Jämtland/Härjedalen regionen domineras av ett mycket stort antal små företag i kombination med offentlig sektor det finns egentligen ingen tung industri, och mycket lite av till exempel skogsindustrins förädling görs i regionen traditionella näringar dominerar småföretagen 5/15
inkomstnivå under den nationella utbildningsnivå under den nationella Tröndelag stor andel traditionella näringar inkomstnivå under den nationella utbildningsnivå under den nationella Den demografiska situationen i Jämtland/Härjedalen är allmänt känd: regionen är mycket glest befolkat befolkningskoncentrationen är stark, över 50% av befolkningen bor i Östersund och uppemot 70% i ett stråk mellan Östersund och Åre befolkningen utanför städerna är övervägande manlig och ålderstigen andelen invandrare är mycket liten utbildningsnivån är relativt låg, i synnerhet hos den manliga befolkningen det är dåligt ställt med jämställdheten i arbetslivet På den norska sidan är situationen mycket lik den svenska: glesbefolkat stor koncentration till städer andelen invandrare är mycket liten Mer intressanta än likheterna är skillnaderna mellan regionerna: I Tröndelag finns ett antal av landets starkaste industrier, med tyngdpunkt på energi (mycket offshore men inte uteslutande) och fiske, och man ståtar med flera framstående lärosäten, varav NTNU, Norges Tekniska Universitet, är framstående även på en internationell skala, och forsknings och utvecklingsinstitutet SINTEF är skandinaviens största oberoende forskningsorganisation. Skillnader i näringslivsstruktur och demografi utgör ofta en bra bas för utbyte och handel, men i vissa fall innebär det istället problem. För det norsk svenska utbytet i regionen är skillnaderna ofta alltför stora: de svenska företagen är helt enkelt ofta alldeles för små för att kunna leverera till de norska storföretagen. 6/15
Entreprenöriellt Jämtland/Härjedalen må inte vara särskilt innovativt, men det är en genuint entreprenöriell region. Det startas och drivs en enorm massa företag, och regionen har en fantastisk massa småföretag i jämförelse med nationen som helhet. Problemet ligger i att de många företag som finns inte är särdeles lönsamma eller växer och genererar tillväxt. Styrkebaserat Regionen Jämtland/Härjedalen har en struktur demografi, näringsliv mm som inte kommer att förändras snabbt. Det gäller alltså att jobba med de styrkor man faktiskt har för att bära och utveckla samhället, samtidigt som man utvecklar strategiska möjligheter till styrkor. Vilka dessa möjligheter är finns det naturligtvis många åsikter om, och om de utvecklingsområden som Evolutzion kommit fram till är lämpliga i detta arbete inte överensstämmer särskilt bra med de som står att finna i Jämtland/Härjedalen utvecklingsstrategi har detta har sannolikt att göra med angreppssätt och fokus, och diskrepansen behöver inte ses som ett misslyckande. Styrkebaserad utveckling av regionen utvecklas inte specifikt här, men anknyts till i goda exempel och rekommendationer nedan. Smart Specialisering och Smart Tillväxt Dessa två smarta saker måste uppenbarligen tolkas som helt olika saker som det är lätt att blanda ihop, eller iallafall få för sig har med varandra att göra. Smart Specialisering innebär att en region genomför en strategisk process för att identifiera den kunskapsinriktning som bäst passar dess innovationspotential, baserat på regionens tillgångar och resurser. Det betyder att företag, forskningscentra och universitet arbetar tillsammans för att identifiera regionens mest lovande specialisering för att sedan satsa krutet där. 7/15
Business Region East Sweden har tolkat det som: Uppslutning bakom de starkaste / mest lovande områdena för entreprenörskap och tillväxt. Eliminering av fragmentering och dubbelarbete rörande offentliga satsningar Effektivare användningar av offentliga medel, koncentrerade på vissa kunskaps/kompetensområden Skapande av synergier mellan offentliga stödmekanismer för FoU och innovation, marknadsföring och utbildning/lärande Mekanismer för att möjliggöra strategisk utveckling baserad på flernivåinsatser. Större resurser för stöd till innovation och företagande i [regionen] tack vare starkare profil. Smart Tillväxt innebär att förbättra sina resultat inom utbildning (stimulera människor att lära, studera och uppdatera sina färdigheter), forskning och innovation (utveckla nya varor och tjänster som skapar tillväxt och jobb och bidrar till lösningar på samhällsproblemen) och det digitala samhället (underlätta för informations och kommunikationsteknik) EU:s mål för smart tillväxt: 1. Tillsammans ska de offentliga och privata investeringarna uppgå till 3 % av EU:s BNP och villkoren för FoU och innovation ska vara gynnsamma. 2. Sysselsättningen bland kvinnor och män mellan 20 64 år ska vara 75 % år 2020 fler människor ska ut på arbetsmarknaden, i synnerhet kvinnor, unga, äldre, lågutbildade och lagligt bosatta invandrare. 3. Bättre utbildningsresultat, t.ex. färre som hoppar av skolan i förtid (högst 10 %) minst 40 % av 30 34 åringarna ska ha högre utbildning. Interregprojekten Det har drivits en ofantlig massa interreg projekt, och man kan tycka att det därmed skulle finnas en ofantlig massa information och rapporter lättilgängliga för analys av dessa. Så verkar dock inte vara fallet. I analyser konstateras att mål och styrdokument hittills varit så öppna att ett oöverskådligt brett spektrum av projekt rymts inom programmens ramar, och att dessas interna mål och upplägg kunnat varieras väldigt. Vad Evolutzion kunnat konstatera är emellertid att ytterst få av de genomförda projekten i praktiken faktiskt alls varit gränsöverskridande annat än på papperet, och att varken lett till nämnvärda kortsiktiga eller (i ännu lägre grad) långsiktiga samarbeten över gränsen. Denna slutsats skulle naturligtvis kunna bero på brist på information och förståelse, vilket ändå leder oss till att konstatera att det inte under några omständigheter går att se att Interregprojektens genomförande genererat kunskap om hur sådana projekt kan och bör genomföras, vilka effekter olika metoder och angreppssätt ger och så vidare. Goda exempel Start Up Chile: Chilecon Valley Strategin för Chiles ministerium för ekonomi, utveckling och turism syftar till att positionera Chile som navet för innovation och entreprenörskap i Latinamerika. Under 2010 startade CORFO (Agencia de Desarrollo Económico de Chile, Chiles Näringslivskontor), genom Innova Chile kommittén, Start Up Chile, genom vilket drygt 20 projekt från 14 länder införlivades i det Chilenska ekosystemet, vilket gav stort genomslag i internationell och lokal press. Programmet bidrog med (del ) finansiering, temporära visa och arbetstillstånd och tillgång till sociala och finansiella nätverk. Därefter har Start Up Chile Programmet utvecklats i form av flera tävlingar i fler än åtta utlysningar, som fått över 4000 ansökningar och selekterat cirka 800 projekt. Såddkapital utan motfinansiering, inkubator, entreprenöriellt ekosystem och äventyr är ett underbart enkelt och ovanligt paket. Nationalekonomer älskar konceptet att importera internationella talanger för att driva regional 8/15
ekonomisk tillväxt och att etablera internationella entreprenörsnätverk genom invandring. Under de år som projektet rullat har det därför rönt mycket stor Horacio Melo, VD för Start Up Chile, skriver: Start Up Chile är 100% finansierat av chilenska skattemedel. Programmet kostar 15 miljoner USD per år, som betalas av det chilenska folkets skatter. Detta är en politik som går emot det normala arrangemanget där de offentliga utgifterna är tänkta att användas för direkta fördelar för skattebetalarna. Istället syftar denna politik till att skapa en långsiktig påverkan på den nationella ekonomin och det chilenska affärsekosystemet, just genom att inte investera direkt bara i chilenare, utan i en grupp begåvade människor oavsett ursprungsland. Regeringens engagemang för Start Up Chile kommer från en övertygelse om att programmet kommer att generera långsiktiga fördelar för Chiles folk som mer än motiverar den investering som gjorts i dag. Programmet Mål Att attrahera och behålla humankapital med internationellt perspektiv som initierar projekt med hög global tillväxtpotential Stärka det entreprenöriella ekosystemet och stödja en kultur av innovation i Chile Etablera kontakt med världen genom internationella nätverk och de olika aktörer som entreprenörerna träffar och kommunicerar med på daglig basis. Främja samverkan, internationella nätverk och överföring av kunskap och kompetens från de utvalda entreprenörerna till lokala företagare och deras ekosystem. Koppla nationella entreprenörer till globala innovationsnav och de internationella företagare som deltar i programmet. Förväntade resultat och effekter Införlivande av deltagarna i det nationella entreprenörsekosystemet Genomförande av projekt i Chile i minst 24 (tjugofyra) veckor. Genomförande av aktiviteter som krävs för uppfyllandet av målen som föreslås i projekten Etablering i Chile som formella företag, med avsikt att behålla verksamheten i landet Anställning av lokala talanger. Delta i minst 70% (sjuttio procent) av Programhändelser. Leda minst 6 (sex) workshops. Delta i möten med potentiella investerare i syfte att anskaffa kapital. Utveckling och spridning av minst 3 (tre) framträdanden som bygger på erfarenheter från programmet, på engelska i internationella medier Deltagare Chilenska eller utländska fysiska personer över arton år och som är grundare och ägare av ett potentiellt globalt projekt som ska genomföras med hjälp av Chile som plattform Verksamhet som kan erhålla finansiering Verksamheter som gör det möjligt att etablera projekt med hög global tillväxtpotential vilka använder Chile som plattform. Projekten får inte bestå av export och import av produkter, konsulttjänster och franchising, eftersom dessa inte anses vara skalbara projekt med hög tillväxtpotential. Likaså måste projekten vara i tidiga stadier av utveckling, att förstås som projekt med mindre än två års utveckling bakom sig Programverksamhet Programmet innehåller en mängd olika aktiviteter och/eller händelser, som görs tillgängliga för deltagarna, och bland vilka man skiljer mellan obligatoriska och frivilliga aktiviteter. Under deltagande i Programmet måste mottagaren delta i ett antal obligatoriska verksamheter. 9/15
Deltagarna ges också tillgång till kurser och utbildningar, nätverkande med lokala företag och samarbeten med andra programdeltagare och dessas presentationer. Ansökan ska innehålla: Bakgrundsdokumentation för varje deltagare som nämns i projektansökan, som anger varje persons nationalitet, utbildning, teknisk erfarenhet och arbetshistoria. Framgångarna för var och en av deltagarna ska vara påvisbar. Dedikation till projektet från deltagarna Beskrivning av produkt och/eller tjänsten som ska utvecklas och/eller kommersialiseras. Beskrivning av konkurrensen och projektets differentiering. Ansökningarna kan dessutom innehålla sådant som Motivation att utveckla projektet från Chile Det antal gånger som deltagarna har grundat en start up Deltagande i organisationer med anknytning till entreprenörskap och innovation Förhållande till nationella nätverk för att stärka dem som finns i Chile. Förhållandet till internationella nätverk för att positionera Chile som innovationsnav Aktiviteter för att främja samverkan, nätverk och överföring av kunskaper färdigheter och bästa praxis för lokala företagare och deras miljö Kommersialiseringsstrategi Inträdes och utträdeshinder. Framstegen hittills och planen under deltagarnas vistelse i Chile. Investerare Mentorer Konkurrensfördelar Marknadsutmaning eller möjlighet som behandlas Målgrupp och dess storlek Marknadsposition Projektets utvecklingsstadium Ansökningarna bedöms enligt nedan kriterier: 10/15
Tidsram Projektet skall löpa under 24 veckor, som kan förlängas endast en gång i ytterligare upp till fyra veckor. Under utförandet perioden projektet får ingen deltagare delta i något annat projekt med medfinansiering från CORFO. På samma sätt kan deltagarna inte gälla för dessa program under de första 12 veckorna av projektgenomförandet; efter denna period, kan deltagarna tillämpa, med kravet att de kommunicerar i sin ansökan att de är mottagare av "Start Up Chile" Program. Samfinansiering CORFO ger ett bidrag för upp till 90% av den totala projektkostnaden med ett tak på 20 000 000 CLP (tjugo miljoner chilenska pesos). Deltagarna måste bidra med minst resterande 10% i kontanter under projektets genomförande. Institutet för företagsledning (IFL) Institutet för företagsledning (IFL) var från början en stiftelse som bedrev vidareutbildning för chefer och som från dess grundande 1969 varit knuten till Handelshögskolan i Stockholm. Handelshögskolan är en privat högskola beroende av finansiering från privata källor. Handelshögskolan grundade därför senare ett eget företag för utbildning av chefer, HHS Executive Education. 2004 förenades Institutet för företagsledning och HHS Executive Education till ett företag, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB. IFL har expanderat både inom Sverige och utomlands, och driver verksamhet i Finland och Ryssland. Både IFLs företagsanpassade och öppna executive education utbildningar rankades 2014 som Nordeuropas bästa, och de rankas också högt bland Europas och världens bästa. Bland övriga Nordeuropeiska högskolor och universitet märks Aaltouniversitetet i Finland (2 i Nordeuropa, 54 i världen) och NHH i Norge (3 i Nordeuropa, 71 i världen). IFL ger inte specifikt kurser i Innovation Management, vilket vi skall återkomma till, utan är specialiserade på andra områden. IFL om sig själva: IFL har ett brett utbud av olika program för erfarna chefer. De längre programmen innehåller en kombination av ledarskap, affär och styrning. De kortare programmen fokuserar ofta på en specifik utmaning som till exempel prissättning eller kommunikation. IFL marknadsför förmågan att stärka chefers och företags förmåga att bättre förutse framtiden, att i högre grad agera proaktivt snarare än reaktivt, kunskaper som kan ge effekt direkt i din vardag och du får konkreta bidrag för din långsiktiga utveckling och för ditt företags affärer. IFL skräddarsyr utvecklingsprogram för företag och organisationer. Genom programmen får kunden förutsättningar att själv driva och genomföra förändringar utifrån egna utmaningar och möjligheter. IFL adresserar utvecklingsbehov i såväl privat som offentlig verksamhet, internationellt såväl som nationellt. Lappeenranta University of Technology - IRIS Efter murens fall 1989 föll mycket av den finländska produktion och industri som var beroende av den sovjetiska marknaden. IRIS har synbarligen lyckats utnyttja det vacuum som uppstod och närheten till den ryska ekonomin och akademin för att skapa ett effektivt partnerskap för näringslivsutveckling och innovation mellan finsk och rysk akademi och entreprenörer på båda sidor gränsen. Man har uppenbarligen specialsytt en kostym som passar precis rätt i sammanhanget, och pekar på möjligheten att använda akademin för att åstadkomma tillväxt baserad på regionala skillnader, gränser och akademisk kompetens. 11/15
LUT/IRIS om sig själva: IRIS är en tjänst för att utveckla universitetssamarbeten, främja samarbetet mellan finländska och ryska företag och genomföra samarbetsprojekt, ömsesidigt fördelaktig forskning och utvecklingsprojekt. Expertisen ligger i att generera innovationer genom akademisk forskning samt främja innovationer i samarbete med SMEs. IRIS erbjuder ett brett utbud av tjänster för universitets näringslivssamarbete i ett finsk ryskt sammanhang: Matchmaking mellan den akademiska världen och SMEs utveckling av SMEs till nästa konkurrenskraftiga nivå genom universitetssamarbete Information om finansieringsprogram och utlysningar i Ryssland och EU Information om händelser med anknytning till utveckling av affärsidéer Nyheter och aktuell information om innovationer inom olika kompetensområden och deras utveckling i Ryssland och i Finland IRIS är ett verktyg för SME för att: Utveckla FoU system med stöd för den akademiska världen och dennas samlade kompetens och kunskap om de finska och ryska marknaderna Skapa nya kontakter genom matchmaking mellan universitet och näringsliv Studera nya koncept och idéer inom teknik och affärer med hjälp av en interaktiv plattform IRIS är ett verktyg för universitet eller akademiska nätverk för att: Förbättra innovativa idéer för SME via gemensamma projekt Applicera akademiska forskningsresultat på små och medelstora företag Attrahera företrädare för den akademiska världen för att skapa "tankesmedjor" för att lösa de problem som finns inom affärslivet IRIS är en tjänst för forskare inom den finsk ryska samarbetsmiljön för Kommersialisering av forskningsbaserade innovationer IRIS samlar ryska och finska aktörer för att arbeta tillsammans i gemensamma projekt. IRIS är ett väl fungerande ramverk för gemensamma forsknings och utvecklingsprojekt. Syftet med reformen av den ryska högskolesektorn ligger väl i linje med målen för den finländska innovationspolicyn. Att öka teknisk kompetens, höja kvaliteten på forskningen och fördjupa samarbetet med näringslivet är några av utmaningarna. Internationellt samarbete spelar en viktig roll i detta och IRIS strävar efter att stödja utvecklingen av innovationspotentialen genom universitet näringslivssamarbete. Business Support Office (BSO) Business Sweden (fd Exportrådet) är BSO en samling tjänster som inkluderar såväl administrativ som operativ support i etableringsfasen. Erbjudandet anpassas efter varje företags behov och kan innebära att personal från Business Sweden fungerar som företagets förlängda arm på den lokala marknaden, eller att företaget hyr kontorsutrymme eller andra administrativa tjänster. BSO i Köpenhamn uppger att en mycket stor del av verksamheten handlar om e handelsföretag och Marknadsföring och Säljsupport för dessa. BSO om sig själva: Virtuellt kontor Ett virtuellt kontor innebär en officiell adress och egna kontaktuppgifter, stöd med att besvara telefonsamtal under lokal arbetstid, ta emot post och fax mm. Fysisk arbetsplats 12/15
Färdiga kontorsplatser att hyra i BSOs lokaler. Det är bara att sätta igång datorn och börja jobba. Administration BSO tar hand om administration och bokföring för bolaget och bistår även med lokala råd vad gäller arbetet med administrativa rutiner. Bemanningsservice Hjälper till att arrangera med resurser för företaget lokalt. BSO hanterar lokala anställningsavtal, löneutbetalningar och kostnadsersättningar. Marknadsföring och Säljsupport BSO sätter ihop ett team för att hjälpa företaget ut på marknaden och bearbeta nya kunder. Business Swedens konsulter blir en flexibel resurs i sälj och marknadsorganisationen. Operativ support BSOs team tar helt eller delvis hand om den dagliga, operativa verksamheten på plats. BSO erbjuder support och underhåller kontakten med befintliga kunder och partners. GrowthAccelerator (GA) I Storbritannien har man lång erfarenhet av innovations och entreprenörskapsstöd, och man har hunnit testa många varianter. Idag finner man där ett program som rönt uppmärksamhet och nått framgång: GrowthAccelerator (GA). GA finns inte för att stötta företag och företagare som har det lite knepigt, utan istället letar man reda på och väljer ut de företag som redan växer och har stor framgång, men som skulle kunna växa ännu fortare, vinna större framgång och ännu inte blivit stora. Kort sagt jobbar man helt styrkebaserat, och det tycks vara precis det som skiljer GA från andra initiativ. I marknadsföringen poängteras gång efter annan att det är en elitsatsning på precis de företag som växer snabbast och har mest att komma med, och att man förser dessa med coacher, verktyg och nätverk för affärsutveckling, finansiering osv. I likhet med vad som uttryckts av många som varit involverade i affärsutvecklings och företagsstöd bl.a. inom Interreg, som Mid Nordic Business Arena, är bedömnings och urvalsprocessen i ett projekt som detta utslagsgivande. Alla som någon gång försökt sig på att bedöma en affärsplan för ett Start up företag vet att det är oerhört svårt att bedöma en plan, och detta gäller tyvärr i väldigt hög grad för etablerade företag. Ansatsen att satsa på just snabbväxande företag är ur den synvinkeln genialisk man får ett mätetal som inte är kopplat till en bedömning utan en faktisk och transparent observation. Rekommenderade insatser Kunskapande Det är absolut förkastligt att inte aktivt samla och tillgängliggöra all information som samlas om, i och runt genomförda Interregprojekt. Det investeras stora pengar och sysselsätts många människor i verksamhet som ofta är experimentell eller oprövad, och genomförandet och utvärderingarna bör utgöra en ocean av kunskap, eller iallafall information möjlig att omforma till kunskap. Sådan kunskap finns idag med säkerhet bunden till personer eller lokalt i organisationer, men det har i arbetet med denna rapport framstått med all tydligthet hur viktigt det är att kunskapen finns tillgänglig och sökbar. Möjlig design Det måste vara en prioritet att snarast möjligt upprätta en sökbar databas med all redan insamlad information, och initiera forskningsprojekt på området med denna information som bas. I regionen finns stor kompetens när det handlar om att samla, digitalisera, sammanställa och tillgängliggöra information, hos såväl statliga som privata aktörer. 13/15
Mål Att all data och information som genererats inom Interreg projekt finns lättillgänglig Att denna information aktivt används vid utformning av nya projekt Att informationen används i forskning Eliminera handelshinder För att kunna bygga för framtiden är det nödvändigt att ha ett fundament att stå på. Den tröndelagska marknaden är en potentiellt mycket viktig avsättningsmarknad för jämtländska småföretag, och jämtländska småföretag är potentiellt effektiva underleverantörer för norsk industri. Båda sidor har alltså ett intresse av att bygga runt de handelshinder som upplevs sätta käppar i hjulen för en framgångsrik gränshandel. Etablering av handelskontor i Trondheim, för att stötta svensk export, respektive Östersund, primärt för att stötta norsk import, har potential att bli ett effektivt sätt att stärka de företag som utgör större delen av jämtländskt näringsliv på samma gång som norsk industri ska kunna ha ett aktivt intresse av detsamma. Möjlig design Tursamt nog är detta en slutsats som redan dragits av andra kloka människor, och vid denna rapports författande pågår sedan länge arbetet med att bygga upp en sådan funktion, sannolikt med finansiering från Interreg. Detta är naturligtvis en utveckling som bara kan applåderas, och det enda frågetecken vi kan hitta är av och för vilka denna funktion utvecklas. Tongivande verkar ett fåtal av de större bolagen i östersundsregionen tillsammans med Handelskammaren Mittsverige och Almi ha varit, och dessa är naturligtvis utmärkta parter med stor erfarenhet som med stor säkerhet kan driva projektet från den svenska sidan, i samarbete med sina respektive motparter på den norska sidan. Evolutzion pekar dock på att det är synnerligen viktigt att det inte byggs strukturer som genom kostnadsstruktur eller de tjänster man erbjuder exkluderar småföretag. Beroende på vilka hänsyn som redan tagits skulle man kanske rekommendera att Business Sweden, med erfarenhet av BSO som ovan, aktivt involveras och tappas på kunskap. Mål Reduktion i upplevda handelshinder hos företagare i regionen Ökad interregional kommers Exempel på mätetal Upplevda handelshinder hos företagare i regionen (kvalitativt mått) Handelsvolymer över gränsen Import av innovativa människor För att skapa ett produktivt innovationsklimat och innovativa företag behöver regionen kunna attrahera innovativa människor. Naturligtvis är det synnerligen viktigt att man lyckas attrahera och behålla så många invandrare som möjligt, både av den enkla anledningen att det motverkar avfolkningen och att det finns en mycket god korrelation mellan diversitet och tillväxt. Men det är speciellt viktigt att man attraherar innovativa människor, som driver innovativa processer och medverkar till ett innovativt klimat om man på sikt ska kunna få till innovationsdriven utveckling. Bla vid Handelshögskolan i Stockholm finns det synnerligen kompetenta människor som kan och vill etablera och driva ett projekt inspiration från Start Up Chile och GrowthAccellerator, och vid NTNU har man stor kompetens som man säkert är villiga att bidra med i ett finansierat projekt. Möjlig design Man etablerar i samarbete med de redan etablerade kompetenta innovationsstödjande organisationerna ett nytt program med det uttalade syftet att importera kompetens. Detta innebär bland annat att man måste utforma former för hur man kan förse även icke EU medborgare med uppehålls och arbetstillstånd. 14/15
Precis som hos Start Up Chile bör man utforma programmet för att importerad kompetens primärt skall stanna kvar och etablera sig på plats, men också för att spridningseffekterna ska bli så stora som möjligt. Vidare måste man vara inställd på att de stora effekterna kan komma från spridning av kompetens inom innovation och entreprenörskap såväl som direkt teknisk eller annan expertis, i kombination med marknadsföring av regionen som Innovativ. Modellen kräver insatser av såddkapital, och en relevant nivå för sådant måste beräknas. Såddkapitalet kan, beroende på hur programmet utformas, komma att behöva användas för att säkra uppehålls och arbetstillstånd i de fall sådana krävs. Programmet bör dessutom utformas med fokus på regionens styrkor: Besöksnäring, Fjäll och Natur, Idrott, Peak Innovation, sport och idrottsteknik och så vidare. Mål Att attrahera kompetens invandrad från utlandet Att attrahera kompetens invandrad från andra regioner Att höja regionens attraktionsvärde så att att invandrad kompetens väljer att etablera sig i regionen Att dessa invandrade kompetenser startar och driver företag baserade i regionen Att samma invandrade bidrar till kompetenshöjning regionalt, och en ökad innovationskraft i regionen Exempel på mätetal Andel invandrare i Jämtland/Härjedalen Andel invandrardrivna företag i Jämtland/Härjedalen Tillväxt i de företag som etableras inom projektet Attityder kring innovation hos redan etablerade företagare som berörs av projektet Andel av omsättning som är härförlig till innovation i redan etablerade företag som berörs av projektet Kompetensutveckling: Innovation I regionen finns kompetens från ett flertal högre lärosäten tillgänglig, och i Östersund finns ett redan etablerat campus med (om än inte extremt uttalad) inriktning mot besöksnäring och sport/idrottsutveckling. Detta ger en god bas för att med finansiering från Interreg skapa ett Center of Excellence for Innovation Management en från universiteten fristående organisation som med inspiration från IRIS, SSES och IFL levererar högkvalitativa utbildningar i Innovation Management, såväl öppna som företagsanpassade. Mycket kompetenta människor har dessutom redan uttryckt intresse för att engagera sig i ett dylikt projekt, vilket sannolikt är en nödvändighet för att det skall kunna fungera. Möjlig design Ett kompetenscentrum med egen ledning och agenda med inriktning Innovation Management. Utbildningarna vänder sig specifikt till redan framgångsrika företag från ett stort geografiskt område, och är inte riktade specifikt till regionen. Kursinnehåll och föreläsare köps in från regionens högskolor och universitet. Även inom Innovation Management är det möjligt att specialisera verksamheten mot de för regionen strategiskt viktiga områden, så att man lägger tonvikt vid besöksnäring osv. Mål Ökad innovation/innovationshöjd/innovationskopplad tillväxt i Jämtland/Härjedalen Ökad kompetens hos inblandade leverantörer (universitet och högskolor) Etablerat Nordens Gröna Bältes image som centrum för Innovation Exempel på mätetal Attitydmätningar (kvalitativt) Varumärkeskännedomsmätningar Andel av BRP som är härförlig till innovation 15/15