VAR MED I SVERIGES STÖRSTA SKOLIDROTTSTÄVLING

VAR MED I SVERIGES STÖRSTA SKOLIDROTTSTÄVLING trekampen Mjölkkannan 2007 med final i maj 2008 SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND

SKÅNEMEJERIER OCH SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND MJÖLKKANNAN Mjölkkannan 2007 med final i maj 2008 Det är dags igen! Mjölkkannan är en tävling för hela klassen med kunskapsmoment om kost och praktiska idrottsövningar. Mjölkkannan kan med fördel även ingå i annan undervisning än den på idrottslektionerna. MJÖLKKANNAN HAR TRE MÅL: 1. Den ska ge en ökad förståelse för de viktiga sambanden mellan goda matvanor, idrott och välbefinnande. 2. Den ska ge eleverna en god rörelse- och idrottsskolning och känsla för laganda och lagsamarbete. 3. Mjölkkannan ska dessutom söka väcka elevernas intresse för friidrott, som är grunden för de flesta andra idrotter. Arrangörer: SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND

Denna information går ut till samtliga klasslärare i åk 6 och är en uppföljning av den som sändes ut till åk 5 under vårterminen. GÖR SÅ HÄR: Trekampen Börja nu träna grenarna längd, löpning och kula, om klassen inte redan har börjat träningen. Se sidan 4. Tävlingen genomförs nu under hösten med skoltävlingen och/eller rektorsområdestävlingen, som ska vara klar senast den 14 oktober. Tävlingsregler se sidan 11-14. Kretstävlingen arrangeras i slutet av september och Skånefinalen under maj månad 2008. Vill du veta mera fråga Mjölkkannekommittén här nedan, som gärna hjälper dig. Eva Eliasson Kurt Holmberg 040-47 07 52 040-31 39 00 Skånes Skolidrottsförbund Skånemejerier Anders Sjölin Bengt Rosberg 0418-130 20 040-19 42 20 Skånes Skolidrottsförbund Heleneholms IF Köpenhamn väntar på den segrande klassen! Kostkampen Gå igenom och arbeta med Kostkampen, om klassen inte redan gjort detta under våren i femman. Se sidorna 5-10. Kopiera sidorna 6-10 till alla i klassen. Kostkampen måste göras. Har klassen gjort Kostkampen under våren räcker detta.

Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Trekampen Trekampen omfattar de tre grenarna Kulstötning, Längdhopp och Stafett. Dessa tre grenar är friidrottens kärna; styrka, spänst och snabbhet tre S som är grunden till all idrott. Den som lärt sig grunderna i friidrott har lättare att lära sig andra idrotter. Den rörelseskolning som Träna för Mjölkkannan ger är därför väsentlig för elevernas vidare utveckling och intresse för idrott och motion. I lärarhandledningen Träna för Mjölkkannan hittar du lektionsförslag för såväl friidrotts- som kostlektioner. Denna handledning är under många år utskickad till skolorna. Lektionerna i Träna för Mjölkkannan är uppbyggda för att utveckla och stärka dessa baskunskaper. Saknar du den, hör efter hos dina kollegor om de har den. Om den ej finns kan handledningen rekvireras från Skånes Skolidrottsförbund Box 10063 200 43 Malmö Du kan komplettera kostlektionerna med att gå in på www.kalvin.mu och klicka på Pedagoginfo. Här kan du ladda hem material. Börja träna direkt Lektionsförslagen i friidrott i Träna för Mjölkkannan börjar med övningar för åk 4. Du kan självklart börja på vilken nivå som helst det är aldrig för sent. Vad som är viktigt är att eleverna får tillfälle att bygga upp sina färdigheter steg för steg under avspända former. Tids nog kan man addera tävlingsspänning som gör att många sporras att överträffa sig själva. När alla elever fått chans att träna och förbättra sina resultat i de tre grenarna kan det vara dags att ta ut lagen och till exempel låta alla 6:e klasser inom rektorsområdet mötas i ett skolmästerskap. 4

Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Kostkampen Kostkampen är ett kunskapstest Provet är en väsentlig del av Kostkampen. Det viktgaste är dock att barnen under arbetet med Träna för Mjölkkannan får nya insikter om kostens betydelse för hur de mår och vad de presterar inte bara idrottsligt. Kostlektionerna i Träna för Mjölkkannan innehåller fakta av olika slag. Barnen får också stifta bekantskap med Stisse en kille i deras egen ålder, som också han försover sig på morgnarna, hoppar över skollunchen etc. Börja jobba nu Arbetet inför Kostkampen har den fördelen att du kan göra det precis när som helst. Det behövs inga redskap, det kräver inte uppehåll och vackert väder. Det är bara att börja. Hela klassen kan delta i Kostkampen. Mycket nöje! Facit till Kostkampens 11 frågor: 12X 1X2 2XX XX 5

Kopiera dessa sidor och dela ut till eleverna Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Barn som äter rätt orkar mer. Många barn äter dålig frukost. Gör du? En del hoppar dessutom över skollunchen eller äter för lite. En del går sedan till och med direkt till träning på kvällen eller eftermiddagen utan att fylla på bränsleförråden och då finns det inte mycket energi kvar till meningsfylld träning. Alla barn vet att de måste äta. Om inte annat för att föräldrarna tjatar om det: Du måste äta så du blir stor och stark, Ät upp din gröt, annars växer du inte osv. Men har du tänkt på vad maten egentligen är? Dubbelt nyttig Maten du äter har två syften: Dels ska den tillföra din kropp byggmaterial, dels energi. Kroppen behöver nytt byggmaterial hela livet inte bara medan du växer. Kroppens celler och vävnader, muskler och benstomme bryts ner och behöver förnyas hela tiden. Medan du växer jobbar kroppen dessutom på att din kropp ska utvecklas, bli större och starkare. För det uppbyggnads- och reparationsarbetet be-höver kroppen en ständig tillförsel av byggmaterial ämnen som kroppen sedan själv sätter ihop till celler, vävnader, benstomme etc. Av det resonemanget är det lätt att förstå att det blir svårt att bygga om det saknas grejor att bygga av lika lite som man kan spika utan spik. Det är samma sak för kroppen. Äter man inte tillräckligt förståndigt sammansatta måltider kan det uppstå brist på ämnen som kroppen behöver. Sover du gott så är du vaken för nya upplevelser varje morgon. Äter du som du ska kan du göra mycket mer. Rör du dig så blir du stark och kan hålla igång längre. En sak till som är viktig för att må bra är att ha sinnena i trim. Till exempel för att lära sig mer och ta emot nya intryck. 1. Barn som äter rätt orkar mer. 2. Frukost som startkick. 3. Mellanmål för energitillskott. 4. Mellanmål är en del av träningspasset. 5. Träning bryter ner, mat bygger upp. 6. Allsidig mat är ett måste, speciellt för växande, idrottande barn. SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND 6

Kopiera dessa sidor och dela ut till eleverna Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen. En lämplig måltidsordning är tre huvudmål och två till tre mellanmål. Följande fördelning av energi- och näringsbehov föreslås: frukost 1/4, lunch 1/3, middag 1/3, resten fördelas på mellanmålen. Dessutom är det önskvärt med ett regelbundet måltidsmönster och att tillräckligt med tid avsätts för att maten ska kunna ätas i lugn och ro. Kostcirkeln som symbol Du har säkert sett den här bilden förut. Den kallas ibland för Kostcirkeln. Kostcirkeln är till just för att vi lättare ska kunna göra oss en bild av om vi äter tillräckligt allsidigt för att vara säkra på att kroppen får alla de ämnen den behöver. Fundera över vad du äter under en vecka eller ett par dagar skriv ner det på ett papper och se efter om kostcirkelns alla olika segment finns representerade i det du har ätit. Man har nämligen gjort försök som visat att barn som äter ordentligt på morgonen har lättare att koncentrera sig, de är påhittigare och har mer fysisk ork, jämfört med barn som slarvat med frukosten. Frukosten bör innehålla ungefär en fjärdedel av ditt energibehov under dagen. Vad du själv gillar och familjens vanor avgör naturligtvis vad din frukost ska bestå av. Nå, vad äter du till frukost? Energi är bränsle Det andra syftet med att vi äter är att ge kroppen energi. På samma sätt som en bil inte kan köra utan bensin, kan inte kroppen röra sig eller fungera utan att den får bränsle. Den behöver energi till musklerna så att kroppen kan röra sig. Den behöver dessutom energi för alla de andra kroppsfunktionerna även för att tänka. Precis som kroppen behöver fylla på byggmaterial hela tiden, behöver den regelbunden påfyllning av energin. Frukost som startkick Många barn har svårt att koncentrera sig i skolan. De har dålig ork och fantasin tryter. De verkar trötta. Hör du till dem? Orsaken är ofta enkel de äter inte ordentligt på morgonen. Det här är exempel på några bra frukostfavoriter. Jordgubbsfil med müsli, banan. Fruktyoghurt, smörgås med leverpastej och skivad gurka, äpple. Sagolika nyponsoppa med Keso, knäckesmörgås med skivad tomat. Ett glas mjölk, smörgås med Keso och kaviar, en apelsin. För mer information om bl a kost gå in på www.kalvin.mu och klicka på Pedagoginfo. 7

Kopiera dessa sidor och dela ut till eleverna Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Välj rätt oktantal Äter du regelbundet och rätt mängd av näringsrik mat blir din blodsockerkurva jämnare. Du känner dig pigg, orkar mer och kan koncentrera dig. Äter du oregelbundet eller fyller på med fel sorts näring är risken stor för att du inte orkar lika mycket och att koncentrationsförmågan blir sämre. Sammansättningen av frukosten (och alla andra måltider också för den delen) påverkar humöret och hur du mår. Energin i maten är nämligen mer eller mindre lätt för kroppen att komma åt. Äter du en frukost med enbart snabba kolhydrater, (det vill säga sockerarter som magen snabbt kan bryta ner och föra ut i blodet) till exempel marmeladsmörgås, nedsköljd med ett glas juice, så stiger blodsockret snabbt. Kroppen reagerar med att öka sin produktion av insulin lika snabbt. (Insulinet är ett ämne som bildas i magen. Det har till uppgift att hålla energinivån i blodet blodsockernivån så jämn som möjligt.) Blodsockernivån sjunker då igen, men under den normala, och du känner dig trött och lite hungrig trots att du nyss ätit. Snabba svängningar i blodsockernivån på detta sätt är alltså inte så bra. Äter du däremot en frukost med till exempel fil och müsli, så tar det lite mer tid och arbete för magen att ta hand om kolhydraterna. Blodsockerkurvan håller då en jämnare nivå och du mår bra och känner dig mätt längre. Fil med müsli och banan, knäckemacka med skivad tomat. Kalvins chokladmjölk, smörgås med kokt ägg och kaviar, päron. Gröt och mjölk, leverpastejsmörgås, apelsin. Sagolika blåbärssoppa och knäckesmörgås med ost. Ett glas mjölk, leverpastejmacka, morot. 8

Kopiera dessa sidor och dela ut till eleverna Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Känner du igen dig? Blir det så här för dig också ibland? Mellanmål ger energitillskott Självklart måste du fylla på kroppens energiförråd regelbundet. En frukost räcker inte hela dagen och slarvar du dessutom med skolmaten så finns det inte mycket energi kvar framåt eftermiddagen. Du bör vara speciellt uppmärksam på vad och när du äter om du tränar någon idrott på eftermiddagarna, efter skolan. Att gå till idrottsträningen utan att ha fyllt på energiförråden är lika dumt som att glömma väskan med träningskläder. 9

Kopiera dessa sidor och dela ut till eleverna Mjölkkannan består av två delar: Trekampen och Kostkampen. Kostkampens Tävlingsformulär SVARA PÅ ALLA DESSA TIO FRÅGOR: 1. Om du börjar äta bättre frukost kan du räkna med 1) att du blir bättre i skolan och orkar mer idrott x) att det inte märks någon skillnad 2) att du enbart orkar lite mer i idrott 2. Vilken frukost är bästa start på dagen för dig? 1) Te, rostat bröd med marmelad x) Kaffe, kaviarsmörgås och ägg 2) Fil, müsli, leverpastejsmörgås och banan 3. Kostcirkeln visar 1) vilka matvaror man skall undvika x) vilka livsmedel man bör kombinera för att få i sig alla näringsämnen 2) vilka matvaror som kostar mest 4. Vilket innehåller mest energi? 1) Ett glas mjölk x) En halv gurka 2) En morot 5. Du ska äta mellanmål 1) så du inte orkar med din middag x) så du får energitillskott om det är långt mellan måltiderna 2) så du kan hoppa över lunchen 6. Hur många av de 18 viktigaste näringsämnena och mineralerna finns i mjölk? 1) 6 av de viktigaste x) 10 av de viktigaste 2) 14 av de viktigaste 7. Varför är det bra att dricka mjölk till maten? 1) Mjölk innehåller mycket C-vitamin, som gör att du inte blir tjock x) Mjölk gör att man blir snabbare 2) Mjölk är kroppens viktigaste kalciumkälla 8. Varför är det viktigt att äta all sorts mat? 1) För att kunna sova bättre om nätterna x) För att säkert få alla de nödvändiga näringsämnena 2) För att du inte skall väga för lite 9. Om du tränar utan att ha fyllt på energiförråden 1) riskerar du inte att få håll x) orkar du mindre och koncentrerar dig sämre 2) blir du lättare och kan hoppa längre 10. Vilket innehåller minst fett? 1) Falukorv x) Mellanmjölk 2) Majonnäs 11. Kalvins hälsocirkel visar 1) När du ska äta x) Vilka delar som behövs för att du ska må bra 2) Vilken aktivitet som är bäst SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND 10

Trekampen, tävlingsregler Ett lag i Trekampen består av tolv elever från samma klass, sex flickor och sex pojkar. Lagets resultat räknas fram genom att för varje gren lägga ihop de fem bästa resultaten bland pojkarna och de fem bästa bland flickorna. I kurirstafetten startar lagets fem snabbaste flickor och fem snabbaste pojkar. Anmälan till Mjölkkannan sker automatiskt när protokollen från skolmästerskapet skickas till kontaktpersonen för distriktet (se baksidan). Om klassen går vidare till kretsmästerskap och distriktsmästerskap får ni all nödvändig information från kontaktper-sonen. Det enda ni behöver tänka på är resan fram och åter. Om något är oklart, ring kontaktmannen. Material för kulstötning 2 st 3 kg kulor. Måttband, protokoll, skrivunderlag och penna. Funktionärer för kulstötning Två som mäter, en som hämtar kulan och en protokollförare. OBS! För att undvika olyckor i samband med kulstötning är det viktigt att avgränsa stötsektorn. Stöt och hämtning av kulan får endast ske på signal från läraren. De elever som inte stöter ska befinna sig bakom kulringen. Kulstötning Sex flickor respektive sex pojkar deltar i kulstötning. Den sker med 3 kg kula från kulring. Kulan ska stötas från axeln med en hand och vidröra halsen/hakan tills stöten börjar. Varje tävlande har två stötar. Mätning Måttbandets nollpunkt placeras vid den punkt på nedslagsmärket som ligger närmast ringen. Måttbandet sträcks över ringens medelpunkt och resultatet läses av vid ringens (stoppbalkens) inre kant. Ogiltiga stötar 1. Övertramp tramp ovanpå eller utanför kulringens stoppbalk. 2. Kulan landar utanför stötsektorn. 3. Den tävlande lämnar kulringen från dess främre halva eller innan kulan har landat. 4. Vid kast det vill säga om kulan inte vidrör halsen/ hakan fram till det utstöten börjar. Ogiltig stöt markeras med kryss i protokollet. 11

Längdhopp Sex flickor respektive sex pojkar deltar i längdhoppet. För att undvika problem med övertramp används så kallad hoppzon. Hoppzonen är en meter lång och markeras med ett tunt lager kritpulver eller motsvarande. Varje tävlande har två hopp. Mätning Måttbandets nollpunkt placeras vid den punkt på nedslagsmärket som ligger närmast upphoppsplatsen i hoppzonen. Resultatet läses av vid märket av upphoppfotens tå i hoppzonen. Sker avstampet före hoppzonen ska mätningen ske från hoppzonslinjen längst från hoppgropen. Efter varje hopp borstas fotavtrycken bort och hoppgropen krattas. Kurirstafett Tio av lagets tolv deltagare springer stafetten fem pojkar och fem flickor. Stafettlaget delas i två halvor. Varje halva (fem elever) placeras i kolonn bakom varsin stolpe, vända mot den andra halvan. Avståndet mellan stolparna skall vara minst 60 och max 80 meter. Vid växling skall stafettpinnen föras runt respektive stolpe. Tappad pinne Om stafettpinnen tappas ska den plockas upp av samma person, som tappade den. Vid växling kan dock tappad pinne plockas upp antingen av avlämnaren eller mottagaren. Ogiltigt hopp 1. Övertramp av hoppzon. 2. Den tävlande når ej fram till hoppgropen. 3. Den tävlande går tillbaka mot hoppzonen i hoppgropen efter avslutat hopp. Ogiltigt hopp markeras med kryss i protokollet. Material för längdhopp Kratta, spade, måttband, krita eller kalk, borste, skrivunderlag, protokoll och penna. Funktionärer för längdhopp Två som mäter, en som krattar och en protokollförare. Alternativ för placering av hoppzon I första hand skall hoppzonen placeras så att hoppplankans övertrampslinje markerar slutet på zonen (alt 1). Alternativt kan zonen placeras så att plankan ligger mitt i zonen. 12

Diskvalificering Följande medför diskvalificering av stafettlag, varvid laget får placeringssiffra som om de hamnat sist i stafetten: 1. Annan person än vad som angivits ovan plockar upp stafettpinne. 2. Stafettpinnen förs ej runt stolpen. 3. Flygande start, dvs mottagaren växlar ej från stillastående. Material för kurirstafett Stafettpinnar, 28,0-30,0 cm långa och 12,0-13,0 cm i omkrets och ihåliga. Stolpar, minst 1,70 m över mark, startpistol, tidtagarur, protokoll, skrivunderlag och penna. Funkti0närer för kurirstafett En tidtagare och en växlingskontrollant per lag, starter och en protokollförare. Poängberäkning Räkna ihop den totala placeringssiffran för alla tre grenarna. Laget med den lägsta placeringssiffran vinner. Poängberäkningen beskrivs mer utförligt i tävlingsprotokollet längre fram i detta häfte. Övrigt Hamnar flera lag på samma totalpoäng, vinner det lag som har den lägre placeringssiffran sammanlagt i kula och längd. Om två eller flera klasslag får samma resultat i längdhopp och kulstötning ska lagens sammanlagda placeringssiffror (som om de kommit efter varandra) divideras med det antal lag som placerat sig lika. Exempel: Resultat kulstötning Placering Lag A 81,40 1 Lag B 79,83 2 Lag C 77,27 3,5 Lag D 77,27 3,5 Lag E 74,90 5 Lag F 74,28 6 Diskvalificering i stafett innebär alltid att samtliga diskvalificerade lag erhåller placeringssiffra som om de kommit sist i stafetten. Exempel: Placering i stafett Placering Lag C Lag A Lag F Lag D 4 4 Lag B Diskvalificerade 6 Lag E Diskvalificerade 6 13

Om två eller flera lag diskvalificerats eller sprungit dött lopp i stafetten och dessförinnan har samma placeringssiffra efter längdhopp och kulstötning, hamnar lagen på samma slutplacering. Är det frågan om att gå vidare i tävlingen för endast ett av de två lagen, avgörs detta genom en ny stafettävling mellan de två lagen. Klasser som har fler än 30 elever uppmanas att före skolmästerskapet göra en uppdelning på något sätt. Detta för att ge rättvisa åt övriga deltagande klasser. Det är ej tillåtet att slå ihop klasser, men är det totala antalet elever på skolan 30 st eller färre och uppdelade på åldersintegrerade klasser får detta ske. Om en klass inte har elever så det räcker till ett lag, får laget kompletteras. Denna komplettering är endast tillåten då det i klassen finns färre än 6 pojkar eller 6 flickor som normalt deltar i skolans idrottsundervisning. Komplettering får då ske med elev(er) från årskurs 5, ej parallell 6:a. Överåriga elever i klassen får delta i klasslaget. B-skolor kan komplettera med yngre elever i samma klass. Reserver får sättas in när två flickor eller pojkar skadat sig. Tävlingsledaren avgör om reserv(er) får sättas in. När en reserv måste sättas in, ska denne ej göra nya resultat i de grenar den skadade deltagit i. Spikskor får användas. Beträffande spiklängd gäller de bestämmelser som utfärdats för respektive idrottsplats. SEGRANDE KLASS 2007! Herrestorpskolan i Vellinge. 14

TÄVLINGSPROTOKOLL SKOLMÄSTERSKAP MJÖLKKANNAN Insändes senast den 14 oktober 2007! Klass Skola Antal elever i klassen: pojkar flickor Adress Postadr Tel Rektorsområde Klassens kontaktperson Titel/funktion Adress Postadr Tel arb Tel bost Distrikt KOSTKAMPEN Klassen har arbetat med kostmaterialet och besvarat kostfrågorna. TREKAMPEN I skolmästerskapet deltog st klasslag från rektorsområdet. Tävlingsdatum Tävlingsort Längdhopp Kulstötning 1:a hopp 2:a hopp Bästa resultat 1:a stöt 2:a stöt Bästa resultat Pojkar 1 2 3 4 5 6 Flickor 7 8 9 10 11 12 Totalt Totalt För ut det bästa resultatet för varje lagmedlem i längd respektive kula i den högra kolumnen. Stryk därefter det sämsta pojkresultatet och det sämsta flickresultatet i de båda grenarna. Räkna sedan ihop den sammanlagda hopp- respektive stötlängden. Jämför resultatet med de andra lagen i skolmästerskapet och skriv ner lagets placeringssiffra på respektive rad här nedan. Laget med den lägsta poängsiffran totalt vinner. Lagets placering i längdhopp Lagets placering i kurirstafett Lagets placering i kula Poäng totalt Placering totalt Observera! Sänd samtliga protokoll från skolmästerskapet utan dröjsmål till distriktskontaktpersonen. Det vinnande lagets protokoll är lagets anmälningsblankett till nästa tävlingsetapp. Distriktskontaktpersonen meddelar det vinnande laget tid och plats för nästa tävling. 15

Distriktskontaktmannen Mjölkkannan Skånes Skolidrottsförbund Box 10063 200 43 Malmö 16