Våra pengar
Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten 15 Statsbudgetens utgifter 15 Utgiftstak för staten 18 Statsbudgetens inkomster 19 Statsbudgetens saldo 20 Statsskulden 22 Skatter 25 Olika typer av skatter 25 Skatt på arbete 26 Så räknar du ut din skatt 27 Skatt på kapital och företag 28 Skatt på varor och tjänster 31 Tobaksskatt 32 Alkoholskatt 33 Våra pengar är en sammanställning över några av nyckeltal en för den svenska ekonomin. Här hittar du siffror över Sveriges BNP, statsskulden, statsbudgeten, utgiftstaket, skatterna och mycket mer. Sammanställningen är gjord av Finansdepartementet. Siffrorna är både gällande siffror och prognoser utifrån Finansdepartementets bedömning av den svenska ekonomins utveckling. Beräkningarna är gjorda i september 2006, i samband med budgetpropositionen för 2007. Ytterligare information finns på Finansdepartementets webbplats: www.regeringen.se/finans Du kan beställa fler exemplar av broschyren från Finansdepartementets informationsavdelning, telefon: 08-405 40 40 eller e-post: info@finance.ministry.se Offentliga finanser 35 Offentliga sektorns skatteintäkter 36 Skattekvot 39 Det här går skatterna till 40 Offentliga utgifter 41 Offentliga sektorns saldo och skuld 42
Nyckeltal Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans Bruttonationalprodukten (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land (både inom privat och offentlig verksamhet) under en viss period, oftast ett år. BNP kan också beräknas genom att addera hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar, lager och export, och sedan dra ifrån import. BNP uppgick till 2 673 miljarder kronor 2005. För 2006 och 2007 beräknas BNP uppgå till 2 830 respektive 3 007 miljarder kronor. BNP (miljarder kronor, löpande priser) Utfall Prognos BNP 2 673 2 830 3 007 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 5
Förändringen av BNP, exklusive inflation (allmän prisförändring), används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Diagrammet nedan visar hur mycket BNP har ökat under perioden 1997-2007. År 2005 ökade BNP med 2,7 procent. För 2006 och 2007 beräknas BNP-ökningen bli 4,0 respektive 3,3 procent. BNP-tillväxt i procent 1997 2007 5 4 3 2 1 0 97 98200099 00 01 02 03 04 05 06 07 Prognoser Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. Försörjningsbalansen visar den totala produktionen av varor och tjänster (BNP) och de olika sätt den används på. Eller enkelt uttryckt, den visar hur ett land kan använda de varor och tjänster det producerar. Enligt försörjningsbalansen är summan av BNP och import lika stor som summan av konsumtion, investeringar och export. Försörjningsbalans Utfall Prognos Miljarder kronor 1 Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 1 283 3,6 4,2 Offentliga konsumtionsutgifter 728 1,4 1,5 Statliga 201 0,5 0,0 Kommunala 527 1,7 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 455 7,2 3,3 Näringsliv exkl. bostäder 307 7,4 3,0 Bostäder 75 8,7 2,9 Myndigheter 73 5,0 5,0 Lagerinvesteringar 2 2-0,2 0,1 Export 1 299 8,3 6,4 Import 1 093 7,6 7,1 BNP 2 673 4,0 3,3 1 Löpande priser. 2 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 6 7
Inflation Inflation är en successiv ökning av den allmänna prisnivån. När priserna ökar får man mindre varor för en viss mängd pengar, vilket innebär att pengarna minskar i värde. Konsumentprisindex (KPI) mäter hur priserna utvecklas i genomsnitt av alla de varor och tjänster som konsumenterna köper. Den procentuella förändringen av KPI från ett år till ett annat används som ett mått på inflation. Riksbankens mål är att hålla inflationen på omkring två procent. Inflation (årlig procentuell förändring) Utfall Prognos Inflation (årsgenomsnitt) 1997 2007 % 3,0 2,5 2,0 1,5 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,6 2,5 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. KPI beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). SCB samlar varje månad in priser på ett stort antal representativa varor och tjänster. Vid beräkningen tar man hänsyn till hur stor andel av hushållens totala konsumtion i Sverige som de olika varorna står för. Mer information hittar du på www.scb.se. Basbelopp Prisbasbeloppet används bland annat för att se till att t.ex. sjukpenning och studiemedel inte förlorar i värde på grund av att den allmänna prisnivån ökar (inflation). Prisbasbeloppet fastställs av regeringen för ett år i taget. Till exempel uppgår det så kallade taket i sjukförsäkringen (dvs. den maximala lön för vilken sjukpenning utbetalas) till 7,5 prisbasbelopp. Detta motsvarar 297 750 kronor för 2006. Prisbasbelopp (kronor) Prisbasbelopp 39 400 39 700 40 300 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. En del av de funktioner som prisbasbeloppet tidigare hade har ersatts av inkomstindex och inkomstbasbeloppet. För att intjänad pensionsbehållning och pensionsrätt ska följa den allmänna inkomstutvecklingen räknas pensionen upp med den årliga förändringen av inkomstindex. Inkomstindex styr även inkomstbasbeloppet som används för att räkna ut den högsta inkomsten som är pensionsgrundande. För närvarande är taket 7,5 inkomstbasbelopp. Inkomståret 2006 uppgick inkomstbasbeloppet till 44 500 kronor. 1,0 0,5 0,0-0,5 97 Prognoser 2000 99 00 01 02 03 04 05 06 07 98 Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 8 9
Sysselsättning och arbetslöshet Den öppna arbetslösheten uppgick till 6,0 procent 2005. Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna 20-64 år uppgick till 77,4 procent. Sysselsättning och arbetslöshet Utfall Prognos Antal sysselsatta 1 4 263 4 335 4 401 Reguljär sysselsättningsgrad 2 77,4 77,7 79,0 Öppen arbetslöshet 3 6,0 5,6 5,8 Arbetsmarknadspolitiska program* 2,7 3,1 1,9 1 Tusental personer. 2 Procent av befolkningen mellan 20 64 år. 3 Procent av arbetskraften. * De program som inkluderas i denna beteckning är de som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisar som konjunkturberoende samt deltagare i friåret. Arbetskraft: Summan av antalet sysselsatta och öppet arbetslösa. Antal sysselsatta: Antalet personer i åldern 16-64 år som har ett arbete. Reguljär sysselsättningsgrad i åldern 20-64 år: Antalet personer i åldern 20-64 år som är sysselsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program räknas inte. Anges i procent av befolkningen i den åldersgruppen. Öppet arbetslösa: Personer som inte har ett arbete men som kan arbeta och aktivt söker arbete. Anges i procent av arbetskraften. Arbetsmarknadspolitiska program: Personer i olika typer av insatser för att underlätta matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten. Anges i procent av arbetskraften. Sysselsättning och arbetslöshet 1997 2007 Tusental personer % 4 400 10 Anm.: Siffror enligt AKU efter statistikomläggningen 2005. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet. 4 300 4 200 4 100 4 000 3 900 3 800 8 6 4 2 3 700 97 98200099 00 01 02 03 04 05 06 07 0 Sysselsatta, vänster axel Prognoser Öppen arbetslöshet, höger axel Anm.: Öppen arbetslöshet enligt AKU efter statistikomläggningen 2005. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 10 11
Övriga nyckeltal Utfall Prognos Hushållens disponibla inkomst 1 1,8 3,0 4,2 Hushållens sparkvot 2 4,1 3,6 3,7 Industriproduktion 3 2,6 5,3 4,6 Handelsbalans (miljarder kronor) 4 144 156 170 Bytesbalans (procent av BNP) 6,4 6,8 7,7 1 Årlig procentuell real utveckling. 2 I procent av disponibel inkomst. Sparkvot exklusive sparande i avtalspension. 3 Årlig procentuell volymförändring. 4 Löpande priser. Disponibel inkomst är den inkomst en person eller ett hushåll förfogar över inklusive transfereringar (t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m.) och exklusive skatter. Sparkvot är den andel av inkomsten som hushållen väljer att spara istället för att konsumera. Handelsbalans är skillnaden mellan exportinkomster och importutgifter för varor. Ett plussaldo betyder att exporten är större än importen. Bytesbalans visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva använder. Bytesbalansen är summan av handels- och tjänstebalans, löpande transfereringar till och från utlandet (t.ex. bistånd) samt avkastning på kapital (t.ex. aktieutdelningar). Ränte- och valutakursantaganden Finansdepartementet uppskattar att räntor och valutakurser kommer att utvecklas enligt följande fram till år 2007. Ränte- och valutakursantaganden Värde vid respektive års slut Utfall Prognos Reporänta 1,50 3,00 3,75 6-månadersränta 1 1,93 3,20 3,80 5-årsränta 1 3,16 3,70 4,10 10-årsränta 1 3,38 3,80 4,20 10-årsdiff. SEK-DEM 2 0,02 0,05 0,05 EUR refiränta 2,25 3,50 3,50 TCW-index 131 126 123 1 Avser räntan på respektive räntepapper (obligationer, statsskuldsväxlar) med ovan angiven löptid. 2 Skillnaden mellan räntan på en svensk tioårig statsobligation och en tysk tioårig statsobligation. Källor: Sveriges riksbank och FInansdepartementet. Reporäntan är Riksbankens så kallade styrränta och används för att bedriva penningpolitik. Riksbanken har ett inflationsmål som innebär att inflationen ska vara omkring 2 procent på ett till två års sikt. Om inflationen till exempel riskerar att överstiga inflationsmålet kan Riksbanken höja reporäntan och på så sätt kyla av ekonomin för att motverka inflationsökningen. Refiräntan är den Europeiska Centralbankens styrränta (motsvarar reporäntan i Sverige). TCW-index är ett valutaindex som är sammansatt av flera växelkurser mellan kronan och andra valutor. TCW-index är ett handelsviktat index där en valutas vikt i index avgörs av hur omfattande Sveriges handel är med det enskilda landet i förhållande till andra länder. Ett högre värde på TCW-index innebär att kronan blivit svagare. 12 13
Statsbudgeten Regeringen lägger varje år fram ett förslag till statsbudget till riksdagen. Förslaget läggs fram i två steg. Det första steget är den ekonomiska vårpropositionen i april, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det andra steget är budgetpropositionen, som lämnas till riksdagen i september (något senare när det är valår) och innehåller förslag om hur statens medel ska fördelas till olika ändamål och beräkningar av statsinkomsterna för nästa år. Statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgiftssida är indelad i 27 utgiftsområden. Ett utgiftsområde motsvarar ofta ett specifikt område inom politiken, t.ex. näringsliv. I varje budget beräknas hur mycket pengar varje utgiftsområde ska få. Det är värt att tänka på att till exempel skolan, vården och omsorgen inte bara får pengar från staten utan också en betydande del från kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen beslutar om sina egna utgifter. För budgetåret 2006 beräknas statsbudgetens takbegränsade utgifter uppgå till drygt 899 miljarder kronor. 14 15
Statsbudgetens utgifter (miljarder kronor) Fördelning av statsbudgetens utgifter 2005 Utfall Prognos Hälso- och sjukvård 5% Utgiftsområde Försvar 6% 1 Rikets styrelse 7,7 8,2 10,9 Rättsväsende 4% 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,0 12,1 11,9 Övrigt 21% 3 Skatt, tull och exekution 8,6 9,0 9,5 Statsskuldsräntor 5% 4 Rättsväsendet 27,0 28,8 30,6 Allmänna bidrag till kommuner 8% 5 Internationell samverkan 1,4 1,5 1,5 Kommunikationer 4% 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43,6 42,6 46,9 7 Internationellt bistånd 22,3 26,2 26,7 Utbildning och universitetsforskning 6% 8 Migration 6,9 8,9 5,2 Arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd m.m. 10% 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 38,5 42,4 47,0 Barnbidrag, föräldraförsäkring m.m. 8% 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 127,0 126,4 122,4 Garantipension, efterlevandepension m.m. 6% 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46,1 45,0 44,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 55,5 60,6 62,6 Sjukpenning 18% 13 Arbetsmarknad 69,6 70,9 66,8 14 Arbetsliv 1,2 1,2 1,5 15 Studiestöd 19,8 20,6 19,5 16 Utbildning och universitetsforskning 43,7 46,6 44,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,0 9,5 10,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 8,7 9,0 6,3 19 Regional utveckling 3,3 3,4 3,4 20 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,9 4,4 21 Energi 1,4 1,7 2,8 22 Kommunikationer 31,8 32,1 33,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 17,4 16,0 17,1 24 Näringsliv 3,8 4,2 4,2 25 Allmänna bidrag till kommuner 57,3 60,3 72,9 26 Statsskuldsräntor m.m. 32,7 51,1 43,2 27 Avgiften till EG-budgeten 25,6 27,6 28,9 Minskning av anslagsbehållningar 0,0 0,0-2,0 Summa utgiftsområden 725,0 770,8 776,0 Summa exklusive statsskuldsräntor 692,3 719,7 732,8 Ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten 172,0 179,5 189,4 Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Utgiftstak för staten 870,0 907,0 938,0 16 17
Utgiftstak för staten Utgiftstaket är en av riksdagen beslutad maximal nivå för de statliga utgifterna, dvs. en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaket för 2006 är 907 miljarder kronor. Utgiftstaken beslutas normalt tre år i förväg, vilket är ett sätt att få bättre kontroll över budgetprocessen och öka långsiktigheten i den ekonomiska politiken. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 att utgiftstaket 2008 ska vara 971 miljarder kronor. Utgiftstak för staten (miljarder kronor) Utfall Prognos Takbegränsade utgifter 864,3 899,2 922,2 Budgeteringsmarginal 5,7 7,8 15,8 Statens utgiftstak 870 907 938,0 Utgiftstaket i procent av BNP 32,5 32,1 31,2 Statsbudgetens inkomster Statens inkomster består huvudsakligen av statliga skatter och avgifter. Skatterna utgör ca 90 procent av inkomsterna och består till exempel av inkomstskatter, moms och kapitalskatter. Statens inkomster kommer också från utdelningar och försäljning av aktier, bidrag från EU och återbetalningar på lån. Statsbudgetens inkomster (miljarder kronor) Utfall Prognos Skatter m.m. 682,3 731,3 726,3 Inkomster av statens verksamhet 33,2 41,4 53,2 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 50,0 Återbetalning av lån 2,3 2,2 2,0 Kalkylmässiga inkomster * 8,8 7,6 8,6 Bidrag m.m. från EU 12,6 13,4 13,7 Summa inkomster 745,8 796,0 853,8 * Kalkylmässiga inkomster är avskrivningar (t.ex. på fastigheter), amorteringar och statliga pensionsavgifter. Takbegränsade utgifter: De pengar som faktiskt förbrukas under budgetåret. Utgifterna under taket omfattar statsbudgetens och ålderspensionssystemets utgifter. I utgifterna ingår anslagna medel men också utnyttjande av sparade medel från föregående år. Till exempel kan en myndighet under ett budgetår utnyttja mindre pengar än man fått sig tilldelat, vilket gör att ett sparande uppstår. Utgiftsområde 26 (statsskuldsräntor m.m.) ingår inte i de takbegränsade utgifterna. Budgeteringsmarginal: Marginal för oförutsedda utgifter, dvs. skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna. 18 19
Statsbudgetens saldo Diagrammet nedan visar statsbudgetens saldo, det vill säga statens inkomster minus utgifter. Statsbudgetens saldo speglar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär att staten har möjlighet att betala av på statsskulden medan ett underskott innebär att staten måste låna pengar. År 2005 hade staten ett överskott på 14 miljarder kronor. För 2006 beräknas ett underskott på 8 miljarder kronor. För 2007 beräknas ett överskott på 63 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo* 1997 2007, miljarder kronor 150 100 50 0-50 -100-150 97 98200099 00 01 02 03 04 05 06 07 Prognoser *Justerat för Riksgäldskontorets transaktioner. 20 21
Statsskulden Statsskulden är den skuld som uppkommer när staten lånar för att täcka underskott, det vill säga när statens utgifter överstiger inkomsterna. Statsskulden påverkas av valutaförändringar eftersom nästan en tredjedel av skulden är upplånad i utländsk valuta. Statsskulden var 1 262 miljarder kronor 2005 och förväntas uppgå till 1 236 miljarder kronor vid 2006 års utgång. Det motsvarar ungefär 135 000 kronor per invånare. Under år 2006 förväntas statsskulden minska med 26 miljarder kronor. Riksgäldskontoret är den myndighet som sköter statens upplåning och förvaltar statsskulden. Mer information om statsskulden kan du få på Riksgäldskontorets webbplats www. rgk.se. Stapeldiagrammet nedan visar statsskulden i miljarder kronor och linjediagrammet visar statsskuldens andel av BNP åren 1997-2007. Statsskulden ökade åren 2002-2005, men den förväntas minska från och med 2006. Som andel av BNP minskar statsskulden under hela perioden 1997-2007. Statsskulden 1997 2007 Miljarder kronor % 2 000 100 1 500 1 000 500 80 60 40 20 Statsskulden (miljarder kronor) Utfall Prognos Sveriges statsskuld 1 262 1 236 1 170 varav i utländsk valuta 290 255 240 Statsskuld i procent av BNP 47 44 39 Förändring av statsskulden 49-26 -66 Ränta på skulden 33 51 43 Ränta på skulden i procent av BNP 1,2 1,8 1,4 0 97 98200099 00 01 02 03 04 05 06 07 Statsskuld miljarder kr, vänster axel Andel av BNP, höger axel Prognoser 0 22 23
Skatter Olika typer av skatter Skatteinkomsterna används i huvudsak till att finansiera välfärden, dvs. betala den offentliga sektorns utgifter. Det finns olika typer av skatter. Vanligtvis delas skatterna in på följande sätt: Direkt skatt på arbetsinkomster: skatt som betalas på arbetsinkomster, skatt på inkomster relaterade till arbete såsom sjukersättningar, pensioner och föräldrapenning samt allmän pensionsavgift. Indirekta skatter på arbetsinkomster: sociala avgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter för enskilda näringsidkare), allmän löneavgift och särskild löneskatt som betalas på vissa typer av ersättningar och förmåner. Skatt på kapitalinkomster: Skatt som betalas på inkomster från kapitaltillgångar såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter, samt skatt på kapitalvinster. Skatt på egendom: Fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Företagsbeskattning: bolagsskatt, dvs. skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skatt på varor och tjänster: mervärdesskatt (moms), punktskatt på alkohol och tobak, olja, bensin m.m. På följande sidor hittar du mer detaljerade beskrivningar av de skatter vi betalar på inkomster av arbete, kapital, företag samt varor och tjänster. Reglerna gäller för 2007. 24 25
Skatt på arbete Så här räknar du ut din skatt Skatt på arbete betalas både direkt av inkomsttagaren och indirekt av arbetsgivaren. Det inkomsttagaren betalar direkt är dels kommunal och statlig skatt, dels allmän pensionsavgift. Den kommunala skattesatsen varierar mellan 29 och 34 kronor av varje intjänad hundralapp. Statlig inkomstskatt (20%) får den betala som har en månadslön över 27 300 kronor. Den som har en månadslön över 40 700 kronor betalar ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Den allmänna pensionsavgiftssatsen är sju procent och avgiften tas ut på inkomster upp till en månadslön motsvarande 30 900 kronor. De indirekta skatter som betalas av arbetsgivaren är arbetsgivaravgifter som tas ut på lön och andra arbetsersättningar som bilförmån, sjuklön m.m. Egenavgifter, som är egenföretagarnas motsvarighet till arbetsgivaravgifter, betalas av egenföretagaren. Nedre gräns motsvarar Direkt skatt - betalas av inkomsttagaren Skattesats Kommunal inkomstskatt 28,89-34,24% månadslön Statlig inkomstskatt brytpunkt 1 20% 27 300 kr brytpunkt 2 25% 40 700 kr Allmän pensionsavgift* 7% Indirekt skatt - betalas av arbetsgivaren** Arbetsgivaravgifter 32,42% Egenavgifter 30,71% *Allmän pensionsavgift tas ut på inkomster upp till 371 200 kr. **Fr.o.m. den 1 juli 2007 betalas lägre arbetsgivar- och egenavgifter på ersättningar till ungdomar mellan 19 och 24 år. Fr.o.m. den 1 januari 2007 slopas den särskilda löneskatten på inkomster för personer över 65 år. Från och med den 1 januari 2007 skiljer sig beskattningen åt för olika typer av inkomster. Arbetsinkomster beskattas lägre än övriga inkomster som tex. sjukpenning och arbetslöshetsersättning. För båda inkomsttyperna gäller att en inkomst som ligger i ett av nedanstående intervall utgår skatter för det lägre beloppet i intervallet med det belopp som finns angivet i kolumn A. För den del av inkomsten som överstiger det lägre beloppet i intervallet utgår skatten med den procentsats som finns angivet i kolumn B. Om du har inkomster från både arbete och t.ex. sjukpenning kan du inte använda tabellerna nedan. Vid den nedre brytpunkten som motsvarar en årsinkomst på 328 600 kronor börjar man betala statlig inkomstskatt motsvarande 20 procent. Vid den övre brytpunkten som motsvarar en inkomst på 488 600 kronor betalar man ytterligare fem procent i statlig inkomstskatt. Eftersom den statliga skatten inte skiljer sig åt för de olika inkomsttyperna är brytpunkterna de samma för båda inkomsterna. Den skatt som beräknas för en inkomst i ett intervall kommer endast att vara ungefärlig, eftersom hänsyn inte kan tas till avrundningsregler. Tabell 1 Skatt på arbetsinkomster Inkomstintervall (kronor) A B 35 000 109 600 750 24% 109 700 328 600 18 690 30% 328 700 488 600 84 410 50% 488 700 164 415 55% 26 27
Tabell 2 Skatt på övriga inkomster Inkomstintervall (kronor) A B 20 000 40 100 870 30% 40 200 109 600 6 900 24% 109 700 125 600 23 580 30% 125 700 316 600 28 410 33% 316 700 328 600 91 440 30% 328 700 488 600 95 060 50% 488 700 175 065 55% Anm.: Tabellen utgår från 30% kommunalskatt. Arbetsinkomster beskattas olika för personer som är under respektive över 65 år. Personer över 65 år har en lägre beskattning av arbetsinkomster än yngre personer. I tabellen redovisas skatten för personer som är 65 år eller yngre. Ex 1. Lön 115 000: Skatt = 18 690 + (115 000 109 700) x 30% = 20 280 kronor. Övr. ink.: 115 000: Skatt = 23 580 + (115 000 109 700) x 30% = 25 170 kronor. Ex 2. Lön 375 000: Skatt = 84 410 + (375 000 328 700) x 50% = 107 560 kronor. Övr. ink.: 375 000: Skatt = 95 060 + (375 000 328 700) x 50% = 118 210 kronor. Ex 3. Lön 550 000: Skatt = 164 415 + (550 000 488 700) x 55% = 198 130 kronor. Övr. ink.: 550 000: Skatt = 175 065 + (550 000 488 700) x 55% = 208 780 kronor. Skatt på kapital och företag Kapitalinkomstskatt tas ut med en proportionell skattesats om 30 procent. Kapitalinkomstbeskattningen kan delas in dels i beskattning av löpande avkastning såsom ränteinkomster, aktieutdelningar och hyresintäkter och dels i beskattning av kapitalvinster. Fastighetsskatt beräknas på en fastighets taxeringsvärde. Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Nybyggda bostadshus har skattefrihet de första fem åren och halv skatt de följande fem åren. En begränsningsregel för fastighetsskatten på småhus som används som permanentbostad tillämpas sedan 2001. Enligt den begränsas fastighetsskatten till en fastställd procentsats av hushållens inkomster. Från och med den 1 januari 2006 ändrades denna procentsats från 5 till 4 procent. Den reducerade skatten får dock inte bli lägre än 2 800 kronor per år. Fastigheter som har ett taxeringsvärde över 3 miljoner kronor får inte någon skattereduktion på den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. En dämpningsregel för fastighetsskatten infördes 2003. Den innebär att höjningar av taxeringsvärdet slår igenom successivt på skatteuttaget med en tredjedel per år från det år då taxeringsvärdet fastställs. För åren 2007-2008 ska underlaget för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) som högst vara detsamma som för 2006. Frysningen av underlaget för fastighetsskatt träder i kraft den 1 januari 2007. För småhus ska fastighetsskatten på markvärdets del av taxeringsvärdet från och med år 2006 begränsas till högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det är lägre. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2007. Från och med år 2007 sänks fastighetsskattesatsen för hyreshus (bostadsdelen) från 0,5 till 0,4 procent. Regeringens avsikt är att därefter avskaffa den statliga fastighetsskatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen) och ersätta den med en låg kommunal avgift. Förmögenhetsskatt betalar den som har en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor och är ensamstående och de som har en förmögenhet över 3 miljoner kronor och är gifta eller samboende. 28 29
En ny regel för begränsning av förmögenhetsskatten infördes under 2004 och tillämpas från och med inkomståret 2003. Företagsskatt, uppgår till 28 procent av ett aktiebolags vinst. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag beskattas hos ägaren som inkomst av tjänst. Skattesats Skatt på kapitalinkomster 30% Skattelättnader för ränteavdrag* 30% Förmögenhetsskatt** Fastigheter och bostadsrätter 1,5% Övriga tillgångar 0,75% Fastighetsskatt Småhus 1,0% Hyreshus 0,5% Lokaler 1,0% Industrienheter 0,5% Vattenkraftverk*** 1,7% Bolagsskatt 28% *För ränteutgifter över 100 000 kronor per år är skattelättnaden endast 21 procent. **Från och med år 2007 sänks förmögenhetsskattesatsen från 1,5 till 0,75 procent för tillgångar exklusive fastigheter och bostadsrätter. Regeringen avser att avveckla förmögenhetsskatten helt under mandatperioden. ***Permanent höjning till 1,2 procent samt temporär höjning med ytterligare 0,5 procent till 1,7 procent för åren 2007 2011. Skatt på varor och tjänster Mervärdesskatt (moms) tas ut med en viss procent av en varas pris. Om priset före moms är 100 kronor blir momsen 25 kronor på en vara med normal moms. Priset inklusive moms (butikspriset) blir då 100*1,25=125 kronor. Om du istället utgår från butikspriset, där momsen ingår, utgör momsen 20 procent av priset (vid normal moms). Momsens del av butikspriset beräknas 125*0,20=25 kronor. Mervärdesskatt (moms) Exempel Normal moms 25% Alla varor och tjänster som inte har reducerad skatt eller är undantagna från skatt. Reducerad moms för vissa varugrupper 12% Livsmedel 6% Böcker, tidningar, kollektivtrafik m.m. 0% Receptbelagda läkemedel m.m. Undantag från moms * Sjuk- och hälsovård, bostadshyror m.m. *Skillnaden mellan 0 procent och undantag från mervärdesskatteplikt är att producenter av undantagna varor och tjänster inte har rätt att dra av den moms de betalar då de köper en vara eller tjänst som används i produktionen. De producenter som betalar 0 procent i moms får även tillbaka den moms de betalt på insatsvaror. Inom energibeskattningens område ryms flera olika skatter. Grovt förenklat kan man säga att energiskatt betalas på elektrisk kraft. Energi- och koldioxidskatt tas ut på i princip alla slags fossila bränslen och svavelskatt tas ut på alla fossila bränslen och på torvbränsle. 30 31
Energiskatter Bensin, miljöklass 1 5,06 kr/liter Dieselolja, miljöklass 1 3,721 kr/liter Villaolja 3413 kr/m 3 Elektrisk kraft hushåll och service i norra Sverige 0,204 kr/kwh hushåll och service i övriga landet 0,265 kr/kwh industri, växthusnäring och lantbruk 0,005 kr/kwh Tobaksskatt Cigaretter beskattas med en styckskatt på 27,7 öre per cigarett samt med en värderelaterad skatt motsvarande 39,2 procent av detaljhandelspriset. Den totala punktskatten uppgår därmed till 22,30 kronor per paket. I detaljhandelspriset ingår även moms motsvarande 8,55 kronor per paket. Den totala skatten per paket hamnar alltså på 30,85 kronor. Exempel Butiks- Tobaks- Tobaksslag Tobaksskatt Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Cigaretter Styckskatt öre/st 27,7 Värderelaterad skatt 39,2% 20 st 40,00 22,30 8,55 Cigarrer, öre/st 56 10 st 30,00 5,60 6,00 Röktobak, kr/kg 770 50 g 76,00** 38,50 15,20 Snus, kr/kg 123 50 g 24,00 6,15 4,80 Tuggtobak, kr/kg 201 7 g 25,00 1,41 5,00 Alkoholskatt Skattesatser på alkoholdrycker bestäms separat för öl, vin och andra jästa drycker, mellanklassprodukter (exempelvis glögg) och sprit. Exempel Alkoholskatt, Butiks- Alkohol- Alkoholslag kr per liter Kvantitet pris, kr* skatt, kr Moms, kr Maltdrycker med mindre än 2,8% 0 Maltdrycker med mer än 2,8%, per volymprocent 1,47 t.ex. starköl 5,2% 7,64 50 cl 14 3,82 2,80 Vin 8,5 15% 22,08 75 cl 59 16,56 11,80 Vin 15 18% 45,17 75 cl 89 33,88 17,80 Cider 2,25 4,5% 7,58 50 cl 15 3,79 3,00 Sprit per liter ren alkohol 501,41 t.ex. vodka 40% 200,56 70 cl 226 140,39 45,20 * Priset inklusive alkoholskatt och moms. * Priset inklusive tobaksskatt och moms. ** Hela skattehöjningen antas slå igenom på priset. 32 33
Offentliga finanser Offentliga sektorn omfattar staten, kommunerna och landstingen samt pensionssystemet. I den offentliga sektorn produceras tjänster såsom barnomsorg, sjukvård, utbildning och försvar. Dessutom ingår transfereringar till hushåll och företag från staten, till exempel pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar, arbetslöshetsersättning samt räntor på statsskulden. Syftet med transfereringar är att få en jämnare fördelning mellan hushåll och över tid och på så vis stödja till exempel barnfamiljer och pensionärer. Den offentliga sektorns utgifter finansieras genom de skatter vi betalar. 34 35
Offentliga sektorns skatteintäkter De totala skatterna till staten, landstingen och kommunerna, samt till ålderspensionssystemet uppgick till 1 376 miljarder kronor 2005. Av dessa gick 760 miljarder kronor till staten, 437 miljarder kronor till kommuner och landsting samt 171 miljarder kronor till ålderspensionssystemet. För 2006 och 2007 beräknas de totala skatterna uppgå till 1 429 respektive 1 447 miljarder kronor. Offentliga sektorns skatteintäkter (miljarder kronor) Prognos Inkomstår Skatt på arbete 850,2 877,7 885,7 Direkta skatter 477,5 491,8 478,4 Kommunal skatt 436,9 454,8 474,0 Statlig skatt 37,9 42,2 45,8 Allmän pensionsavgift 74,1 76,8 79,4 Skattereduktioner m.m. -71,4-82,0-120,9 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 372,7 385,9 407,4 Arbetsgivaravgifter 341,2 355,2 374,1 Egenavgifter 1 9,8 10,3 10,9 Särskild löneskatt 2 29,1 29,0 32,0 Nedsättningar 3-8,5-9,8-10,9 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,2 1,2 Skatt på kapital 170,9 181,3 170,5 Skatt på kapital, hushåll 26,3 32,1 18,6 Skatt på bolagsvinster 90,9 95,4 97,1 Avkastningsskatt 12,0 10,5 12,5 Fastighetsskatt 25,1 25,0 25,4 Stämpelskatt 4 7,8 9,7 9,2 Förmögenhetsskatt 4,9 5,4 4,5 Övriga skatter 5 2,7 3,1 3,1 Arvs- och gåvoskatt 1,1 0,1 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter Prognos Inkomstår Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,9 376,0 397,8 Mervärdesskatt 250,7 264,8 282,8 Tobaksskatt 8,2 8,0 10,1 Skatt på etylalkohol 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 3,6 3,8 3,8 Skatt på öl 2,6 2,7 2,7 Energiskatt 37,8 38,4 39,0 Koldioxidskatt 25,5 25,6 24,9 Övriga skatter på energi och miljö 5 3,4 5,0 5,2 Skatt på vägtrafik 11,0 12,2 13,5 Skatt på import 4,7 5,3 5,8 Övriga skatter 6 6,3 6,0 5,8 Restförda och övriga skatter -3,4-6,2-6,6 Restförda skatter 7-7,6-8,0-8,4 Övriga skatter 4,2 1,8 1,7 Totala skatteintäkter 1 375,7 1 428,8 1 447,4 EU-skatter 7,8 9,0 7,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 367,9 1 419,8 1 440,3 Kommunalskatt 436,9 454,8 474,0 Avgifter till pensionssystemet 171,2 182,1 188,0 Statens skatteintäkter 759,8 782,9 778,3 1 Egenföretagare betalar egenavgifter i stället för arbetsgivaravgifter. 2 Särskild löneskatt utgår på bl.a. pensionsavsättningar. 3 Arbetsgivare och egenföretagare får i vissa fall en nedsättning av arbetsgivaravgiften och egenavgiften. 4 Stämpelskatt betalas bl.a. för lagfart vid fastighetsköp och inteckningar. 5 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, avfallsskatt, svavelskatt, skatt på bekämpningsmedel och gödsel m.m. 6 Systembolaget AB överskott, inlevererat överskott från AB Svenska spel, lotteriskatt, skatt på annonser och reklam m.m. 7 Restförda skatter är skatter som inte betalas p.g.a. exempelvis konkurser. Forts. på sidan 37 36 37
I diagrammet visas hur de totala skatterna fördelar sig på olika typer av skatter. Till exempel utgör skatt på arbete (både direkt och indirekt skatt) ca 62 procent av de totala skatterna. Skattekvot Skattekvoten mäter förhållandet mellan offentliga sektorns skatter och BNP (bruttonationalprodukt). Man kan säga att skattekvoten mäter hur stor andel av våra samlade inkomster som vi betalar i skatt. I ett internationellt perspektiv har Sverige en hög skattekvot. Till en viss del förklaras detta av att man i Sverige beskattar ersättningar vid arbetslöshet, sjukdom samt pensioner. Om man istället övergick till nettoersättningar, dvs. ej skattepliktiga ersättningar, skulle skattekvoten minska med 4 procentenheter. Fördelning av de totala skatteintäkterna 2005 Direkt skatt på arbete (inkomstskatter m.m.) 35% Indirekt skatt på arbete (socialavgifter m.m.) 27% Skatt på kapital 12% Skattekvot Prognos Skattekvot i procent av BNP 51,5 50,5 48,1 Mervärdesskatt 18% Punktskatter 8% Anm.: Prognos. 38 39