Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Relevanta dokument
Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Förslag till RÅDETS BESLUT

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

U 69/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till rådets beslut (godtagande av ändringen av Göteborgsprotokollet)

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Globala trender inom miljöoch klimatområdet. Peringe Grennfelt IVL Svenska Miljöinstitutet 6 mars 2008

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Arbetstillfällen

Underlag för svenska åtgärder

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM49. Ny luftvårdspolitik inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

VOC EG-direktiv - svenska regler

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Resultat från Krondroppsnätet

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Kväve i Europa. Sammanfattning för beslutsfattare Svensk översättning:

Kritiken mot klimatneutralisering

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

På väg mot friskare luft i Skåne

luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON


Forskning för renare luft

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Men när luftvårdarbetet en gång inleddes dominerade helt andra frågor

Övergripande mål för de svenska insatserna

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Ministermötet i Köpenhamn

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

DB Schenkers Emission Report

Partikelemissioner från Sjöfart

Inget centraliserat system Stater bestämmer folkrättens innehåll

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Emissions of Dioxins in Municipal Solid Waste Incineration. Professor Stellan Marklund Umeå University Sweden

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Water management in Sweden

Non-toxic antifouling methods to combat marine bio fouling on leisure boats in the Baltic Odd Klofsten Boatwasher Sweden AB

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Produkters miljövänlighet

SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

Rev No. Magnetic gripper 3

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

LNG-flytande naturgas. Långsiktighet är målet. Jan Bäckvall, Head of Region Europe North Frukostseminarium 2 februari 2012

13 Jordbruket i EU Jordbruket i EU

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

PRESTANDADEKLARATION. DoP: 0146 för fischer Betongskruv ULTRACUT FBS II (Metallankare för användning i betong (kraftig typ)) SV

Transkript:

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Denna vecka firar vi 40-årsminnet av FNs miljökonferens i Stockholm Sveriges bidrag till konferensen var en rapport Case study kring svavel och försurning Första gången problemet togs upp politiskt på FN-nivå En systemstudie, där man knöt ihop utsläpp, långdistanstransport, exponering och nedfall med effekter på hälsa, ekosystem och material Tog även upp åtgärder och åtgärdskostnader Utvecklade scenarier Stora delar av studiens resultat är relevanta även idag

3 Svaveldioxidemissioner i Sverige 1000 (kton S/år) 800 600 400 200 FN-konferens 1972 IVL-konferens 1988, ur Vår Värld 2010 Reduktion från 1997 till miljökvalitetsmål 0 1970 1980 1990 2000 2010

4 (Mton S/år) Svaveldioxidemissioner i Europa 80 70 60 50 40 30 20 10 0 FN-konferens 1972 IVL-konferens 1988, ur Vår Värld 2010 1970 1980 30 1990 20 2000 2010 2020 10 0 1990 2000 2010 2020 K älla: E ME P, Vår Värld 2010

Svaveldioxid Europa Land Emissionen 1985 Emissionen 2009 Förändring % 1000 ton SO 2 1000 ton SO 2 Sverige 270 30-89 Danmark 340 15-96 Polen 4300 861-80 Storbritannien 3676 397-89 Tjeckoslovakien 1 3150 237-92 Tyskland 2 7740 448-94 Frankrike 1470 303-79 I talien 2504 231-91

Hisstoriska emissioner av SO2, NOx och NH3 1880-2005, EU-25 70 60 50 Million tons 40 30 20 10 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 S O 2 N O x N H 3

Kväveoxidemissioner i Sverige (kton) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 IVL konferens 1988, ur Vår Värld 2010 Reduktion 2000 2020 (IIASA, "mid ambition") Sverige NOx Sverige 0 1965 1975 1985 1995 2005 2015 2025 2035

Emissions of acidifying pollutants 10

Fartygsemissionerna ett stort problem Pollutant: SOx Year Baltic Sea North Sea 1990 168.3 361.0 1991 172.5 370.1 1992 176.9 379.5 1993 181.3 389.1 1994 185.9 399.0 1995 190.6 409.1 1996 195.4 419.4 1997 200.3 430.1 1998 205.4 441.0 1999 210.6 452.2 2000 188.4 443.4 2001 193.3 455.0 2002 198.2 466.6 2003 203.0 478.1 2004 207.9 489.7 2005 212.8 501.3 2006 190.1 447.9 2007 167.4 394.4 2008 144.7 341.0 2009 122.0 287.5 Pollutant: NOx Year Baltic Sea North Sea 1990 236.2 507.7 1991 242.2 520.5 1992 248.3 533.7 1993 254.5 547.2 1994 260.9 561.1 1995 267.5 575.3 1996 274.3 589.8 1997 281.2 604.8 1998 288.3 620.1 1999 295.5 635.8 2000 275.6 648.5 2001 281.1 661.7 2002 286.7 674.8 2003 292.2 688.0 2004 297.8 701.1 2005 303.3 714.3 2006 309.3 728.6 2007 315.3 742.9 2008 321.3 757.1 2009 327.3 771.4

Marknära ozon Åtgärderna har minskat ozonepisoderna i Europa Bakgrundskoncentrationerna har dock ökat Ozonfrågan intressant med tanke på Effekterna på grödor Människors hälsa Skogen minskad tillväxt Klimataspekter Direkta viktig växthusgas I ndirekta minskar fotosyntes och kolinbindning i mark

Emissions of ozone precursors 14

Ozone IC P Vegetation: Ozone is and remains a threat to food security 2000 2020 Ozone impact on wheat production (flux indicator, current legislation) In 2020: Wheat 2000 2020 P roduction loss (%) 13.7 9.1 E conomic loss (billion ) 3.2 2.0 Magnitude of impact reduced Areas intensely impacted reduced But losses still occur in >82% of E ME P grid cells with wheat Wge-impact-analysis-2012-01-11.ppt - 15

Heavy metals IC P Vegetation: Decline in lead concentration mosses since 1990 20 15 1990 2005 P b (mg kg -1 ) 10 5-72% Wge-impact-analysis-2012-01-11.ppt - 16 Europe-wide trend 1990-2005 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Y ear

Luftkonventionen revision av Göteborgsprotokollet nästa vecka Göteborgsprotokollet undertecknades 1999 Tog hänsyn till flera miljöproblem försurning, övergödning, ozoneffekter på vegetation, hälsa Tillsammans med EU-direktiv har det Har inneburit avsevärda förbättringar av luftföroreningssituationen i Europa Långsamt med revisionsarbetet Nu står man på tröskeln till ett nytt avtal De tidigare problem samt partiklar

Wge-impact-analysis-2012-01-11.ppt - 18

LR TAP C onvention and its protocols The 1999 P rotocol to Abate Acidification, E utrophication and G round-level Ozone. E ntered into force on 17 May 2005. (Guidance documents to P rotocol adopted by decision 1999/1). R evision 2012 The 1998 P rotocol on P ersistent Organic P ollutants (P OP s); E ntered into force on 23 Oct. 2003. R evised 2009? The 1998 P rotocol on Heavy Metals; E ntered into force on 29 December 2003. R evision 2012? The 1994 P rotocol on F urther R eduction of S ulphur E missions; E ntered into force 5 August 1998. The 1991 P rotocol concerning the C ontrol of E missions of Volatile Organic C ompounds or their Transboundary F luxes ; E ntered into force 29 S eptember 1997. The 1988 P rotocol concerning the C ontrol of Nitrogen Oxides or their Transboundary F luxes ; E ntered into force 14 F ebruary 1991. The 1985 P rotocol on the R eduction of S ulphur E missions or their Transboundary F luxes by at least 30 per cent; E ntered into force 2 S eptember 1987. The 1984 P rotocol on Long-term F inancing of the C ooperative P rogramme for Monitoring and E valuation of the Longrange Transmission of Air P ollutants in E urope (E ME P ); E ntered into force 28 J anuary 1988. Wge-impact-analysis-2012-01-11.ppt - 19

Nya utmaningar inom luftkonventionen Interkontinental transport startades 2004 Kväve ett problem med många dimensioner Kortlivade klimatpåverkande föroreningar Sot (black carbon) Metan Ozon

The nitrogen cascade

Tack för uppmärksamheten