Agenda. grön. magazine. vässa säljet. Klas Eklund ser en väg ut ur krisen. guide. islands kris Hur överlever man när landets ekonomi kollapsar?



Relevanta dokument
EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Finansinspektionen och makrotillsynen

Större kassa med effektivare fakturering

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad

Samhällsekonomiska begrepp.

Enmansbolag med begränsat ansvar

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

En rapport om sparande och riskbenägenhet april Nordnet Bank AB. Arturo Arques

Dentala ädelmetallegeringar

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

Därför är bisnodes. de bästa argumenten för en lyckad försäljning

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

13 JULI, : MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

European Consumer Payment Report Sverige

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

Vart tar världen vägen?

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

Möjligheter och framtidsutmaningar

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Ekonomi Sveriges ekonomi

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

Så handlar vi på nätet Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

Focus. Ordlista: finanskrisen

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Inlämningsuppgift

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Inlåning & Sparande Nummer april 2015

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

skuldkriser perspektiv

För 2009 blev nettoomsättningen 482,2 Mkr (514,3), en minskning med 6 % jämfört med föregående år.

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

Utbudet på arbetskraft

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Rubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Månadskommentar juli 2015

HL Display-koncernen Fjärde kvartalet och helårsrapport januari - december 2013

Delårsrapport januari - mars 2008

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

NASDAQ OMX First North. TBDY SE Aktier Market name First North STO Internet

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Unga vuxna vill spara i aktier men bristande kunskap gör att många avstår

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Förvaltning av guld- och valutareserven

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Stabilitet ger trygghet

Konjunkturutsikterna 2011

Inledning om penningpolitiken

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

Högst upp eller längst ned

CHECK AGAINST DELIVERY

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr

Analytiker Simon Johansson Gustav Nordkvist

Bokslutskommuniké för 2002

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) (januari september) ) Kvartal 1-3 1

Småföretagsbarometern

Delårsrapport januari - september 2006

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015


Nordeas börsbarometer Januari 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Transkript:

Intrum Kredithanteringsmagasinet från Intrum Justitia nr 2 2009 magazine guide 3 steg till smartare kredithantering islands kris Hur överlever man när landets ekonomi kollapsar? vässa säljet Så ökar du vinsten och vinner nöjda kunder grön Agenda Klas Eklund ser en väg ut ur krisen intrum magazine 2 / 2009 1

www.intrum.com BETTER BUSINESS FOR ALL Vi är mest kända för inkasso, men vi erbjuder mycket mer än så. Våra heltäckande kredithanteringstjänster sparar dig tid och gör ditt arbete mer effektivt. Vi kan även hjälpa dig hitta nya kunder, bygga långvariga affärsrelationer och förbättra ditt kassaflöde. Vare sig det gäller privatpersoner, företag eller stat och kommun ser vi till att skapa en bättre affär för alla.

Välkommen till Intrum Magazine Ledare: Hitta ljuspunkterna i mörkret Den instinktiva strategin i alla kriser, både för privatpersoner och företag, är ren överlevnad. Men alla osäkra perioder som sätter igång snabba förändringar skapar inte bara problem och utmaningar utan även möjligheter. Utmaningarna i den kris vi befinner oss i nu är smärtsamt påtagliga. Att se möjligheterna i en värld med växande skulder, konkurser och varsel på löpsedlarna kan vara svårt, men de finns där trots allt. Under en lågkonjunktur har du möjlighet att finjustera din verksamhet genom att titta på vilka delar som är lönsamma och vilka som inte är det. Det är också ett bra tillfälle att se över och effektivisera kassaflödet. Vår artikel om kredithantering på sidan 8 visar hur en samordnad kredithanteringskedja effektivt kan förbättra kassaflödet och skapa bättre kundrelationer. Det finska telekombolaget DNA är ett bra exempel på detta. Genom att outsourca kundsegmenteringen har de effektiviserat försäljningen och riktar sina marknadsföringsinsatser mot kunder som kan och vill betala. Läs om deras inspirerande historia på sidan 14. Trots dystra tider finns det även glädjeämnen i livet som vi inte får glömma bort. Även om allt inte är guld som glimmar i investeringsvärlden finns det några guldkorn som kan ge avkastning på annat sätt än enbart det ekonomiska. Konst och vin kan vara väl så goda alternativ när aktiemarknaderna skakar. Till sist vill jag berätta hur glad jag är över min nya roll som koncernchef och vd för Intrum Justitia. Oavsett vilka hot som väntar runt hörnet är vi här för att hjälpa dig att hitta möjligheter att förbättra din verksamhet och få den att bli lönsammare. Ett användbart verktyg är vår kommande granskning av den europeiska kreditmarknaden, EPI 2009, som är baserad på intervjuer med företagsledare och experter över hela Europa. Den publiceras på vår hemsida, Intrum.com, i juni. Trevlig läsning! LARS WOLLUNG, KONCERNCHEF OCH VD FÖR INTRUM JUSTITIA I detta nummer: SIDAN 8: så hittar du rätt kunder 14 Finska telekomföretaget DNA Pavelut slipar säljet med hjälp av Smartare kredithantering Genom att integrera kredithanteringen kan du förbättra kassaflödet, spara pengar och skapa bättre kundrelationer. kredithanteringstjänster. framtiden är grön 16 Nästa ekonomiska boom kommer att drivas av investeringar i grön teknik, menar ekonomiexperten Klas Eklund i en intervju. islands finansiella kris 20 Öppen kommunikation och fokus på likviditet tog isländska plastföretaget Promens genom den värsta stormen. intro: investera i vin och konst 04 intro: EU har missat ett gyllene tillfälle 05 i korthet: Företag hotas av minskad utlåning 26 Vad kan vi hjälpa dig med? Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge en inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa dig i förvärvsskedet. Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till intrummag@intrum.com så skickar vi den information och/eller de rapporter du behöver. Bättre affärer för alla. Intrum Magazine nr 2, maj 2009 Utgivare Intrum Justitia AB, ISSN 1652-4071 Chefredaktör och ansvarig utgivare Fanny Wallér Redaktör Madeleine Bosch Redaktion och produktion Anne Smitt och Björn Enström, Tidningskompaniet Tryck Trydells, Laholm Omslagsfoto Per-Anders Jörgensen. Nästa nummer av Intrum Magazine kommer ut i september 2009. Intrum Justitia AB 2009. Med ensamrätt. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktionen tar inget ansvar för material som inte har beställts. Prenumerationer info@ intrum.com Adressändring Aktieägare i Intrum Justitia kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga kontaktar redaktionen: Redaktionen för Intrum Magazine, SE-105 24 Stockholm, info@intrum.com Telefon +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 Åsikter som uttrycks i Intrum Magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, Intrum Justitia eller något av dess dotterbolag. All information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken Intrum Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller juridisk person. All information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell placering bör göras i samråd med professionell rådgivare. Intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster som beror på att publicerat material har använts som grund för beslut. intrum magazine 2 / 2009 3

intro: investera i vin och konst Förra årets börsmörker har fått fler att se sig om efter andra typer av investeringar. Vin, konst och skog är några alternativ. Förra året sjönk värdet på aktier i USA mer än de gjort sedan den stora depressionen i början av 30-talet. Även i Europa och Asien var det dystert, där flera börser visade sämsta årsresultatet någonsin. Fortsatt skakiga börser och en osäkerhet kring aktiemarknadernas framtida utveckling öppnar för alternativa investeringar. Konst har inte ett så stort samband med andra tillgångar och kan därför ha en viktig roll att spela i en varierad portfölj i dag. Enligt Mei Moses Art Index, som följer priserna på konstauktioner, ökade vinsterna med mer än 20 procent under 2007. Förra året minskade de med ungefär 4,5 procent, men de ligger fortfarande högre än de flesta aktiemarknader. Under de senaste 50 åren har dock Mei Moses index legat något under aktiemarknadernas utveckling. Carl-Gustav Petersén, vd på Bukowskis i Stockholm, påpekar att det är svårt att fö rutsäga konstmarknaden och att man bör känna till marknaden om man vill investera. Men konst är mer än att bara tjäna pengar, tillägger han. Jag tycker att alla kultiverade människor borde ha fem till tio procent av sina tillgångar i konst. Efter 20 till 30 år kommer de att vara nöjda, oavsett om de säljer eller inte. Poängen med konsten är att man får utdelning varje dag. Fina Bordeauxviner är ett annat alternativ till den flyktiga aktiemarknaden, enligt Ole Nielsen, ägare och grundare till Winefinder. Vi har sett priser på fina Bordeauxviner falla 30 40 procent från augusti till december 2008. Men vinerna blir bättre och bättre ju längre de får åldras. Samtidigt minskar tillgången, vilket pressar priserna uppåt. Sedan januari har priserna långsamt börjat stiga igen, så nu är det en bra tid att investera, säger Ole Nielsen. När priserna går upp i topp igen beror förstås på det allmänna konjunkturläget. Men Liv-ex 100 Fine Wine Index visar att de bästa Bordeauxvinerna har ökat med i genomsnitt 10 procent om året de senaste 50 åren. Det finns också mer traditionella alternativ. Johan Ahldin på HQ Bank ser investeringar i tillgångar, som företagslån, fastigheter, infrastruktur, skog, valuta och råmaterial som en naturlig del av dagens portföljer. Någonstans mellan 25 och 50 procent är en bra andel för alternativa tillgångar. Men det beror förstås på hur stor risk man vill ta och hur mycket likvida medel man behöver. Man får inga spektakulära vinster på de alternativa tillgångarna. Men de ger en säkrare, mer linjär och positiv utveckling. Att låna till banken är inte ett alternativ idag med räntor på nästan noll procent, tillägger han. Text Karin Nilsson Börsmörkret 2008 London FTSE-index 30 % Frankfurt 42 % Paris 42 % Dow Jones 35 % Nasdaq 42 % Stockholm 42 % CSI 300 Index i Kina 65 % Nikkei 225 i Japan 42 % Sensei 30 Index i Indien 50 % Liv-ex 100 Fine Wine Index är branschens ledande jämförelseindex. Indexets värde var 207,42 den 31 januari 2009, en ökning med 2,1 % från föregående månad. Indexet gick ner 14,6 % 2008. Källa: http://www.liv-ex.com 14 biljoner dollar upp i rök Konkurserna ökar i Storbritannien 14 000 miljarder dollar. Så mycket i skulder har de amerikanska konsumenterna tillsammans. Det är en ökning med 137 procent på tio år. Summan är ungefär lika stor som den årliga avkastningen av USA:s hela ekonomi, en summa som aldrig kommer att kunna betalas tillbaka, enligt ekonomikommentatorn Douglas A. mcintyre. Officiell statistik från Storbritanniens statliga konkursförvaltning för det fjärde kvartalet 2008 visar att 19 100 människor gick i personlig konkurs. Det är en ökning med 22 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Samtidigt gick 4 607 företag i konkurs under det sista kvartalet 2008 52 procent fler än året före. 4 intrum magazine 2 / 2009

Leif pagrotsky F&SEU har missat ett gyllene tillfälle att ta på sig rollen som global ledare efter finanskrisen, enligt Leif Pagrotsky, riksdagsledamot och riksbanksfullmäktiges vice ordförande. Han är rädd att EU:s oförmåga att agera har förstärkt bilden av ett maktlöst Europa. F: Du har varit kritisk mot EU:s sätt att hantera den ekonomiska krisen. Vad har man gjort fel? S: USA:s roll som obestridd världsledare har naggats i kanten av Bush-årens impopulära utrikespolitik och den alltmer skuldsatta ekonomin. Det skapade en avsaknad av ledarskap i den internationella ekonomin och öppnade för en fantastisk möjlighet för EU, som världens största handelsblock, att ta den rollen. Men EU misslyckades med det. I den nuvarande akuta krisen har EU visat väldigt lite beslutsamhet. Istället har de åtgärder som gjorts varit defensiva, kommit för sent och genomförts av de individuella länderna snarare än kollektivt. Istället för att inta en enad och stark position ser vi nu intern konkurrens, protektionism, interna konflikter och brist på initiativ. F: Är EU verkligen starkt nog för att ta på sig den rollen? S: Möjligheten fanns för någon att inta scenen och anta en stark position, och det var inte många kandidater som hade kunnat axla den rollen. EU ser sig självt som världsledare. Inom andra områden har vi visat ledarskap och genom vårt agerande och våra exempel visat att vi kan göra skillnad på världsarenan, till exempel när det gäller klimat frågorna. Tjugosju länder har gett upp sin nationella bestämmanderätt över utsläppsrätter, vilket var ett stort genombrott. En sådan här chans att ta en ledande roll kanske inte kommer igen på mycket länge, och jag är rädd att bristen på handling på världsarenan kommer att stärka bilden av ett maktlöst Europa. Tyskarna shoppar trots kris De tyska konsumenterna fortsätter att spendera lika mycket fram till 2010, då effekterna av den stigande arbetslösheten sätter in, visar en undersökning från GfJ. Tankesmedjan spår att konsumtionen ökar med 0,5 procent under 2009 trots lågkonjunkturen, eftersom de tyska konsumenterna känner sig stärkta av fallande energipriser och låg inflation. F: Kommer EU:s förtroende att skadas genom att man har missat chansen att leda världens ekonomiska återhämtning? S: Det var en historisk möjlighet för EU att kliva fram och visa ledarskap och etablera en ny nivå av internationell respekt och makt. Men de nationella regeringarna vill inte kompromissa. De vill se till sina egna, nationella intressen först. De kanske vill verka beslutsamma och konstruktiva på hemmaplan, och det innebär att man handlar ensidigt och inte väntar på gemensamma diskussioner. Genom att göra så har de bekräftat den syn som till exempel vissa skeptiker i Asien har om att EU är betydelselöst i världen. Jag är inte säker på att jag håller med, men det är synd att inflytelserika personer i Asien har den synen på Europa istället för att tala om oss med respekt och beundran. Men mitt största bekymmer är att krisen blir djupare och djupare och att folk får lida. Om man hade satt in åtgärder hade läget kunnat vara bättre. Text David Wiles intrum magazine 2 / 2009 5

resultat bättre RESULTat med INTRUM JUSTITIA Text Sanna Casson Foto Mia Lindh 6 intrum magazine 2 / 2009

3 3 3 Nu betalar fler av våra kunder sin gymavgift i tid, vilket har lett till en ökad likviditet för oss. Det administrativa arbetet har förenklats betydligt. Jag tror att de flesta tar en betalningspåminnelse från intrum Justitia på större allvar än en vanlig betalningspåminnelse. Gymkedjan Flex Sports Club växer sig allt större, något som ökar kraven på en effektiv administration. Sedan ett år tillbaka samarbetar man med Intrum Justitia för att få in avgifter och säkra fordringar. Administrationen har blivit mycket smidigare för oss. Vi är helnöjda, säger Peter Sewerin, vd på Flex Sports Club. Flex Sports Club startade sin första gymanläggning för femton år sedan i tyresö, söder om Stockholm. Därefter har verksamheten expanderat och tre nya klubbar har slagit upp portarna i Hagsätra, Skarpnäck och Farsta strand. Det har blivit en jättesuccé. Farsta Strand som vi startade för exakt ett år sedan har redan över 1400 medlemmar, säger Peter Sewerin. Flex Sports Club erbjuder allt från styrke- och rehabträning i gymmen till seminarier om träning, kostföreläsningar och träningsresor. I januari startade företaget även en franchiseverksamhet, där man hjälper lämpliga personer att driva sin egen Flex Sports Club. Tre nya klubbar håller redan nu på att etableras. Och mycket pekar mot att det kommer att bli fler: Det råder en stark medvind inom träning och hälsa i dag. Människor har fått mer kunskap om att träning förebygger sjukdomar och stress och ger livsenergi. Det syns inte minst genom att antalet gymmedlemmar växer lavinartat, säger Peter Sewerin. För Flex Sports Club har den växande verksamheten krävt en mer effektiv administration. Vi har länge känt att vi behöver ett bättre system för att ta in avgifter och säkra fordringar på ett smidigt sätt som inte tar för mycket tid i anspråk, säger Peter Sewerin. För ett år sedan fick Flex Sports Club rekommendationen att vända sig till Intrum Justitia. Eftersom gymkedjan tillhör träningsnätverket Klubb Sveriges PRIO-medlemmar fick de tjänsten Påminnelseservice till ett rabatterat pris. Och samarbetet har gett resultat: Sedan vi inledde samarbetet med Intrum Justitia har medlemmarnas betalningsmöjlighet ökat rejält. Tidigare saknade 12 procent av kunderna täckning för att betala gymavgiften som dras via autogiro varje månad. Nu ligger den siffran bara på fyra procent. Det är självklart väldigt bra för oss och har även lett till en ökad likviditet i företaget. Vad beror förändringen på? Jag tror att människor tar en betalningspåminnelse från Intrum Justitia på ett större allvar än om man får en vanlig betalningspåminnelse. Peter Sewerin tycker även att administrationen har förenklats sedan samarbetet inleddes: Numera behöver vår personal bara skicka de fakturor som saknar täckning för betalning via Intrum Justitias webb, så sköter de resten. Det är väldigt smidigt. intrum magazine 2 / 2009 7

tema kredithantering 3 En integrerad kedja av kredithanteringstjänster kan förbättra kassaflödet, spara pengar och skapa bättre kundrelationer. 8 intrum magazine 2 / 2009

steg till smartare kredithantering Förbättra likviditeten och skapa bättre kundrelationer. Kredithantering är inte längre bara en redovisningsfunktion, utan påverkar även försäljning och marknadsföring. Intrum Magazine guidar dig rätt i kredithanteringsvärlden. Text David Noble & Madeleine Bosch intrum magazine 2 / 2009 9

Tema Kredithantering 1Kreditbedömning F: Hur kan jag vara säker på att nya kunder kommer att betala fakturan i tid? S: Genom en kreditbedömning vet du vilka kunder du ska rikta dina sälj- och marknadsföringsinsatser mot. Fokusera på konsumenter och företag som kan och vill betala. De ger vinst med en gång. Det går förstås också att sälja till mindre kreditvärdiga kunder. Men då får man ta till andra medel för att vara säker på att få betalt, som förskottsbetalning eller postförskott. 2Fakturering F: Min nya kund har kontrollerats för kreditvärdighet och kreditbevakas nu. Jag har sålt och levererat varan. Hur kan jag göra faktureringen mer effektiv? S: Genom elektronisk fakturering kan du spara pengar. Ett annat alternativ är att lägga ut faktureringen. Det är väl värt besväret, särskilt om det görs i kombination med betalningsbevakning, påminnelsetjänster och kundtjänst gällande faktureringsfrågor. F öretagande handlar om att ta vara på möjligheter och minimera risker. Att driva affärsverksamhet, vare sig det handlar om ett vinstdrivande företag eller en offentlig verksamhet som ett sjukhus eller ett allmännyttigt bostadsbolag, har aldrig varit enkelt. Men med dagens ekonomiska klimat är det viktigare än någonsin att få betalt i tid och att samordna kredithanteringen mellan företagets olika avdelningar är en stor hjälp på vägen. Som en del av redovisningen har kredithanteringen traditionellt varit en renodlad redovisningsfunktion. Men funktionen har förändrats dramatiskt och blivit integrerad i varje steg av kundprocessen, från identifikation av kundgrupper och segmentering till betalningshantering, betalningsredovisning, förlikningar och inkassering, kreditgranskning och godkännandeprocesser. Förebyggande kredithantering i Europa under 2000-talets första årtionde innebär också att anpassa sig till kraven från nya regelverk, som Basel II och Lissabonstrategin. Som EU:s konsumentkommissionär Meglena Kuneva sade tidigare i år i ett meddelande till en samordnad kredithantering förbättrar likviditeten flygindustrin för att förhindra förvirrande reklam och dolda avgifter: Att följa EU-regler är ett krav, inte ett val. Ordföranden för den europeiska centralbanken, Jean-Claude Trichet, påpekade behovet av större riskreglering på en konferens för europeisk värdepapperstillsyn i Paris. Han efterfrågade mer kontroll över finansmarknaderna, till exempel ett samordnat internationellt ramverk för att reglera kreditvärderingsinstitut. Jag skulle säga att den viktigaste bakomliggande faktorn till det nuvarande kaoset är en utbredd undervärdering av riskerna. Den undervärderingen har funnits i alla finansinstitut, på alla marknader och i alla ekonomier. Om vi tittar framåt tror jag att den största lärdomen vi måste dra från detta är att finanssektorn behöver etablera en mycket strängare identifiering, värdering och hantering av riskerna. Målet med en effektiv och samordnad kredithanteringskedja är inte bara effektiv 10 intrum magazine 2 / 2009

3Inkasso F: Vad kan jag göra om fordran inte blir betald trots förebyggande åtgärder? S: Det är viktigt att ha väldokumenterade rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas och när för respektive kundsegmenten. När egna initiativ inte fungerar är professionell inkasso det enda alternativ som återstår. Ju längre man väntar, desto mindre troligt är det att man får betalt, eftersom kunden kan gå i konkurs under tiden. 1+2+3 Spara pengar genom samordning I de flesta företag är kredithanteringen uppdelad på olika avdelningar och ses inte som en samordnad process. Kundernas kreditvärdighet kontrolleras ofta av redovisningsavdelningen, medan andra typer av kundinformation tas om hand av marknads- och säljavdelningarna. Forskning visar att det går att spara mycket pengar genom effektivisering och samordning mellan de olika avdelningarna. hantering av kreditgränser för att skapa vinst, utan också att bygga upp kundlojalitet, hjälpa till att identifiera och snabba på inträdet på nya marknader och att undvika att slösa tid och pengar på att försöka sälja till kunder som inte skulle ha funnits på prospektlistan från början. I en perfekt affärsvärld skulle kredithanteringsfunktionen börja redan innan säljavdelningen startar sin säljargumentation. Ju snabbare kredithanteringen blir en kundorienterad funktion, desto bättre. En noggrann granskning av en potentiell kund, vare sig det är en privatperson eller ett företag, hjälper till att skapa en välgrundad affärsmodell som bidrar till att man inte säljer till kunder som riskerar att bli allvarligt försenade med sina betalningar eller att försumma dem helt. Genom att identifiera kreditvärdiga affärsmöjligheter främjar kredithanteringsprocessen framgångsrika affärer från början. kredithanteringen bör börja redan före säljaktiviteterna Affärsvärlden kommer inte att gå under på grund av kreditkrisen. Forskning visar faktiskt att det fortfarande finns mycket pengar att både tjäna och spara i företagens hela finansiella leveranskedja om man ökar effektiviteten och samordningen mellan företagets olika avdelningar. Hur börjar man då? Det bästa är att snabbt integrera de ofta uppdelade funktionerna försäljning, marknadsföring, fakturering och inkassering och se till att de inte motarbetar varandra. Fokus ska ligga på att identifiera och rikta sig till de kunder som ger vinst redan från början. Att se till att marknadsförings- och försäljningsavdelningarna har en vinstdriven databas att utgå ifrån gör att deras fokus även hamnar på att få betalt, istället för att bara sälja. Även riskabla kunder kan accepteras och hjälpa till att generera vinst, men då under andra betalningsvillkor, som förskottsbetalning eller postförskott, och detta bör bestämmas genom en förhandsgranskning. Noggrann bevakning håller de tråkiga överraskningarna borta. Nästa steg i att förbättra slutresultatet handlar om att skapa smartare fakturering för att se till att betalningarna kommer in i intrum magazine 2 / 2009 11

Tema Kredithantering tid eller att de snabbt följs upp om de blir försenade. Elektronisk fakturering kan till exempel spara stora pengar i porto, papper och manuell hantering (och är dessutom bättre för miljön!). Även de bäst skötta verksamheterna kan stöta på problem, men en effektiv plattform med kredithanteringstjänster kan avhjälpa och ofta lösa problem med förseningar och obetalda fakturor. Det är inte bara dyrt att vänta på betalning, sanningen är att ju längre man väntar med att agera, desto mindre troligt är det att man får sina pengar. Privatpersoner kan flytta för att komma undan sina fordringsägare, och företag kan gå i konkurs. Den grymma verkligheten är att ungefär 30 procent av företagskonkurserna beror på att företagen inte fått betalt i tid. Forskning som Intrum Justitia har gjort visar att ungefär 250 miljarder euro skrivs av i Europa varje år på grund av obetalda räkningar, medan företagen lägger 25 miljarder euro varje år på att försöka få betalt. Det är viktigt att inkassoprocessen speglar företagets strategi 30 procent av konkurserna beror på att FÖRETAGEN inte fått betalt i tid och behandlar gäldenären förnuftigt. Om man till exempel vänder sig till en privatperson bör man ta hänsyn till ålder, kön, köpbeteende, betalningshistorik och många andra faktorer för att bestämma hur man bäst går till väga för att få betalt. Det bästa är alltid att försöka komma överens om en avbetalning, eftersom det är det billigaste och mest kundorienterade alternativet. Att ta till rättslig indrivning med advokater och exekutionsbiträden bör alltid vara den sista utvägen. Fördelar med att samordna kredithanteringen Bättre kundsegmentering. Förbättrat kassaflöde. Bättre kundrelationer. Läs mer om hur det finska telekombolaget DNA har effektiviserat sina säljinsatser, sidan 12. Order Kredithanteringskedjan Att få det rätt från början är vägen till en framgångsrik kredithantering. Genom att fokusera på potentiella kunder som kan och vill betala, skapa en effektivare fakturering och ta hjälp av professionella kredithanteringsföretag kan du förbättra kassaflödet. Billing Kreditbedömning Leverans Betalning Fakturering Påminnelse/ ränta 12 intrum magazine 2 / 2009 Inkasso Avskrivning av fordran

36 ord att lägga på minnet Marknaden förändras ständigt och nya utmaningar, regler och tekniker dyker upp. Här är några nyckelord och uttryck du behöver känna till för att hålla uppe farten i kredithanteringsarbetet. Acid test ratio Ett sätt att mäta ett företags kortsiktiga förmåga att uppfölja sina åtaganden. Det beräknas genom att man tar omsättningstillgångar minus lagertillgångar och pågående arbeten och delar dem med kortfristiga skulder. Behaviour scoring Ett system som används i både inkasso- och marknadsföringsaktiviteter för att bedöma den fortsatta risken på ett existerande lånekonto. Charging order Ett sätt att verkställa en dom som knyts till egendom, vanligtvis land eller aktier, som ägs av gäldenären. En form av tvångssäkerhet som vanligtvis används för att säkra betalning genom avbetalningar. Om en avbetalning försummas kan ett beslut om försäljning fattas. C.O.D Cash on delivery, C.O.D (postförskott): betyder att man betalar när varan levereras. Compliance Många företag måste nu noggrant gå igenom sin informationshantering på grund av regelverk som Sarbanes-Oxley, HIPAA och Basel II. Contractual interest Ränta på försenad betalning enligt säljarens avtal med gäldenären. Counter-cyclical En ekonomisk term som används för att beskriva ett element som rör sig i motsatt riktning till den allmänna ekonomin. Credit crunch Ett uttryck som beskriver bankers och andra investerares ovilja att låna ut pengar. Credit insurance Försäkring mot osäkra fordringar. Credit reference Informationen man får tillbaka efter förfrågan till ett kreditupplysningsföretag. Credit scoring En metod som delar ut poäng för olika egenskaper hos en potentiell gäldenär för att statistiskt bedöma sannolikheten att krediten kommer att betalas tillbaka i tid. Customer data integration (CDI) Processen att hantera kundinformation från alla källor och se till att omfattande och aktuell information finns tillgänglig för hela företaget. Cut-off score Poängen som utgör gränsen för att en kreditansökan ska beviljas eller avslås. Siffran är rörlig och bestäms av dem som beviljar kredit. Data governance Rutiner och policyer för hur information hanteras. Det har funnits länge, men intresset har vaknat på nytt på grund av nya regelverk. Default risk Risken att företag eller privatpersoner inte kan betala räntan eller kapitalbeloppet på sin skuld. D.S.O Days sales outstanding. Ett medeltal för hur lång tid det tar för ett företag att få betalt för sålda varor. Frozen credit market Frysning av krediter och lån på grund av att bankerna känner en osäkerhet inför att förlänga krediter till privatpersoner och företag. Gearing Förhållande mellan lånade pengar och eget kapital. Ett företag anses vara mycket skuldsatt (geared) om en stor del av dess arbetskapital består av lånade pengar snarare än investerade. Generic scorecard Ett specialutformat styrkort istället för ett statistiskt, vanligtvis därför att det finns för lite eller ingen information alls att skapa ett statistiskt styrkort från. Going underwater Att hamna i överbelåning. Homedebtor Husägare vars huslån är så stort att det är osannolikt att de någonsin kommer att kunna betala tillbaka det. Insolvency Insolvens, oförmåga att betala sina skulder. Insolvens är inte samma sak som konkurs, som är ett beslut om insolvens från en domstol. IPOD En akronym för insecure, pressured, overtaxed and debt ridden (osäker, pressad, övertaxerad och skuldbelagd). Jingle mail Att skicka sina husnycklar till låneinstitutet för att huset ska beslagtas. Leverage Att låna pengar för att återinvestera, i ett försök att öka avkastningen till eget kapital. Deleverage är att minska sina lån. Long firm Ett uttryck som används för att beskriva ett bedrägeriföretag som köper varor på kredit, säljer resultatet och sedan försvinner eller går i konkurs utan att betala. NINJA loans Lån som ges till låntagare utan inkomst, jobb eller tillgångar så att den enda säkerheten är deras bostad. Portfolio at Risk (PAR) PAR är ett internationellt standardmått på portföljkvalitet som mäter hur stor del av portföljen som bedöms riskabel på grund av försenade betalningar. Red lining Ett uttryck som hämtats från metoden att dra ett rött streck runt en adress på kartan, ett sätt att avslå en låneansökan enbart på grund av att den sökande bor på en adress som inte anses vara god nog. Metoden fördöms och är förbjuden i många länder. Responsible lending Lånepolicyer och -rutiner i finansinstitut som ser till att kunderna blir väl behandlade och drar nytta av de lån de får. Centralt för ansvarsfulla finanser är att långivaren vill undvika att kunderna blir överbelånade, genom att erbjuda väl utformade produkter och att noggrant kontrollera kundernas betalningsförmåga. Shadow banking system Penningmarknadsfonder, värdepappershandel, hedgefonder och andra finansinstitut (utom banker) som har definierat de nya finanserna de senaste årtiondet. Dessa institut har förändrats radikalt på grund av kreditkrisen. Subprime loan Ett subprimelån är ett lån som erbjuds till en högre ränta till personer som inte kvalificerar sig för lägsta utlåningsränta (räntorna som bankerna tar ut av sina mest kreditvärdiga kunder). TARP Troubled Asset Relief Program de amerikanska myndigheternas officiella namn på räddningsprogrammet för Wall Street. Technically insolvent När ett företag har ett underskott i aktieägarkapital men kan ha ett positivt arbetskapital eller långsiktiga lån som gör att det kan fortsätta sin verksamhet. Third party debt order En juridisk process för att inkassera pengar som tredje part är skyldig en gäldenär. Z-scoring En teknik för att förutse en företagskonkurs. Baseras på finansiella förhållanden som hämtas från företagets konton.

Kundcase nya kunder Vassare säljfokus Finska telekombolaget DNA sparar både tid och pengar på att rikta sina säljinsatser mot kunder som kan betala. Ett smartare kundsegmenteringsverktyg är lösningen. Text David Noble/Foto Juha Rahkonen Idåliga tider som nu blir det ännu större press på företagen att få ut så mycket som möjligt av varje konkurrensfördel för att öka försäljningen och skapa vinst. Finlands snabbast växande tjänsteleverantör för mobil kommunikation, DNA, är inget undantag. DNA levererar en blandning av mobila och fasta nätverkstjänster till privatpersoner och företagskunder, och letar ständigt efter nya och bättre sätt att säkra sin konkurrensförmåga i dagens extremt tuffa affärsklimat. Vårt mål är att uppnå bra försäljning och vinst genom att se till att våra kunder är nöjda och genom att minimera våra kreditrisker, säger DNA Services ekonomichef Eeva Iivanainen till Intrum Magazine. DNA-koncernen etablerades för ungefär två år sedan när flera finska telefonbolag gick samman. I dag har koncernen mer än 2 miljoner kunder, och omsättningen för 2007 Intrum Justitias prospekttjänst hjälper DNA att nå sina mål för försäljning och kassaflöde. uppgick till 534 miljoner euro. DNA-koncernen erbjuder mobil kommunikation och nätverkstjänster, bredband och tv-tjänster, och har en egen detaljhandelskedja. Vi har anlitat Intrum Justitia för bevakning av avskrivna fordringar, så när vi bestämde oss för att utveckla smartare kundsegmenteringsverktyg var de en naturlig samarbetspartner, minns Eeva Iivanainen. DNA:s övergripande mål är att fullständigt integrera kundsegmenteringen i försäljnings- och marknadsföringssatsningar. Förra året utvecklade vi rutiner och informationssystem för att integrera kreditinformation, hantering av fordringar och betalningar, kreditreskontra, påminnelser och inkassering med skuldbevakning, inkassering av avskrivna fordringar och köp av fordringar samt, naturligtvis, kundtjänsten som hänger samman med det. Nu är vårt största mål att göra rutinerna för att hantera fordringar och betalningar så effektiva som möjligt för att förbättra kassaflödet. Vi har redan tagit de första stegen för att använda kredithanteringsverktyget när vi säljer till nya kunder, särskilt i nya områden. Och vi använder det också för att sälja nya tjänster eller tilläggstjänster till våra befintliga kunder. Det är visserligen för tidigt att visa detaljerade siffror på uppnådda resultat, men Eeva Iivanainen är nöjd över vad de har uppnått så långt. Intrums erfarenhet av kredithanteringstjänster och deras flexibilitet i att använda sin kunskap för våra speciella krav hjälper oss att nå våra mål för försäljning och kassaflöde. Vi ser att när försäljningschefer och kundansvariga får den nya informationen om potentiella kunder blir deras säljinsatser effektivare, och sannolikheten att nå målen ökar. Det gör att vi blir mer konkurrenskraftiga. Hur fungerar det då? Turo Rytsölä, Intrums försäljningschef i Finland, säger att kundsegmenteringstjänsterna som införts på DNA i stort sett handlar om mer fokuserad kreditkontroll av privatpersoner och företag på listan över kundprospekt. DNA ger oss sin prospektlista, ofta som ett Excelblad. Sedan gör vi omfattande kontroller som leder till att vi tar bort prospekt som inte längre finns eller som har en riskabel kredithistoria i vår databas. Den stora behållningen är att informationen som vi tillhandahåller gör att kundens säljavdelning kan koncentrera sig på riktiga prospekt som befinner sig i en god ekonomisk situation, säger Turo. Andra fördelar företag får av ett skräddarsytt kredithanteringsprogram från Intrum Justitia handlar om att kunna göra stora kostnadsbesparingar i försäljningsprocessen. Turo Rytsölä tillägger: Våra kunder sparar tid genom att inte behöva sälja till kunder som inte kan betala. Det ger kunden tid att koncentrera sig mer på bra prospekt, vilket inte bara gör kunden nöjdare, utan också hjälper försäljningspersonalen att göra snabbare avslut och få bättre provision. En kund med bra likviditet är inte bara mer villig att köpa, vår taktik gör det också enklare för företaget att förutse sitt kassaflöde. 14 intrum magazine 2 / 2009

Vårt övergripande mål är att fullständigt integrera kundsegmenteringen i våra försäljnings- och marknadsföringssatsningar Eeva Iivanainen, ekonomichef, DNA Service. intrum magazine 2 / 2009 15

Framtidens VINNAR är gröna Intervju klas eklund En paus, inte mer. Det är finanskrisens effekt på företagens miljösatsningar enligt Klas Eklund, seniorekonom på SEB. Affärsvärlden är en del av lösningen, men politikerna måste sätta upp reglerna. Nu väntar alla på toppmötet i Köpenhamn. Text Karin Nilsson Foto Per-Anders Jörgensen F öretag och deras vd:ar och finanschefer har ett ansvar, och det är inte bara gentemot aktieägarna och handlar inte bara om att tjäna pengar. Med tanke på den effekt som deras beslut har på miljön och klimatet måste även samhället och de anställda vara en del av deras dagordning. Det är Klas Eklund, seniorekonom på SEB, övertygad om. Nu när marknadsekonomin har erövrat världen måste den få ett mänskligt ansikte. Den som är stark och har makt 16 intrum magazine 2 / 2009

E intrum magazine 2 / 2009 17

måste också vara snäll, säger Klas Eklund och ser barnbokshjältar som Pippi Långstrump och Bamse som goda förebilder. Politiskt sett började Klas Eklund på vänsterkanten. Efter att ha pluggat ekonomi för att kunna förändra världen förändrades han själv och började tro på marknadsekonomins krafter. Med åren har han fått ett allt djupare intresse för miljöfrågor. Under 80-talet försökte han ge marknadsekonomin en grönare inriktning som rådgivare till Socialdemokraterna. Och nyligen publicerade han en bok om klimatförändringar och strategier för en värld med lägre utsläpp av växthusgaser. Hur tror han då att den ekonomiska krisen och de dystra ekonomiska framtidsutsikterna påverkar affärsvärldens miljöarbete? Det kommer troligtvis att bli en paus, inte för att klimatfrågorna är mindre viktiga utan helt enkelt för att företagen kämpar mer än någonsin med sina orderböcker, betalningar och kunder. Men jag tror att det bara är en övergångsfas. När det värsta är över kommer företagen fortsätta arbetet mot att bli grönare, både på grund av ekonomisk press och av ett genuint intresse, menar Klas Eklund. Även om det fortfarande finns en del klimatskeptiker bland de höga cheferna blir de allt färre. Och de som ser möjligheterna med en lönsam, grön verksamhet ökar ständigt. Cynikerna säger att företagens miljöomsorger bara är ett sätt att tjäna pengar. Men om strategin är bra både för företaget och för klimatet tycker jag att vi ska vara nöjda. Jag är ekonom. Jag tror på ekonomiska incitament, tillägger han. Klas Eklund beundrar också den österrikiske ekonomen Josef Schumpeter. Enligt hans teorier är perioder av nedbrytning, som den vi står inför nu, en naturlig del av hur kapitalismen fungerar. Den kaotiska fasen följs förhoppningsvis av någonting bättre när ny teknik ersätter gammal. Just nu går vi mot en intensiv fas av kreativ förstörelse där den gamla energitekniken kommer att bytas ut. Finansmarknaderna står också inför stora förändringar. Det kommer inte längre att finnas övervärderade och komplicerade värdepapper. Vi kommer att gå tillbaka till ren vanilj, utan tillsatsämnen. Nästa långvariga ekonomiska boom kommer att drivas av investeringar i grön teknik För att överleva nedbrytningsperioden måste företagen lära sig mer om klimatet och förbereda sig på teknikskiftet. Klas Eklund är säker på att nästa långvariga ekonomiska boom kommer att drivas av investeringar i grön teknik. Enligt en prognos från International Energy Agencys BLUE-scenario behövs 50 000 miljarder dollar de närmaste årtiondena för att göra energisektorn hållbar. Riskerna med att vara långsam känner vi tyvärr till alltför väl. Om Saab hade varit bättre på att utveckla grönare motorer och grönare bränslen hade risken för att fabriken i Trollhättan måste läggas ner varit mindre. Det är något vi måste dra lärdom av, säger Klas Eklund. Ironiskt nog får lågkonjunkturen även en del positiva följder för miljön, åtminstone på kort sikt. Minskad produktion betyder minskade utsläpp. Minskad efterfrågan betyder också minskade investeringar och därmed minskade påfrestningar på naturresurserna, men också minskade investeringar i hållbar teknik. Vad slutresultatet blir är förstås omöjligt att förutsäga eller mäta. En annan positiv aspekt är att lågkonjunkturen kan få företagen att dra ned på sina kostnader, till exempel genom att vara mer energieffektiva. Men det stora oljeprisraset som kommer av en minskad efterfrågan kan motverka den effekten, säger Klas Eklund, och det är någonting som uppenbarligen oroar honom. Den läxa vi har lärt oss av finanskrisen har förmodligen gjort att vd:ar och finanschefer har blivit försiktigare i största allmänhet och därför mer tveksamma till att investera i nya områden. En situation som förstärker behovet av politiska initiativ när det gäller gröna investeringar, säger Klas Eklund. När han får frågan om affärsvärlden verk- 18 intrum magazine 2 / 2009

klas eklund intervju Klas Eklund Klas Eklunds karriär i urval: Ekonom, lärare och skribent, på 80-talet ekonomisk rådgivare till statsministern och finansministern, styrelseledamot i Riksbanken 1987 1989, gick från politiken till näringslivet på 90-talet, chefekonom på SEB 1994 1997, sedan 2007 seniorekonom på SEB, medlem i EU-kommissionens grupp för ekonomisk-politisk analys (GEPA). Läser för närvarande: Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren och politiska biografier eftersom han skriver en bok om Olof Palme. Fritid: För första gången på länge har jag nu perioder utan någonting inplanerat. Jag kan läsa, bara slappna av och andas, ligga på rygg i gräset eller leka med hunden. ligen har råd att ta en paus från sitt miljöengagemang vill han omformulera frågan. Frågan måste även inkludera regeringarna runt om i världen. Har klimatet råd med ett politiskt misslyckande och en misslyckad utgång av FN:s toppmöte om klimatfrågan i Köpenhamn i december? Det enkla svaret är nej, betonar Klas Eklund. Han hoppas på en lyckad utgång, men tror att det realistiska resultatet är ett förslag på ett system med utsläppshandel som på lång sikt omfattar fler länder, som USA och Kina. Men företagen bör ändå förbereda sig på högre kostnader för utsläpp av växthusgaser och börja investera i grönare teknik. Vi vet redan att politiker på världens viktiga marknader kommer att driva företagen åt det hållet. President Obama har sagt att han vill skapa ett överstatligt system. Länder som Japan och Australien kommer att ansluta sig, och om några år kommer det att finnas ett allmänt omfattande system. Till och med Kina kommer till slut att gå med i ett sådant system, fast det kommer att ta några år, tror Klas Eklund. Han besökte Kina före jul och märkte att ledarna i Peking är oroade. Eftersom Kina är ett av de länder som släpper ut mest föroreningar i världen och också hotas allvarligt av att drabbas av klimatförändringarna, måste de vara en del av ett globalt system. Med tanke på både den ekonomiska krisen och klimatförändringarna drar Klas Eklund slutsatsen att marknadsekonomin har misslyckats, men han ser inga alternativ. Han är nöjd med sin position som rådgivare och håller med om att det inte är en lätt uppgift att vara företagsledare i dag. Men trots att företagen har ett ansvar är det enda sättet att Klimatsamvete: Jag flyger mycket och har dåligt samvete över det. Jag vill att flygtransporter kommer med i systemet för utsläppshandel. Dessutom bor vi på landet, så det blir mycket transporter med bil. Men vi har gått över från att värma upp huset med olja till jordvärme och har förbättrat isoleringen med nya fönster. komma till rätta med klimatproblemet att be politikerna om hjälp. Han är dock orolig för att de varken har kapacitet eller kraft att göra något. De är helt enkelt upptagna av den ekonomiska krisen. I dag väntar alla på resultatet av klimattoppmötet. Man får inte någon att investera när läget är osäkert. Men om inte regeringarna ingriper kommer utsläppen att öka och vi får en varmare värld, konstaterar Klas Eklund. Krisen skrämmer oss nu. Men ofta kommer det bra saker ur en kris. Överflöd och dåliga investeringar försvinner. Även om det är obehagligt nu kan det bana väg för något bättre. intrum magazine 2 / 2009 19

Special krisen på island finansk på islan d Trots åratal av god kredithistoria blev många isländska företag ombedda att betala i förskott när det stormade som värst. Isländska plastföretaget Promens med 60 anläggningar runt om i världen prioriterade god likviditet för att klara sig igenom krisens värsta dagar. Text Davrell Tien Ihöstas när Islands banker kämpade för att överleva kreditkrisen som stormade runt dem försäkrade Promens ledning sina kunder, aktieägare och anställda thetta reddast det ordnar sig. Styrelseordförande och vd Ragnhildur Geirsdottir förklarar hur Promens klarade av det oväntade förstatligandet av en ägare och avnoteringen av den andra. Till och med långvariga samarbetspartner var osäkra på vad de kunde förvänta sig de första veckorna, och koncernledningen överröstes av frågor från företagen inom koncernen och från partner från hela världen, minns Geirsdottir. Trots att Promens ledning var medvetna om den instabila situationen kom nyheten i början av oktober om att Islands finansinspektion hade tagit kontroll över Landsbanki, landets näst största bank, ändå som en chock. Inte minst för att banken ägde en stor minoritetsandel i Promens, som hade växt från att vara ett företag som tillverkade dubbelväggsrör i plast för den inhemska fiskeflottan till att bli en multinationell koncern med mer än 60 anläggningar runt om i världen. Några timmar efter att den gamla Landsbanki hade fallit fick Geirsdottir reda på att bankens innehav i Promens hade överförts till New Landsbanki, ett statskontrollerat företag. 20 intrum magazine 2 / 2009