Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium
Dokumentinformation: Upprättad: 2011-02-07 Dokumentansvariga: Annechatrin Brandén, Anna Malmström, Birgit Marklund, Malin Sigmundsson 2
Innehåll Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium... 1 Innehåll... 3 Förord... 5 Inledning... 6 Syfte... 6 Mål... 6 Vilka är de nyanlända?... 7 Hur länge betraktas och behandlas man som nyanländ?... 7 Bakgrund... 8 Internationell nivå... 8 Nationell nivå... 8 Lokal nivå... 9 Styrande dokument... 10 Internationellt... 10 Nationellt... 10 Skollagen... 10 Gymnasieförordningen... 10 Grundskoleförordningen... 10 Läroplaner... 10 Lokalt... 10 Mottagande och introduktion... 11 Kommunen/förbundet ska... 11 Förskolan och skolan ska... 11 Kommentarer... 11 Individuell planering... 13 Kommunen/förbundet ska... 13 Skolan ska... 13 Kommentarer... 13 Förskolan... 13 Grundskola... 14 Gymnasieskola... 14 Språkintroduktion... 14 3
Svenska som andraspråk... 15 Verksamheten/undervisningen... 15 Kommunen/förbundet ska... 15 Förskolan ska... 15 Skolan ska... 15 Kommentarer... 15 Uppföljning och utvärdering... 17 Kommunen/förbundet ska... 17 Förskolan och skolan ska... 17 Kommentarer... 18 Kompetensutveckling... 18 Kommunen/förbundet ska... 18 Förskolan och skolan ska... 18 Kommentarer... 18 Begrepp och definitioner... 19 Andraspråk... 19 Asylsökande... 19 Ensamkommande barn... 19 Introduktion för nyanlända... 19 Modersmål... 19 Modersmålsstödjare... 19 Nyanlända elever... 19 Skola... 19 Språkintroduktion... 19 Studiehandledning... 19 Referenslitteratur... 20 4
Förord Under åren har det saknats gemensamma riktlinjer för mottagande av nyanlända till kommunen. De riktlinjer som vi har arbetat fram i denna plan baseras på Skolverkets Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, (2008). Föreliggande riktlinjer vänder sig i första hand till förvaltningschef, verksamhetschef, rektor, förskolechefer, förskolepersonal, skolpersonal och samordnare. Riktlinjerna gäller i arbetet med att ta emot och utbilda nyanlända barn och ungdomar i förskolan och skolan. När vi skriver elever menar vi barn i förskolan ungdomar i gymnasieskolan. Skolverkets skrift innehåller kommentarer som förtydligar råden, vilka grundar sig på såväl forskning, gällande bestämmelser som beprövade erfarenheter samt utredningar och liknande. Därför rekommenderar vi en noggrann genomläsning för att få en ökad förståelse och kunskap för ett bästa mottagande, vilket gäller för all personal inom förskolan, skolan och gymnasiet. Det yttersta målet med riktlinjerna är att underlätta för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i skolan. Förskolan, skolan och gymnasiet har en mycket viktig uppgift att förbereda barn och elever inför det liv som kommer efter skolan. I detta finns uppdraget att eleverna utvecklar en så god flerspråkighet som möjligt samt att de får öva sig i socialt samspel tillsammans med samtliga elever i skolan. Detta är grunden till att eleverna kan lämna skolan med rak rygg och uppleva att de kommer att klara sig i framtiden. Annechatrin Brandén Rektor grundskola Birgit Marklund Specialpedagog Anna Malmström Språkpedagog förskolan Malin Sigmundsson Rektor gymnasium 5
Inledning Efter ett riksdagsbeslut, år 2006, formulerade Skolverket i samarbete med Myndigheten för skolutveckling ett förslag till mål och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Dessa är formulerade på samma sätt som målen och riktlinjerna för Lpo 94 och Lpf 94. I förslaget betonades vikten av en tydlig struktur vid introduktionen i skolan då utbildningen av nyanlända kan vara svår att planera. En noggrann utredning av elevens behov som underlag för individanpassade lösningar är grunden till en likvärdig utbildning. År 2008 gavs nuvarande råd och riktlinjer ut: Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Allmänna råden ger kommunen uppdraget att utarbeta egna riktlinjer. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl. a asylsökande elever. Bortsett från dessa undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Dessa kommungemensamma riktlinjer för mottagande, introduktion och utbildning för flerspråkiga elever i Hallstahammars kommun ska säkerställa flerspråkiga barns och elevers rätt till en likvärdig förskola och skola. Förskolan och skolan ska utgå från barnets/elevens individuella förutsättningar, styrkor och förmågor. Detta stärker möjligheterna till en ökad måluppfyllelse och till en social gemenskap för nyanlända elever. Syfte Genom att utarbeta kommungemensamma riktlinjer för mottagande, introduktion och utbildning för flerspråkiga elever i Hallstahammar kommun ska flerspråkiga barns och elevers rätt till en likvärdig förskola och skola säkerställas. Förskolan och skolan skall utgå från barnets/elevens individuella förutsättningar, styrkor och förmågor. Detta stärker möjligheterna till en ökad måluppfyllelse och till en social gemenskap för nyanlända elever. Riktlinjerna ska vara ett stöd till verksamheten och förtydliga nödvändigheten av olika individanpassade lösningar vid förskolan och skolan. All berörd personal i kommunen ska känna till och ges förutsättningar att följa riktlinjerna och dess intentioner. Mål Målet med riktlinjerna är: att utbildningen ska utgå från de nyanlända elevernas individuella behov och förutsättningar att skapa förutsättningar för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen i respektive ämne att ge nyanlända elever förutsättningar för att på sikt utveckla aktiv flerspråkighet 6
att nyanlända elever introduceras i svensk förskola/skola och samhälle och får en god grund i det svenska språket att förskolan/skolan ansvarar för att samtliga elever ska få goda möjligheter att utveckla en förståelse för andra kulturer och samtidigt känna stolthet över sin egen kultur Vilka är de nyanlända? Det finns sammanlagt tre faktorer som måste finnas med samtidigt om en elev skall betraktas som nyanländ. Enligt Skolinspektionens rapport från september 2009 Utbildning för nyanlända elever avses, elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid. Dåvarande Myndigheten för skolutveckling gav detta ett tillägg och menade att Definitionen utgår från att nyanlända elever har särskilda behov i mötet med grundskolan och gymnasieskolan samt därmed motsvarande skolformer i Sverige. Nyanlända kan också vara ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige utan någon förälder eller blivit skilt från förälder. Detta innebär att om en elev skall betraktas som nyanländ och därmed vara föremål för en specifik skolintroduktionsplan ska eleven: Anlända nära skolstarten eller under sin skoltid (grundskola och gymnasiet) Eleven har ett annat modersmål än svenska Eleven behärskar inte svenska språket (särskilda behov) Det innebär att om en elev har kommit till Sverige under sin skoltid och som av en eller annan anledning behärskar svenska, till exempel genom att de av föräldrarna tidigare hade skickats tillbaka till hemlandet för att där gå en del av skolan, inte räknas som nyanländ. Inte heller handlar det om elever som har svenska som modersmål och har varit bosatta utomlands under en period och under skoltiden återvänt till Sverige. Hur länge betraktas och behandlas man som nyanländ? En generell introduktion för nyanlända flyktingar som har fått permanent uppehållstillstånd och kommunplacering enligt avtalet mellan staten och den berörda kommunen är två år. Under denna period täcker staten genom Migrationsverket kommunens omkostnader för flyktingarnas introduktion i samhället och levnadsomkostnader. Enligt denna modell räknas en elev som nyanländ upp till två år efter ankomsten till skolan. 7
Bakgrund Internationell nivå I EU:s och Europarådets språkpolitiska program framhålls språkets betydelse för individ och samhälle. Ett mål är att så många medborgare som möjligt ska kunna två språk förutom sitt modersmål. Språkkunskaper lyfts fram som en del av det demokratiska medborgarskapet. Inom ramen för Europarådets språkprogram har målet på senare tid varit att ta fram verktyg, europeiska språkportfolion, som kan användas av alla som arbetar med språkundervisning i syfte att främja flerspråkighet. Nationell nivå I det förslag till språklag (15, 16 ) som riksdagen ska ta ställning till i år, står att Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska Den som har ett annat modersmål ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 15. För att sträva efter det livslånga lärandet behöver förskolans, skolans och gymnasiets arbete tydliggöras i ett längre perspektiv. Förskolan och skolan har samma mål och har under senare år utvecklat en gemensam syn på lärande, som bland annat innebär att barnets lärande och kunskapsutveckling står i fokus. Olika språk ska ses som en tillgång och den kulturella bakgrunden ska uppmärksammas på ett konstruktivt sätt. Barnets språkliga och kulturella tillhörighet skall tas tillvara. Vart fjärde barn som växer upp i Sverige idag har utländsk bakgrund, är antingen födda utomlands eller födda i Sverige av föräldrar med annat ursprung. Hur kan skolan på bästa sätt organisera och genomföra undervisning som ger barnen och ungdomarna förutsättningar att nå goda resultat? Det finns anledning att problematisera och även omvärdera den undervisning som vänder sig till elever med annat modersmål än svenska. Hösten 2008 utkom Skolverket med allmänna råd för utbildning av nyanlända elever som ger kommunen ett uppdrag att utarbeta egna riktlinjer för nyanlända elever. De allmänna råden är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar och föreskrifter kan tillämpas. Med råden vill Skolverket tala om hur man kan eller bör handla, påverka utvecklingen i en önskad riktning och främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas om inte kommunen och skolan kan visa att man tillgodoser dessa syften på annat sätt. 8
Lokal nivå Alla elever behöver en undervisning som ger dem de bästa förutsättningar att nå målen i skolan. Elever med annan etnicitet och särskilt pojkar har idag stora svårigheter att nå måluppfyllelse. Den mycket kraftiga ökningen av nyanlända barn och ungdomar under de senaste åren gör att vi behöver uppmärksamma flerspråkiga barns och elevers behov särskilt. Den senaste kvalitetsredovisningen för förvaltningen visar att elevernas måluppfyllelse inte är tillfredställande. Implicit visar den att såväl den egna verksamheten som kommunens organisation av mottagning, introduktion och utbildning, måste utvecklas för att fullgöra uppdraget på bästa sätt. Uppdraget är att möta de behov flerspråkiga barn och elever har, vilket innebär att skolorna behöver utveckla undervisningen i svenska som andraspråk, likväl undervisningen i övriga ämnen. Elever med annat modersmål än svenska som inte deltar i modersmålundervisningen har idag stora brister i måluppfyllelsen jämfört med elever som deltar i modersmålundervisning. Det finns därför ett stort behov av en kommungemensam samsyn och strategi för hur arbetet med att öka måluppfyllelsen för flerspråkiga barn ska genomföras. I nya Skollagen samt Lgr 11 och Lpfö 11 poängteras betydelsen av att barn med annat modersmål ska få möjligheter att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Det är många barn i kommunen som har tillgång till flera språk. Förskolan och öppna förskolan blir kulturella mötesplatser och har en viktig uppgift att ta tillvara kulturella mervärden och utveckla flerspråkigheten. I den nya läroplanen Lgr 11 och Lpfö 11 finns en tydlig gemensam syn på utveckling och lärande för förskolan och skolan, den röda tråden, som innebär att barnets lärande och kunskapsutveckling står i fokus. Tankarna i styrdokumenten är att varje barn ska erbjudas förskola och skola som ger dem möjligheter till att utvecklas i sin takt, på sina egna villkor och med sin egen bakgrund som bas. De kunskaper som eleven redan har bör tas tillvara i undervisningen, sk interkulturellt lärande. Den röda tråden leder till att varje elev ska nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram för att sedan kunna gå vidare med studier alt arbete. 9
Styrande dokument Internationellt FN:s barnkonvention, artikel 2 Nationellt Skollagen Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 5 kap 4b Individuellt program kan utgöra introduktionsutbildning 5 kap 1 och 13 Skyldighet att erbjuda utbildning på individuellt program för nyanlända ungdomar bosatta i landet Gymnasieförordningen 4 kap 17 Modersmål för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 6 kap 7 Språkintroduktion 9 kap 9 Studiehandledning på modersmålet 12 kap 11 Svenska som andraspråk Grundskoleförordningen Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmål Särskilda stödinsatser 5 kap 2 Särskilda undervisningsgrupper Svenska som andraspråk Läroplaner Lgr 11 och Lpfö 11 Allmänna råd för nyanlända elever Allmänna råd för statens ersättning för flyktingmottagning (Förordning 1990:927) Lokalt BUN:s strategiplan År 2015 ska skolorna i Hallstahammars kommun vara bland de bästa i Sverige. Riktlinjer för Barn och elevhälsa 10
Mottagande och introduktion Kommunen/förbundet ska: ha en plan för mottagande och introduktion av nyanlända barn och elever, se till att planen är känd av förskolans, skolans och gymnasieskolans personal, se till att information om mottagning och introduktion finns lättillgänglig för vårdnadshavare och barn/elever, se till att planen finns översatt till flera olika språk så att föräldrar kan få information på sitt modersmål. Förskolan och skolan ska: ha rutiner för mottagning och introduktion på förskola, skola och gymnasium, ha fastställt innehållet i förskolans och skolans introduktion, så snart som möjligt möta barnets/elevens vårdnadshavare och skapa goda förtroendefulla relationer, återkommande ge barnet/eleven och vårdnadshavare information om förskolans/skolans/gy värdegrund, mål och arbetssätt. Kommentarer Gemensamt för nyanlända barn är att de inte har svenska som modersmål och att de har brutit upp från det sammanhang de har tidigare levt i. Det innebär att de har lämnat det som är välkänt; att de kan han lämnat några familjemedlemmar, kamrater och släkt som betyder mycket för barnet. I övrigt skiljer sig deras förutsättningar åt betydligt. Deras skolbakgrund ser olika ut. De kan t ex ha flera års skolgång, oregelbunden skolgång, skolgång i flera olika länder eller ingen skolerfarenhet alls. Att samverka och att ta tillvara gemensamma resurser och kompetenser är viktiga framgångsfaktorer för att nå goda resultat i arbetet med nyanlända. Detta skapar en helhet i barnens, ungdomarnas och föräldrarnas introduktion, bidrar till ökad likvärdighet, kvalitet och ger samordningsvinster. När eleven kommer till Hallstahammar tar oftast Integrationsenheten emot familjen. I annat fall kontaktar Migrationsverket rektor på Nibbleskolan, om inkommande asylsökande barn och elever. Integrationsenheten tar kontakt med mottagande skola och tid bestäms för inskolningssamtal. Vid samtalet kan rektor medverka, SVA-lärare och skolsköterska, och berörd skolpersonal. I förskolan medverkar förskolechef och språkpedagog. På gymnasiet deltar rektor, SYV och SVA-lärare. Om det är så att det finns flera barn i familjen som kommer att gå i både förskolan och skolan, är det lämpligt att ha ett gemensamt möte när så är möjligt. Detta för att underlätta för föräldrarna så de inte ska behöva gå på för många möten och visa den röda tråden från förskola till gymnasium. I detta möte görs en första kartläggning och bedömning av barnets/elevens kunskaper, förmågor och psykosociala behov. Skolsköterska får 11
information om tidigare vaccinationer och ev. hälsokontroller. Samverkan ska också ske med andra berörda verksamheter inom kommun och landsting. Utifrån den första pedagogiska bedömningen förs en dialog med mottagande arbetslag och vårdnadshavare. Barnet erbjuds därefter plats i förskola, ordinarie klass i grundskolan alt. Språkintroduktion på gymnasiet. Eleven får i förskola/skola individuellt anpassat stöd via en introduktionslärare som finns med på heltid under de två första veckorna. Därefter övergår stödet till studiehandledning som anpassas utifrån elevens och verksamhetens behov. Stöd kan, i förekommande fall, även ges via skolans elevhälsoteam. Forskning visar att framgångsfaktorer i mottagandet av nyanlända barn/elever är samarbete mellan förskola/skola och vårdnadshavare ytterst viktigt, att skolan har ett reflekterande förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt nödvändigt, en tydlig styrning och god lokal samverkan medverkar också positivt. Har förskola/skolan dessutom ett genomtänkt, pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling kommer eleven lyckas med sina studier. Därtill att arbeta utifrån ett interkulturellt förhållningssätt, dvs. ta tillvara på de olikheter som finns bland eleverna och utgå från elevernas individuella och gemensamma erfarenheter skapar ytterligare framgångsfaktorer. Synsättet att se att alla elever ska vara lika innebär att svenskheten görs till en norm och en måttstock mot vars bakgrund invandrarskap och invandrarelever skapas och upprätthålls. Förskolan och skolans uppdrag är att motverka ett synsätt där alla elever ska vara lika, där svenskheten görs till en norm och en måttstock mot vars bakgrund invandrarskap och invandrarelever skapas och upprätthålls. 12
Individuell planering Kommunen/förbundet ska: utveckla rutiner för kartläggning och dokumentation vid mottagningsbedömning av barnets/elevens kunskaper och förmågor. utifrån barnets/elevens förutsättningar och behov upprätta en introduktionsplan tillsammans med vårdnadshavare, om barnet/eleven omfattas av rätten till introduktion. Skolan ska: fortlöpande kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk fortlöpande kartlägga och dokumentera elevens kunskapsnivåer i övriga ämnen utifrån samtal med eleven och vårdnadshavaren upprätta en individuell utvecklingsplan (grundskola) eller individuell studieplan (gymnasiet) och om eleven är i behov av särskilt stöd åtgärdsprogram. Kommentarer Det är viktigt att ta vara på de ämneskunskaper eleven har och att utveckla dessa vidare. Nyanlända elever kan ha goda kunskaper i både teoretiska och praktisk- estetiska ämnen. Att få sina kunskaper bedömda och validerade, även om man inte behärskar det svenska språket, är en viktig bekräftelse på att det man kan har ett värde. Dock så innebär det inte att man som nyanländ automatiskt ska ha ett åtgärdsprogram för att man inte kan språket, utan det är om man upptäcker att eleven har andra svårigheter som en kartläggning och senare åtgärdsprogram upprättas efter beslut av rektor. Pedagoger på den mottagande skolan tar del av kartläggningen och utifrån denna upprättar varje skola, tillsammans med elev och vårdnadshavare, en individuell utvecklingsplan (IUP). På gymnasieskolan upprättas en individuell studieplan. Förskolan Varje nyanlänt barn får en barnomsorgsplacering via kommunens placeringsansvarig. De två första veckorna finns en introduktionslärare/inskolningsassistent med på halvtid i barngruppen, för att på modersmålet stödja barn och föräldrar samt skapa sammanhang och meningsfullhet för dem i verksamheten. Inskolningsassistenten i samråd med språkpedagog hjälper till med att göra en kartläggning av barnets styrkor och vad det behärskar i modersmålet samt fungera som en länk mellan barn vårdnadshavare och pedagoger. Görs bedömningen att fortsatt assistentbehov finns, kan denne förlängas ytterligare en period efter beslut av förskolechef. Fortlöpande hålls nära kontak med vårdnadshavare, förutom de regelbundna utvecklingssamtalen och efter inskolningsperioden hålls också ett uppföljningssamtal. Pedagogerna strävar efter att arbeta inkluderande utifrån Icdp och interkulturellt förhållningssätt i sin verksamhet, vilket ska avspeglas sig på pedagogik och metod i 13
verksamheten. Förskolans verktyg för att följa upp barnens utveckling är beskrivande. Med hjälp av dokumentation och observationer, samt fortlöpande och tydlig dialog med vårdnadshavare följs barnets utveckling, trivsel och delaktighet i förskolan. Upptäcks att barnet har svårigheter, beslutas insatser och upprättandet ett eventuellt åtgärdsprogram av förskolechef. Grundskola Varje nyanländ elev får en klasstillhörighet i ordinarie klass. De två första veckorna finns en introduktionslärare med heltid och är eleven behjälplig. Därefter fortsätter en studiehandledare som finns med i skolarbetet via modersmålet. Direkt får eleven läsa svenska som andraspråk, där eleven får svenskundervisning. I övrigt deltar eleven i övriga ämnen och läraren arbetar utifrån en interkulturell pedagogik och kontextbunden metod. Eleven får inom en kort tid börja i modersmålsundervisningen. Om eleven skall börja i åk 6-9 placeras eleven i en introduktionsklass på berörd skola. Tiden i introduktionsklassen beror på elevens ålder, skolbakgrund och individuella förutsättningar. Eleven skall direkt delta i de ämnen där så är möjligt, ev. med stöd av studiehandledare. I övrigt slussas eleven ut successivt i skolans olika ämnen. En avstämning ska göras varje termin för att se hur långt eleven har kommit i sin språkutveckling. Ett lämpligt bedömningsverktyg är Bok-uptester och performansanalys. Analysen är ett bedömningsinstrument som utgår från elevens fria skrivande, att utifrån det hitta elevens språkliga styrkor och sedan se vad som är nästa utvecklingsstrategi. Elevens utveckling ska dokumenteras i en IUP och vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. Gymnasieskola En nyanländ elev och elev från grundskolan, som är mellan 16-20 år, går på Språkintroduktion, ett av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Hur länge eleven stannar inom Språkintroduktionen beror på skolbakgrund och individuella förutsättningar. Är eleven helt ny i Sverige placeras eleven först i en mottagningsgrupp, där eleven får introduktion och grundläggande undervisning i svenska som andraspråk. Målet är att eleven ska nå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Om eleven kommer sent till Sverige är målet att eleven ska förberedas för andra fortsatta studier, arbete eller eget företagande. Detta sker genom studie- och yrkesorientering inom gymnasieskolans ram. Språkintroduktion Utbildningen ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock enligt skollagens 17 kap 6 minskas om en elev begär det och huvudmannen finner det förenligt med syftet med elevens utbildning. För varje elev ska en studieplan upprättas utifrån det studieunderlag som tas fram i samråd med studie och yrkesvägledaren. Studieplanen ska utgå från varje enskilds elevs behov och 14
intressen, samt följas upp och revideras vid behov i samråd med eleven och i förekommande fall dennes vårdnadshavare. Utifrån den validering av kunskaper som görs initialt, ska eleven får möjlighet att studera andra grundskola och gymnasieämnen som eleven bedöms behöva för sin fortsatta utbildning. Skolan ska även kunna erbjuda insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationsinsatser och praktik. Svenska som andraspråk En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. (Gy.för.ord. 12 kap 11 ) Verksamheten/undervisningen Kommunen/förbundet ska: inventera behovet av och tillgången på modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk, se till att förskolor och skolor har modersmålsstödjare, lärare i modersmål, studiehandledning och svenska som andraspråk med adekvat kompetens, vid behov samordna resurser mellan kommunens skolor Förskolan ska: sätta barnets utveckling och lärande i centrum. Barnets språkliga och kulturella tillhörighet ska tas tillvara och barnet skall erbjudas en förskola som gör det möjligt att utvecklas utifrån sina egna styrkor och förmågor. Skolan ska: organisera undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, utgå från elevens förmågor och styrkor, ta tillvara elevens ämneskunskaper och utveckla dem vidare, tillämpa arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnes innehåll, ha en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning, för att förbättra samverkan med modersmålslärarna förläggs studiehandledning inom ramen för schemalagd undervisningstid, anordna undervisning i svenska som andraspråk då det behövs för elever som har ett annat modersmål. Kommentarer För att förskolan ska kunna sätta utveckling och lärande i centrum och barnets språkliga och kulturella tillhörighet ska tas tillvara behövs modersmålsstöd. Förskolan bör fokusera på att detta sker inkluderat i den dagliga verksamheten. Detta är av stor vikt då 15
barnen i förskolan befinner sig i en utvecklingsprocess i modersmålets grunder och parallellt skall utveckla ett andra språk. Detta är vad som skiljer förskolans, fokus från skolans inom språkutveckling. Detta ställer stora krav på förskolans organisation och för att tillgodose barnen modersmålsstöd, krävs olika samverkan från olika aktörer samt att det är en ekonomisk fråga. En del förskolor väljer att bussa sina barn till modersmålsstöd hos en yttre aktör och begränsar urvalet till en viss ålder. Detta till trots att viss forskning visar att ju tidigare stöd sätts in i språkutvecklingen desto större chans har barnet att senare klara målen i skolan. Att bussa små barn i förskolan är inget hållbart alternativ och effekten av att ha modersmålsstöd en gång i veckan inte har någon större inverkan på språkutvecklingen i förskoleåldern. Möjligen kan ett visst mått av stärkande av den kulturella tillhörigheten tillfredsställas med en sådan lösning. Elever som är födda utomlands men har gått i svensk förskola klarar skolan ungefär lika bra som andra elever med motsvarande socialbakgrund, förskolan kompenserar när det gäller språk och kulturella skillnader, menar skolverket men anger inte när barnen började i förskolan. Började barnen som 1-åring eller 5-åring, hur såg modersmålsstödet ut? Att klara skolan ungefär lika bra som andra elever är inte heller ett tillfredsställande resultat bara ett mått på att vi måste arbeta mer med dessa frågor. Skolverket visar dock på viken av en röd tråd genom hela skolsystemet, där förskolan lägger grunden och förutsättningar för skolan att bygga vidare på. Att kunna erbjuda modersmål i förskoleåren är av vikt, förskolan är inte något barnen enbart passerar revy igenom. För att kunna tillgodose elevens rätt till studiehandledning på modersmålet krävs det att skolan har tillgång till behöriga lärare. Det tar flera år att tillägna sig ett nytt språk så att det fullt ut kan användas inom olika skolämnen. När eleven går i ordinarie klass är det viktigt att eleven får tillgång till individuellt anpassat stöd. Nyanlända elever som aldrig har fått möjlighet att gå i skola i sina hemländer eller vars tidigare skolgång är mycket sporadisk, behöver utveckla sina kunskaper på en mycket grundläggande nivå även om de kanske är tonåringar. När det gäller barn eller ungdomar som inte lärt sig läsa visar såväl forskning som erfarenheter att läsinlärning på modersmålet gynnar och underlättar läs- och skrivutvecklingen på svenska. En förutsättning är att de kunskaper eleven har med sig också kan tas till vara i undervisningen. Därför är det av stor vikt att en första bedömning av elevens kunskaper från hemlandet sker i inskolningssamtalet. I en del skolor i Sverige undervisas elever på sitt eget modersmål parallellt med svenska i olika ämnen, t ex matematik, så att det svenska språket inte blir ett hinder för lärandet. Skolverket visar att nyanlända elever som har en god skolbakgrund inte sällan upplever att deras ämneskunskaper för ligga i träda medan de ensidigt ägnar sig åt att lära sig 16
svenska. Det är viktigt att elevens undervisning i en grupp för nyanlända så långt som möjligt omfattar alla ämnen. Att få sina kunskaper erkända och bedömda genom att få betyg i ett eller flera ämnen, även om man inte behärskar det svenska språket, är en viktig bekräftelse på att det man kan har ett värde. I arbetet med att validera elevens kunskaper gentemot de nationella målen är modersmålsläraren en betydelsefull samarbetspartner till ämnesläraren. Undervisning i svenska som andraspråk (SVA) i grundskolan ska anordnas istället för undervisning i svenska. Man kan också läsa SVA som språkval, som elevens val eller inom ramen för skolans val. Beroende på elevantal kan organisationen av SVAundervisningen se ut olika på skolor. Det viktiga är att eleverna bedöms enligt kursplanen för SVA-kriterierna. I grundskolan är det rektor som beslutar om undervisning i svenska som andraspråk. SVA-undervisning kan även anordnas för elever som har svenska som modersmål och som kommer från skolor i utlandet. Även elever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna har rätt till SVA. Ett lämpligt urvalsinstrument för att se vilka elever som bör läsa SVA i grundskolan är bedömningsmetoden Bok-up eller performansanalys. Elever som ännu inte har uppnått förstaspråksnivå i svenska ska läsa SVA. Elevers språk utvecklas i olika takt, därför krävs en regelbunden uppföljning av elevernas språkutveckling. Elever som bedöms ha uppnått förstaspråksnivå i år 1-6, kan senare behöva läsa svenska som andraspråk. En elev på gymnasieskolan som har ett annat språk än svenska som modersmål, får läsa SVA som kärnämne i stället för svenska, om eleven behöver och önskar det. Uppföljning och utvärdering Kommunen/förbundet ska: utvärdera effekterna av dessa riktlinjer, se till att antalet modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk motsvarar behovet inom kommunen Förskolan och skolan ska: bedöma i vilken grad flerspråkiga barns/elevers behov av modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses. regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion, i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. 17
Kommentarer I kommunens och den enskilda skolans kvalitetsredovisning är det viktigt att uppmärksamma och analysera situationen för de barn och ungdomar som förskolan/skolan behöver göra särskilda insatser för, t ex nyanlända barn/elever. Skolans ansvar att följa upp och utvärdera verksamheten/undervisningen, barns och ungdomars utveckling och deras situation i stort, omfattar alla barn/elever. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för utbildningen för nyanlända elever som för alla andra i skolan. Bestämmelserna om den individuella utvecklingsplanen, IUP, för elever i grundskolan och den individuella studieplanen för elever i gymnasieskolan gäller alla elever utan undantag. Så långt det är möjligt bör elevens vårdnadshavare delta tillsammans med sitt barn när skolarbetet och skolsituationen diskuteras, följs upp och planeras vidare. Kompetensutveckling Kommunen/förbundet ska: identifiera behov och samordna kompetensutveckling för den personal som har hand om utbildning. Förskolan och skolan ska: inventera personalens behov av kompetensutveckling, bedöma personalgruppens behov av särskild kompetensutveckling, erbjuda kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för alla pedagoger i skolan oavsett ämne. Kommentarer Kommunen ska möta de behov av kompetensutveckling som kommer fram när varje skola identifierar områden för ökad måluppfyllelse. Varje pedagog bör få grundläggande kunskaper i SVA. För att uppfylla kraven i de statliga styrdokumenten rekommenderas en bred utbildningssatsning i språkutvecklande arbetssätt. Pedagoger som har läst SVA ska ges möjlighet och utrymme att dela med sig av sina kunskaper till alla kollegor på skolan. 18
Begrepp och definitioner Andraspråk Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål). Asylsökande Person som kommit till Sverige och begärt skydd mor förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Ensamkommande barn Barn och ungdomar som är under 18 år, skilt från båda föräldrarna vid ankomsten till Sverige, eller är att man är ett övergivet barn. Introduktion för nyanlända Samhällets insatser för flyktingar och andra invånare under deras första tid i Sverige. Individuellt anpassat stöd. Modersmål Det språk som barn lär sig först, förstaspråk. Modersmålsstödjare En modersmålslärare som kontinuerligt träffar förskolebarn med annat modersmål enskilt eller i grupp. Nyanlända elever Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten, eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer. Skola Med skola avses i dokumentet grundskola och gymnasieskola samt motsvarande skolformer. Språkintroduktion Utbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans introduktionsprogram. Studiehandledning Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket. 19
Referenslitteratur Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverket (2008) Barn och utbildningsförvaltningens strategiplan, 2009-2015, Hallstahammars kommun FN:s barnkonvention artikel 2 Gymnasieförordningen, 2010:235 Lgr 11 Lpfö 11 Migrationsverkets definitioner, Migrationsverket.se Nyanlända elevers utbildning goda exempel från tio kommuner, Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Nyanlända och lärande, en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan, Vetenskapsrådet 6:2010 (2010) Riktlinjer för barn och elevhälsa, Hallstahammars kommun Riktlinjer för Örebro kommuns mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever, Örebro Kommun (2009) Skollagen, 2010:800 Utbildning för nyanlända elever, rätten till god utbildning i en trygg miljö, Skolinspektionen 2009:3 (2009) 20