Minnesanteckningar EABs möte den 29 januari 30 januari 2014

Minnesanteckningar EABs möte den 29 januari 30 januari 2014 EAB: Berit Eika, Mona Fjellström, Kirsten H. Lycke, Jörgen Nordenström, Thomas Olsson. Deltagare under delar av programmet enligt agendan: Fakultetsledningen: Cecilia Lundberg, Stefan Hansson, Gunilla Westergren-Thorsson Studentkåren: Cecilia Skoug, Dennis Brodelius Medicinska fakultetens kansli: Britt-Marie Nilsson (avd chef utb avd), Viktoria, (utbildningskoordinator), Anna Arstam (bitr avd chef utb avd.) Nämndordföranden: Christer Larsson, Petra Lilja-Andersson, Göran Thomé Övriga: Gudrun Edgren (föreståndare MedCUL), Anders Malmström (vice ordf Forskarutbildningskommittéen), Mattias Aine (doktorand), Emelie Karnevi (doktorand), Jakob Donnér (universitetslektor), Christina Gummesson (universitetslektor) Öppnande och inledning av möte Cecilia Lundberg hälsar välkommen och berättar om vad som hänt sedan förgående möte. Lunds universitet har tilldelats mindre medel. Lunds universitet valde att minska tilldelning av medel jämnt över samtliga fakulteter. Detta har varit mycket problematiskt för Medicinska fakulteten som utbildar för att förse samhället med kvalificerad vårdpersonal. Det går inte att minska tilldelningen till läkarutbildningen då fakulteten har ett definierat utbildningsuppdrag från regeringen. Fakulteten har tvingats göra besparingar genom att: inte ge Master i Sport Sciences mer, ställt in antagning till några utbildningar på avancerad nivå för sjuksköterskor t.ex. barnmorskeprogrammet samt minska antalet platser på några andra utbildningsprogram. Dessa beslut har varit nödvändiga trots att behovet av specialistsjuksköterskor och barnmorskor är stort. Både läkarprogrammet och röntgensjuksköterskeprogrammet fick hög kvalitet i UKÄs utvärdering. Kvalitetsarbetet inom nämnderna fortsätter och NBMFU har uppdaterat sina riktlinjer, NOU har en utgående kvalitetsplan och NRU är i en kvalitetsplancykel. Ett KUA-nätverk med styrgrupp har etablerats. Ett måldokument som definierar KUAs roll samt utbildningsmål har undertecknats av berörda programdirektörer. Postadress BMC F11, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19, Telefon dir 046-222 79 82, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70 E-post viktoria.klingenfors@med.lu.se Internet http://www.med.lu.se

Gällande kvalitén på VFU har ett instrument för skattning av utbildningsklimat (UCEEM) implementeras på utvalda kurser. En arbetsgrupp som arbetar med översyn av läkarutbildningen har tillsatts. Den arbetar bland annat med de verksamhetsförlagda momenten. Diskussioner förs med Region Skåne kring Vårdvalets införande och dess påverkan på VFU. Ett nytt avtal för VFU mellan Region Skåne och berörda lärosäten i Regionen har skrivits. 2 Sjukvården är idag framförallt precisionsvård. För 100 år sedan var nästan all vård intuitiv. Precisionsvård och intuitivvård kräver olika former av pedagogik. Sjukhusen står i allt högre grad för precisionsvård och den intuitiva vården bedrivs utanför sjukhusen. Det är viktigt att säkra att studenterna även får tillgång till träning i intuitiv vård samt att universitetet har tillgång till avdelningar/enheter där studenterna kan träna. Forum Medicum, framtidens fysiska lärande miljö. Hur ser framtidens lärandemiljöer ut och hur bör lokalerna vara utformade? Gudrun Edgren inleder och berättar om Projektet Forum Medicum och bakgrunden till det samma. I projektet arbetar nu tre visionsgrupper med att konkretisera projektet. Gudrun är ordföranade i gruppen som arbetar med ett sammanhållet utbildnings- och studentcentrum för samtliga studenter som idagsläget har sin undervisning på BMC respektive HSC. Diskussion Hur undervisar vi i framtiden? I framtiden kommer undervisningen inte bedrivas på samma sätt som nu. Troligtvis kommer undervisningsmiljöerna vara med flytande och därmed behovet av föreläsningssalar mindre. Fakulteten bör utgå ifrån hur den önskar att utbildningsmiljöerna ska se ut och undervisning bedrivas. Hur kommer studenterna att arbeta? Det är omöjligt att veta hur studenterna kommer att arbeta i framtiden. Studenter studerar i allt högre grad på campus snarare än hemma. Det är svårt att kombinera många föreläsningssalar och samtidigt ha omfattande arbetsytor för studenter. Satsa på att skapa miljöer där undervisning, studenternas studieplatser och bibliotek flyter samman. Det universitetet erbjuder som är unikt är mötet mellan lärare och studenter. Enligt undersökningar sker den bästa undervisningen i mötet mellan lärare och student. Problematiken ligger i att inte alla föreläsningar är bra. Be arkitekter ta fram flexibla lösningar. Det är viktigt att bygga flexibelt tex större rum som kan brytas ned till mindre och som kan ha fler olika funktioner. Kanske är det genom de digitala rummen som mötena ska ske. Detta är en möjlighet att förena ny teknik och ny pedagogik som fungerar ihop. Det är viktigt att lyssna på brukarna. Åk gärna på studiebesök för att hämta inspiration från realiserade projekt t.ex Warwick i England. Jörgen Nordenström tipsar om Journal of Interprofessional Care Volume 27, Number S2 (September 2013) Future Learning Spaces.

Tillgång till ny teknik skapar nya möjligheter för lärande, men varför används inte tekniken? 3 Christina Gummesson inleder och berättar om nya uttryck och ny teknik för e-lärande. Hon talar om fakultetens historik inom e-lärande t.ex. användningen av PubMed, LUVIT mm. Vid fakulteten använder de olika utbildningsprogrammen olika plattformar för e-lärande. Fakulteteten har definiterat ett minimi krav på plattformar. Alla de plattformar som används uppfyller dessa krav. Horizon rapporten 2014 släpps den 3 februari. Den ger fakulteten möjlighet att se om man är på rätt väg vad gäller e-lärande och användning av ny teknik. Det har skett ett paradigmskifte i hur man använder e-lärande. Tidigare användes e-lärande och traditionell undervisning oftast var för sig. Idag blandar man olika former av undervisning s.k. hybrid-learning and collaborative-learning. Det är viktigt att vara medveten om att det som fungerar i klassrummet nödvändigtvis inte fungera när man försöker överföra det till e-lärande. Det är svårt att hitta en kontinuitet i utveckling av användningen i e-lärande i undervisningen vid fakulteten. På kurserna på MedCUL möter man anställda som vill få kompetenshöjning dvs individfokus. Utvecklingen och implementering av användandet av e-lärande i undervisningen sker som isolerade öar/företeelser och resulterar inte i spridning. Tekniken och möjligheterna finns men inget sker. Det behövs en strategi tex ett krav på vad alla lärare måste kunna för att alla ska kunna nyttja lärplattformar på bästa sätt. Ledningsstöd genom beslut kring krav på vad lärarna ska kunna och undervisning ska ske behövs. Det kräver dock resurser. Ett dilemma med nämndorganisationen är att nämnder som har ansvar för kvalitet köper lärartjänster och därmed inte har ansvar för lärarnas kompetensutveckling. Nämnderna kan endast framföra önskemål. Fakulteten är organiserad så att varje enskild lärare utvecklar och skaffar kompetens i e-lärande. Det finns ingen övergripande strategi. Om e-lärandet ska utvecklas och användas kan inte frågan förbli lärarnas enskilda. Ett sätt att få igång arbetet kan vara att utlysa projektmedel till ändamålet. E- lärandet ger möjlighet att påverka studenternas vilja att förbreda sig inför föreläsningarna tex börja föreläsningen med en quiz. Om studenterna är förbredda kan undervisningen börja på en högre nivå. Studenterna brukar tekniken och vi bör ta reda på hur de använder den och drar nytta av det. En idé är att köpa utveckling av olika e-lärande moment precis som lärare köps nu. Det finns mindre och mindre medel till undervisning men kanske kan man skapa en strategi och använda en del medel för att utveckla e-lärande. En annan idé är att villkora en del av den summa som betalas till lärarnas kompetensutvecklings och kräva att de går till utveckling av e-lärande. Det finns 400-500 personer som undervisar som inte har lärartjänst och där går det inte att ställa krav. Det behövs en top-down strategi för att få detta att fungera.

Forskarutbildningen: hur examineras målen i forskarutbildningen, portfolion inkluderad? 4 Stefan Hansson inleder och berättar att en del doktorander vill disputera i förtid. Det är problematiskt i de fall där handledaren instämmer och rätt antal publikationer finns men avhandlingen är undermålig samt att det inte går med säkerhet att avgöra om doktoranden har uppnått alla målen som ställs i forskarutbildningen. Det är ytterst sällan någon inte blir godkänd vid disputationen. Det är ett generellt problem att mäta att doktoranderna har nått målen i forskarutbildningen. Speciellt svårt är det att examinera målen samt göra uppföljning av portfolion. En arbetsgrupp har tillsats för att se över hur målen nås i forskarutbildningen. Forskarutbildningen är en utbildning som ska ge en bred allmän forskarutbildning som förbereder för nästa steg i forskningskarriären. Det är dock inte i alla forskargrupper som delar denna syn. För många kliniker innebär disputationen ett karriärsteg för att kunna bli överläkare. Efter att de disputerat slutar de forska. Genom att ha en examinator som är den samme vid flera disputationer blir det lättare att säkerställa att avhandlingarna håller en jämn hög nivå. Det som behövs är ett sätt att kontrollera att målen är uppnådda. Finns det något sätt att kontrollera att målen uppnås innan själva disputationen. I de obligatoriska kurserna testas vissa mål som har sitt ursprung i examensförordningen. Kanske kan den individuella studieplanen vara en väg för att stämma av att målen uppfylls samt kontrollera vad som behövs för att nå samtliga mål. Det är viktigt att doktoranderna uppmanas att vara kritiska och självständiga. Många handledare på fakulteten upplever det svårt att vara både handledare och projektledare. Doktorand går in i ett befintligt projekt och handledaren vet precis vad som behövs göras. Det kan därför vara svårt för doktoranden att bli självständig. Portfolion Mahara Portfolion är upplagd som en individuell kurs och är oftast mer beskrivande snarare än som tänkt reflekterande. FU prefekterna som är de som examinerar upplever det svår att examinera. Doktoranderna har mycket att göra och portfolion upplevs ofta som något extra som måste göras innan halvtidskontroll. Det finns en risk att många inte förstått vad portfolion ska användas till och hur. Portofolion är en process snarare än ett mål. Doktoranderna behöver möjlighet att träffas och reflektera tillsammans. Pedagogiska akademin, hur gör man medlemskapet attraktivt? Cecilia Lundberg inleder och berättar att hon fått i uppdrag att utreda den pedagogiska akademin, dess roll och föreslå hur man kan göra akademin mer attraktiv. Förslag: Införa Excellent Teaching Practitioner

Ny nämnd för att hantera ansökningar Externa sakkunniga? Adjungerar ETPs till lärarförslagsnämnden - Bättre med ledamot? 5 Medicinska fakulteten har kanske utformat den pedagogiska akademin efter LTHs modell snarare än utformat den efter fakultetens egna behov. Ansökan till den pedagogiska akademin saknade intervjuer och därmed blev det inget fokus på tillämpad pedagogik. Om man vill att akademin ska vara till för fakulteten och dess pedagogiska utveckling bör man inte lämna ut för mycket av bedömning av meriter externt. Det hade varit bra med fokus på praktisk pedagogisk kompetens i de fall en tjänst utlysts på basis av specifikt behov i undervisningen för att säkra att dessa tjänster inte går till någon som har starkare forskningsmeriter. Det viktigaste är praktik av pedagogik inte teorin. Teorin är bara ett stöd. Det viktiga är det som sker i undervisningen och att studenterna lär. Kvalitet i examination Jacob Donnér inleder och berättar att i den strategiska planen står att fakulteten ska arbeta aktivt för att utveckla och kvalitetssäkra undervisningen samt examinationer. Insikten om tillförlitlighet och validitet i examination är låg. Detta är framför allt ett problem på de stora utbildningarna. Det är inte säkert att de som godkänns är kompetenta och kunniga. Ibland underkänner man de som har kunskap och tvärtom eftersom det är osäkert om examinationen mäter det som avses att mäta. I Högskoleförordningen kap 6 paraf 18 står att man ska examinera på kurs dvs inte hela utbildningen såvida högskolan inte föreskriver annat. Studenter har svårt att bedöma hur de själva ligger till i måluppfyllelse. Forskning visar att progression i lärande yttrar sig hackigt. Idag kvalitetssäkrar man genom att t.ex. titta på variation i examination. Alla program har en examinationskommitté. Den har fått olika genomslag på olika program. Fakulteten kan fundera på hur godkänt gränsen ska sättas. En examinator har valt att göra frågor som täcker in alla lärandemål och om det är så att en student inte får godkänt på ett mål får denne göra om prova på frågor som berör de målen. Detta har resulterat i att vissa studenter är taktiska och väljer att koncentrera sig på vissa mål för att sedan kunna göra om de målen som de inte studerat mot. Det är möjligtvis ett administrativt problem men inte ett problem vad avser kunskapsmål. Det viktiga är att alla studenter ska uppnå samtliga mål inte hur de gör det. En del lärare har svårt att skriva frågor som relaterar till målen. Utbildningarna bör ta med arbetsmiljöfaktorn för studenterna när man utformar examination. Det upplevs ofta som om studenterna examineras på faktakunskap som man kanske inte behöver i framtiden.

6 Tanken med examinationskommittéerna var att lärarna ska samlas för att få helhetssyn på examination över programmet. Det har lett till större variation av utformning av tentamen och bättre överblick hos lärarkåren. Universitets uppgift borde vara att kontrollera kvalitet och kunskap. Svårt att genomföra på en hel utbildning men kanske kan man dela upp utbildningarna i olika delar inom vilka man samarbetar och ser över examinationerna kontrollerar att studenterna uppnått alla kunskapsmål. UKÄs utvärderingar Resultaten för UKÄs utvärdering av Röntgensjuksköterskeprogrammet och Läkarprogrammet publicerades den 29/1 vilket innebar att dessa kom att diskuteras även om det ej stod på agendan. Röntgensjuksköterskeprogrammet är omlagt sedan höstterminen 2012 och utvärderingen är därmed gjord på ett program som inte längre är utformat på samma sätt. Röntgensjuksköterskeexamen fick omdömet Hög kvalitet. Läkarexamen fick omdömet Hög kvalitet men inte mycket Hög kvalitet på något område. De tre lärosäten där läkarexamen fick bristande kvalitet berodde på att de bedömdes ha brister avseende målet förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vid Lunds universitet finns KUA vid samtliga undervisningssjukhus. Det är viktigt att sjukhus som ska utbilda studenter vid Lunds universitet anordnar en KUA avdelning. När man jämför bedömningen av läkarexamen vid Lunds universitet mot övriga universitet, som fått omdömet Hög kvalitet, och mot tidigare utvärderingar verkar det som Lunds universitet halkat ned något i sin placering. En förklaring kan vara att programledningen lagt mycket tid och fokus på utvidgningen av undervisningen till Helsingborg samt att anpassa utbildningen till Bologna snarare än på pedagogisk utveckling. Utvärderingskriterier har förändrats från förgående utvärderingar, från process till resultat. Fakulteten bör inte utföra förändringar enbart på basis av det som står i UKÄs utvärdering. Utvärderingarna kan vara bra om de lyfter upp saker som programmet själv funderat kring. Ta tag i det som är strategiskt viktigt för programmen och inte bara för att UKÄ anser det. Sammanfattning och rekommendationer Berit Eika tackar å EABs vägnar för ett trevligt möte. Hon konstaterar att många av utmaningarna som fakulteten har är de samma som EABs ledamöters hemuniversitet står inför. Cecilia Lundberg menar att det är mycket positivt med kritiska vänner med betoning på vänner. Fokus i diskussionerna har därför tenderat att vara på utmaningar och svårigheter och inte det som är bra. Det har varit värdefulla diskussioner under mötet.

Rekommendationer: 7 Forum Medicum EAB menar att det finns många idéer och förslag om vad som kan och ska rymmas inom Forum Medicum. Det finns många olika behov som kräver olika miljöer. Ytan förefaller redan vara övertecknad. Det kommer att bli svårt att få med allt. Utmärkt att ni tar möjligheten att utforma byggnaderna efter behov Analys och rimlighetsbedömning med hänsyn till behov och prioritering Change in the building or building for change? Utgå från den undervisning som man önskar ge och utforma byggnaden ut ifrån detta Skapa flexibilitet: lokaler, inredning och IT för att möjliggöra många funktioner och behov Utgå från studenternas behov/studenternas ägarskap Hämta inspiration från realiserade projekt Fakulteten kan inte få med allt i Forum Medicum. Arbetsgrupperna arbetar nu med att kartlägga behov och hitta möjligheter att realisera dem. En prioritering mellan behoven kommer att behövas. Projektet har växt från att från början ha innefattat ett behov för hälsovetenskap och undermåliga lokaler på HSC. Projektet växte och ledde till idéen om att samla utbildning och forskning vid Medicinska fakulteten i Lund i en byggnad. Fakulteten sneglar mycket på det som redan genomförts eller håller på att genomföras t.ex vid KI. Lärande med IKT/IT Hittills har utvecklingen av användning av IKT/IT i undervisning skett isolerat och utan övergripande strategi. Det faller naturligt att formulera en strategi när det byggs nya lokaler där nya modern teknik och utformning av miljöer efter de behov lärande med IKT/ITs har. Ta med e-lärande när övriga förändringar sker. Klargör vad e-lärande innebär och vad man vill uppnå, hämta inspiration från Horizon rapporten 2014 Ledningen måste: utveckla visioner och strategier för e-lärande, säkra implementering, genomföra uppföljning och utvärdering Utnyttja öppningar för förändring, som ges när programmen läggs om, för att lägga in moment med e-lärande Pilotprojekt i utvalda miljöer för att säkra överblickbar framgång Tydliggör incitamenten för lärarna -möjliggöra högre nivå på undervisningen -ekonomiskt stöd till utveckling -meriterande för befordran -tid för utveckling En idé är en vision för fakulteten för lärande med IKT/IT. Att varje nämnd utifrån visionen formar en strategi som implementeras via programdirektörerena. Forskarutbildningen, examination av mål Forskarutbildningsnämnden är väldigt klar och överens om att forskarutbildningen är en utbildning men på fakulteten möts man av andra traditioner och åsikter. Fakulteten behöver klargöra när, hur och av vem som måluppfyllnad ska prövas. Det är inte alltid att avhandlingen kontrollerar att målen med forskarutbildningen uppnåtts. Viktiga problemområden har identifierats och adresserats

Tydliggör vad som är processmått respektive utfallsmått I portfolion bör finnas ett tydligt samband mellan process- och utfallsmått 8 Examination av portfolio Hellre mindre delar i portfolion men att de delarna får ett större djup. Portfolion kan användas som CV men tenderar då att ta fokus från att säkerställa att målen med forskarutbildningen uppnås. Less is more Integrera portfolion i forskarutbildningen Förankra portfolion så den får legitimitet hos doktorander och handledare annars bör den tas bort Styrk handledningen så att målen blir tillvaratagna En väg för att säkerställa att målen uppnås kan vara via den individuella studieplanen som måste lämnas in 1ggr/år. Pedagogiska akademin Fakulteten bör fundera på vad det ska heta och vilken titel medlemmarna ska få. Det finns nu en möjlighet att starta på nytt. Medlemmarna i den pedagogiska akademin är få. Det är en stor fakultet och det bör finnas bra lärare som borde ingå. Belöningssystemet bör fokusera på praktisk medveten pedagogik och som utvecklas. Teorin ska endast belönas om den ingår som ett stöd till praktiken. Skapa ett belöningssystem som bidrar till att utveckla fakultetens utbildningsverksamhet - Belöningssystemet ska vara ett medel för fakulteten och inte enbart ett mål för individen - Belöningssystemet ska vara ett av flera initiativ som behövs för pedagogisk utveckling - Belöningssystemet ska avspegla scholarship of teaching - Det är viktigt att fakulteten visar att alla lärare kan inkluderas i belöningssystemet Utveckling av pedagogisk verksamhet måste ske långsiktig och tillåtas ta tid Kvalitet i examination Det är viktigt att det finns en dynamisk interaktion mellan mål och examination samt att examinatorn har kompetens att ställa rätt frågor dvs examinerar mot målen. Säkra att man examinerar mot målen Formulera förväntade studieresultat och säkerställ att det är mot dessa man examinerar Vidareutveckla kunskapsunderlag för hur examen genomförs och använd det som underlag för utveckling Utveckla ett system för att följa studenternas kunskapsutveckling t.ex. progress-test, big-data Se över fakultetens kvalitetssystem så att det omfattar kvalitetssäkring av examination och examinator t.ex analys av: resultat, variationer i olika examinationsformer samt organisation Det kan vara tid att ljuta liv i och ge nya uppgifter till examinationskommittéerna. Att inte längre enbart fokusera på hur många som inte klarar examinationerna utan om examinationerna examinerar mot målen.

Aktualiserats via UKÄs utvärdering Om fakulteten vill ha den högst rankade läkarutbildningen i landet måste mer arbete läggas ned på utveckling. Fakulteten bör vara observant med förändringarna i sjukvården för att säkra att studenterna får den utbildning som krävs. Avstannad pedagogisk utveckling? Hur leds och organiserars läkarutbildningen? Har förändringar i sjukvårdsstrukturen påverkat resultaten? Kan interna prioriteringar utbildning/forskning/sjukvård påverkat? Balans mellan läkarprogrammet och övriga program? 9 Tidigare har det inte funnits någon kommunikation med sjukvården. Beslut har tagits utan att fakulteten varit närvarande eller medveten om vad som var på gång. Kommunikationen med sjukvården har utvecklats och fakulteten är med i diskussionerna innan beslut även Lunds universitets ledning är delaktiga. Det är problematiskt med minskade anslag till utbildningarna. Vårdvalet är i vardandet. Patienterna är inne kortare tid på sjukhusen och fakulteten måste tänka större för att säkra att alla studenter får den träning och utbildning de behöver. Utbildningarna måste samverka mer för att nyttja tilldelade medel mer effektivt. Det är många förändringar som sker samtidigt och fakulteten säkra utbildningarnas kvalitet. Gunilla Westergren-Thorsson tackar EAB för värdefulla råd som är speciellt viktiga i dessa turbulenta tider. Cecilia Lundberg tackar EAB för att de är kritiska VÄNNER. / 2014-02-11 Viktoria

AGENDA 2014-01-21 Agenda för sammanträde med Medicinska fakultetens Educational Advisory Board Datum: 2014-01-29--2014-01-30 Alla möten äger rum på Klinikgatan 32, BMC D:15, lokal: Dora Jacobsson. Tisdag 28 januari 19.00 Middag: EABs ledamöter Berit Eika, Jörgen Nordenström, Kirsten Lycke, Thomas Olsson, Mona Fjellström Onsdag 29 januari 8.30-9.00 Öppnande och inledning av möte: Vad har hänt sedan sist Inledning: Cecilia Lundberg 9.00-10.00 Forum Medicum, framtidens fysiska lärande miljö. Hur ser framtidens lärandemiljöer ut och hur bör lokalerna vara utformade? Inledning: Gudrun Edgren Dennis Brodelius, Petra Lilja-Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Cecilia Lundberg, Britt- Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria Dennis Brodelius, Petra Lilja-Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Cecilia Lundberg, Britt- Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria 10.00-10.15 Paus lokal: Bengt Borgström Postadress BMC F11, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19, Telefon dir 046-222 79 82, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70 E-post viktoria.klingenfors@med.lu.se Internet http://www.med.lu.se

10.15-12.15 Tillgång till ny teknik skapar nya möjligheter för lärande, men varför används inte tekniken? Inledning: Christina Gummesson 2 Petra Lilja-Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Cecilia Lundberg, Christina Gummesson, Britt-Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria 12.15-13.15 Lunch Deltagare förmiddag 13.15-13.45 Sammanfattning och konklusion förmiddag EABs ledamöter 13.45-14.45 Forskarutbildningen: hur examineras målen i forskarutbildningen, portfolion inkluderad? Inledning: Stefan Hansson Stefan Hansson, Anna Arstam, Anders Malmström, Mattias Aine, Emelie Karnevi, Britt-Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria 14.45-15.00 Paus, lokal: Bengt Borgström 15.00-16.00 Forskarutbildningen: hur examineras målen i forskarutbildningen, portfolion inkluderad? forts. 16.00-16.30 Sammanfattning och konklusion eftermiddagen Stefan Hansson, Anna Arstam, Anders Malmström, Mattias Aine, Emelie Karnevi, Britt- Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria EABs ledamöter 18.30 Middag Kulturen EAB, Christer Larsson, Gudrun Edgren, Cecilia Skoug, Britt-Marie Nilsson, Cecilia, Anna Arstam Torsdagen den 30 januari 09.00-09.45 Pedagogiska akademin, hur gör man medlemskapet attraktivt? Inledning: Cecilia Lundberg 09.45-10.00 Paus, lokal: Bengt Borgström Cecilia Skoug, Dennis Brodelius, Petra Lilja- Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Cecilia Lundberg, Britt-Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria

3 10.00-12.00 Kvalitet i examination Inledning: Jakob Donnér Cecilia Skoug, Dennis Brodelius, Petra Lilja- Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Jakob Donnér, Cecilia Lundberg, Britt-Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria 12.00-13.00 Lunch Deltagare förmiddag 13.00-14.00 Sammanfattning förmiddag och förberedelse rekommendationer 14.00-15.00 Sammanfattning och rekommendationer EAB EAB Anna Arstam, Stefan Hansson, Cecilia Lundberg, Gunilla Westergren-Thorsson, Cecilia Skoug, Dennis Brodelius, Petra Lilja- Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Britt- Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria 15.00-15.30 Diskussion, tack och på återseende! Anna Arstam, Stefan Hansson,Cecilia Lundberg, Gunilla Westergren- Thorsson, Cecilia Skoug, Dennis Brodelius, Petra Lilja-Andersson, Göran Thomé, Christer Larsson, Britt-Marie Nilsson, Gudrun Edgren, Viktoria Deltagarförteckning

EAB: Berit Eika (Ordf), prodekan, professor, Enhed for Medicinsk Uddannelse, Århus universitet Mona Fjellström, universitetsadjunkt, Universitetspedagogik och lärandestöd, Umeå universitet Thomas Olsson, universitetslektor och pedagogisk konsult, Genombrottet, LTH, Lunds universitet Kirsten H. Lycke, professor, Pedagogisk forskningsinstitutt, Universitetet i Oslo, Jörgen Nordenström, professor, Inst f Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska institutet. 4 Namn: Anna Arstam Mattias Aine Dennis Brodelius Jakob Donnér Gudrun Edgren Christina Gummesson Cecilia Skoug Stefan Hansson Emelie Karnevi Viktoria Cecilia Lundberg Christer Larsson Petra Lilja-Andersson Anders Malmström Britt-Marie Nilsson Göran Thomé Gunilla Westergren-Thorsson Uppdrag: Bitr. utbildningschef, forskarutbildning Doktorand Ordf. Vårdvetenskapliga studentkåren Universitetslektor Föreståndare MedCUL, professor medicinsk pedagogik Universitetslektor Ordf. Medicinska föreningen Vicedekan: utbildning på forskarnivå samt karriärvägar Doktorand Utbildningskoordinator Vicedekan: utbildning på grund- och avancerad nivå samt internationalisering Ordf. Nämnden för medicinsk, biomedicinsk och folkhälsovetenskaplig utbildningarna Ordf. Nämnden för omvårdnadsutbildningarna Vice ordf. Forskarutbildningsnämnden Utbildningschef Doktorand Ordf. Nämnden för rehabiliteringsutbildningar Dekanus