De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti
Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett Smärta och värk Nervsystemet och psykiatri Ögon
Tumörer Bland kvinnor 65-74 år den vanligaste dödsorsaken - 40% Bröstcancer vanligast hos kvinnor, prostatacancer vanligast hos män Andra vanliga cancerformer är lungcancer och cancer i magtarmkanalen
Matsmältningsorganen Dyspepsi symtom från övre delen av buken i form av illamående, sura uppstötningar, halsbränna Magsår ger ofta dyspepsi och orsakas av Heliobacter pylori men hos äldre ofta av antiinflammatoriska medel (NSAID). Symtomlösa magsår kan efter en tid ge blodbrist Förstoppning avföring mer sällan än var tredje dag. Orsakas ofta av yttre faktorer som dålig kost, bristande vätskeintag och inaktivitet men också av läkemedel
Diabetes Diabetes innebär förhöjt blodsocker Typ 1= minskad eller upphörd bildning av hormonet insulin från de Langerhanska cellerna i bukspottskörteln Typ 2= en minskad insulinproduktion och en minskad känslighet för insulin i kroppens celler Ca 20% av befolkningen >80 år har diabetes, främst typ 2 Kostförändringar, motion och viktminskning
Blodbrist - anemi Blodbrist blir vanligare med stigande ålder ofta sekundär Orsakerna är ofta järnbrist, brist på vitamin B 12 och folsyra samt sjukdomar som påverkar blodbildningen, främst infektioner Bristerna orsakas främst av mag- tarmsjukdom eller undernäring B 12 brist kan ge neurologiska och psykiska symtom och munslemhinneproblem
Äldre, sjuka, äldre är ofta dåligt nutrierade Lågt BMI är en risk för ökad mortalitet under efterföljande år De med bättre tandstatus äter mer kostfiber och de med sämre tandstatus äter mer sackaros Nutrition
Hjärta och kärl Hjärtsvikt finns hos ca 10% av befolkningen >80 år och innebär att hjärtat inte orkar upprätthålla tillräcklig blodcirkulation i alla delar av kroppen De främsta orsakerna är högt blodtryck och kärlkramp som finns hos var fjärde 75+ När höger kammare sviktar, samlas vätska i benen och ibland i buken när vänster kammare sviktar samlas vätska i lungorna Symtomen är förutom svullnad, andnöd, trötthet och ibland illamående
Hjärta och kärl Kärlkramp angina pectoris symtom på otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln, oftast orsakat av förträngningar på hjärtats kranskärl Hos yngre är kärlkramp vanligare hos män men inte hos äldre Smärta vid ansträngning mitt i bröstet som strålar ut till armar, käkar, rygg eller mage. Smärtan försvinner vid vila och intag av nitroglycerin Riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, övervikt och förhöjda blodfetter. Acetylsalicylsyra används ibland i låg dos för att förebygga hjärtinfarkt
Hjärta och kärl Högt blodtryck ett undre (diastoliskt) tryck på mer än 90 mm Hg och/eller ett övre (systoliskt) tryck på mer än 160 mm Hg (yngre patienter140 mm Hg) Hypertoni kan vara sekundär men är oftast primär eller essentiell (utan känd orsak) Ändrad livsstil och medicinering med urindrivande medel, betareceptorblockerare och blodkärlsvidgare
Förmaksflimmer Den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak är oregelbunden istället för att hålla sinusrytm. Förmaken kan inte hjälpa till vid pumpningen. Oftast blir rytmen för snabb och risk för blodproppar föreligger Förmaksflimmer kan vara kroniskt eller paroxysmalt (uppträda plötsligt) Vid paroxysmalt förmaksflimmer kan man antingen elkonvertera eller medicinera Vid kroniskt förmaksflimmer får äldre ofta digitalis som hjälper hjärtat att arbeta effektivare. Blodförtunnande medel minskar risken för proppbildning
Urinvägar Sköra slemhinnor i underlivet hos äldre kvinnor orsakar ofta urinvägsinfektioner och inkontinens. Äldre män riskerar att få förstorad prostata Bakteriuri = när bakterier växer i urinen Urinvägsinfektion UVI = symtom. Ska med tanke på risk för resistensutveckling behandlas först då och inte med onödigt breda antibiotika Inkontinens kan ha många olika orsaker och ska utredas. Trängningsinkontinens behandlas ibland med antikolinerga medel som bl a ger muntorrhet
Sköldkörtelsjukdomar Sköldkörteln utsöndrar hormon som styr ämnesomsättningen tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) Förstoring av sköldkörteln, oavsett funktion, kallas struma Sköldkörtelsjukdomar är vanligare hos kvinnor. Hos äldre kan både över- och underproduktion ge diffusa symtom Basedows sjukdom är den vanligaste formen av hypertyreos som kör kroppen på högvarv Hypotyreos låter kroppen gå på lågvarv Hypertyreos behandlas med operation eller radioaktivt jod, hypotyreos behandlas med tyroxin (hormon)
Muskler och skelett Artros eller ledförslitning kommer oftast först >50 år. Kvinnor drabbas mest. Ledbrosket blir skört och taggiga bennybildningar uppstår. Okänd orsak Stelhet och smärta som behandlas med sjukgymnastik, viktminskning och paracetamol och/eller NSAID-preparat. I svåra fall opereras en konstgjord led in Benskörhet uppstår främst efter klimakteriet hos kvinnor och ökar vid rökning, inaktivitet och otillräckligt kalkintag. Ofta frakturer i armar, höft och ryggkotor Fallskador i egna hemmet ökar var tredje kvinna beräknas ha brutit lårbenet vid 80 års ålder
Smärta och värk Smärta och värk förekommer hos ca 60% av de äldre Sjukdomar som orsakar smärta och värk ökar med åldern och en smärtutredning är viktig innan behandling ges Smärta kan behandlas både med och utan läkemedel. Olika medel kombineras
Nervsystemet och psykiatri Depression ökar med stigande ålder och kan ha många orsaker, bl a en förändrad livssituation och vissa mediciner (kortison) Depression hos äldre kan yttra sig på många olika sätt bl a som smärta och demens Sömnstörningar äldre vaknar ofta tidigt men sjukdomar och läkemedel kan också störa sömnen
Ögon Torra ögon är vanligt hos framförallt äldre kvinnor. Orsakas ibland av reumatiska sjukdomar (SS) och antikolinerga läkemedel Grön starr (glaukom) orsakas av förhöjt tryck i ögat. Behandlas ofta med betareceptorblockerare i droppform
Förändrad kroppssammansättning En nyfödd har 80% kroppsvatten, en 75-80-åring har 50% Vi blir fetare och torrare! Fettlösliga läkemedel fördelar sig lättare i kroppen och verkar längre än beräknat t ex sömnmedel
Tandvårdspersonalens roll i den ökande läkemedelsanvändningens spår Ta en bra anamnes Få en lista på patientens läkemedel Vid osäkerhet - ta sjuksköterske/läkarkontakter