ÅRSREDOVISNING 2014 REGION VÄRMLAND

1

UTGIVEN AV REGION VÄRMLAND, 2015 ANSVARIG: EVALENA ÖSTLIN FOTO FRAMSIDA: LINN MALMÉN ELEVER PÅ MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA FOTO DÄR INGET ANNAT ANGES: LINN MALMÉN FORM: LARS FALKMAN, REGION VÄRMLAND REGION VÄRMLAND BOX 1022, 651 15 KARLSTAD REGIONVARMLAND.SE Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling. INNEHÅLL FÖRORD TOMAS RISTE 3 REGIONSTYRELSEN 4 VAD ÄR REGION VÄRMLAND? 6 HÄR FINNS REGION VÄRMLAND 7 RESULTAT AV STRATEGISKA MÅL 8 HÄNDELSER I URVAL 10 ÅRSREDOVISNING 12 Enheten för regional tillväxt 12 Enheten för kultur 17 Enheten för folkhögskolor 22 Enheten för medlemsstöd 25 Enheten för kollektivtrafik 28 Enheten för ekonomi 29 Enheten för administration 30 Enheten för kommunikation 31 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING 32 REVISORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 33 EKONOMI 34 BOKSLUT 40 2 2

Om 2013 var ett år med fokus på framtagandet av flera avgörande strategier, så har 2014 varit året när dessa strategier har börjat användas som arbetsverktyg för det regionala utvecklingsarbetet. Det gäller exempelvis Värmlandsstrategin, där vi bland annat har tagit fram en rapport om hur Värmland ligger till idag när det gäller de 33 målen för strategin, för att vi ska kunna göra regelbundna uppföljningar av det arbete som sker på många platser runt om i länet. Samtidigt har mycket arbete påbörjats inom de fyra prioriterade områdena; Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bättre kommunikationer. 2014 skulle också bli det första året i den nya sammanhållningspolitiken, något som dock blev försenat. Med nya program inom regional- och socialfond samt Interreg Sverige-Norge om cirka 2,5 miljarder kronor för vår programregion så har förseningen av införandet varit besvärande. Region Värmland har dock samordnat skrivarbetet för framtagandet av programmet till Interreg Sverige-Norge och aktivt deltagit i arbetet med att forma de övriga programmen. Valåret 2014 ledde till att vi inför 2015 har en delvis ny regionstyrelse och nytt regionfullmäktige. Regionrådet Catarina Segersten Larsson (M) ställde inte upp för omval, och hon avtackades efter sitt sista regionstyrelsemöte i december. Nytt regionråd inför nästa mandatperiod blev Stina Höök (M) från Säffle kommun. Kultursamverkansmodellen har utvecklats under året, samtidigt som mycket konkret utvecklingsarbete har genomförts på kulturområdet. Till exempel har slöjdutställningen Ur Björk hyllats och Värmlandsarkiv har satsat stort på att göra sina samlingar mer kända och tillgängliga. Våra danskonstnärer har turnerat på Värmlands förskolor med föreställningen I min värld och elever från Molkoms Folkhögskola vann första pris i riksfinalen av filmtävlingen Noomaraton. Kompetensförsörjningsfrågor blir allt viktigare i vårt regionala tillväxtuppdrag. Nationellt för vi ett samtal om hur dessa frågor ska hanteras i framtiden. Region Värmlands folkhögskolor fortsätter att göra en stor insats när det gäller att få tillbaka unga människor till utbildning och jobb, inte minst genom sina studiemotiverande kurser. På infrastrukturområdet har arbetet med Tåg i tid kommit igång. Det är en nationell satsning på cirka 700 mkr för att öka kapaciteten på Värmlandsbanan och Karlstad C. Dessutom har arbetet med att bygga om E18 väster om Karlstad startat. Bland viktiga projekt som avslutats under året kan till exempel nämnas Lärling 2.0, Främja kvinnors företagande och biblioteksutvecklingsprojektet KUB. Region Värmland har också fått mycket uppmärksamhet för broschyren Schyst! som handlar om jämlik kommunikation. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare för det stora engagemang jag ser varje dag! Tomas Riste Regionråd 3

Ordförande Tomas Riste (S) REGIONSTYRELSEN 2011 2014 1:e vice ordförande Catarina Segersten Larsson (M) 2:e vice ordförande Claes Pettersson (S) Angelica Rage (S) Göran Nilsson (M) Ulric Andersson (S) Leif Sandberg (M) Lena Melesjö Windahl (S) Karl-Johan Adolfsson (C) Mikael Dahlqvist (S) Foton: Linn Malmén & Øyvind Lund Anders Nilsson (V) Jesper Johansson (MP) Gösta Frödin (FP) 4

REGIONSTYRELSEN 2015 2018 Ordförande (S) Tomas Riste 1:e vice ordförande Åsa Johansson (S) 2:e vice ordförande Stina Höök (M) Linda Larsson (S) Per-Samuel Nisser (M) Ulric Andersson (S) Ann-Katrin Järåsen (S) Bjarne Olsson (S) Ola Persson (C) Hans Jildesten (S) Foton: Linn Malmén Anne-Marie Wallouch (V) Jesper Johansson (MP) Elisabeth Kihlström (KD) 5

VAD ÄR REGION VÄRMLAND? Region Värmland arbetar på uppdrag av staten och våra medlemmar de värmländska kommunerna och landstinget. Organisationen jobbar med vitt skilda frågor, men målet för alla delar av verksamheten är i förlängningen en god regional utveckling och ett bättre liv för dem som bor och verkar i Värmland. Organisationen är politiskt styrd. Högsta beslutande organ är regionfullmäktige med 64 ledamöter, varav hälften är utsedda av Landsinget i Värmland och andra hälften av de värmländska kommunerna. Regionstyrelsen består av 13 ledamöter. I styrelsen fattas de flesta beslut som rör Region Värmlands verksamhet. Ärendena bereds av ett arbetsutskott där fem ledamöter från regionstyrelsen ingår. Det finns en särskild nämnd för kollektivtrafik som hanterar ärenden som har med kollektivtrafik att göra. VALET 2014 Resultatet av valet till kommuner och landsting i Värmland 2014 innebar att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fick majoritet i regionfullmäktige och regionstyrelsen. S och V har tillsammans åtta mandat i regionstyrelsen. Värmlandssamverkans partier har tillsammans fem mandat, fördelade på M, C, KD och MP (ordinarie ledamöter). Samarbetet Värmlandssamverkan har tidigare funnits inom Landstinget och kommer nu även att finnas inom Region Värmland mellan M,C, KD, FP, MP och SIV. Utöver dessa partier har SD två platser i regionfullmäktige. Regionfullmäktige Revisorer Nämnden för kollektivtrafik Regionstyrelsen Arbetsutskott Enheten för ekonomi Enheten för administration Regiondirektör Enheten för kommunikation Enheten för kollektivtrafik Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland EU-kontor Enheten för kultur Kulturcentrum Värmlandsarkiv Enheten för medlemsstöd Nya Perspektiv Kurs och konferens Mediecenter Enheten för folkhögskolor Ingesund, Kyrkerud, Molkom, Klarälvdalen, Kristinehamn 6

HÄR FINNS REGION VÄRMLAND S W E D E N OSLO HELSINKI STOCKHOLM Torsby COPENHAGEN Hagfors BRUSSEL AMSTERDAM BERLIN WARSAW Eda Sunne Munkfors Filipstad Arvika Forshaga Storfors Kil Årjäng Grums Karlstad Kristinehamn Hammarö ➊ STÖLLET Klarälvdalens folkhögskola ➋ HAGFORS Klarälvdalens folkhögskola ➌ SUNNE Klarälvdalens folkhögskola ➍ ARVIKA Ingesunds folkhögskola ➎ ÅRJÄNG Kyrkeruds folkhögskola ➏ MOLKOM Molkoms folkhögskola ➐ KRISTINEHAMN Kristinehamns folkhögskola Säffle ➑ KARLSTAD Regionkontor Mediecenter Värmland Molkoms folkhögskola Värmlandsarkiv ➒ OSLO Värmlandskontoret ➓ BRYSSEL Region Värmland European Office Vänern 7

RESULTAT AV STRATEGISKA MÅL Region Värmland har som utvecklingsorganisation en vision - Alltid steget före! Visionen anger viljeinriktning och ambition för hur vi tar oss an våra uppdrag och hur vi på bästa sätt bidrar till att förverkliga Värmlandsstrategins regionala mål. Sammantaget visar årets resultat att Region Värmland under året fortsatt går framåt i visionens riktning. INTRESSENTER Mål - Region Värmland har genom sin kompetens och samordningsförmåga visat sig vara skickade att ta över ansvaret från staten för det regionala utvecklingsoch tillväxtarbetet i Värmland. Region Värmlands intressenter anser att organisationens kompetens och insats är avgörande för att uppnå de regionala målen för hållbar tillväxt, och att målgrupperna uppskattar och känner tillit till verksamheten. Seminarier och kommunbesök har bidragit till att skapa kunskap och engagemang för Värmlandsstrategin. En nulägesanalys på strategins 33 mål har tagits fram. Kreativt forum för regionala aktörer hade fokus på hur strategin kan användas i deras planeringsarbete. Resultatet av insatserna kan samordnat och över tid följas i relation till nuläge och till uppsatta mål. Den nya strukturfondsperioden 2014-2020 har inneburit ett intensivt arbete med programskrivning och mobilisering. Ett viktigt resultat av förarbetet är att finansiering av bredband säkerställts i regionalfondsprogrammet vilket ger förbättrad förutsättning för fiberutbyggnaden i länet. Information om programmen har spritts genom seminarier och rapporten Fakta i korthet Värmlandsstrategin kopplat till EU:s fonder och program 2014-2020. Insatserna Arbetsplats Värmland och Kraftsamling klimat och energi har haft fokus på samordning och lärande vilket resulterat i att en bredd av aktörer är rustade och har projekt på gång. Ett förslag till entreprenörskapsstrategi har tagits fram i samverkan med regionala aktörer och kommunernas näringslivsutvecklare. Regionen har tagit över ansvaret för Verksamt Värmland, som är en plattform för entreprenörskapsstödjande system. Resurscentrum för jämställd tillväxt, har bidragit till ökad och tydligare samverkan kring jämställdhetsintegrering i länet. Främja kvinnors företagande som avslutats under året har haft fokus på strukturer och system. Arbetet har fått genomslag i strategier och erfarenheterna integreras i det ordinarie tillväxtarbetet. Regionen har tillsammans med Trafikverket utvecklat en ny planeringsprocess och bildat en regional transportgrupp samt medverkat till att en reguljär flyglinje till Frankfurt öppnats. I linje med Kulturplanen har det genomförts konferenser, workshops och aktiviteter inriktade på barn och unga, kultur i skolan, läsfrämjande samt insatser för ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning. Uppföljning av bidrag till mindre kulturprojekt och evenemang visar att stödet har kommit alla kommuner till del. Länets samtliga kommuner är nu integrerade i det gemensamma systemet bibliotekvarmland.se. Effekter av Nya perspektiv är förbättrade samverkansrutiner för barn och ungdomsvård och att kvalitetsarbete inriktat på äldres vård och omsorg förbättrats. Utvärderingsresultat visar att kommunerna bedömer e-hälsa och anslutningen till NPÖ, nationella patientöversikten inneburit tidsbesparing och förbättrad säkerhet och att det finns mycket stort förtroende för det arbete utvecklingsledarna utför. MEDARBETARE Mål - Region Värmland har en arbetskultur där medarbetare söker utmaningar och bidrar till ständiga förbättringar, där lärande och förnyelse och möjligheterna med ökad mångfald ses som viktiga och självklara delar av arbetet. Region Värmland är en jämställdhetsintegrerad organisation. Under hösten genomfördes en medarbetarenkät som ett underlag för det kommande arbetet med att både övergripande och på arbetslagsnivå gemensamt ta till vara det organisationen är bra på samt ta fram förbättringar inom de områden som behöver stärkas. Enkätresultaten är över lag genomsnittliga eller över genomsnittet med jämförbara verksamheter. I relation till tidigare medarbetarenkät så är organisationens styrka fortsatt medarbetarnas engagemang och kompetens och återkoppling på utfört arbetet ett fortsatt förbättringsområde. Även om upplevd stress ligger i nivå med genomsnitt så visar omfattningen att det är ett område att arbeta vidare med. Organisationens chefer och verksamhetsledare träffas regelbundet för information samt framför allt för lärande och erfarenhetsutbyte i Chefsforum. Under året har dessa möten haft fokus på ledarskap och medarbetarskap samt vision, värdegrund och uppdrag. Kompetensutveckling har genomförts för ökad kunskap om jämställdhetsintegrering och jämlik kommunikation vilket lett till ökad medvetenhet och fokus på detta i arbetsprocesser och arbetsmiljö. 8

INTERNA PROCESSER UTVECKLING OCH FÖRNYELSE EKONOMI Mål - Region Värmland är en lärande organisation med ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket innebär samverkan och kontinuerlig återkoppling av prestation och process till verksamhetsplanen och till det regionala tillväxtprogrammet på alla nivåer inom organisationen. Värmlandsstrategin har under året inneburit nya utmaningar och målsättningar. Dialoger för att aktualisera vision, värdegrund, uppdrag och mål har genomförts inom organisationen. Användning av rutiner för kvalitetsarbete, utvärdering och uppföljning varierar men utvecklingsinsatser pågår för samordning, kontinuitet och ökad delaktighet och återkoppling på grupp- och individnivå. Jämlik kommunikation Schyst! har förutom nationell uppmärksamhet även resulterat i internt utvecklingsarbete med dialoger om förhållningssätt och ökad medvetenhet om hur vi kommunicerar. Uppföljning av regionens nätverksträffar för kommunchefer ger underlag för att i nätverket arbeta mer med konkret samordning av utvecklingsinsatser, kunskapsbildning och erfarenhetsutbyte samt omvärldsspaning med tydlig koppling till Värmlandsstrategin. En ytterligare synpunkt på regionens roll och ansvar var att regionens bör agera mer utåtriktat genom ökad politisk dialog och att löpande besöka kommunernas ledningsgrupper för en tjänstemannadialog. Folkhögskolorna genomför regelbundet utvärderingar som sammantaget med fortlöpande uppföljning av nyckeltal visar att skolornas verksamhet är på god väg att uppnå de strategiska målen för attraktivitet, samverkan, kompetens, framtidsberedskap och effektivitet som togs fram i den långsiktiga folkhögskoleplanen 2010-2015. Regionens kurs och konferensverksamhet har under året träffat medlemmarnas olika chefsnätverk. Det har resulterat i att ett flertal nya kurser kommer att genomföras under 2015. Intern samverkan har fortsatt att utvecklats med forum för ökad kunskap om varandras verksamhet, gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Tvärgrupper med kompetenser från olika enheter har på ett positivt bidragit till effektiva processer och insatsresultat. Mål - Region Värmland är en aktiv och aktad partner på nationella och internationella arenor för hållbar regional utveckling och tillväxt. Region Värmland bygger relationer och utvecklar kompetensen i samverkan med framstående regioner i Sverige, Europa och världen. Region Värmland European Office startade vid årsskiftet 2015, för att fylla ett behov från våra medlemmar på närvaro i Bryssel. Kontoret kommer att ha två huvuduppgifter: att arbeta med strategisk utveckling och med projektutveckling. Regeringsuppdraget till Region Värmland att ansvara för programskrivningsprocessen för det nya Interreg Sverige-Norgeprogrammet blev klart under året och programmet antogs av Europeiska kommissionen i december. Region Värmlands Norgestrategi har presenterats vid ett flertal tillfällen i de värmländska kommunerna, både för politik och ledande tjänstemän. Under året har nya samarbetsavtal med Hedmark fylkeskommune och Østfold fylkeskommune tagits fram. Region Värmland har besökt DG Research och Innovation för att stärka Värmland som demonstratorregion då det gäller klusterutveckling. Insatser i samband med att ta fram en regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering har resulterat i ett förslag på en gemensam satsning i Norra Mellansverige på smart specialisering. Utveckling av kollektivtrafiken sker på nationell och internationell nivå i samarbete med Karlstads Universitet SAMOT, The Service and Market Oriented Transport research group i Tjänsteinnovationer i kollektivtrafiken och Trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling i Värmland. Regionen arbetar med flera aspekter som rör den digitala utvecklingen. Inom ramen för bredbandsstrategin har samtliga kommuner beviljats samordningsmedel. Utveckling pågår då det gäller e-hälsa, e- arkiv och den värmländska bibliotekswebben. Databasen Turid är klar och överlämnad till Visit Värmland. Mediecenters utbud förändras från fysiska till strömmande medier. Folkhögskolans kurser utvecklas till form och innehåll med mer flexibla och individanpassade studielösningar. Mål - Region Värmland utför sina myndighetsuppdrag med tydlig kvalitet och resultatredovisning, säkerställer en effektiv resursanvändning och har en god framförhållning inför förändrade förutsättningar. Den senaste programperioden som avslutades 2013 resulterade i cirka en miljard kronor från EU:s medel för sammanhållningspolitiken till projekt som berör Värmland. Ett betydande tillskott till det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. För att rusta Värmland inför kommande bidragstilldelning har regionen bland annat finansierat 21 förstudier och lärande insatser för att säkerställa en hög kvalitet på utvecklingsprojekten med målsättning att även nästa period få ett gynnsamt utfall. Utveckling i samband med internkontroll för inköp och upphandling har dels resulterat i en reviderad policy och dels i ökad kostnadseffektivitet då avtal justerats och nytecknats. Från och med första maj ingår regionen i en upphandlingssamverkan i form av inköpscentral med Karlstad kommun. Regionen har även lämnat ett omfattande remissvar angående LOU, lagen om offentlig upphandling. 9

HÄNDELSER I URVAL 2014 Lanseringen av Schyst! Den 14 april 2014 lanserade Region Värmland handboken Schyst! med tips och exempel på hur man kan kommunicera mer jämlikt. Handboken togs fram för internt bruk och för våra medlemmar, men blev en stor succé och uppmärksammades av bland andra Näringsdepartementet, nätverket Sveriges kommunikatörer och P1:s program språket. Schyst! nominerades också till Svenska Publishing-priset. Foto: Øyvind Lund Kvinnors företagande slutkonferens Den 20 november arrangerade Region Värmland i samarbete med Tillväxtverket en slutkonferens inom programmet Främja kvinnors företagande i Värmland. Temat för dagen var att presentera resultat och effekter från projektsatsningar, men också att visa på vilket sätt projektens viktiga arbete kopplar mot en ny entreprenörskapsstrategi som Region Värmland just nu tar fram. Värmland i Washington Den 18 februari invigde Svenska ambassaden i Washington DC sitt tema Going Glocal. I samband med det har Värmlands museum fått en särskild inbjudan att visa upp Värmland genom konst och kultur på House of Sweden. Regionråden Tomas Riste och Catarina Segersten Larsson var några av de värmlänningar som fanns på plats. 10

Olika avtryck Inom det uppmärksammade projektet Olika avtryck erbjuds långa och korta kurser, studiecirklar och workshops inom konstnärligt kreativt skapande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet arbetar också för att sprida kunskap och påverka opinionen. Vi hoppas att vi gjort det vi heter, att vi har gjort avtryck, säger projektledarna Karin Bohlin Hogen och Lotta Lundgren. Slöjdutställningen Ur Björk Ur en 25 meter hög björk med en diameter på 30 centimeter kunde inbjudna slöjdare från Värmland och Västra Götaland tillverka inte mindre än cirka 350 föremål. Det uppskattade nettovärdet utan moms uppgår till 250 000 kronor, vilket ger ett 40-faldigt förädlingsvärde. Utställningen av föremålen hade uppmärksammad premiär i Sunne och är nu på turné runt om i Norden. Tåg i tid Under 2014 startade det konkreta arbetet med Tåg i tid, för bättre tågtrafik mellan Oslo och Stockholm. I första etappen ska Trafikverket under 2016 bygga ett nytt mötesspår och en passage under järnvägen i Väse. Arbetet med att ta fram en nya planer, t.ex. detaljplan, startade under hösten 2014 och Väseborna ska involveras i utvecklingen av Väse centrum. Vinst för Molkomselever i Noomaratons riksfinal Först vann de den regionala varianten, Raketfilm Goes Noomaraton med sin kortfilm Klubbklubb, sedan vann de även riksfinalen i Noomaraton, som avgjordes på Filmhuset i Stockholm. Bakom filmen stod Isabella Bella Karlström, Jacqueline Andrén och Olivia Rodriguez Tejle - kurskamrater från Filmlinjen på Molkoms folkhögskola. Filmen går att se på vimeo. se (sök på Klubbklubb ). Uppstart av representation i Bryssel Under hösten 2014 fattade regionstyrelsen beslut om att etablera en värmländsk representation i Bryssel. Kontoret ska tillvarata Region Värmland och dess medlemmars intressen genom att arbeta med strategisk påverkan och projektutveckling. Avtackning av Catarina Segersten Larsson Efter årets sista regionstyrelsemöte avtackades regionrådet Catarina Segersten Larsson av personalen för sina insatser för Region Värmland. Hon valde att inte ställa upp för omval 2014. Efter branden en tidsresa Värmlandsarkiv satsar på att få fler att upptäcka den skattkammare som deras arkiv utgör. En del i satsningen är arbetet med sajten tidsresan.se. Under året har särskilt vikt lagts vid projektet Efter branden - en tidsresa. Två skolklasser fick under två dagar flytta sig tillbaka till år 1865 - den stora Karlstadbrandens år. Iklädda tidstypiska kläder fick elever och lärare uppleva livet på 1800-talet i en hårt drabbad stad. Genom möten med personer från förr, historisk brandsläckning, matlagning, tvättning och hantverk fick eleverna förbereda sig för den annalkande vinterkylan. Efter branden - en tidsresa kommer framöver att ingå i Värmlandsarkivs pedagogiska basutbud för skolor i Värmland. 11

ENHETEN FÖR REGIONAL TILLVÄXT Genomförandet av Värmlandsstrategin och länsplanen för transportinfrastruktur har präglat enhetens verksamhet under 2014, tillsammans med programskrivningsarbetet inom ramen för kommande strukturfondsperiod. Under 2014 har även Region Värmland och dess medlemmars Brysselkontor, Region Värmland European Office, förstärkt enhetens redan befintliga EU-arbete. Foto: istockphoto.com 12

Bryssel Oslo Befolkning Jämlikhet Strategi PLANERING OCH ANALYS Under året övergick Värmlandsstrategiarbetet till en genomförandefas. Stort fokus har legat på att sprida den antagna strategin inom länet och ett 50-tal presentationer av strategin har genomförts i länet. I april anordnades Kreativt forum för tredje gången. Konferensen fokuserade på hur Värmlandsstrategin kan användas av olika regionala aktörer såsom kommuner, näringsliv och myndigheter i deras planeringsarbete. Cirka 220 personer deltog i konferensen. Enheten har tagit fram en första nulägesanalys av de 33 målen i Värmlandsstrategin. När det gäller framtagandet av en användarguide kopplad till den regionala utvecklingsstrategin har det arbetet inte kommit så långt som planerat. Arbetet har fått stått tillbaka för programskrivandet inom ramen för den kommande strukturfondsperiod. Särskilt fokus har lagts på arbetet med att säkerställa möjligheten att finansiera bredband i kommande regionalfondsprogram. En befolkningsprognos för Värmlands län har också tagits fram av våra analytiker. Vi har även påbörjat ett fördjupat Arbetar med det regionala tillväxtuppdraget genom att leda regionala utvecklingsprocesser inom näringslivsutveckling, infrastruktur och kommunikation, energi, miljö och kompetensförsörjning. Vidare bedriver enheten omvärldsbevakning och kunskapsutveckling inom hela det regionala utvecklingsområdet. REGIONBIDRAG: 8 512 000 kr ÖVRIG FINANSIERING: Projektmedel STÖRRE PROJEKT: Lärling 2.0, Kompetensplattformar, Teknik-, Service- och Vård- och omsorgscollege samt BioDriV. samarbete med kommunerna via informella dialoger om vilka kunskapsunderlag som Region Värmland kan ta fram, exempelvis GIS-kartor med befolknings- och arbetsstruktur i länet med omnejd, för att anlägga en geografisk dimension på den regionala planeringen. Internationella relationer (EU- och Norgesamarbete) Under 2014 har Region Värmland ansvarat för programskrivningsprocessen för det nya Interreg Sverig-Norgeprogrammet. Programmet antogs av Europeiska kommissionen den 16 december 2014. Vi har presenterat Region Värmlands Norgestrategi vid ett flertal tillfällen ute i de värmländska kommunerna, både för politik och ledande tjänstemän. I Arvika genomfördes bland annat ett seminarium där talare från regional och nationell nivå i Norge medverkade och föreläste. Under året har nya samarbetsavtal med Hedmark fylkeskommune och Østfold fylkeskommune tagits fram. Vi har också gjort vänskapsbesök hos Akershus-, Østfold-, och Hedmark fylkeskommune. Ett omfattande arbete har genomförts för att finna former för en värmländsk 13

Schyst! Handboken Schyst! - en inspirationskälla till jämlik kommunikation har fått stort genomslag. Den har beställts av över 800 olika organisationer och företag, och blivit rekommenderad av Språkrådet, Reglab samt av Sveriges kommunikatörer. representation i Bryssel. I augusti månad förankrades organisationsförslaget i regionstyrelsen och hos Region Värmlands medlemmar. Beslutet innebar att Region Värmland från och med den 1 januari 2015 har två anställda i Bryssel inom ramen för verksamheten genom Region Värmland European Office. För att bygga kunskap om att EU-projekt ska bidra till att målen i regionala strategier uppfylls tog enheten under året fram en ny del i serien Fakta i korthet Värmlandsstrategin kopplat till EU:s fonder och program för 2014-2020. Jämställd tillväxt Det centrala i det pågående jämställdhetsarbetet på Region Värmland har under året varit arbetet inom Resurscentrum för jämställd regional tillväxt, samt arbetet med regeringsuppdraget Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012 2014. Jämställdhets och genusperspektivet har integrerats i framtagandet, skrivandet och genomförandet av strategier så som Värmlandsstrategin, Smart specialisering, Entreprenörskapsstrategin och Klusterstrategin. Enheten för kommunikation och Enheten för regional tillväxt har samarbetat i framtagandet och lansering av Schyst! en inspirationsguide till jämlik kommunikation som har fått stort genomslag såväl i Värmland som nationellt. I oktober anordnades en nationell konferens på temat Schyst! Konferensen drog 175 deltagare från hela landet. STRATEGI Entreprenörskap och klusterutveckling Genom att aktivt delta i Näringslivsutvecklarnas utvecklingsprojekt, NU-nätverket, har en tydlig samverkan mellan kommunerna uppstått. Tillsammans med NU-nätverket och andra aktörer i det företagsstödjande systemet har vi tagit fram en entreprenörskapsstrategi. Under året har har Region Värmland tagit över ansvaret för Verksamt Värmland, som är den samordnande plattformen för det entreprenörskapsstödjande systemet i Värmland. Genomförandet av Region Värmlands Klusterstrategi (Värmlandsmodellen 2.0) har fortsatt. Fokus har främst varit att skapa förutsättningar för utpekade klusterorganisationer när det gäller att ha stabila finansieringsmodeller de kommande åren. Under våren initierades även en klustermätning som kommer att presenteras i februari 2015. 14

Kompetensförsörjning Under 2014 har ett aktivt mobiliseringsarbete genomförts för att öka kunskapen och samordna värmländska aktörer inför den nya programperioden i Europeiska socialfonden (ESF). I samarbete med Region Dalarna, Region Gävleborg och Svenska ESF har en regional handlingsplan för Norra Mellansverige arbetats fram. Enheten för regional tillväxt har genomfört en översyn av gymnasiesamarbetet i Värmland för att synliggöra resultatet av detta samarbete och för att kartlägga nya utvecklingsområden. Inom ramen för projektet Yrkes-SFI, som Region Värmland genomför i samarbete med Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen, har fokus legat på att synliggöra strukturella hinder när det handlar om nyanländas möjligheter att etablera sig i regionen och på arbetsmarknaden. Det regionala projektet Kompetensplattformar, som vi har startat utifrån ett uppdrag från regeringen, har under året fokuserat på att ta fram olika typer av analyser för respektive plattforms utmaningar och möjligheter inom ett antal utpekade yrkesgrupper. Ett regionalt HR-nätverk har etablerats inom ramen för projektet. Foto: istockphoto.com Forskning och innovation Det femåriga samarbetet med Karlstads universitet har avslutats under året. Under perioden har ett trettiotal initiativ finansierats. Region Värmland och Karlstads universitet har vardera bidragit med drygt 40 miljoner kronor och annan, extern finansiering har tillkommit med ett nästan lika stort belopp. Nio nya professurer har tillsatts vilka i sin tur har bidragit till en förstärkt samverkan mellan universitetet och värmländska klusterföretag. Ett arbete med att ta fram en regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering har pågått under året. Ett analys- och ett processarbete med berörda aktörer har genomförts, med syfte att få ett underlag att välja ut och formera några så kallade smarta specialiseringar för Värmland. Som en del i det arbetet deltog Region Värmland tillsamman med Karlstads universitet i Reglabs lärprojekt Smartare regioner tillsammans med 15 andra reglabmedlemmar. Projektet var ett samarbete med EU:s Smart Specialisation Platform, SSP, i Sevilla och med Tillväxtverket. Infrastruktur och kommunikationer Region Värmland har under året samverkat med Trafikverket och Näringsdepartementet i olika utredningar och samtal för att säkerställa viktiga investeringar i infrastruktur. Detta arbete har resulterat i att följande prioriterade objekt kom att ingå i den nationella planen: Kapacitetsåtgärder på Värmlandsbanan och Karlstad C, E18 väster om Karlstad (Björkås-Skutberget) Vänersjöfarten- slussarna i Trollhättan är utpekade som en brist i planen, vilket möjliggör att Trafikverket har mandat att jobba vidare med frågan. Region Värmland har tillsammans med Trafikverket, Värmlandstrafik, Sunne och Torsby kommuner kommit överens om att finansiera och genomföra ett antal trimningsåtgärder på Fryksdalsbanan under de närmaste åren. Vi har tillsammans med övriga parter fortsatt att utveckla och finansiera GOTRIS (Göta Älv River Information Services, digital plattform för styrning av trafik) och varit en aktiv part i styrgruppen för projektet. 15

Foto: Øyvind Lund Region Värmland har arbetat för att säkra fartygstransporterna på Göta Älv. Till exempel har vi tillsammans med övriga parter fortsatt att utveckla den digitala plattformen för styrning av trafik GOTRIS. Region Värmland har även medverkat i att ta fram ett trafikeringsavtal för att få en långsiktigt hållbar lösning på konflikter mellan transportslag i samband med Göteborgs kommuns planerade byggnation av en ny lägre bro som ska ersätta Göta Älvbron. Under 2014 har Region Värmland, Region Örebro, Karlstad och Örebro kommuner inlett ett långsiktigt samarbete för att få en bättre järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo. Region Värmland har tillsammans med Trafikverket utvecklat en ny planeringsprocess för genomförandet av åtgärder i länsplanen och bildat en regional transportgrupp. Målsättningen är att genomförandet ska bli effektivare och att få en god koppling mellan åtgärder och styrande planer och program. Vi har medverkat till att en ny reguljär flyglinje mellan Karlstad och Frankfurt har kunnat öppna. Linjen är viktig för Värmlands kommuner och näringsliv. Ytterligare ett positivt besked under 2014 är att den statligt finansierade flygtrafiken till Torsby och Hagfors kan fortsätta, eftersom Trafikverket har upphandlat en ny operatör för de närmaste åren. Region Värmland har börjat anordna nätverksträffar för kommunernas bredbandssamordnare, vilket kommer att ske mer regelbundet under 2015. Under 2014 påbörjades arbetet med att genomföra Region Värmlands bredbandsstrategi. I november 2014 kom beslutet om att bredband blir sökbart för norra Mellansverige i regionalfonden. Det innebär att satsningarna på fiberinfrastruktur kommer att kunna påbörjas i Värmland under 2015. Energi, klimat och miljö - Energikontor Värmland Kommande strukturfondsperiond kommer ha en tydlig inriktning inom klimat- och energiområdet, och mot bakgund av det har Region Värmland genom Energikontoret organiserat arbetet för att möta och stödja en ökad aktivitet inom området. Fem specialdesignade workshops, som kallades kraftsamlingar, genomfördes i detta syfte i Sunne, Filipstad, Arvika, Karlstad och Säffle. Som resultat av arbetet med kraftsamlingarna tillkom projektet Green Drive Region, som syftar till att öka kunskapen om fossiloberoende transporter i framtiden. NÄTVERK: Reglab SKLs nätverk för fysisk planering ERRIN Region Värmland deltar i ett nationellt nätverk inom utbildning- och kompetensförsörjningsområdet. Det består av samtliga regioner i landet, berörda myndigheter och departement samt Sveriges kommuner och Landsting. SKL:s territoriella nätverk 16

L Orfeo, Wermland Opera Foto: Mats Bäcker ENHETEN FÖR KULTUR Arbetet med att genomföra Värmlands kulturplan har satt sin prägel på det externa och interna arbetet inom enheten, både inom kansliet och i verksamheterna Kulturcentrum och Värmlandsarkiv. muner till del och man kan se att arrangemang inom konst och musik dominerar till antalet bland bidragsmottagarna, medan scenkonstmottagarna är färre. Däremot är deras andel av det totala projektbidraget stor. Under våren presenterades Ringar på vattnet, den utredning om Wermland Opera 2015 2019 som genomförts med finansiering från Region Värmland och Karlstads kommun. Under året arrangerades åtta kulturfrukostar i samarbete med Värmlands Museum, Karlstads kommun och Karlstads universitet. Frukostarna är en mötesplats för kulturverksamma, framförallt i Karlst- Inom kansliet har fokus under året bland annat legat på planering av samlade insatser kring läsfrämjande, uppföljning av effekterna av bidrag till mindre kulturprojekt och evenemang, tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning, området kultur och hälsa samt arbetet med att forma rutiner för hur Region Värmlands rapportering till Statens kulturråd kan genomföras på ett effektivt sätt. Uppföljningen av mindre kulturprojekt och evenemang resulterade i en rapport om bidragsgivningen 2010-2013 där Region Värmland gett stöd till 173 projekt. Pengarna har kommit alla regionens komadregionen. I november arrangerades Kulturforum en konferens om tillgänglighet, hinder och hälsa som samlade över 200 deltagare. Kulturforum genomfördes i samverkan med Landstinget i Värmland, Karlstads universitet, Handikappförbunden i Värmland och Karlstads kommun. Region Värmlands utmärkelse Årets Värmlandsförfattare gick 2014 till David Liljemark, medan Region Värmlands litteraturstipendium på totalt 60 000 kronor delades av Lena Sewall och Ismael Ataria (Anders Brokvist). Med stöd av Region Värmland genomförde Värmländska Författarsällskapet 17

Värmländsk bokmässa, i år på Karlstad CCC. Författarsällskapet ansvarar också för Värmlandsmontern på Bokmässan i Göteborg. Inom ramen för stödet till ungdomsorganisationer fördelar Region Värmland Ungdomspengar, som är ett särskilt stöd till projekt som tillkommer utifrån ungdomars eget intresse och engagemang. Under året beviljades sex ansökningar om totalt 133 000 kronor. Projektet KUB avslutades vid halvårsskiftet. Region Värmland har varit projektägare för KUB, som varit en satsning på kompetensutveckling för biblioteksanställda i Värmland, Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. KUB omsatte cirka 10 miljoner kronor och genomfördes med stöd av Socialfonden. Projektet har haft 663 unika deltagare. Region Värmland har finansierat anställningen av 44 sommarpraktikanter i gymnasieåldern inom Kulturcentrum, Värmlandsarkiv, Värmlands Museum och Erlandergården. VÄRMLANDSARKIV Behovet av ytterligare arkivutrymme är stort. Arbetet med att undersöka alternativa lösningar har pågått under året, liksom arbetet med rutiner och arbetsmiljöfrågor rörande verksamheten i arkivdepån i Zakrisdal, bland annat i samverkan med polismyndigheten, som är en av arkivets hyresgäster. I december slutfördes förhandlingarna med Riksarkivet om ett nytt avtal för statens uppdrag till Värmlandsarkiv att som landsarkiv hantera statliga arkivuppgifter. Avtalet ska gälla från 2015. Till följd av ett delvis förändrat uppdrag kommer ersättningsnivån att minskas successivt under 2015 och 2016. Värmlandsarkiv fortsätter att utveckla arkivets rådgivande och uppdragsbaserade verksamhet gentemot länets kommuner. Eda kommun och Karlstads Bostads AB (KBAB) är exempel på några som nyttjat arkivets tjänster under 2014. Digitalisering av mikrofilm från den avvecklade verksamheten i Kristinehamn påbörjades 2012 i samarbete med Riksarkivets avdelning SVAR. Den har förlängts och planeras vara avslutad under 2015. Under året noterades 4 239 besök hos Arkivcentrum. Värmlandsarkiv tog fram 2 716 arkivalier, hanterade 3 702 förfrågningar och noterade 3 765 deltagare vid visningar, presentationer och utbildning av forskare. Synliggörande Värmlandsarkiv har under året lagt stor energi på att göra arkivet mer synligt. Det har bland annat skett genom en ny och uppdaterad hemsida, www.tidsresan. se, och aktivt deltagande i det nationella arrangemanget Släktforskardagarna 2014 på Karlstad CCC. Där hade Värmlandsarkiv premiär på sin nya vandringsutställning, som också visats på Kulturknatta och Kulturnatta i Karlstad samt på Arkivens dag i november. Vandringsutställningen möjliggör ett ökat tillgängliggörande av vad Värmlandsarkiv jobbar med och förvarar i arkiven. Utställningen kan enkelt anpassas till den ort där den är tänkt att visas så att den får en lokal anknytning. Från 2015 ger arkivet ut ett nytt elektroniskt nyhetsbrev. Samtidigt har man ökat sina inlägg och aktiviteter på Facebook, vilket har gett bra genomslag. Under hösten lanserade Värmlandsarkiv en ny dvd, i samarbete med Make My Day Film och Wingefors Invest. DVD:n heter Bilder från förr och innehåller en sammanställning av 30 avsnitt om personer och händelser i Värmland som lämnat spår i arkivet. Avsnitten gjordes ursprungligen i samarbete med den lokala tv-kanalen Kanal 12. Arkivpedagogik I början av september genomfördes en tidsresa för barn, ett pedagogiskt rollspel om hur det var att leva i Karlstad efter den stora branden 1865. Rollspelet är baserat på verkliga händelser som finns dokumenterade i arkivet, och vänder sig Foto: Øyvind Lund Den stora branden Karl Nyström, 1865 18

På musikfestivalen Putte i Parken deltog Kulturcentrum med flera workshops. Bland annat kunde besökarna brodera graffiti. Foto: Severus Tenenbaum Under sommaren fick också ett antal ungdomar chansen att göra sommarpraktik för att pröva på yrken inom dans och film. Foto: Severus Tenenbaum till i elever i årskurs 3-6. Tidsresan i Mariebergsskogen genomfördes i samarbete med Föreningsarkivet och Kulturcentrum. Enheten har det strategiska ansvaret för att Värmlands kulturplan 2013 2016 genomförs. Initierar, samordnar, stödjer och följer upp regionala tillväxt- och utvecklingsprocesser inom kulturområdet. Från den 1 oktober 2013 har enhetens fyra resurscentra sammanförts i den nya verksamheten Kulturcentrum. Där ingår också Kultur i skolan och den regionala samordningen av Ung kultur möts. Enheten inkluderar också Värmlandsarkiv. REGIONBIDRAG: 20 211 000 kr samt 3 125 000 kr från Kultursamverkansmodellen ÖVRIG FINANSIERING: Statsbidrag, projektmedel och verksamhetsintäkter STÖRRE PROJEKT: KUB ett utvecklingsprojekt för bibliotekspersonal (t.o.m juni 2014) Dansplattform Värmland. KULTURCENTRUM Barn och unga Arbetsgruppen Barn och Unga besökte under året tretton av länets sexton kommuner för att undersöka hur Kulturcentrum på bästa sätt kan samverka med och utveckla kulturverksamheten för barn och unga. I januari genomfördes Studio 1001, ett projekt där slöjd och film möttes utifrån utställningen 1001 Inventions på Värmlands Museum. Kulturcentrum presenterade projektet bland annat på BUFF i Malmö, en av Europas största barn- och ungdomsfilmfestivaler. I samverkan med Riksteatern Värmland och Karlstads kommun genomfördes två utbudsdagar. Båda dagarna innehöll scenkonst och workshops inom olika konstområden. Sammanlagt deltog 180 lärare och elever från förskoleklass till och med gymnasium. Ett 25-tal fria grupper och 15 workshopsledare från hela Sverige medverkade. Inom filmområdet har arbetet fortsatt med att stötta kommunernas utvecklingsarbete för att integrera mediet film i skolans verksamhet med eget skapande och skolbio. Två nätverksträffar med filmpedagoger samt ett fortbildningstillfälle genomfördes under året. Projektet Närings- och ungdomsutveckling slöjd och hantverk är inriktat på nätverksbyggande och workshops i samverkan med olika aktörer. Projektet har lagt stor vikt vid prova-på-aktiviteter och att synliggöra slöjden, bland annat vid Kulturnatten i Karlstad, i samarbete med filmen, och på bibliotek och ungdomshus. Återbruk har varit ett genomgående tema. På festivalen Putte i Parken i Karlstad i juli arrangerade Kulturcentrum aktiviteter inom slöjd-, film- och dansområdet. Kulturcentrum genomförde i samarbete med Värmlands Filmförbund den regionala deltävlingen i Noomaraton, som avslutades med final på Filmhuset i Stockholm, där elever från Molkoms Folkhögskola vann första pris. Kulturcentrum har främjat filmpedagogiska initiativ på fritiden från kulturskola och studieförbund. Totalt fick 37 barn och unga-projekt filmteknikstöd, främst aktiviteter där filmpedagoger och skola samarbetat inom Skapande skola. Sommarpraktik för ungdomar inom dans och film har genomförts. Praktiken genomfördes i samarbete med regionala, nationella och norska aktörer. Utvärderingen visade att deltagarna var mycket nöjda. Jag har fått en ärlig, realistisk bild genom den här praktiken. Det har blivit ännu tydligare hur dans faktiskt är ett yrke, ett jobb, berättade en av deltagarna i utvärderingen. Kulturcentrum genomförde tillsammans med Karlstads universitet, Sunne kommun och Riksteatern Värmland den 19

Nordiska barn- och ungdomskulturfestivalen i Sunne i november. Festivalen samlade ett hundratal deltagare från hela Sverige. Kulturcentrum samordnar det regionala arbetet med UKM, Ung kultur möts. Under året deltog 500 ungdomar på scen, i utställning eller som arrangörer och funktionärer i UKM-festivalerna i femton av länets kommuner. Länsfestivalen arrangerades på Kronoparken, Karlstad, där Kulturcentrum också genomförde en filmworkshop. 39 personer åkte till riksfestivalen för att representera Värmland. Inför läsåret 2014/2015 har Statens kulturråd beviljat cirka 6,5 miljoner kronor till Skapande skola-projekt i 15 av Värmlands kommuner och två friskolor. Kulturcentrum har gett råd och stöd till kommunerna i ansökningsprocesserna. Kulturskaparnas villkor För att stärka hemslöjden som näring har Kulturcentrum medverkat vid genomförandet av hantverksmässor, Fårfest i Kil, Gravarundan samt kulturresor till Värmland. Vi har hållit en fördjupningskurs i filmiskt berättande kring produkter eller konstnärskap samt anordnat en workshop om prissättning och olika företagsformer för slöjdare och hantverkare. I december arrangerades Berättande rörlig bild och textil där 35 bild- och slöjdlärare samt kulturarbetare deltog. Under en dag fick de lära sig animera med tyg och lära sig vikten av historia och material. Projektet Nätverk och entreprenörskap riktar sig till kvinnor i den värmländska filmbranschen och har genomförts med stöd från Tillväxtverket. Sex kvinnor har fått stöd att utveckla sitt företagande och filmskapande bland annat genom tillgång till mentorer, seminarier, studiebesök och besök av filmare. Till vissa av projektets arrangemang har även andra filmverksamma inbjudits. Kulturen i samspel Ett avtal med Dansnät Sverige har undertecknats. Avtalet ger bland annat Värmlands arrangörer bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna ta emot större nationella och internationella dansgrupper och för koreografer att sätta upp sina konstnärliga verk i Värmland. Ett underavtal har tecknats med Säffle kommun. Övrig dansfrämjande verksamhet En förstärkning av statsbidraget och projektmedel från Region Värmland har möjliggjort fortsatt arbete med att stärka den professionella dansen i skola/utbildningar och på fritiden samt att stärka dansen som scenkonst. Genom ett avtal med Dansnät Sverige har flera professionella föreställningar blivit möjliga. Under året arrangerades totalt åtta professionella dansföreställningar i samverkan med kommuner och lokala arrangörer; två offentliga och sex skolföreställningar med ett publikantal på sammanlagt cirka 1 200 personer. Danskonstnärerna har arbetat pedagogiskt i skolan. Danskunskapandeprojektet I min värld har spelats på förskolor (3-5 åringar) i Värmland. Målet för projektet är att 50 procent av alla förskolebarn i regionen ska ha sett föreställningen. I juli deltog danskonstnärerna tillsammans med tre värmländska musiker på en musik- och dansfestival i Chengdu, Kina, med föreställningen MISSinFOREST. Föreställningen var inspirerad av sagor och Värmlands skogar. Kulturcentrum har hållit i och arrangerat dansklasser för Värmlands dansverksamma, däribland två välbesökta klasser som hölls av gästlärare från Dans- och Cirkushögskolan. Dansmässan DansExpo genomfördes i Karlstad i maj där 17 dansverksamheter från hela Värmland presenterade sig genom marknadsstånd och från scen. Under dagen uppträdde cirka 70 dansare på scenen och hela mässan besöktes av cirka 2 000 personer. Under hösten påbörjades en instuderingsperiod och ett planeringsarbete för projektet Dans med äldre. Målet är att äldre ska få möta dans och själva få dansa. Övrig filmkulturell verksamhet Arbetet med att stötta utvecklingsarbetet för att integrera mediet film i skolans verksamhet med eget skapande och skolbio har fortsatt i flera kommuner. Kulturcentrum har arrangerat en nätverksträff för biografföreståndare på temat barnbio. Sex etiska pubar har genomförts i samarbete med Riksteatern Värmland, Sensus, Bilda, Landstinget, Karlstads Universitet, Svenska Migrationscentret och Svenska Kyrkan. Kulturcentrum var tillsammans med manusutbildningen på Broby Grafiska samarrangör av ett seminarium under Göteborg Filmfestival. En afghansk filmfestival på Svenska Migrationscentret, en nätverksträff om crowdfunding och en om Kulturcentrums teknik har hållits. Dessutom har en filmredigeringskurs för värmländska filmare 20

anordnats. Den årliga filmtävlingen Filmörnen genomfördes i samverkan med Värmlands Filmförbund. 33 projekt har fått filmteknikstöd. Tio samproduktioner, sex arbetsstipendier och två resestipendier har beviljats. Foto: Annika Eriksdotter Kulturcentrum stöttar kommunerna i arbetet med att integrera mediet film i skolan. Övrig regional biblioteksverksamhet Arbetet med en fortsatt utveckling av Bibliotek Värmland och den gemensamma bibliotekswebben pågår. Hagfors, Storfors och Sunne anslöt sig till det gemensamma biblioteksdatasystemet under våren och Kristinehamn i augusti. Därmed är alla länets kommuner integrerade i bibliotekvarmland.se. Den regionala biblioteksverksamheten har under året tillsammans med folkbiblioteken genomfört en medieupphandling. Den regionala biblioteksverksamheten har i uppdrag att tillsammans med Kungliga biblioteket (KB) och kommunerna följa upp hur regionala och lokala biblioteksplaner har utformats och hur de används. En uppföljning gjordes under våren för länets samtliga bibliotek. Pärlbroderier av Marian One Stars Sores, siouxindian från reservatet Rosebud, Syd-Dakota. Övrig hemslöjdsverksamhet Kulturcentrum deltar i flera av länets mångkulturella projekt för att kunna skapa nya mötesplatser för ökad förståelse och respekt för olika kulturer. Under året anordnades tre hantverkscaféer i samarbete med Internationella Qvinnoföreningen och Iris Café samt workshops med indianskt och samiskt broderi för länets yrkesverksamma slöjdare. I förstudien Slöjd för kropp och själ undersöks om slöjdaktiviteter, eget skapande och slöjdupplevelser kan vara en oas där människor kan få kraft att må bättre. Målet är att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder för att fler funktionsnedsatta skall kunna ta del av slöjdaktiviteter och själva slöjda. 22 deltagare och 8 pedagoger från Kil, Forshaga och Kristinehamn deltog i Slöjd för alla, dagverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning, som anordnades på Kristinehamns folkhögskola i maj. Projektet Ur Björk har utgått från en 25 meter hög björk. 22 hel- och deltidsslöjdare från Värmland och Västra Götaland tillverkade drygt 350 produkter som gav ett nettovärde på 250 000 kronor. Projektet utmynnade i en uppmärksammad utställning på Sunne Bibliotek, som sedan också visats på Botaniska trädgården i Göteborg. 21

ENHETEN FÖR FOLKHÖGSKOLOR Skolorna har ett fortsatt ökat antal sökande till kurserna som motsvarande grund- och gymnasieutbildning och ett fortsatt genomsnittligt högt söktryck med tre sökande per plats till skolornas kurser inom respektive profilområde. HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ Region Värmlands fem folkhögskolor har tillsammans genomfört 34200 deltagarveckor, vilket är en ökning från föregående år på nästan 1000 deltagarveckor. En deltagarvecka motsvarar en veckas heltidsstudier för en deltagare. Det är ett mått som används för de statliga volymbidragen samt interkommunal ersättning. Diagrammet nedan visar fördelningen av deltagarveckor på folkhögskolornas olika kurstyper. Fördelningen och ett ökat antal deltagarveckor över tid ligger i linje med regionstyrelsens långsiktiga plan 2010-2015 för folkhögskolorna. Antalet genomförda deltagarveckor har sedan 2010 ökat med närmare 10 procent. Till stor del är detta ett resultat av de nationella uppdrag som ges till folkhögskolorna i form av arbetsmarknadsåtgärder som Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Skolorna genomför även lokala och regionala uppdrag inom sina profilområden. Skolorna har sedan ett par år haft fokus på att fler deltagare på allmänkurs ska uppnå grundläggande behörighet. Pedagogisk utveckling, tydligare mål och uppföljning har lett till att ett ökat antal deltagare nu når sin behörighet. Det svarar upp mot att är viktigt eftersom grundläggande behörighet numera inte bara är en förutsättning för fortsatta högre studier utan även för att få ett arbete. Allmän kurs, utbildning motsvarande grund- och gymnasieutbildning Särskild kurs inom skolornas profilområden Uppdragsutbildning Kortkurs (1-14 dagar) Kulturarrangemang eller öppen folkbildning för allmänheten 22

Skolornas uppdrag innebär att skapa förutsättningar för att var och en ska höja sin utbildningsnivå. Det omfattar deltagare som saknar fullständig grundskola, som inte har fullgjort gymnasium eller som har behörighet en eftergymnasial specialinriktad kurs.för att klara det uppdraget behöver folkhögskolorna ha ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete, och utvecklingen av rutiner för det har fortsatt under perioden. Skolorna gör regelbundet uppföljning av individuella utvecklingsplaner, utvärdering av hur kursdeltagarna bedömer lärarnas pedagogiska förmåga och de använder även fortlöpande den nationella utvärderingen Folkbildningskvalitet, där man kan följa skolutveckling över tid och i relation till andra folkhögskolor. Resultaten visar på en generell förbättring över tid och det går att följa att utvecklingsinsatser inom specifika områden har lett till förväntat resultat. SKOLORNAS DELTAGARE Deltagarnas varierande erfarenhet, kunskapsnivå, motivation och målinriktning är en utmaning i studiesituationen. Men det är också en förutsättning för folkhögskolans arbetssätt där gruppens och individens kunskap utvecklas i samspel med andra vilket även Det kan också bidra till en ökad förståelse av sig själv samt ökad tolerans och respekt för andra. En fortsatt trend är att deltagarna är yngre samt att fler av deltagarna har invandrarbakgrund. På kortkurserna är flertalet däremot äldre. Skolornas målgrupp omfattar även deltagare med funktionsnedsättningar eller social problematik, varav flera är i behov av särskilt stöd för att få en fungerande studiesituation. SMF, STUDIEMOTIVERANDE FOLKHÖG- SKOLEKURS Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Målgruppen är arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan och är mellan 16 och 24 år, samt personer över 25 år som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Kurserna är tolv veckor långa. Uppföljning visar att 86 procent av de platser som tilldelats Region Värmlands folkhögskolor genomförs. Det är en ökning från föregående år och ligger betydligt över genomsnittet i landet som år 2013 var 65 procent. Samarbetet med arbetsförmedlingarna lokalt har utvecklats och målsättningen är givetvis att samtliga tilldelade platser används. Av årets 206 SMF-deltagare har i genomsnitt 56 procent påbörjat, eller planerar att påbörja, fortsatta studier. Många av deltagarna väljer att fortsätta sina studier på skolornas allmänkurser. SKOLUTVECKLING Enheten har under året deltagit i det förändringarbete som skett nationellt angående en ny folkbildningsproposition och ett nytt eget mål för folkbildningspolitiken. Förändringen innebär även att folkhögskolan som skolform kommer att få en tydligare formell roll i det svenska utbildningssystemet. Det nationella arbetet som rör NQF, National Qualification Framework, och folkhögskolorna har pågått under året men har blivit något fördröjt mot planerat. Den planerade insatsen om anpassning av skolornas kurser till ramverket har därför också fått skjutas fram i tid. Skolorna har kurser som mer specifikt riktar sig till invandrare som står relativt Arbetar med att ge deltagarna möjlighet att tillägna sig kunskaper som motsvarar grundskolans och gymnasiets utbildningsnivå, collegekurser i samverkan med universitetet, yrkeskurser, specialkurser inom respektive skolas profilområde, kortkurser och öppen folkbildningsverksamhet samt uppdragsutbildning. REGIONBIDRAG: 38 533 000 kr ÖVRIG FINANSIERING: Statsbidrag, projektbidrag, uppdragsutbildningar och deltagarnas avgifter för kost och logi. VERKSAMHETENS OMFATTNING: 34 200 deltagarveckor. En deltagarvecka motsvarar en veckas heltidsstudier för en deltagare. långt ifrån arbetsmarknaden och har haft begränsad skolgång i hemlandet. Under året har skolorna, i kontakt med kommuner och arbetsförmedling, utvecklat samverkan då det gäller SFI-undervisning och kurser inom den nationella arbetsmarknadsinsatsen Etableringskurs på folkhögskola. Skolornas kursutbud och innehåll utvecklas kontinuerligt i samverkan med andra utbildningsanordnare och branschråd. En del yrkesinriktade kurser anpassas även i nära samarbete med lokal och regionala aktörers specifika kompetensbehov. Under året har detta bland annat lett till att: Ingesunds Musiklinjen College, som är ett samarbete med Musikskolan Ingesund, har integrerats tillsammans med skolans övriga musikundervisning. Kyrkerud har slagit ihop två profillinjer till en, vilket har inneburit ökad kvalitet och förbättrad resursanvändning. Skolans allmänkurs har utökats. Kursen Spel och lärande på Kristinehamns folkhögskola, som kombinerar intresse för dataspel med studier på gymnasienivå har stärkt kontakten med företag och eftergymnasiala utbildningar och är nu ett mera etablerat och intressant studiealternativ för de som är inriktade mot detta område. Skolans dansutbildningar har inte varit fyllda, en nedgång som bekräftas från flera andra liknande utbildningar i landet. Fortsatt satsning på marknadsföring och utveckling av kursinnehållet är nödvändigt för att vända trenden. Molkom har under året arbetet med att utveckla en ny allmän kurs med neuropsykiatrisk inriktning. Målgruppen för denna nya kurs är deltagare i behov av särskilt stöd för att klara av behörighetsgivande kurser. Omorganisation har påbörjats med nedläggning av kursen Ord, Bild och Form. Film och skådespelarutbildningarna har utvecklat det internationella samarbetet och etablerat kontakt med grekiska skolor i Aten. DIGITAL UTVECKLING OCH FLEXIBLA LÄRFORMER För att vara väl rustade inför den digitala utvecklingen har skolorna under året arbetat med att ta fram framsynta och säkra lösningar för nätåtkomst och teknisk utrustning. Skolorna gör insatser för att öka den digitala delaktigheten dels ingår hantering 23