Hur fungerar SE-nätverket?

Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare

2 Utgivare: Upplysningar: Samordningsförbundet Östra Södertörn Projekt Grenverket Södertörn Pernilla Unell 08-606 89 80 pernilla.unell@haninge.se www.samordningsforbundethaninge.se/grenverketsodertorn Grenverket Södertörn ger unga som behöver samhällets stöd nya möjligheter att få jobb eller börja studera. Projektet bygger på ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje kommuner. Det medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och har möjliggjorts av samordningsförbunden i de fyra kommunerna.

3 Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 2. Utvärderingsuppdraget... 6 2.1. Syfte... 6 2.2. Frågeställningar... 6 2.3. Metod... 6 3. Om Supported Employment-metoden i projektet... 7 4. Bakgrund till SE-nätverket... 8 4.1 SE-utbildningar... 8 5. Nätverksträffar... 9 6. Medarbetarnas uppfattningar om nätverket... 10 7. Slutdiskussion... 11 Litteraturförteckning... 12 Appendix 1 Enkätfrågor till medarbetare... 13 Appendix 2 Intervjufrågor till Lasse Gustafsson... 14

4 Sammanfattning I den här rapporten redovisas resultatet av den utvärdering som gjorts av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare efter det första halvårets arbete 2010. Tre nätverksträffar har genomförts under ledning av Lasse Gustafsson. Totalt har 14 personer deltagit i träffarna. För att ta reda på medarbetarnas förväntningar och uppfattningar om nätverket har en enkätundersökning genomförts. En intervju har också gjorts med Lasse Gustafsson. De allra flesta anser att det finns behov av ett nätverk för SE-handledare i projektet och att nätverket fyller den funktion som man förväntar sig, d.v.s. ett stöd i att arbeta med metoden och ett forum för utbyte av erfarenheter. Slutsatsen av denna utvärdering är att nätverket fungerar bra och bör fortsätta arbeta på samma sätt som hittills.

5 1. Inledning Grenverket Södertörn är ett treårigt projekt som medfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Det riktar sig till ungdomar 16-24 år i Botkyrka, Haninge, Huddinge och Södertälje som varken arbetar eller studerar. Ett viktigt mål med projektet är att utveckla nya metoder och myndighetssamarbeten som leder till arbete eller studier. Lyckosamma metoder ska sedan vävas in i ordinarie verksamhet och spridas till andra. Målsättningen är att skapa ökad samordning av insatserna och förebygga att ungdomar faller ur systemen. Dessutom är avsikten att skapa ett ökat utbud av insatser för de unga som har en diffus och/eller komplex problematik. Projektet arbetar med några särskilda insatser för att förstärka arbetet. En av dessa insatser är Supported Employment (SE). Dessa särskilda insatser kommer sedan att utvärderas särskilt av Grenverket Södertörns externa utvärderingskonsulter från Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. I ansökan om ESF-medel för Grenverket Södertörn beskrivs hur projektet har tänkt arbeta med SE-metoden. Av denna framgår att tanken är att SE-handledare ska anställas och utbildas så att kompetensen ingår i samtliga delprojekt. Utbildning av SE-handledare och nätverket dem emellan skulle ske i samverkan med KomAn-projektet. (Ansökan till ESF 2009-3010096) Det finns nu SE-handledare i alla Grenverket Södertörns delprojekt förutom Lyra som inte arbetar med SE-metoden. Sedan början av 2010 finns ett samarbete med KomAn-projektet. Företrädesvis sker det här samarbetet mellan Grenverket Södertörns projektsamordnare och delprojektledaren i KomAn Lasse Gustafsson. Gemensamma utbildningar i metoden har också genomförts i samarbete med Arbetsförmedlingen. Den här rapporten innehåller en utvärdering av Grenverket Södertörns SE-nätverks första termins arbete. Rapporten är framtagen på uppdrag av projektets styrgrupp.

6 2. Utvärderingsuppdraget Projektsamordnaren fick i uppdrag av styrgruppen att genomföra en utvärdering av den första terminens nätverk för SE-handledare. Uppdraget var inte närmare preciserat varför projektsamordnaren tog sig friheten att beskriva syftet med utvärderingen. (Minnesanteckningar från Grenverket Södertörns styrgrupp 2010-02-22) 2.1. Syfte Den här utvärderingen syftar till att klargöra om SE-nätverket ger SE-handledarna tillräckligt stöd i arbetet. Med det avses stöd i att arbeta med SE-metoden som sådan och stöd i form av utbyte av erfarenheter med andra medarbetare med likartade arbetsuppgifter. Om det är så att det här stödet inte är tillräckligt, ska det också redas ut vad det är som saknas. 2.2. Frågeställningar För att uppnå syftet med utvärderingen har följande frågställningar använts som utgångspunkt: Vad innebär SE-metoden för projektet? Vad fyller SE-nätverket för funktion? Vad har SE-handledarna för förväntningar på nätverket? Vad har nätverksträffarna innehållit? Har nätverksträffarna det förväntade innehållet? 2.3. Metod Metoden som använts för utvärderingen består av huvudsakligen två delar: litteraturgenomgång och enkät. För det första har en genomgång gjorts av det styrande material som finns om SE-metoden i Grenverket Södertörn det vill säga projektansökan till Europeiska Socialfonden, ESF, och minnesanteckningar från projektets styrgrupp. Detta är för att ge en överskådlig bild av vad tanken är i projektet med SE-metoden i allmänhet och SEnätverket i synnerhet. För att ta reda på SE-handledarnas uppfattningar så har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till tio medarbetare i projektet som arbetar som SE-handledare och/eller deltagit i projektets SE-utbildning. Enkäten är av typen ostrukturerad, d.v.s. frågorna är öppna och saknar svarsalternativ. Handledarna får således svara i fritext (Se Appendix 1). Totalt besvarades enkäten av sex personer. Ytterligare en källa till information har använts för att ta reda på mer om innehållet i själva träffarna och det är nätverksledaren Lasse Gustafsson. Information från honom är inhämtad vid ett intervjutillfälle den 19 augusti 2010. (Se Appendix 2).

7 3. Om Supported Employment-metoden i projektet SE-metoden används företrädesvis vid arbetsinriktad rehabilitering för personer med bl.a. generella inlärningssvårigheter, neuropsykiatriska och psykiska funktionshinder samt förvärvade hjärnskador. I Sverige är det framförallt Arbetsförmedlingen som använt sig av och utvecklat metoden. Ungdomar med neuropsykiatriska problem ingår i Grenverkets målgrupp och här utgör SEmetoden ett viktigt verktyg i arbetet. För projektet tar metoden sikte på att stödja ungdomar att förstå och träna sig i att använda samhällets sociala koder och så vidare. Träningen och stödet sker ute på arbetsplatser på ett integrerat sätt. Det innebär att den unga arbetar tillsammans med övrig personal och det kontinuerliga stödet ska både omfatta själva arbetssituationen och det sociala livet och koderna på arbetsplatsen. Både ungdomen och arbetsgivaren får stöd under hela processen före, under och efter. En viktig förutsättning för ett lyckat resultat är arbetsgivarnas vilja att ta emot personer på arbetsplatserna. Syftet med insatsen är att med hjälp av en strukturerad och evidensbaserad metod öka målgruppens möjligheter att finna, få och behålla ett arbete. Insatsen är integrerad med övrigt stöd som ungdomarna kan få från sina respektive delprojekt. I budgeten till projektansökan satsas drygt en femtedel av budgeten på SE. För utbildning i metoden budgeterades 300 000 kronor och nästan nio miljoner kronor för löner till SEhandledare. (Ansökan till ESF 2009-3010096).

8 4. Bakgrund till SE-nätverket För att ge en gemensam bild av vad SE-nätverket är så följer här en kortare bakgrunds beskrivning innehållande de viktigare stegen i skapandet av nätverket. Vid Grenverket Södertörns styrgruppsmöte den 21 oktober beslutades att SE-handledarna ska rekommenderas att ingå i nätverket som KomAn anordnar. (Minnesanteckningar från Grenverket Södertörns styrgrupp 2009-10-21) Vid styrgruppsmötet den 14 december 2009 diskuterades åter behovet av metodstöd för SEhandledarna i projektet. Projektsamordnaren fick då i uppdrag att titta på hur detta skulle kunna ordnas. Projektsamordnaren hade då bokat en träff med Lasse Gustafsson samma vecka för att påbörja diskussionerna om hur det skulle kunna gå till. Lasse Gustafsson arbetar som delprojektledare i KomAn och är ansvarig för SE-metoden i det projektet. (Minnesanteckningar från Grenverket Södertörns styrgrupp 2009-12-14) Vid styrgruppsmötet den 25 januari 2010 informerade projektsamordnaren om att projektet planerade att starta upp ett eget SE-nätverk under ledning av Lasse Gustafsson. Anledningen till att nätverket inte blir gemensamt med KomAn är att det skulle bli ett alltför stort antal medarbetare som skulle ingå samt att målgrupp och uppdrag mellan projekten är för vid. Arbetet skulle inledas med en planeringsträff den 10 februari 2010 med SE-handledarna och delprojektledarna i Grenverket Södertörn. Vid detta möte skulle möjlighet ges att diskutera vilket behov som finns av metodstöd, hur stödet ska riktas in och hur verksamheten kan planeras. (Minnesanteckningar från Grenverket Södertörns styrgrupp 2010-01-25) Vid styrgruppsmötet den 22 februari 2010 informerade projektsamordnaren styrgruppen om att den första nätverksträffen genomförts. Styrgruppen diskuterade syftet med träffarna och ansåg då att det ska vara fråga om ett nätverk snarare än ett metodstöd. Vid samma möte fick projektsamordnaren i uppdrag av styrgruppen att genomföra en utvärdering av nätverket efter det att vårens träffar genomförts. (Minnesanteckningar från Grenverket Södertörns styrgrupp 2010-02-22) Den 25 mars 2010 genomfördes den första riktiga nätverksträffen och ytterligare en träff genomfördes sedan den 16 juni 2010. (Minnesanteckningar från SE-nätverket 2010-03-25) Vi styrgruppsmötet den 23 april informerade projektsamordnaren om att det fanns önskemål från Paraplyprojektets SE-handledare att inte ingå i det gemensamma nätverket utan istället ha egna träffar. Styrgruppen ansåg då att det var viktigt att hålla ihop arbetet med metoden och beslutade därmed att dessa medarbetare även fortsättningsvis ska delta i det gemensamma nätverket. (Minnesanteckningar från Grenverket Södertörns styrgrupp 2010-04-23) 4.1 SE-utbildningar Förutom att få till stånd ett nätverk, så har också Grenverket Södertörn haft ansvar för att utbilda de SE-handledare som ska arbeta i projektet i de fall de inte redan har rätt kompetens. Två utbildningar i SE-metoden har genomförts för Grenverket Södertörns medarbetare den första i december 2009 och den andra i maj 2010. Båda utbildningarna har hållits av Bengt Eklund från Arbetsförmedlingens huvudkontor och genomförts i samarbete med KomAnprojektet. Utbildningarna omfattade tre heldagar plus en uppföljningsdag. Ett par av Grenverket Södertörns medarbetare har istället gått Arbetsförmedlingens Sius-utbildning.

9 5. Nätverksträffar Under våren 2010 har tre träffar SE-nätverksträffar genomförts. Totalt har 14 personer deltagit i dessa träffar. Den första träffen genomfördes den 10 februari 2010. Projektsamordnare hade skickat kallelse till delprojektledarna i Grenverket Södertörn och bjudit in dem plus samtliga SE-handledare i projektet. Det var en bred representation från alla projekt som ska arbeta med SE-metoden. Träffen leddes av projektsamordnaren tillsammans med Lasse Gustafsson. Totalt deltog nio personer vid träffen. Det som framförallt diskuterades var vilka förväntningar som finns på nätverket. Lasse redogjorde för hur insatsnätverket inom KomAn arbetar. Nätverket fungerar som ärendehandledning samt metodstöd och kvalitetssäkring i SE-metoden och träffas ungefär en gång varannan månad. En diskussion fördes om delprojektens olika arbetssätt och förhållningssätt till SE-metoden. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns skillnader mellan projekten och att de arbetar olika strikt efter metoden. Hur de medarbetare som inte renodlat arbetar som SE-handledare ska förhålla sig till metoden och nätverket diskuterades också. Slutsatsen blev att de som tycker sig ha behov och utbyte av träffarna är välkomna. Avslutningsvis bestämdes att Grenverket Södertörn ska arbeta vidare med ett nätverk i liknande anda som KomAn och att ytterligare två träffar skulle äga rum under våren 2010 (Minnesanteckningar från SE-nätverket den 10 februari 2010). Ytterligare två träffar genomfördes under våren till vilka SE-handledarna bjöds in. Vid träffen den 25 mars deltog fyra personer och den 16 juni deltog fem personer. Träffarnas innehåll har inte varit bestämt i förväg, det har alltså inte funnits någon agenda eller särskilt tema. Det har varit deltagarnas behov och intresse som har styrt vad som har diskuterats. Framförallt har träffarna ägnats åt konkret ärendehandledning. Det innebär att SE-handledarna har beskrivit faktiska fall och så har det diskuterats hur de ska arbete vidare med dem. Diskussionerna om förhållningssätt till metoden i projektet har också fortsatt vid träffarna. Vid varje träff har det varit minst en ny deltagare, så i vissa frågor har man fått börja om från början. Något som upplevs som svårt i arbetet som SE-handledare och som diskuterats mycket är att sälja in sökanden till arbetsplatser. (Intervju med Lasse Gustafsson 2010-08-19)

10 6. Medarbetarnas uppfattningar om nätverket En inledande diskussion om förväntningarna på nätverket hölls vid den första träffen i nätverket. Det som framkom då var att medarbetarna anser att det finns ett behov av att träffas. De flesta av SE-handledarna i Grenverket Södertörn är nya i den rollen och behöver stöttning. Den gemensamma uppfattningen var att nätverket skulle arbeta i samma anda som KomAn-projektets redan uppstartade nätverk. Det innebär ärendehandledning samt metodstöd och kvalitetssäkring i SE-metoden och träffar ungefär varannan månad. Ytterligare två träffar planerades in under våren. För att ta reda på mer om medarbetarnas förväntningar på SE-nätverket ställde jag i enkätformuläret frågor om detta (se Appendix 1). Samtliga medarbetare som besvarat enkäten utom en anser att det finns ett behov av ett nätverk för SE-handledarna. Det man förväntar sig av nätverket är att det ska vara ett forum för utbyte av erfarenheter, ett tillfälle att gemensamt lyfta problem och finna lösningar och att få träffas för att utbyta frågor och funderingar. Medarbetarna har också fått besvara frågan hur ofta som de tycker att det är lämpligt att nätverket träffas och här finns det lite olika uppfattningar, men de flesta anser att två till fyra gånger per år är lagom. Lasse Gustafssons uppfattning är att det är lämpligt med två träffar per termin. De som besvarat enkäten har deltagit i en till tre av träffarna som genomförts. De flesta tycker att mötena har varit bra, men en person anser att träffarna fungerat sådär. Gemensamt för alla som besvarat enkäten är att de anser att de som SE-handledarna får det stöd som de behöver i arbetet med SE-metoden vid dessa träffar. Någon tycker att det är lite för tidigt att svara på om det här stödet är tillräckligt, men att det varit bra så här långt. Även nätverksledaren tycker att träffarna har varit bra, men tycker att det kunde ha varit ännu bättre om fler hade deltagit. Ingen av dem som besvarat enkäten anser att det finns behov av något annat stöd i metoden än det som SE-nätverket ger. Inte heller nätverksledaren anser att det behövs, men det som han anser är nödvändigt är att SE-handledarna kommer igång och arbetar med metoden i praktiken och får träna på att ordna arbetsplatser och att stötta i verkligheten. SE-handledarna bör också kunna stötta varandra utanför nätverksträffarna genom att diskutera ärenden med varandra och besöka arbetsplatser tillsammans.

11 7. Slutdiskussion Den här utvärderingen är gjord efter att tre träffar genomförts i nätverket. Flera av medarbetarna har endast deltagit i en av träffarna. Det är därför lite tidigt att dra några mer långtgående slutsatser av arbetet. Alla som deltagit har heller inte besvarat enkäten. Det kan dock konstateras att det verkar finnas ett behov av utbyte mellan medarbetare som arbetar med SE-metoden och av att få lyfta och diskutera svårigheter i arbetet. Nätverket arbetar på det sätt som det var tänkt med konkret ärendehandledning och utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussioner. Den generella uppfattningen bland medarbetarna är också att det uppfyller de förväntningar som medarbetarna har på nätverket. Den gemensamma uppfattningen är också att det inte behövs något annat stöd i metoden, utan att det stöd som ges genom nätverket är tillräckligt. Slutsatsen av utvärderingen är att nätverket bör fortsätta att arbeta på liknande sätt som hittills. Det innebär ärendehandledning och diskussioner om metoden. Lämpligt antal träffar torde var ungefär två per termin då det behövs viss kontinuitet för att inte varje gång börja om från början i diskussionerna. Samtidigt har de flesta medarbetare en hög arbetsbörda som gör att träffar oftare kan vara svårt att få till. För att ytterligare höja kvaliteten på träffarna vore det dock önskvärt om träffarna kunde få högre prioritet i medarbetarnas arbete så att fler kan närvara. SE-metoden är ett centralt inslag i den ansökan som lämnades in till ESF, varför det är viktigt att projektet gemensamt satsar på att arbeta så effektivt som möjligt med metoden så att det sedan också är möjligt att utvärdera våra insatser.

12 Litteraturförteckning Ansökan till Europeiska socialfonden för projektet Grenverket Södertörn, dnr. 2009-3010096. Extra utlysning 2009 Genomförande programområde 2, 2009-5010011. Minnesanteckningar för Grenverket Södertörns styrgrupp 2009-10-21, 2009-12-14, 2010-01- 25, 2010-02-22, 2010-03-25, 2010-04-23. www.samordningsforbundethaninge.se/grenverketsodertorn Minnesanteckningar från SE-nätverket 2010-02-10 www.samordningsforbundethaninge.se/grenverketsodertorn

13 Appendix 1 Enkätfrågor till medarbetare Utvärdering av SE-nätverket våren 2010 På Styrgruppens uppdrag genomför jag nu en utvärdering av Grenverket Södertörns SEnätverk under våren. Som en del i den här utvärderingen skulle jag vilja ha din hjälp med att besvara några enkla frågor. Om du vill kan du skriva ut enkäten och skicka in den anonymt till mig, annars kan du maila tillbaka svaret. Jag vill ha ditt svar senast den 23 augusti. 1. Har du deltagit i någon av Grenverket Södertörns SE-nätverksträffar och i så fall hur många? 2. Vilka är dina förväntningar på nätverket? 3. Hur tycker du att nätverksträffarna fungerat? 4. Har du behov av nätverksträffarna i ditt arbete med SE-metoden? 5. Hur många gånger per år är det lämpligt att nätverket träffas? 6. Får du tillräckligt stöd i ditt arbete med SE-metoden genom dessa nätverksträffar? 7. Är det något annat stöd som du behöver för att arbeta med SE-metoden, i så fall vad? 8. Har du något ytterligare att tillägga?

14 Appendix 2 Intervjufrågor till Lasse Gustafsson Inledande information: På uppdrag av styrgruppen för Grenverket Södertörn så ska jag göra en utvärdering av SEnätverkets arbete den första terminen. Jag har skickat ut en enkät till deltagarna och vill nu också intervjua dig. Resultatet av utvärderingen kommer att bli en rapport som ska föredras för styrgruppen. Syftet med att intervjua dig är att ta reda på mer om innehållet vid träffarna, hur du tycker att det har fungerat och hur vi bör arbeta vidare. Jag kommer att ställa ett antal frågor till dig. Det finns inga förutbestämda svarsalternativ, utan du svarar fritt. Frågor: 1. Vad har tagits upp vid de tre träffarna med SE-nätverket? 2. Hur tycker du att träffarna fungerat? 3. Är det något som kan förbättras? 4. Tycker du att SE-handledarna behöver något ytterligare stöd i metoden? 5. Hur ofta är det, enligt din uppfattning, lämpligt att de träffas?