Delområde 2 och 3 Planering och regelverk Second homes Axplock!
Delområde 2 - Planering och regelverk Stora likheter mellan de nordiska länderna - men skillnader finns Synen på landsbygden förändras Ökat fokus på stad-land
Övergripande mål inom bostadspolitiken Norge: bibehållet spritt bosättningsmönster. Alla ska ha möjlighet att bosätta sig var de vill. Det må legges til rette for at virkemidler kan brukes ulikt i distrikt og i byområder Landbruks- og matdepartementet, Meld. St. 9, (2011-2012) Sverige: ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö Finland: uppmärksamma tillväxtcentrum och metropolområden. I områden med befolkningsminskning upprätthålla livskraften
Starkt kommunalt ansvar Kommunalt planmonopol Alla kommuner ska ha en aktuell kommunplan/öp/generalplan Norges kommunplan innehåller samfunnsdel och arealdel I Finland kan generalplan användas som grund för bygglov i landsbygder. Informell Byplan Sveriges ÖP enbart vägledande
Olika regionalt ansvar Norge och Finland har en utvecklad regional planering. Regional planstrategi (FK i Norge). Landskapsöversikt och Landskapsplan samt regionalt utvecklingsprogram (Landskapsförbund i Finland) Sverige saknar i princip regional fysisk planering, med undantag av två regionplaneorgan
Strandskydd Finland viss planerad strandbebyggelse, strandgeneralplan eller generalplan Norge differentiering i tre zoner beroende på efterfrågan Sverige LIS områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen)
Boplikt Restriktioner/villkor vid köp. Konsesjonsloven och Jordlova Konsesjon/tillstånd krävs för köp av vissa fastigheter Kommuner kan införa strängare bestämmelser Omdebatterat system
Summering planering o regelverk Norge kommunplan med sammfunnsdel o arealdel Ej bindande ÖP i Sverige Svagare regionalt planeringsinstrument i Sverige Strandskydd, strandplanering i Finland regionala hänsyn Norge och Sverige Boplikt i Norge Tillgång till kompetens i mindre kommuner?
Delområde 3 - Second homes Från fritidshus/sportstuga till second home
Sportstuga?
Second home?
Second home?
Second home?
Var bor vi egentligen? Befintliga system har allt svårare att fånga var vi faktiskt vistas, uppdelning mellan permanentbostad och fritidshus otidsenlig? Fritidshusägandet tycks allt mer ingå i en strategi som innefattar flera alternativa boenden som tillsammans tillfredsställer ägarnas önskemål. (Kalteborn 1998) Kanske utgör fritidshuset ägarnas verkliga permanenta hem? Stark koppling till ägarna som återvänder hela livet.
Bidragande faktorer till ökad efterfrågan på fritidshus under senare år Västvärldens åldrande befolkning, tid, pengar och hälsa Övergången till ett servicesamhälle Utbyggnad av mobiltelefoni och internet
Några olika aspekter hot eller möjligheter? Ekonomiska tillskott Folkbokföring Kommunalekonomi + - Demokrati Motstående intressen Miljö Planering
Antal fritidshus Antal invånare Antal småhus Varav antal SH Andel SH av småhusbestånd (%) Finland 5 264 580 2 008 094 489 232 24,4 Sverige 9 415 570 2 556 551 575 781 22,5 Norge 4 920 305 2 134 543 435 223 20,4
Fritidshusets ursprung Finland Sverige Norge Ursprungligt fritidshus 92% 78% 93% f.d. jordbruk 12% annan f.d. permanentbostad 8% 7% 3% Annat 1% 3% 4% Stora regionala variationer! I zon IV i Norge är >50% f.d. permanentbostad
Potentialer till ekonomiska tillskott Boende i fritidshus spenderar 7,4 Miljarder euro (2010). (Finland) Driftkostnad 900-1 200 euro/stuga/år, investeringar 300-400 euro/stuga/år (Sverige) Sysselsättning ca 90 000 årsarbetskrafter (Finland) Projektet Trygga skärgårdsboendet har räknat
Var ägarna bor har betydelse
Liksom vistelsekvot Vistelsedygn stora regionala variationer! Genomsnitt dygn/år/sh Genomsnitt personer/sh Genomsnitt dygn/sh Finland 75 4 300 Sverige 71 2,6 185 Norge 46 2,9 134
Summering SH Det är idag vanligt att ha flera bostäder Betydande ekonomiska (och andra) potentialer Gapet mellan den officiella befolkningsstatistiken och var människor vistas förefaller öka Svårigheter för samhället att hitta träffsäkra system för att fördela resurser mellan kommuner
Avslutningsvis Vi hoppas rapporten bidrar till ömsesidigt lärande och inspiration! Ländernas system Exempel Referenser Kontaktpersoner