KALLELSE TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med Kommunfullmäktige, Tisdagen den 24 november 2015 kl. 14.00 i Lindesberg Arena, Aktiviteten Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Bengt Storbacka Ordförande Ida Frödén Sekreterare Föredragningslista Nr. Ärende 1. Val av justerare Dnr 2. Mål och budget 2016-2018 2015/181 AKK 3. Allmänhetens frågestund 4. Utdebitering för år 2016 2015/466 AKK 5. Avfalls och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016 2015/453 AKK 6. Anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016 2015/454 AKK 7. Brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2015/455 AKK 8. Internkontrollplaner för alla nämnder år 2016 2015/433 AKK 9. Generell borgen för Linde Stadshuskoncernen 2015/467 AKK 10. 11. Borgensavgift för år 2016 2015/465 AKK Särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest 2015/389 AKK 1
12. Revidering av reglemente för Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning 2015/74 AKK 13. 14. 15. Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun 2015/475 AKK Avgifter för resor - fritidsaktiviteter enligt LSS 2015/435 AKK Sammanträdestider för kommunfullmäktige 2016 2015/502 AKK 16. 17. 18. 19. 20. Svar på motion från Agneta Lindkvist (V) om parkeringsplatser på Kullgatan i Lindesberg Svar på motion från Agneta Nilsdotter (MP) om långtidsparkering Motion från Susanne Karlsson (C) om kulturpolitiskt program i Lindesbergs kommun Motion från Kristine Andersson (S) om idrottspolitiskt program i Lindesbergs kommun Medborgarförslag om att bygga en temporär bro vid Båtshagen i Frövi 2015/338 AKK 2014/358 AKK 2015/488 AKK 2015/480 AKK 2015/490 AKK 21. Medborgarförslag om Kägelbanans framtid på Kyrkberget 2015/473 AKK 22. Medborgarförslag om belysning på gångbanorna från Tenorvägen och Basvägen samt gångvägen vid pulkabacken 2015/353 AKK 23. Medborgarförslag om ny och större danslokal 2015/503 AKK 24. 25. Medborgarförslag om en beachhandbollsplan vid Lindesberg Arena Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Irja Gustavsson (S) från Per Söderlund (SD) gällande sjösättningsramp för båtar i Lindesberg 2015/504 AKK 2015/469 AKK 2
1. Val av justerare Irja Gustavsson (S) och Anna Öfverström (M) utses att justera med Anders Ceder (S) och Per Söderlund (SD) som ersättare. Justering sker fredagen den 30 november 14.00 i kanslichefens rum, kommunhuset. Sida 3 av 40 3
2. Mål och budget 2016-2018 Förslag till beslut 1. Mål och budget för åren 2016-2018, inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetramar (nettokostnader) antas. 1. Investeringsvolymen för VA/renhållningsverksamheten fastställs till 10 000 000 kronor år 2016. Finansiering sker genom nyupplåning eller täcks via disposition ur eget kapital i balansräkningsenheten. 1. För finansiering av driftbudgeten sker disposition av medel avsatta för pensionskostnader med 22 946 000 kronor år 2016. 1. Föreningsbidrag avseende socialnämndens verksamhet överflyttas organisatoriskt till kommunstyrelsen (tillväxtsutskottet), budget är 50 000 kronor. 1. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Budgetberedningen har överlämnat förslag till Mål och budget för åren 2016-2018. Sverigedemokraterna överlämnade sitt budgetförslag den 27 oktober 2015. Sida 4 av 40 4
Miljöpartiet överlämnade sitt budgetförslag den 27 oktober 2015. Moderaterna tillsammans Kristdemokraterna och Folkpartiet överlämnade sitt budgetförslag den 27 oktober 2015. Kommunstyrelsen beslutade den 10 oktober 2015 241 att föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Mål och budget för åren 2016-2018, inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetramar (nettokostnader) antas. 1. Investeringsvolymen för VA/renhållningsverksamheten fastställs till 10 000 000 kronor år 2016. Finansiering sker genom nyupplåning eller täcks via disposition ur eget kapital i balansräkningsenheten. 1. För finansiering av driftbudgeten sker disposition av medel avsatta för pensionskostnader med 22 946 000 kronor år 2016. 1. Föreningsbidrag avseende socialnämndens verksamhet överflyttas organisatoriskt till kommunstyrelsen (tillväxtsutskottet), budget är 50 000 kronor. 1. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Pär-Ove Lindqvist (M), Anniette Lindvall (M), Ingrid Åberg (KD), Bengt Evertsson (MP) Per Söderlund (SD) och Virosa Viberg (SD) reserverade sig mot beslutet till förmån för sina förslag. 2.1. Handlingar Sida 5 av 40 5
KS 241 beslut gällande mål och budget 2016-2018.pdf (inkluderad nedan) Mal och budget 2016-2018 rev 151111.pdf (inkluderad nedan) Budget 2016 VP 2017-2018 M,KD,FP.pdf (inkluderad nedan) Sverigedemokraternas budget för Lindesbergskommun 2016-2018.pdf (inkluderad nedan) Miljöpartiet Mål o rambudget 2016-2018.pdf (inkluderad nedan) Tidplan budgetdebatt 2015.pdf (inkluderad nedan) Sida 6 av 40 6
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 241 Dnr. 2015/181 Mål och budget 2016-2018 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1. Mål och budget för åren 2016-2018, inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetramar (nettokostnader) antas. 2. Investeringsvolymen för VA/renhållningsverksamheten fastställs till 10 000 000 kronor år 2016. Finansiering sker genom nyupplåning eller täcks via disposition ur eget kapital i balansräkningsenheten. 3. För finansiering av driftbudgeten sker disposition av medel avsatta för pensionskostnader med 22 946 000 kronor år 2016. 4. Föreningsbidrag avseende socialnämndens verksamhet överflyttas organisatoriskt till kommunstyrelsen (tillväxtsutskottet), budget är 50 000 kronor. 5. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Budgetberedningen har överlämnat förslag till Mål och budget för åren 2016-2018. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 19 oktober 2015 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: 1. Mål och budget för åren 2016-2018, inklusive nämndernas verksamhetsplaner och budgetramar (nettokostnader) antas. 2. Investeringsvolymen för VA/renhållningsverksamheten fastställs till 10 000 000 kronor år 2016. Finansiering sker genom nyupplåning eller täcks via disposition ur eget kapital i balansräkningsenheten. 3. För finansiering av driftbudgeten sker disposition av medel avsatta för pensionskostnader med 22 946 000 kronor år 2016. Justerande Utdragsbestyrkande 7
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2015-10-27 4. Föreningsbidrag avseende socialnämndens verksamhet överflyttas organisatoriskt till kommunstyrelsen (tillväxtsutskottet), budget är 50 000 kronor. 5. De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Sverigedemokraterna överlämnade sitt budgetförslag den 27 oktober 2015. Miljöpartiet överlämnade sitt budgetförslag den 27 oktober 2015. Moderaterna tillsammans Kristdemokraterna och Folkpartiet överlämnade sitt budgetförslag den 27 oktober 2015. Ledamöternas förslag till beslut Jonas Kleber (C), Susanne Karlsson (C) och Bengt Storbacka (S) föreslår bifall till majoritetens förslag. Pär-Ove Lindqvist (M) föreslår bifall till majoritetens budgetförslag med Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets ändringsförslag Per Söderlund (SD) föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige anta Sverigedemokraternas budget för åren 2016-2018. Bengt Evertsson (MP) föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige anta Miljöpartiets förslag till budget för åren 2016-2018. Beslutsgång Ordförande frågar om kommunstyrelsen kan föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt punkt 2,3,4 och 5 i ekonomichefens förslag från den 19 oktober 2015, och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt förslagen. Ordförande frågar sedan om kommunstyrelsen kan utse majoritetens förslag till huvudförslag och finner att majoritetens förslag är huvudförslag. För att utse ett motförslag till majoritetens förslag ställde ordförande först Sverigedemokraternas förslag mot Miljöpartiets förslag och fann att Sverigedemokraternas förslag gick vidare. Justerande Utdragsbestyrkande 8
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 3 Kommunstyrelsen 2015-10-27 Sedan ställde ordförande Sverigedemokraternas förslag mot Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets förslag och fann att Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets förslag blev motförslag. Ordförande ställde slutligen majoritetens förslag mot Moderaternas, Kristdemokraternas och Folkpartiets förslag och fann att kommunstyrelsen beslutat enligt majoritetens förslag. Reservation Pär-Ove Lindqvist (M), Anniette Lindvall (M), Ingrid Åberg (KD), Bengt Evertsson (MP) Per Söderlund (SD) och Virosa Viberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sina förslag. Justerande Utdragsbestyrkande 9
Mål och budget 2016-2018 Kommunfullmäktige 1 10
Innehållsförteckning 1 Majoritetsföreträdarna har ordet... 3 2 Planeringsförutsättningar... 4 2.1 Inledning... 4 2.2 Omvärld... 4 2.3 Några av satsningarna i budget 2016... 5 2.4 Ekonomiska förutsättningar... 5 2.5 Fem år i sammandrag... 7 2.6 Befolkningsprognos... 8 2.7 Organisation... 9 2.8 Styrmodell... 9 2.9 God ekonomisk hushållning... 10 2.10 Kommunfullmäktiges mål... 10 3 Våra verksamheter... 13 3.1 Kommunstyrelsen... 13 3.2 Socialnämnden... 17 3.3 Barn- och utbildningsnämnden... 20 3.4 Bergslagens miljö- och byggnämnd... 22 4 Våra räkenskaper... 25 11 2
1 Majoritetsföreträdarna har ordet Vi lägger nu budget 2016 och verksamhetsplan 2017-2018. Vi tror på Lindesbergs kommun och fortsätter satsa på utvecklingen av kommunen. Lindesberg Bergslagens själ! Vi lägger en budget som inte är den starkaste, men vi måste våga satsa för att få de resultat vi vill nå. Våra skolor ska kunna ta emot fler barn och ungdomar, vi ska rekrytera personal, så att vi kan fortsätta växa och utveckla vår kommun. Vi står inför stora utmaningar, hela Sverige ska ta ett nationellt ansvar för våra asylsökande, och vi är beredda att ta vårt ansvar. De medel som vi får från staten är inte medräknade i vårt budgetförslag, allt det kommer att läggas till i verksamheterna när vi ansökt och fått pengar tilldelat oss. För att få ut så bra information som möjligt så satsar vi på en kommunikatör. Vi lägger mera pengar för att utveckla landsbygden, stad och land behövs för att bli en stark kommun. Vi lägger mera pengar på skolan, målet är att öka måluppfyllelsen, behålla behörig kompetent personal samt öka förutsättningar inför framtidens rekryteringar. Barnen i förskolorna ska ha en bra miljö där de utvecklas och har lusten till lärande. Vi satsar på det förebyggande arbetet och permanentar projektet med fältarna. För att klara av myndighetsutövningen och förstärka på familj och individ lägger vi pengar för att kunna anställa flera socialsekreterare. Vi fortsätter bygga bostäder, skola och en vårdcentral tillsammans med Region Örebro Län. Vi ser till att det finns byggklara tomter, fortsätter med utbyggnaden av gång och cykelvägar. Vi fortsätter satsa på Kom i Jobb fler ska ges möjlighet att komma ut i arbete, sysselsättning eller studier. För att kunna utveckla, effektivisera och hitta nya möjligheter i verksamheterna måste vi värna om vår personal därför avsätter vi medel för personalbefrämjande åtgärder. Utan kompetent, engagerad och motiverad personal klarar vi inte detta. Irja Gustavsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Jonas Kleber (C) Kommunstyrelsens vice ordförande 3 12
2 Planeringsförutsättningar 2.1 Inledning Mål och budget är inte bara ett dokument som fastställer de ekonomiska ramarna för verksamheterna. Det är även ett verktyg för planering, uppföljning och kontroll av verksamheten. I mål och budget fastställs nivån för verksamheterna samt vilken kvalitet kommunen ska erbjuda medborgarna. Som utgångspunkt för hur verksamheten ska utvecklas har kommunfullmäktige antagit Vision 2025 Utvecklingsstrategi 2014-2016. 2.2 Omvärld Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning är att den svenska ekonomin är på väg upp ur lågkonjunkturen och nästa år når konjunkturell balans. Det innebär att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget i år och nästa år växer förhållandevis snabbt. Samtidigt ställer den omfattande invandringen och den snabba befolkningsutvecklingen stora krav på kommunernas och landstingens verksamhet. I år och nästa år ser detta ut att kunna klaras utan större skattehöjningar eller tillskott från statens sida, men under de därpå följande åren 2017-2019 blir uppgiften betydligt svårare, delvis till följd av att skatteunderlaget då inte längre växer lika snabbt. För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburit ökade resursbehov som motsvarar en kostnadsökning på ungefär 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren 2015 2019 att uppgå till i genomsnitt 1,6 procent per år. Det är en dramatisk förändring. SKL räknar, i enlighet med Statistiska centralbyråns reviderade befolkningsprognos, med en betydligt större invandring än tidigare. Det innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men den positiva effekten begränsas av att flyktinginvandrare har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet och en därmed större befolkning innebär också ökade kostnader för kommuner och landsting. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt större än de intäktstillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Detta sätter en betydande press på kommunernas och landstingens ekonomi de närmaste åren. Att en relativt stor del av invandrarna är i yrkesaktiv ålder bör på sikt ha en positiv inverkan på möjligheterna att finansiera välfärden. Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar nu så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver, på närmare 2 skattekronor fram till 2019. För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings som från statens sida. Utvecklingen av intäkterna är relativt positiv men räcker ändå inte till för att möta de kostnadsökningar som SKL:s kalkyler pekar på; cirka 270 miljarder kronor i löpande priser perioden 2014-2019. SKL räknar med ett sammanlagt resultat för kommunerna på 7 miljarder kronor år 2015. Men då ingår en engångsintäkt på 3,5 miljarder från AFA Försäkring. Justerat för engångsintäkten innebär det en försämring av resultatet med 6,5 miljarder jämfört med 2014. Bland de stora verksamheterna har kostnaderna för förskolan, grundskolan och hemtjänsten ökat kraftigt under 2015. Under 2016 ser man också en markant ökning av riktade statsbidrag. Dessa motsvaras dock av ungefär lika stora kostnader. År 2019 motsvarar gapet mellan kostnader och intäkter över 1 krona i skattehöjningar. Riktade tillfälliga statsbidrag till kommuner och landsting är mer regel än undantag, vilket har effekter på den långsiktiga utvecklingen. Kommuner och landsting tvingas i praktiken att lägga resurser på de områden som staten definierat som viktiga, på bekostnad av långsiktigt angelägnare utvecklingsbehov i den egna kommunen eller landstinget. Det skapar en kortsiktighet i inriktning och styrning som äventyrar en långsiktigt god utveckling anpassad till lokala förutsättningar och behov. 4 13
Det skapar också oklara ansvarsförhållanden avseende det långsiktiga utvecklingsansvaret för verksamheterna. Satsningarna medför dessutom ofta tids- och kostnadskrävande administration. Det finns dock även positiva faktorer. Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med över 3 procent. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned mot 6,5 procent, vilket innebär att vi redan 2016 beräknas nå balans på arbetsmarknaden. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar 2016. (Hela texten under rubriken Sveriges och kommunernas ekonomi är hämtad från SKL). 2.3 Några av satsningarna i budget 2016 I budgetförslaget så fortsätter satsningen på "Kom i Jobb" 2016. Kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter utökas till 1 mnkr. Skolan får ytterligare medel för att öka måluppfyllelsen, behålla behörig personal. Miljön i förskolan förbättras så att barnen utvecklas och har lusten till lärande. Socialnämndens förebyggande arbete med fältarna permanentas och fler socialsekreterare skall anställas. En tjänst som kommunikatör inrättas. I förslaget till investeringsbudget finns medel till en ny väg i Frövi, exploatering av industrimark i Frövi. Ett nytt villaområde planeras i Lindesberg och satsningar för infrastruktur i olika delar av kommunen. Utbyggnaden fortsätter av gång- och cykelvägar. I Guldsmedshyttan har medel avsatts för vändplan. investeringsbehovet. Beräkning av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning följer SKL:s prognos för augusti månad 2015 med egen befolkningsprognos. Kostnader för ökade personalkostnader har budgeterats i en central pott som kommer att fördelas till nämnderna då resultatet av slutförda förhandling skett lokalt med arbetstagarorganisationerna. Pensionsberäkningen grundas på uppgifter ifrån KPA juni 2015. Ramförändringar nämnder I budgetförslaget har nämndernas ramar förstärkts med 30,5 Mnkr 2016, 34,6 Mnkr 2017 och 30,5 Mnkr 2018. Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Förändringar i soliditeten är beroende av investeringstakt, skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Ju högre desto mindre är låneskulden. 2.4 Ekonomiska förutsättningar Budgetförutsättningar Verksamhetsplan 2016-2018 är underlag för fördelning av ramar till nämnderna. Under budgetarbetet har nämndernas nya behov av ramförstärkningar presenterats samt 5 14
Resultatutveckling och balanskrav Kommunallagen fastställer att kommunen för ett räkenskapsår måste redovisa högre intäkter än kostnader, balanskrav. För att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för investeringar måste resultatet inte bara vara i balans utan det krävs positiva resultat. För 2016 är det budgeterade resultatet 11,2 Mnkr, för 2017 8,8 Mnkr och för 2018 9,6 Mnkr. Avgiftsfinansierade verksamhet är vatten och renhållningsverksamhet och övriga investeringar är till största delen infrastrukturella satsningar. Resultatets andel av skatter och bidrag Avstämning av balanskrav 2016 Årets resultat enligt resultaträkningen 11,2 Mnkr. Avgår realisationsvinster 0 Mnkr. Årets resultat efter balanskravsjusteringar 11,2 Mnkr. Nettoinvesteringar, mnkr Investeringar för den kommande treårsperioden beslutas av kommunfullmäktige i samband med mål och budget. Budgeterade medel för investeringar får inte användas för driftskostnader. Diagrammet beskriver nettoinvesteringarna fördelat på avgiftsfinansierad verksamhet och övrig verksamhet. Likviditet Kommunens likvida medel kommer att minska under planperioden. I kommunens kassaflödesanalys redovisas upplåning av vatten och renhållnings investeringar under planperioden. Övriga investeringar sker med egna medel. Borgensåtagande Kommunens borgensåtaganden uppgår i bokslut 2014 1 328,4 Mnkr och av dessa är 1 214,8 Mnkr beviljade till kommunens bolag. Känslighetsanalys En kommun kan påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Nedan visas några exempel på hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Löneförändring 1 % 9 Mnkr Bruttokostnadsförändring inkl. löner 1 % 17 Mnkr Förändrad kommunalskatt 1 kr 40 Mnkr Befolkningsökning 100 personer 5 Mnkr 6 15
2.5 Fem år i sammandrag Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Antal invånare 31/12 23 116 23 269 23 389 23 532 23 580 Kommunalskatt, kr 22,33 22,30 22,30 22,30 22,30 Skatteintäkter, generella statsbidrag, mnkr Verksamhetens nettokostnader, mnkr Nettokostnader inklusive finansnetto i procent Årets resultat, mnkr 1 223,7 1 274,1 1 311,2 1 351,8 1 384,2 1 179,5 1 252,2 1 298,9 1 341,8 1 373,5 96,31 98,86 99,15 99,35 99,31 45,2 14,4 11,2 8,8 9,6 Eget kapital, mnkr 463,3 477,7 488,9 497,7 507,3 Personalkostnader, mnkr 870,0 896,0 923,0 951,0 979,0 Nettoinvesteringar, mnkr, 16,4 72,4 35,7 78,1 99,8 Soliditet i procent 52,18 55,92 57,82 57,76 56,35 16 7
2.6 Befolkningsprognos Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för kommunens utveckling och framtid. En befolkningstillväxt möjliggör för ökade intäkter som kan ge en fortsatt hög samhällsservice, samt ökar efterfrågan på bostäder, infrastruktur och service vilket i sin tur gynnar det lokala näringslivet. På nationell nivå skedde en folkökning i åtta av tio kommuner under första halvåret 2015. Störst ökning hade storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I likhet med de senaste åren beror folkökningen främst på en hög invandring, men även på ett födelseöverskott. Även i Lindesbergs kommun har befolkningen under de senaste åren ökat tack vare ett positivt invandringsöverskott. Dock ser vi att majoriteten av de nyinvandrade flyttar vidare till en annan kommun i Sverige inom tre år. Detta bidrar till att det är fler som väljer att flytta från kommunen till en annan kommun i Sverige, än det är som väljer att flytta in till kommunen från annan kommun i Sverige. Kommunen har dessutom ett födelseunderskott. Den åldersmässiga sammansättningen visar att kommunen kommer att ha en ökande andel äldre och yngre de kommande åren medan andelen i arbetsför ålder inte kommer att öka i samma utsträckning. Färre personer kommer därmed att behöva försörja fler. En kommande utmaning för Lindesberg är att underlätta för nya invånare att komma i sysselsättning. Framöver medför prognosen även utmaningar i form av bostäder, samt översyn av skollokaler och boende för äldre. 8 17
2.7 Organisation En ny nämnd- och förvaltningsorganisation trädde i kraft från och med 1 januari 2015 som innebar en minskning av antalet nämnder. Idag finns tre nämnder utöver kommunstyrelsen. Förutom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden finns Bergslagens miljö- och byggnämnd som är ett samarbete med kommunerna Nora, Ljusnarsberg och Hällefors. Under kommunstyrelsen finns två utskott med tillhörande förvaltningar. Tillväxtutskottet ansvarar för områdena arbetsmarknad, kultur och fritid, näringsliv och turism. Utskottet för stöd och strategi ansvarar för områdena kansli, ekonomi, personal, IT, måltid, miljö, folkhälsa, information/kommunikation samt risk och säkerhet. Kommunen är medlem i kommunalförbunden Nerikes Brandkår, samt i Bergslagens kommunalteknik som ansvarar för de tekniska verksamheterna. Kommunen ingår även i överförmyndarnämnden tillsammans med övriga tre kommuner i norra Örebro län. I bolagskoncernen är Linde Stadshus AB moderbolag och ägs till 100 procent av Lindesbergs kommun. Dotterbolagen formeras i tre verksamhetsområden: energi, fastigheter och upplevelser. 2.8 Styrmodell Lindesbergs kommuns modell för mål- och resultatstyrning innebär att kommunfullmäktige har antagit en vision med sex målområden och totalt 15 inriktningsmål. Kommunstyrelsen fördelar ut inriktningsmålen till nämnderna och den kommunala bolagskoncernen som därefter bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndernas mål till verksamhetsmål. Till verksamhetsmålen kopplas aktiviteter. Indikatorer kopplade till målen finns på olika nivåer. Styrmodellen ska se till att det finns en tydlig koppling mellan de politiskt fastställda målen och de aktiviteter som genomförs i verksamheterna. Det ska finnas en röd tråd från vision till enhetsnivå som visar på hur all verksamhet arbetar för att uppnå visionen. Nämnder och verksamheter/enheter ska varje år planera för hur de ska bidra till att uppfylla fullmäktiges inriktningsmål genom att årligen fastställa en verksamhetsplan. De kommunala bolagen fastställer en affärsplan. I arbetet med att ständigt förbättra verksamheten är analysen i uppföljningen viktig för att kunna prioritera vad som behöver göras framöver för att uppfylla målen. Även den interna kontrollen är en väsentlig del av styrningen och utvecklingen av verksamheten. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen bereder även förslagen till kommunfullmäktige och har därmed ansvaret för att göra en helhetsbedömning för kommunen, där alla behov vägs samman mot de ekonomiska resurserna. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund enligt Kommunallagen och ansvarar också för att den interna kontrollen fungerar i kommunen. 9 18
2.9 God ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen ska kommunen i sin budget fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I Utvecklingsstrategi 2014-2016 vision 2025 anges kommunens långsiktiga inriktning: Lindesbergs kommun ska genom nydanade insatser, byggda på tradition och erfarenhet, vara det naturliga valet för näringsliv och boende i Bergslagen och angränsande delar av Mälardalen. Lindesbergs kommun där Bergslagen och världen möts! Till var och ett av de 15 inriktningsmålen i utvecklingsstrategin finns ett antal mätbara indikatorer angivna som visar om målet uppnåtts eller inte. Vid värderingen av måluppfyllelsen görs en sammanvägd bedömning av målets indikatorer. Vid bedömning om kommunen uppnått god ekonomisk hushållning görs en bedömning dels av de finansiella målen och dels av en samlad bedömning av inriktningsmålen. 2.10 Kommunfullmäktiges mål Målområden Inriktningsmål Indikatorer Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent år 2014 och 2015 samt 96 procent år 2016 av skatter, utjämning och generella statsbidrag. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt få svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon uppleva ett gott bemötande. År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd-Kund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år 2016. Resultatet i Svenskt Näringslivs kommunranking ska vara bland de 175 bästa år 2016. Antalet besökare och turister ska ha ökat med 15 procent till och med år 2016. 19 10
Målområden Inriktningsmål Indikatorer Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. 40 stycken nya lägenheter per år i Lindesberg och Frövi (små- och flerbostadshus) fram till och med år 2016. Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med 2012-12-31. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. Pendlingen med kollektivtrafiken ska öka med 10 procent per år fram till och med 2016. I kommunalvalet 2014 ska andelen röstberättigade som röstat ha ökat till 86 procent jämförelse med valet 2010. Lindesbergs kommun är bland de 50 bästa kommunerna i nationell integrationsrankning år 2016. Lindesbergs kommun genomför minst fyra vänortskontakter per år fram till och med år 2016. Andelen unga vuxna, 18-24 år med ekonomiskt bistånd ska ligga under Örebro läns nivå år 2016. Ungdomsarbetslösheten mellan 18-24 år ska ligga under Örebro läns nivå år 2016 Sex månader efter avslutat yrkesprogram inom gymnasieskolan eller yrkesutbildning inom vuxenutbildning ska andelen individer, som fått arbete, vara minst 75 procent. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning ska ligga på lägst 27 procent av den totala befolkningen 2016. Andelen kvinnor och män med god eller mycket god självskattad hälsa ska vara över 75 procent år 2016. 25 procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år 2016. Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år 2016. 20 11
Målområden Inriktningsmål Indikatorer Kultur och föreningsliv Finansiella mål Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Oförändrad skattesats under planeringsperioden Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag Verksamhetens utsläppsvillkor som årsgränsvärden och begränsningsvärden ska inte överskridas, baserats på respektive tillståndsbeslut. Kvalitetskraven på dricksvatten ska uppfyllas. Skillnaden mellan antalet deltagartillfällen för pojkar och flickor ska minska med 15 procent till och med år 2016. Antalet besökare i kommunens bibliotek ska öka med 15 procent till och med år 2016. Minst fyra större kulturarrangemang i Lindesberg Arena per år fram till och med 2016. 22,30 kr 99 % 21 12
3 Våra verksamheter 3.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har två förvaltningar: Tillväxtförvaltningen som är knuten till kommunstyrelsens tillväxtutskott och kommunledningskontoret som är knuten till kommunstyrelsens utskott för stöd och strategi. Kom i Jobb startade som ett projekt åren 2014 och 2015 med 5 mnkr per år. Anslaget har gått till löner och arbetskläder för de anställda i Kom i Jobb. Andra tillgängliga bidragsformer har också nyttjats i stort sett i alla anställningar. Alla anställningar har initialt varit 6 månader med möjlighet till viss förlängning. De har individanpassats och matchats utifrån individens intresse och de platser vi har haft till förfogande. Minskat försörjningsstöd under Kom i Jobb-perioden är hittills drygt 4 mnkr. Om inte extra medel avsätts i budgeten för nästkommande år finns inga möjligheter för arbetsmarknadsenheten att driva Kom i Jobb, vidare vilket i sin tur skulle leda till ökade kostnader för försörjningsstöd. Medel för kompletteringstrafik i budget finns till och med 2015. Frågan om samordning med Region Örebro län har väckts politiskt, men i dagsläget finns inget beslut. Näringslivsenheten har utan medel i budget ingen möjlighet att driva kompletteringstrafiken vidare. I samband med förlängning av folkhälsoavtal tom 31 december 2016 behöver kommunens medfinansiering ökas. För att kunna vara den framtida organisation som svarar för driften av kommunkoncernens IT-stöd krävs ett arbete med framtagande av förvaltningsplaner och en övergripande strategi. Vidare behöver IT-enheten optimera arbetsmetoder, rutiner och processer för att kunna arbeta mer strukturerat, höja effektiviteten och förbättra kvalitén. Ett konsultstöd för att under 2016 arbeta med dessa uppdrag föreslås. Återstående kostnader efter försäljning av stadsnätet tillkommer för kvarvarande bindningstider avseende nätverksutrustning samt kostnader till Lantmäteriet för att slutföra arbetet med registrerade ledningsrätter. Nya system kräver fler servrar än tidigare. Ökat antal användare, ändrade arbetssätt och nya tillämpningar ställer också högre krav på kapacitet i befintliga servrar, vilket medför en utbyggnad under perioden. Ny teknik innebär visserligen att kostnaden per server blir lägre, men kravet på kapacitetsökning gör ändå att kostnaderna ökar. För att effektivisera arbetet med detaljbudget samt prognosarbetet föreslås att en budgetoch prognosmodul införs i det befintliga ekonomisystemet under året. Idag skannas fakturorna externt och cirkuleras i ekonomisystemet till behöriga. För att införa ett e-handelssystem och e-fakturor som skickas direkt ifrån våra leverantörer krävs ny teknik och konsultinsatser. Enligt ny lagstiftning som börjar gälla 1 juli 2016 måste kommunen kunna ta emot e-fakturor. Beställningar av varor och tjänster görs direkt med våra avtalsleverantörer i systemet. Utbyte av inventarier i köken sker kontinuerligt och ytterligare medel behöver avsättas under planperioden. Nya regler för partistöd ger ökade kostnader. Även kostnader för arvoden och förlorad arbetsförtjänst har ökat. Kostnaden för räddningstjänst till Nerikes Brandkår ökar med 0,7 mnkr. Arvoden och del i gemensam administration för överförmyndarverksamhet och gode män ökar med 0,4 mnkr. Utvecklingen går snabbt inom området e- tjänster. Som exempel diskuteras bland annat införandet av e-tjänstekort som förenklar inloggning i system för de anställda. Inom socialförvaltningen planeras digitalisering av tjänster inom bl. a hemtjänsten. Bygg- och miljöförvaltningen undersöker möjligheterna till resfria möten. Inom länet pågår ett förberedande arbete för en gemensam e- utvecklingsnämnd. 13 22
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har genomfört utredningen "Kommunal ledningsplats" och lämnat förslag till tekniska åtgärder och förbättringar för säker kommunal ledningsförmåga i Lindesbergs kommun. Myndigheten finansierar 50 procent av kostnaderna. Åtgärderna innebär investeringar för brandsläckning i Bullerberget och reservkraft i Bullerberget. Säkerheten beträffande elförsörjningen i kommunhuset är inte tillfredsställande och där föreslås att ett reservkraftaggregat installeras. I barn- och utbildningsnämndens budgetförslag föreslås medel för nya förskolor. Måltidsenheten behöver då utrusta mottagningskök med inventarier. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Medarbetarna upplever goda arbetsmiljöförhållanden Kostnadseffektivisera processer i kombination med kvalitetssäkring inom stödjande administration Alla enheter arbetar för en budget i balans Möjligheten för medborgarna att nå kommunens medarbetare via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka. Tillväxtförvaltningen underlättar kommuninvånarnas kontakter med våra verksamheter genom tydlighet och tillgänglighet Sjukfrånvaron för medarbetarna överstiger inte fem procent. År 2016 ska resultatet i medarbetarundersökningens fråga om uppföljning och utvärdering av mål vara 4 av 5 Ett nytt ärendehanteringssystem ska tas i bruk under 2016 och hela kanslienheten ska introduceras i programmet för att kostnadseffektivisera processer och möjliggöra för en ökad digitalisering Budget och prognos modulen i ekonomisystemet ska tas i bruk under 2016 som förväntas effektivisera arbetet både inom ekonomienheten och andra verksamheter En gemensam telefonilösning för Kommunerna i norra Örebro län som leder till en lägre kostnad för verksamheten och bättre kvalitet för medborgarna, ska vara införd under år 2016 Självservice ska för månadsavlönade uppgå till 100 procent under år 2016 Nettokostnaden får inte överstiga 100 % av tilldelad budget År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd-Kund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år 2016. 23 14
Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Arbetet med att främja entreprenörskap, nyföretagande och innovationer för nya - och befintliga företag ska leda till att fler genom stöd och rådgivning ser möjligheten att främja nya idéer och uppfinningar pröva och utveckla sina idéer Vi ska vara aktiva i samarbetet inom ramen för Tursam och bidra till att föreningens mål uppnås Tillsammans med idrotten skapa bättre förutsättningar för de som besöker vår kommun i samband med matcher och turneringar får möjlighet till fler upplevelser År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. Resultatet i Svenskt Näringslivs kommunranking ska vara bland de 175 bästa år 2016. Vi ska skapa en bättre samverkan mellan näringslivsenheten och Tursam för att ta tillvara vår gemensamma kompetens och medel på ett bättre sätt. Kartlägga alla större idrottsevenemang i kommunen där det framgår, tidpunkt, hur många deltagare, hur stor publik, hur många övernattningar arrangemangen ger. Etablera nätverk med idrotten och andra aktörer som berörs av idrottsturismen Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Lindesbergs kommun ska vara en attraktiv kommun att bo i med tillgång till både villatomter och olika lägenhetsalternativ Lindesbergs kommun ska vara en attraktiv kommun att verka i med god tillgång till etableringsbar mark i bra lägen Verka för goda pendlingsmöjligheter till de viktigaste orterna inom vårt arbetsmarknadsområde Kommunens kommunikation och dialog med medborgarna ska öka. Vi ser till alla människors lika värde och bemöter varandra med lyhördhet och respekt Vi deltar aktivt och gör oss synliga i olika samarbeten regionalt -, nationellt och internationellt 40 stycken nya lägenheter per år i Lindesberg och Frövi (små- och flerbostadshus) fram till och med år 2016. Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med 2012-12-31. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. Skapa 130 nya pendlaparkeringar inom kommunen Skapa tre nya kommunikationsanläggningar som underlättar pendlingsmöjligheterna År 2016 ska resultatet för kommunens information till medborgarna (informationsindex) på webbplatsen öka från 77 % till 80 % I den årliga utvärderingen av Masugnenens verksamheter ska 90 % av svaranden ange att man anser att kvinnor och män har samma möjligheter och att alla bemöts på samma sätt. Respektive enhet vid Masugnen ska under året delta i minst fem (5) träffar i redan etablerade nätverk. 24 15
Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Varje enhet inom kommunledningskontoret tar emot en person per år som praktikant, studerande eller arbetslös Alla deltagare i arbetsmarknadsåtgärder ges förutsättningar att gå vidare till studier eller arbete Vi utvecklar kontinuerligt pedagogik och studiesätt och samverkar med arbetsinriktade insatser för ökad måluppfyllelse för deltagaren. Alla studerande ges förutsättningar att efter genomförd utbildning få arbete eller gå vidare till studier på högre nivå Genomsnittlig sysselsättningsgrad bland kommunens samtliga kvinnliga medarbetare har ökat från 89,8 procent år 2013 till 91 procent Varje enhet inom kommunledningskontoret tar emot en person per år som praktikant, studerande eller arbetslös. Antalet deltagare inskrivna i arbetsmarknadsåtgärder som gått vidare till studier eller arbetet ska vara 15 % för 2016. Under året ska 20 stycken utbildarträffar (Masugnens utbildare) ägt rum. 70 % av deltagarna i yrkesutbildning går vidare till arbete efter avslutade studier. Sysselsättningsgraden bland kommunens samtliga kvinnliga medarbetare ska öka från 89,8 procent till 91 procent. Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Vi ska medvetandegöra perspektivet det hållbara samhället i våra verksamheter Allmänkulturen verkar för att skapa och stärka ett brett kulturliv för alla. Där ingår kulturarrangemang och stimulans till eget skapande. Barn och unga prioriteras. Museiverksamheten och arkivet ska bevara, vårda och göra vår kulturhistoria tillgänglig Biblioteken är en mötesplats för alla. Läsfrämjande arbete, det demokratiska samhällets utveckling, upplevelser, kunskapsförmedling och folkbildning står i fokus. 25 procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år 2016. Andel säsongsanpassade grönsaker och frukt ska uppgå till 80 %. Matsvinnet skall minska med 10 procent/år Andelen personal inom Tillväxt som nyttjar motionstimmen regelbundet ska vara minst 60 %. Nyttjandegraden av elcyklarna placerade vid Masugnen och Kultur skall vara minst 30 %. Antal barn och unga som deltar i aktiviteter/program som arrangeras av kulturenheten i egen regi eller som uppdrag av andra aktörer Antal besökare i arkivet Antal besökare i arkivets bilddatabas En plan av framtida museiverksamhet Antal publika aktiviteter anordnade av kommunens folkbibliotek 25 16
3.2 Socialnämnden Socialförvaltningen har en ramminskning på 4 mnkr år 2016 som tas från försörjningsstödets budget. Försörjningsstödet har under de senaste åren minskat. Detta beror dels på ett stramare förhållningsätt och tydligare riktlinjer när det gäller handläggningen samt ett bra samarbete med Arbetsmarknadsenheten framförallt när det gäller Kom i Jobb. Försörjningsstöd har en ökad ärendehandläggning av försörjningsstödstagare och en viss rörlighet i personalgruppen då handläggarna är högt arbetsbelastade. Förutsättningarna för att klara kostnadseffektiviseringarna är bland annat att: Arbetsmarknadsenheten har resurser för att fortsätta med Kom i Jobb, för att enskilda försörjningsstödstagare därigenom kan komma ut i sysselsättning så snart som möjligt. Den påbörjade samverkan i form av resonemang om "En dörr in" en samverkan mellan kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Örebro län snarast kommer igång. För att försörjningsstödstagare snabbt ska komma in i rätt åtgärd eller behandling för att på sikt bli egenförsörjande. En fungerande samverkansteam, (SOFINT) för att stötta personer med psykisk ohälsa att komma i någon form av sysselsättning Bemanningen inom försörjningsstöd behöver vara stabil. Socialförvaltningen står inför många utmaningar gällande IT och e-tjänster inom förvaltningens verksamhetsområden, det gör att behovet av ytterligare kompetens och resurser krävs för att möta behovet, risk finns annars att förvaltningen inte utvecklas inom detta område så som krävs. Verksamheten inom Individ och Familj står inför stora utmaningar, då ärendemängden ökar inom samtliga verksamheter samt att arbetsbelastningen är hög. Verksamheten har under sista året haft en mycket hög arbetsbelastning vilket medfört några långtidssjukskrivningar. Detta gör att det behövs ytterligare fyra socialsekreterare. Negativa konsekvenser som kan uppstå om inte behovet tillgodoses är risk för fortsatt hög sjukfrånvaro och att rättsäkerheten för enskilda kan äventyras. Under året har Individ och Familj drivit ett projekt med två fältkuratorer som arbetar mer förebyggande med ungdomarna. Projektet löper året ut med utvärdering i oktober månad och redan nu kan man se positiva förändringar som gör att verksamheten behöver permanentas. Fältkuratorerna har ett väldigt nära samarbete med skolorna i kommunen. Blir inte verksamheten permanent finns risk att barn- och ungagruppen inte hinner med det förebyggande positiva arbete som påbörjats och risk finns då för högre externa placeringskostnader. Barn- och ungagruppen har sedan maj månad haft en assistent som utfört arbetsuppgifter som tidigare utförts av socialsekreterarna. För att socialsekreterarna ska få tid att arbeta mer med sitt uppdrag behövs en assistent som utför arbetsuppgifter som underlättar för verksamheten. Under de senaste åren har placeringskostnaderna inom Individ och Familj ökat, vilket medför att verksamheten dragits med underskott, både när det gäller familjehemsplaceringar och institutionsplaceringar barn/vuxna. För att få balans i budgeten behövs ytterligare medel för familjehemsplaceringar och placeringskostnader för barn/vuxna. I takt med att rättsäkerheten och kraven på äldres behov i centrum inom Vård och Omsorg ökar finns behov av ytterligare en biståndshandläggare. Antalet ansökningar och beviljade beslut inom avdelningen för Funktionsstöd gällande LSS-boende ökar, behov finns av ytterligare ett boende som planeras till år 2017. Risk finns för sanktionsavgifter om inte verksamheten utökas med fler platser. 17 26
Avdelningen Funktionsstöd har behov av ytterligare bilar/transporter då flera av individerna har daglig sysselsättning i centrala Lindesberg. Avdelningen Individ och Familj har inför år 2017 behov av ytterligare en familjeterapeut i Familjeteamet då behovet av hjälp i hemmiljö ökar. En konsekvens som kan bli om familjeteamet inte får utökade resurser kan bli ytterligare familjehemsplaceringar som leder till högre verksamhetskostnader. Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Utifrån tilldelade budgetramar anpassa resurserna till behoven Den enskilde ska uppleva att tillgängligheten är hög Kompetensen inom socialförvaltningens verksamheter ska bibehållas och stärkas Tillhandahålla boendelaternativ som passar inom socialnämndens områden Nettokostnaden får inte överstiga 100 % av tilldelad budget 90 % av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar 75 % av medborgarna som tar kontakt med socialförvaltningen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga Medelvärde för väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende ska inte överstiga 60 dagar. Medelvärde för utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år ska ej överstiga 70 dagar Antalet undersköterskor ska öka med 5 % Andelen stödassistenter/skötare ska öka med 3 % Andelen personliga assistenter ska öka med 5 % Andelen delade turer ska minska med 20 % Personalomsättningen inom yrkesgrupperna sjuksköterskor och socialsekreterare ska inte överstiga 10 % Lägsta sysselsättningsgrad 75 % ska erbjudas till samtlig dagpersonal inom vård och omsorg En enhet för äldre med psykisk ohälsa ska öppnas 2016 En enhet med asylplatser samt platser för permanent uppehållstillstånd för ensamkommande barn ska öppnas under 2016 27 18
Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Vi ska skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar Socialnämnden ska verka för att främja integrationen för ensamkommande barn i kommunens egna boenden Socialnämnden ska verka för minskad miljöpåverkan genom att reducera bilanvändningen inom hemtjänsten Delaktighetsmodellen "Slingan" ska 2 gånger/år och verksamhet användas inom funktionsstöd Andelen personer med aktuell genomförandeplan inom funktionsstöd ska vara minst 95 % Andelen personer i ordinärt boende med hemtjänst (ej enbart larm och/eller matlåda) med aktuell genomförandeplan ska vara minst 90 % Andelen personer med hemtjänst (ej enbart larm och/eller matlåda) som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan ska vara minst 90 % Andelen personer i permanent särskilt boende och korttidsboende med aktuell genomförandeplan ska vara minst 90 % Andelen personer i permanent särskilt boende och korttidsboende som varit delaktiga i att utforma sin genomförandeplan ska vara minst 90 % I minst 75 % av utredningarna ska barnets delaktighet vara dokumenterad 100 % av de ensamkommande barnen ska aktivt ha fått information om föreningslivet i kommunen inom 6 månader efter ankomst till kommunens boende. Milantalet ska minska med 5 % 28 19
3.3 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden kommer att ställas inför tuffa kostnadseffektiviseringar i budget 2016 och för VP 2017-2018. För att klara dessa planerade ramminskningar på lång sikt krävs bland annat strukturella förändringar, genom att se över antalet skolenheter och kostnader för lokaler. Inom grundskolan kommer det inte finnas möjlighet att på lång sikt att ha kvar det stora antalet skolenheter som finns idag. Inom förskolan kommer en förtätning att behöva göras så att några av de provisoriska förskolelokalerna kan avvecklas. Lokaleffektivisering och minska ytor vid Lindeskolan behöver också fullföljas utifrån underlag i lokalutredningen. Jämförbart med andra kommuner har Lindesberg högre kostnader för lokaler. Om man jämför Lindesbergs kommuns kostnader per barn i förskolan med jämförbara kommuner så är kostnaderna något högre. Därför kan effektiviseringar ske här, främst genom minskade lokalytor och färre antal förskolor. Inom grundskolan är kostnaderna per elev inte särskilt höga i jämförelse med andra kommuner. Kostnadseffektiviseringen inom grundskolan bör istället riktas in på att minska antalet skolenheter, vilket lokalutredningen redan berört. Inom grundskolan har resultaten förbättrats de senaste åren, samtidigt som kostnaden per elev har minskats. Inom gymnasieskolan måste också kostnadseffektiviseringar göras med tanke på det sjunkande elevantalet. Gymnasieskolan har under flera år lyckats sänka kostnader på olika sätt, men visar fortfarande underskott mot budget. Här kommer ytterligare åtgärder vara nödvändiga för att klara budgetramen. Det är viktigt att komma ihåg att om de kraftiga ramminskningarna ska klaras av krävs beslut och åtgärder i god tid för att få önskade effekter. Om en verksamhet ska avvecklas måste beslut tas i god tid. Viktigt är också att alla kostnadseffektiviseringar inte kan göras i resursfördelningsmodeller. Det finns rekommendationer från revisionen att nämnden ska se över resursfördelningsmodellerna. Revisorerna påpekar bland annat att resursfördelningsmodellen gynnar skolor med lågt elevtal vilket omfördelar medel från större skolor. En konsekvens på sikt blir att de planerade eller påbörjade satsningarna från VP 2016 inte kan genomföras 2016 eller 2017 utan måste skjutas på framtiden eller helt utebli. Några av dessa satsningar är utökad studieoch yrkesvägledning, utökning av elevhälsa och fortsatt satsning på skoldatatek. Frivilliga verksamheter är till nytta för verksamheterna, men inte lagstyrda. Därför behöver budgetering till frivilliga verksamheter minska sina ramar. Under 2015 är behovet av platser i förskolan fortsatt stort. Detta löses genom att ta in fler barn i grupperna. Förskoleplats har nästan alltid kunnat erbjudas på önskat placeringsdatum. Särskilt stort behov av förskoleplatser är det i Fellingsbro och Frövi. Tänkbara konsekvenser för förskolan på grund av minskad budgetram: Större barngrupper Lägre personaltäthet Försämrad kvalitet Risk för ökad sjukskrivning av personal Stödet till flyktingbarn och andra barn som har särskilda behov, riskerar att minska Förändringen i form av ökade antal barn i grundskolan de senare åren har redan gjort en indirekt kostnadseffektivisering. Elever från andra länder har till stor del stått för elevökningen. Särskilt anhöriginvandring för åren 2013-2014 har betytt ökade elevantal. Lindesbergs kommun har idag en grundskola med låg måluppfyllelse i åk 9. Av den anledningen är det särskilt illa att göra ytterligare neddragningar i grundskolan. Speciellt svårt är det att ytterligare begränsa medlen som rör särskilt stöd för elever med behov. Samma situation gäller för fritidshemmen. 20 29
Barnantalet ökar som har behov fritidshem och det finns inga möjligheter att göra ytterligare kostnadseffektiviseringar i nuläget. Konsekvenser för grundskolan på grund av minskad budgetram: Ökad arbetsbelastning för flera olika yrkesgrupper Lägre lärartäthet som ger större undervisningsgrupper Risk för ökad sjukskrivning av personal Försämrad kvalitet på undervisningen Stödet till flyktingbarn och andra barn som har särskilda behov, riskerar att minska Gymnasieskolan i Lindesberg är ytterst viktig för kommunens invånare. Inte minst viktigt är att skapa en god kvalitet på utbildningen så att många ungdomar väljer Lindeskolan. Konkurrensen från andra gymnasieskolor, inte minst i Örebro, har varit kännbar. Antalet gymnasieungdomar i det så kallade upptagningsområdet har minskat. Även läsåren 13/14 och 14/15 innebär ytterligare minskning som givetvis får ekonomiska konsekvenser. Att behålla det breda programutbud som är idag, blir omöjligt. Gymnasieskolan har under ett flertal år haft underskott i bokslutet. Senaste åren har detta framförallt berott på just det vikande elevunderlaget. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med ungdomar i gymnasieålder för att fylla alla klasser och med det breda utbudet av program blir detta väldigt tydligt. Några program har färre än 10 sökande elever och det blir ekonomiskt ohållbart att erbjuda alla dessa utbildningar. Om gymnasieungdomar inte väljer att gå i Lindesberg kan man utgå ifrån att det i varje fall inte blir mindre kostnader för kommunen, eftersom vi då får ökade kostnader för interkommunala ersättningar. Så problemet med att ekonomiskt klara gymnasieskolan har många sidor och är svårt att lösa. Konsekvenser för gymnasieskolan på grund av minskad budgetram: Ökad arbetsbelastning för flera olika yrkesgrupper Lägre lärartäthet som ger större undervisningsgrupper Risk för ökad sjukskrivning av personal Försämrad kvalitet på undervisningen Ökad risk för att elever inom kommunen och övriga upptagningsområdet väljer andra skolor För den centrala verksamheten handlar konsekvenserna av minskad budgetram till störst del av vissa stödresurser, såsom entreprenörskap i skolan, internationellt utbyte och ej återbesätt vakant tjänst som drogsamordnare. Att ej återbesätta vakant drogsamordnare medför att denna funktion som samordnare för BRÅ och andra inslag ute på skolorna får utgå. En konsekvens på sikt blir att de planerade eller påbörjade satsningarna inte kan genomföras 2016 eller 2017 utan måste skjutas på framtiden eller helt utebli. Några av dessa satsningar är utökad studie- och yrkesvägledning, utökning av elevhälsa och fortsatt satsning på skoldatatek. Förstelärare finns som särskild satsning för 2016 på 3 mnkr, varav statlig finansiering finns på 1,5 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens konsekvens av minskade ramar på totalt 9 mnkr för 2016. ej Förstelärare -1,5 (statlig finansiering finns för 1,5, men resterande 1,5 är kvar av totalt 3 mnkr) ej Skoldatatek -0,9 Ekbackens lokaler -0,5 ej återbesätt av Drogsamordnare -0,2 Asylsökande över 18 år erbjuds ej att påbörja gy-utb -0,5 ej Utökning studie och yrkesvägledning -0,5 Projekt Entreprenörskap i skolan -0,2 Internationellt utbyte -0,4 ej Utökning elevhälsa -0,5 21 30
Minska antalet gy-program, inriktningar, alternativt organiserad samläsning -1,5 Frivillig verksamhet -2,2 (Omsorg på obekväm arbetstid, Ekologisk mat, Kulturskola) Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter har en ekonomi i balans och ett effektivt resursutnyttjande. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter bidrar till att minska ungdomsarbetslösheten. Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter bidrar till en hög utbildningsnivå hos kommuninvånarna. Barn- och utbildningsförvaltningens samtliga verksamheter håller sin budget i balans. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%). Andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år. Andelen gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV. Andelen barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Andelen elever i åk 3 som bedöms nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Andelen elever i årskurs 6 som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen. Andelen elever i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9. Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning. Genomsnittlig betygspoäng för elever i grundsärskolan. Andel elever i gymnasiesärskolan som når uppsatta kunskapsmål. 3.4 Bergslagens miljö- och byggnämnd Bergslagens miljö- och byggnämnd (BMB) har idag en väldigt bred verksamhet där man arbetar med miljö- och hälsoskyddstillsyn, livsmedelstillsyn, bygglov, bostadsanpassning, trafik, naturvård, kart och mät, planfrågor och administration. Förvaltningen har under ett antal år genomfört fler och fler arbetsuppgifter, utan att ha överskridit budgetramarna. Nu är förvaltningen på gränsen vad man klarar av för att genomföra ett professionellt arbete och 22 31
samtidigt ha en bra arbetsmiljö. Därför krävs en del åtgärder. Till 2016 behöver förvaltningen satsa på en fysisk planerare för att möta det behov av detaljplaner och översiktsplaner som finns. Förvaltningen har i dag nästan samma bemanning på planeringssidan som när BMB bildades. Det som skiljer är det antal planer som produceras idag. I dagsläget har BMB ca 15 planer som förvaltningen själv producerar eller deltar tillsammans med konsulter. Arbetsbelastningen har ökat enormt mycket de senaste tre åren. När man producerar fler planer så genererar det bygglovsansökningar i nästa steg, vilka också ökar och det ökar arbetsbelastningen. Kraven på handläggarna har ökat under senare år, även om det sägs att vi har fått en enklare Plan- och bygglag. Troligtvis kommer det krav på kortare handläggningstider vilket innebär ökad arbetsbelastning. Förvaltningen behöver därför rekrytera en bygglovhandläggare. Förvaltningen kan även se över de tillsynsdelar som har varit lågt prioriterade inom bygglovsavdelningen och på livsmedelsavdelningen ska man klara av att nå målet med kontrolltimmarna. Hälsoskydd inventerar enskilda avlopp och det finns idag någonstans mellan 10-11 000 avlopp som ska inventeras. Enligt Havs- och vattenmyndigheten går det inte tillräckligt snabbt i kommunerna idag. I dagsläget inventeras mellan 150-200 enskilda avlopp per år och förvaltningen bör ligga någonstans mellan 500-1 000 avlopp/år. Förvaltningen behöver rekrytera en miljöinspektör på hälsoskydd. Genomförs dessa ramförändringar, kan BMB genomföra en del av de arbetsuppgifter som varit nedprioriterade. När det gäller investeringar har BMB tre stycken totalstationer som används till alla mätjobb som görs. BMB ajourhåller primärkartan, gör förberedelser för lantmäteriförrättningar, mäter in ledningar, utstakning av hus, nybyggnadskartor bland mycket annat. Det är alltså en nödvändighet att ha utrustning som fungerar. I dagsläget finns utrustning som är så gammal att det inte finns reservdelar för att reparera dem. Därför finns behov av att köpa in tre totalstationer. 23 32
Inriktningsmål Nämndens mål Indikatorer Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Nämndens verksamheter ska arbeta på det mest resurseffektiva sättet för att ha en budget i balans BMB har en väg in för officiell e- post som besvaras varje dag. BMB ska ha korta handläggningstider Alla interna möten på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning ska vara effektiva Nämndens budget ska vara i balans. Alla projekt ska tidssättas och följas upp senast en månad efter projektets slut Minst 95 % som kontaktar BMB via e-post ska få en första kontakt senast nästkommande arbetsdag Handläggningstiden ska vara i snitt fem veckor för bygglov Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. BMB ska ha korta handläggningstider Alla avdelningar på BMB ska vara nåbara via telefon. BMB:s verksamheter ska ha en hög servicenivå BMB:s verksamheter ska ha en hög servicenivå BMB ska arbeta offensivt och planera i förväg med att ta fram områden för villabebyggelse, lägenheter och mark för industriändamål BMB ska arbeta offensivt och planera i förväg med att ta fram områden för villabebyggelse, lägenheter och mark för industriändamål BMB har planeringspersonal som har kompetens för att arbeta för ett hållbart samhälle. BMB arbetar aktivt med planer för att skapa hållbara samhällen. Samtliga anmälningar enligt miljöbalken ska besvaras inom max sex veckor Minst 75 procent av de som ringer ska få svar på en enkel fråga. All information och alla beslut som skickas från BMB, ska vara enkla, tydliga och lätta att förstå Vi ska ha ett strukturerat arbetssätt för omvärldsbevakning inom respektive arbetsområde En detaljplan ska vara klar i förväg för villabebyggelse för lägenheter år 2015. Två detaljplaner för industriändamål ska vara färdiga år 2015. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. Samtlig planeringspersonal ska genomgå en kompetensinventering. 25 % av alla detaljplaner år 2015 ska innehålla minst två ekosystemtjänster. 33 24
4 Våra räkenskaper Budgetramar Nämnd Budget 2014 Budget 2015 VP 2016 VP 2017 VP 2018 Revisionen 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 Ram enligt VP 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Behov 0,1 0,1 0,1 Kommunstyrelsen totalt 230,7 213,1 220,2 213,7 214,2 Behov 15,8 10,3 10,8 varav Kommunstyrelsen 1,0 Behov 1,0 varav Tillväxt 85,3 90,7 86,8 84,1 84,1 Ram enligt VP 85,3 90,7 82,8 81,8 81,8 Behov 4,0 2,3 2,3 varav Stöd och strategi 86,5 58,7 65,5 62,7 63,2 Ram enligt VP 86,5 58,7 59,7 59,7 59,7 Behov 5,8 3,0 3,5 varav Bergslagens kommunalteknik 35,8 38,5 37,8 37,8 37,8 Ram enligt VP 35,8 38,5 33,8 33,8 33,8 Behov 4,0 4,0 4,0 varav VA/Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ram enligt VP 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Räddningstjänst 21,2 23,2 26,9 26,9 26,9 Ram enligt VP 21,2 23,2 26,2 26,2 26,2 Behov 0,7 0,7 0,7 varav Överförmyndarverksamhet 1,8 1,9 2,3 2,3 2,3 Ram enligt VP 1,8 1,9 1,9 1,9 1,9 Behov 0,4 0,4 0,4 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 25(38) 34
Nämnd Budget 2014 Budget 2015 VP 2016 VP 2017 VP 2018 Barn- och utbildningsnämnd 518,3 544,7 554,5 550,8 545,9 Ram enligt VP 518,3 544,7 546,8 536,8 536,8 Behov 7,7 14,0 9,2 Socialnämnd 430,0 462,2 468,0 467,2 467,2 Ram enligt VP 430,0 462,2 461,3 457,3 457,3 Behov 6,7 10,0 10,0 Bergslagens miljö- och byggnämnd 11,0 12,0 12,5 12,6 12,8 Ram enligt VP 11,0 12,0 12,4 12,4 12,4 Behov 0,1 0,2 0,4 Summa nämnder/verksamheter 1 190,7 1 232,7 1 256,0 1 245,1 1 241,0 Finansförvaltning 1 208,7 1 247,1 1 267,2 1 253,9 1 250,6 1 208,7 1 247,1 1 267,2 1 253,9 1 250,6 Resultat 18,0 14,4 11,2 8,8 9,6 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 26(38) 35
Behov Nämnd 2016 2017 2018 Summa behov 30,5 34,6 30,5 Revision 0,1 0,1 0,1 Ökat anslag 0,1 0,1 0,1 Kommunstyrelsen totalt 15,8 10,3 10,8 varav Kommunstyrelsen 1,0 Kommunstyrelsens oförutsedda 1,0 varav Tillväxt 4,0 2,3 2,3 Kom i jobb 3,0 1,3 1,3 Hyra turistbyrån 0,2 0,2 0,2 Kompletteringstrafik 0,3 0,3 0,3 Landsbygdsutveckling 0,5 0,5 0,5 varav Stöd och strategi 5,8 3,0 3,5 Kommunledning Folkhälsa 0,3 0,3 0,3 Personalbefrämjande åtgärder IT-enheten 1,5 Stadsnät 1,0 Övertagande av utrustning 0,3 0,3 0,3 Ökade kostnader befintliga servrar Ekonomienheten Budget/prognos, konsultkostnader 0,5 0,5 0,5 0,3 E-inköp 0,5 0,5 0,5 Måltidsenheten Korttidsinventarier 0,5 0,5 0,5 Kanslienheten Valet 2018 0,5 Partistöd 0,1 0,1 0,1 Kommunfullmäktige 0,2 0,2 0,2 Kommunikatör 0,7 0,7 0,7 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 27(38) 36
Nämnd 2016 2017 2018 varav Bergslagens kommunalteknik 4,0 4,0 4,0 Kostnadsökning 2,5 % 0,3 0,3 0,3 Ej avklarad kostnadseffektivisering 3,6 3,6 3,6 Höghöjdsstädning 0,1 0,1 0,1 varav Räddningstjänst 0,7 0,7 0,7 Ökat medlemsbidrag 0,7 0,7 0,7 varav Överförmyndarverksamhet Ökade kostnader arvoden m.m 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Barn- och utbildningsnämnd Ej avklarad kostnadseffektivisering Hyra för ny förskola, Fellingsbro, Fjärilen Hyra för ny förskola, Sjövallen, Frövi 2 avd Hyra grundskolan anpassningar lokaler Hyra gymnasieskolan, lokalförändring/utemiljö Investering i annans fastighet/hyrestillägg övriga 7,7 14,0 9,2 6,0 11,0 6,0 0,4 0,4 0,4 0,6 1,2 1,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,2 0,4 0.6 Socialnämnd 6,7 10,0 10,0 Administration Personalresurser inom IT 0,2 0,2 0,2 Funktionsstöd Nytt LSS-boende 3,0 3,0 Individ och familj 4,0 årsarbetare socialsekreterare/5,0 årsarbetare 2017-2018, 50 % intäkt 1,0 1,3 1,3 2,0 årsarbetare fältkuratorer 1,3 1,3 1,3 1,0 årsarbetare assistent 0,4 0,4 0,4 Familjehemsplaceringar 1,8 1,8 1,8 Institutionsplaceringar 1,5 1,5 1,5 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 28(38) 37
Nämnd 2016 2017 2018 Vård och omsorg 1,0 årsarbetare biståndshandläggare 0,5 0,5 0,5 Bergslagens miljö- och byggnämnd 1,0 årsarbetare bygglovshandläggare, 80 % intäkt 1,0 årsarbetare fysiskplanerare, 60 % intäkt Miljö- och hälsoinspektörer, 50 % intäkt 0,1 0,2 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 29(38) 38
Investeringsbudget Nämnd 2016 2017 2018 2019 Totalt investeringsbehov 35,7 73,6 99,8 0,5 Kommunstyrelsen 32,1 74,0 90,3 0,5 varav Tillväxt 15,7 44,4 43,6 0,5 Gång- och cykelväg södra infarten, S:a Kyrkogården Gång- och cykelvägar, Bergslagsbacken 1,0 2,0 1,1 Gång- och cykelväg, Brodalen etapp 3 1,0 Gång- och cykelväg, Fellingsbro, väg 249 Bussficka Brotorpsskolan 3,0 Hållplats lasarettet 0,3 Hållplatser 0,5 Vändplan Guldsmedshyttan Intäkt 2,1 Kostnad 8,0 Netto 5,9 1,6 Exploatering industrimark Frövi 15,0 15,0 x Frövi bangård 7,0 6,0 Ny väg, Frövi N:a Bangatan 10,0 4,0 Vibyn etapp 2 5,0 Tallen, ny parkering 0,6 Resecentrum Lindesberg Intäkt 4,5 Kostnad 5,0 Netto 0,5 Infrastruktur Sörlunda x Elledning Sörlunda x Infrastruktur och VA Lindesby 5,0 5,0 Nytt villaområde Lindesberg 2,0 5,0 5,0 Stickvägar, N:a industriområdet 0,5 Lindesjön runt 0,1 0,5 0,5 Julbelysning 0,4 0,4 Möbler nya resecentrum 0,3 Museum, beslut efter utredning x Fotbollsgatan, ny dragning x Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 30(38) 39
Nämnd 2016 2017 2018 2019 Flytt av fritidsbyn x Rockhammar x varav Stöd och strategi 0,9 2,0 0,2 E-tjänster 0,2 0,2 0,2 Säker kommunal ledingsförmåga Intäkt 0,2 0,8 Kostnad 0,4 1,6 Netto 0,2 0,8 Elverk kommunhus Intäkt 1,0 Kostnad 2,0 Netto 1,0 Köksinventarier 0,5 varav Bergslagens kommunalteknik 7,5 15,2 12,5 Gata Tillgänglighetsanpassning/trafikåtgärder 0,5 0,5 0,5 Ombyggnad gator i samband med VA 1,7 3,0 3,0 Dagvatten centrala Lindesberg 1,0 2,0 2,0 Hammarskogsån, Guldsmedshyttan, netto 15 % Prästbron 0,5 4,0 4,0 Reinvestering gatuljusnätet Reinvestering gatljus Ramsberg 1,0 1,0 1,0 Ny gatuljusautomatik, nya abonnemang 1,2 1,2 Park 0,5 Parkinvesteringar 0,3 x Flugparken 0,7 Utveckling Frövi strandpromenad, belysning Reinvestering lekplatser 5- årsplan 0,5 0,5 0,5 Idrott Diverse investeringar idrott 1,5 1,3 0,3 Konstgräs Frövi, utredning 2016 1,0 Ridhus, utredning 2016 x x Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 31(38) 40
Nämnd 2016 2017 2018 2019 varav Vatten/renhållning 8,0 7,9 34,0 Mindre VA- anläggningar 1,0 1,5 1,5 Mindre ledningsarbeten 1,5 3,0 3,0 Lindesbergs reningsverk 1,0 0,5 15,0 Ledningar för utvidgning av verksamhetsområde 1,0 10,0 x Dagvattenhantering 1,0 1,0 1,0 Fastighet reinvestering 0,5 0,5 0,5 Rya vattenverk 3,0 Återvinningscentral, Lindesberg 0,1 2,5 Fastighetsnära insamling, behållare 0,3 0,5 Barn- och utbildningsnämnd 3,1 3,1 9,0 Verksamhet gymnasieskola 1,6 1,6 Gemensam verksamhet 0,3 0,3 Verksamhet förskola 1,0 1,0 Verksamhet grundskola 0,2 0,2 Ny högstadieskola, inventarier 9,0 Socialnämnd 0,5 Nytt gruppboende 0,5 Bergslagens miljö- och byggnämnd 0,5 0,5 0,5 Totalstationer GPS, 3 st 0,5 0,5 0,5 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 32(38) 41
Driftredovisning Nettoram Mnkr Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Revision 0,8 0,9 0,9 0,9 Revision 0,8 0,8 0,8 Behov 0,1 0,1 0,1 Kommunstyrelsen 213,1 220,2 213,7 214,2 varav Tillväxt 90,7 86,8 84,1 84,1 Kommunikation 5,4 5,1 5,1 5,1 Vägbidrag 1,6 1,6 1,6 1,6 Turism 1,6 1,6 1,6 1,6 Utvecklingsenhet 6,1 7,1 7,1 7,1 Exploatering och fastigheter 7,1 6,1 6,1 6,1 Administration, kultur 1,7 1,7 1,7 1,7 Anläggningar, hyror 16,9 16,9 16,9 16,9 Föreningsbidrag 4,3 4,3 4,3 4,3 Programverksamhet 1,5 1,5 1,5 1,5 Biblioteksverksamhet 11,6 11,6 11,6 11,6 Museiverksamhet 1,8 1,8 1,8 1,8 Samverkan 10,2 10,2 10,2 10,2 Utbildning 10,7 10,7 10,7 10,7 Arbetsmarknad 9,6 2,6 2,6 2,6 Effektivisering -1,0-1,0 Behov 4,0 2,3 2,3 varav Stöd och strategi 58,7 66,5 62,7 63,2 Kommunledning 3,2 3,2 3,2 3,2 Politisk verksamhet 5,9 5,3 5,3 5,3 Ekonomistyrning 2,5 2,9 2,9 2,9 Kanslienhet 10,7 11,1 11,1 11,1 Personalenhet 8,6 8,7 8,7 8,7 Ekonomienhet 5,5 5,5 5,5 5,5 Övrig verksamhet 0,3 0,3 0,3 0,3 IT- och telenhet 13,1 12,5 12,5 12,5 Övrig gemensam verksamhet Personalbefrämjande verksamhet 2,8 2,8 2,8 2,8 5,4 6,5 6,5 6,5 Måltidsverksamhet 0,7 0,9 0,9 0,9 Behov 6,8 3,0 3,5 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 33(38) 42
Nettoram Mnkr Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 varav Bergslagens kommunalteknik 38,5 37,8 37,8 37,8 Lokalvård 0,0 0,0 0,0 0,0 Väghållning 24,6 24,5 24,5 24,5 Parkverksamhet 4,5 4,5 4,5 4,5 Fritidsanläggningar 9,4 9,4 9,4 9,4 Effektivisering -4,6-4,6-4,6 Behov 4,0 4,0 4,0 varav VA/Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 Vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Räddningstjänst 23,2 26,9 26,9 26,9 Räddningstjänst 23,1 26,1 26,1 26,1 Civilförsvar 0,1 0,1 0,1 0,1 Behov 0,7 0,7 0,7 varav Överförmyndarnämnd 1,9 2,3 2,3 2,3 Överförmyndarverksamhet 1,9 1,9 1,9 1,9 Behov 0,4 0,4 0,4 Barn och utbildningsnämnd 544,7 554,5 550,8 545,9 Gymnasieskola 113,6 117,6 117,6 117,6 Gymnasiesärskola 6,0 6,1 6,1 6,1 Central verksamhet 17,1 16,8 16,8 16,8 Gemensam verksamhet 35,7 35,8 35,8 35,8 Förskoleklass 9,4 9,5 9,5 9,5 Fritidshem 18,3 18,5 18,5 18,5 Grundskola 206,3 209,8 209,8 209,8 Förskola 120,4 123,7 123,7 123,7 Grundsärskola 9,1 9,1 9,1 9,1 Fritidsgård 1,3 1,3 1,3 1,3 Kulturskola 7,4 7,5 7,5 7,5 Effektivisering -9,0-19,0-19,0 Behov 7,7 14,0 9,2 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 34(38) 43
Nettoram Mnkr Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Socialnämnd 462,2 468,0 467,2 467,2 Administration 12,0 12,0 12,0 12,0 Funktionsstöd 122,8 124,3 124,3 124,3 Individ och familj 72,3 72,6 72,6 72,6 Vård och omsorg 255,1 256,3 256,3 256,3 Effektivisering -4,0-8,0-8,0 Behov 6,7 10,0 10,0 Bergslagens miljö- och byggnämnd Bygg- miljö administration 12,0 12,5 12,6 12,8 2,0 2,4 2,4 2,4 Mätningskontor 1,5 1,5 1,5 1,5 Stadsarkitektkontor -0,4 0,3 0,3 0,3 Miljökontor 4,4 3,8 3,8 3,8 Trafikenhet 0,4 0,4 0,4 0,4 Livsmedel 0,8 0,7 0,7 0,7 Lindesbergs specifikt 3,3 3,3 3,3 3,3 Behov 0,1 0,2 0,4 Summa nämnder 1 232,7 1 256,0 1 245,1 1 241,0 Finansförvaltning 1 247,1 1 267,2 1 253,9 1 250,6 Arbetsgivaravgifter, pensioner mm 53,0 62,2 92,0 121,8 Intern ränta -5,5-3,9-3,9-3,9 Kommunal skatt -970,7-1 010,9-1 054,4-1 099,7 Generella statsbidrag -303,4-300,3-297,4-284,5 Finansiella intäkter -4,3-4,3-4,3-4,3 Finansiella kostnader 11,8 5,5 5,5 5,5 Avskrivningar 8,6 7,5 8,5 9,5 Övriga finansiella poster -36,6-22,9 0,0 5,0 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 35(38) 44
Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 306,7 305,9 376,1 353,2 353,2-1 461,0-1 540,0-1 656,1-1 675,8-1 707,4 Avskrivning -25,2-18,1-18,9-19,2-19,3 Verksamhetens nettokostnad -1 179,5-1 252,2-1 298,9-1 341,8-1 373,5 Skatteintäkter 938,6 970,7 1 010,9 1 054,4 1 099,8 Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 285,0 303,4 300,4 297,4 284,5 3,2 4,3 4,3 4,3 4,3-2,1-11,8-5,5-5,5-5,5 Summa 1 224,7 1 266,6 1 310,1 1 350,6 1 383,1 Årets resultat 45,2 14,4 11,2 8,8 9,6 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 36(38) 45
Balansräkning Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 164,8 164,8 181,6 236,0 316,5 129,6 129,6 142,4 193,4 268,9 35,2 35,2 39,2 42,6 47,6 417,3 415,4 415,4 415,4 415,4 Summa anläggningstillgångar 582,1 580,2 597,0 651,4 731,9 Bidrag infrastruktur 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Omsättningstillgångar Fordringar 114,2 114,2 114,2 114,2 114,2 Kassa och bank 185,5 153,9 128,3 90,1 48,1 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 299,7 268,1 242,5 204,3 162,3 887,8 854,3 845,5 861,7 900,2 Eget kapital 463,3 477,7 488,8 497,6 507,2 därav årets resultat 45,2 14,4 11,2 8,8 9,6 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 159,3 113,3 90,4 90,4 90,4 Andra avsättningar 29,6 29,6 29,6 29,6 29,6 Summa avsättningar 188,9 142,9 120,0 120,0 120,0 Skulder Långfristiga skulder 13,4 11,5 14,5 21,9 50,8 Kortfristiga skulder 222,2 222,2 222,2 222,2 222,2 Summa skulder 235,6 233,7 236,7 244,1 273,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSTÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser 887,8 854,3 845,5 861,7 900,2 Pensionsförpliktelser 654,6 659,4 612,4 604,1 606,8 Övriga ansvarsförbindelser Borgensåttaganden 1 328,4 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 37(38) 46
Kassaflödesanalys Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 45,2 14,4 11,2 8,8 9,6 Justering av- och nedskrivningar 25,2 18,1 18,8 19,2 19,2 Justering för gjorda avsättningar -39,8 Disposition av pensionsavsättning -22,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 30,6 32,5 7,1 28,0 28,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder 7,3 17,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 55,0 32,5 7,1 28,0 28,8 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering fastigheter och investeringar -12,5-50,4-27,7-65,7-65,8 Investering VA/renhållning -3,9-22,0-8,0-7,9-34,0 Finansiell leasing -3,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -19,4-72,4-35,7-73,6-99,8 FINANSIERINGSVERKSAMHET Långfristig skuld finansiell leasing 1,1 Amortering skuld -5,0-5,0-5,0-5,0-5,0 Minskning långfristiga fordringar 0,9 1,9 Ökning aktier, andelar mm -10,6 Ökning av långfristiga skulder 22,0 8,0 12,4 34,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur -3,0 8,3 3,0 7,4 29,0 1,5 Årets kassaflöde 34,2-31,6-25,6-38,2-42,0 Likvida medel vid årets början 151,3 185,5 153,9 128,3 90,1 Likvida medel vid årets slut 185,5 153,9 128,3 90,1 48,1 Kommunfullmäktige, Mål och budget 2016-2018 38(38) 47
Budget 2016 Vp 2017 2018 Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet Viktiga områden som vi vill lyfta fram under perioden Jobb, Näringsliv Fler människor i jobb är den viktigaste förutsättningen för en välmående kommun. Lindesberg kommun måste förbättra näringslivsklimatet. Kommunen är på rätt väg men mycket måste göras. Bättre service och snabbare handläggning när det gäller myndighetsutövning. Kommunen måste fortsätta att ta fram fler tomter och mer exploateringsmark för etablering i attraktiva lägen. Det nya industriområdet i Frövi är ett bra exempel på ett attraktivt läge och är nu med i budgeten. Tillsammans med en utbyggnad av bangården ger det goda förutsättningar för etablering. Vi tycker det är viktigt att ha bra samarbete med arbetsförmedlingen och Sofint. Utveckling av arbetsmarknadsenheten är också ett viktigt verktyg. Kom i jobb med en satsning på att ge människor möjlighet till en anställning för att komma tillbaks till arbetsmarknaden tycker vi är mycket viktig. Vi välkomnar att den satsningen finansieras över fler år. Bostäder Befolkningsutvecklingen har en mycket avgörande roll för kommunens ekonomi och vi vill att Lindesbergs kommun prioriterar arbetet med att få fler och nya bostäder i attraktiva lägen. Vi tror på fler invånare och högre skatteintäkter om det går att lösa bostadsbristen i kommunen. I framförallt Lindesberg men även i Frövi är bostadsbristen påtaglig. Detta ser vi som möjligheter. Lindesberg och Frövi behöver fler invånare. Indikatorn 40 st. lägenheter per år i Lindesberg och Frövi tycker vi måste klaras med marginal om vi kommer igång med byggandet. Indikatorn 20 st. planlagda och färdigställda tomter/år är också viktigt att uppnå. Planberedskapen är viktig och arbetet med fördjupad översiktsplan för Lindesberg är äntligen klar. Nu är det detaljplanerna vi väntar på. Förtätning i Lindesberg, Lindesby, Sörlunda och Frövi. Vi hoppas mycket på arbetet med den fördjupade översiktsplanen över Frövi. Den kommer att kunna ge en hel del svar på hur Frövi kan utvecklas positivt. 48
Skola/utbildning Ska Lindesbergs vara en attraktiv skolkommun måste arbetet med att förbättra resultaten i våra skolor fortsätta. Vi ser en positiv trend med början i de yngre åldrarna. Detta måste vi ta fasta på och vara stolta över att skolan lyckas. Satsningar på språkplaner och utvecklingsarbete ger resultat men det tar lång tid. Den fysiska arbetsmiljön är också viktig för att förbättra resultaten i skolan. Lindesbergs kommun har under ett antal år förbättrat skollokaler i nästan hela kommunen. Vi vill att det byggs en ny 7-9 skola på Stadsskogsvallen i anslutning till Brotopsskolan. Skolan skall vara klar för inflyttning senast till hösten 2018. Vi ser stora samordningsvinster mellan Brotorpsskolan och en ny skola på Stadsskogsvallen. Det blir lättare att skapa attraktiva tjänster som ger bättre förutsättningar att rekrytera lärare och annan personal. Gemensamt kök, matsal, bibliotek, parkering, bussangörning mm. Social välfärd Lindesbergs kommun har en väl fungerande vård och omsorg för de äldre i kommunen. Vi ser att det finns ett behov av ett nytt särskilt boende. Vi vill att det byggs som ett center anpassat för äldre med demens. Lokaler i markplan med rätt färgsättning och personal med demenskörkort. Barn och ungdomsarbetet är hårt ansträngt och många av våra socialsekreterare har en tuff arbetssituation. Därför är det av vikt att bemanningen håller en sådan volym att jobbet med barn och unga blir av bra kvalitet och är rättssäkert. Våra fältare är en grund för att tidigt upptäcka ungdomar på äventyr. Tidiga åtgärder spar resurser senare. Därför bör fältarna bli en del av socialtjänsten även i framtiden. Trycket på LSS boende är stort. Vi ser därför att det i budgeten framlagda förslaget om ett nytt sådant blir verklighet. Arbetet med att sänka försörjningsstödet bör med alla medel fortsätta. 49
Vi tycker att ordning och reda i ekonomin är mycket viktig punkt för att Lindesbergs kommun skall klara den kommande perioden. Kostnadskontroll och följsamhet måste råda när det gäller kommunens budget. Kostnaderna har ökat ganska dramatiskt under de senaste åren och resultaten har räddats av AFA försäkringsåterbetalningar, disposition av avsedda medel för framtida pensionskostnader, fastighetsfond och en skattehöjning på en krona. Detta håller inte i längden. Vi har påtalat budgetavvikelser och kostnadsökningar vid ett flertal tillfällen de senaste åren men har fått litet gehör från sittande majoritet. Lindesbergs kommun måste på ett ansvarsfullt sätt arbeta för att minska kostnadsökningar för verksamheterna och organisationen eller tänker majoriteten öka intäkterna i motsvarande grad genom att höja skatten? Parallellt med detta måste kommunen fortsätta arbetet med effektiviseringar inom framför allt fastighetskostnader och kostnader för administration. Vi ser med oro på att vi även det kommande året är beroende av avsatta medel för framtida pensionskostnader. 2016 är det 23 miljoner som vi använder till driften. Utan dessa medel skulle kommunen ha ett negativt resultat 2016 på ca. 12 miljoner. Detta trots att skatten har höjts med en krona inför 2013 och förstärkt budgeten årligen med ca. 40 miljoner kronor. Vi deltar aktivt i arbetet med att hålla nere kostnaderna samtidigt som vi vill ha en verksamhet med god service och hög kvalitet. Vi tycker att det är viktigt med långsiktig planering och kontinuitet. Vi tycker att det finansiella målet om att verksamheternas nettokostnader inte får överstiga 99 % av skatter utjämning och generella stadsbidrag är för lågt satt. Vi vill att det skall vara en större marginal och anser att nettokostnaderna under perioden måste minska till högst 98 %. 2017 är det ett resultat på ca 26 miljoner. Det långsiktiga målet måste vara 96 %. Lindesbergs kommun måste arbeta mer med intäktsförstärkningar, bland annat genom att fler människor kommer i arbete med ett förbättrat näringslivsklimat och att fler bostäder byggs för en ökad befolkning. SKL genomförde tidigare på kommunstyrelsens begäran en genomlysning av kommunens ekonomi och fann att vi behöver minska våra kostnader långsiktigt med ca. 70 miljoner kronor per år Detta måste vara en grund för alla partier för Budget 2016 och vp 17-18, vilket vi tycker att majoriteten inte tagit ansvar för i sitt förslag till budget. 50
Hyreskostnader Vi tycker att arbetet med minskade hyreskostnader för fastigheter måste fortsätta. Det handlar både om minskat antal kvadratmeter och lägre hyror. Grunden för en effektivisering kan tas ur den fastighetsutredning som gjordes senast. Den hade som mål att minska kostnaderna med 10 miljoner. Vi tycker att det finns mer att hämta där än det som är genomfört. Organisation Vi måste fortsätta med effektivisering av organisationen. Organisationsutredningen hade som uppdrag att minska kostnaderna med 10 miljoner. Vi ser att det finns mer samordningsvinster att göra inom flera områden. Bolagen Det är nu flera år sedan internreversen på 355 miljoner upplöstes och Lindesbergs kommun skulle utreda en ekonomisk kompensation till den kommunala budgeten för detta. Exempel på detta kan vara lägre hyror för förvaltningslokaler eller sammarbete mellan kommun och bolag när det gäller personalkompetens eller verksamheter.. BKT Bergslagens kommunalteknik hade tidigare ett krav på 4,6 miljoner i minskade kostnader som sedan reducerats med 4 miljoner i majoritetens förslag. Vi vill ha ett krav på 1 miljon i minskade kostnader 2016 och 2 miljoner från och med 2017. 51
Yrkanden Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet redovisar nedan följande ändringsyrkanden med Budget 2016 och VP 2017-2018 som utgångspunkt. Beslut i Mål och budget som påverkas av våra yrkanden är Punkt 1. Ändringsyrkanden Effektivisering 2016 2017 2018 Kommunstyrelsen -2-6 -7 (Varav BKT -1-2 -2) Barn- och utbildning. -3-5 Socialnämnden -2-4 Resultatförbättring 2016 2017 2018 Effektiviseringar av bolagen +3 +5 +7 Kompensation reversen 355 milj. Nettoram summa 1305,1 1334,6 1365,1 Årets resultat 16,2 24,8 32,6 Nettokostnader inkl. 98,8 % 98,1 % 97,6 % finansnetto i procent. Investeringsbudget När det gäller investeringsbudgeten så har vi deltagit i framtagandet och är överens om förslaget med majoriteten. Satsningarna i infrastruktur gör att investeringsbudgeten blir extra stor 2017 0ch 2018 men vi anser att det är viktiga långsiktiga satsningar som måste göras för att utveckla Lindesbergs kommun. Den stora frågan är nog om vi klarar av volymen finansiellt och kapacitetsmässigt. Vi har sett att det varit svårt att genomföra alla investeringar tidigare år. Vi tror att det kommer behövas mer prioriteringar inför 2017 och 2018. Lindesberg 2015-10-27 Pär-Ove Lindqvist Ingrid Åberg Margareta Andergard Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet 52
53
Förord Sverigedemokraterna är ett demokratiskt, socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ i svensk politik och kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservativa idéer. Det övergripande målet med partiets verksamhet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna är det enda partiet som på riktigt värnar om en stark demokrati, trygghet och gemenskap. Detta är något vi anser vara avgörande för Sveriges, likväl som för kommunens, framtida utveckling. Sverigedemokraterna är det Sverigevänliga partiet. Vi värnar tidigare generationers arbete och vårdar det som snart ska överlämnas åt nästa. Vi är hela Sveriges parti och vi tror på förändring framåt. I valet 2014 fick Sverigedemokraterna ett ökat förtroende av kommunens invånare att föra en sverigevänlig politik. Med hela 17 % av kommuninvånarnas röster har vi ökat från fyra till åtta mandat i fullmäktige. För att minska partiets inflytande i den demokratiska processen valde Socialdemokraterna och Centerpartiet att inleda ett samarbete. Därmed står det klart att Sverigedemokraterna är en kraft att räkna med i kommunpolitiken. Detta är Sverigedemokraternas budget med vad vi anser vara viktigt för kommunen att prioritera. Lindesbergs kommun står inför flera stora utmaningar och vi finner det viktigt att kommunens kärnverksamheter är de som prioriteras tillsammans med ett ökat fokus på att försöka finna en gemenskap i samhället och råda bot på det växande utanförskap som breder ut sig. Störst fokus lägger vi på unga och gamla. Därefter vill vi se en balans mellan de större samhällena och landsbygden. Vi arbetar för att motverka centraliseringen av kommunens service. Alla kommuninvånare betalar skatt och har därför rätt skälig service oavsett var de bor. Vi ser med oro på risken att skolor på mindre orter läggs ner. Barnen på dessa orter har samma rätt till skolgång som de barn som bor på större orter utan långa resor till och från skolan. Sverigedemokraterna i Lindesberg prioriterar de områden som är av störst vikt för kommunen. Barn- och unga. Den äldre befolkningen. God ekonomisk hushållning. Överskottsmålet på minst en procent ska uppnås varje år. Kommunalt självstyre. Lindesbergs kommun ska värna kommuninnevånarna och det kommunala självstyret. Landsbygdsutveckling 1,750 mnkr/år. Bibliotek i Ramsberg. Anställa en IT-strateg för att samordna kommunens IT-miljö. Avveckling av Kom i jobb. Minskat partistöd. 54
FÖRORD... 1 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 FINANSIELLA MÅL... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 RESULTATBUDGET... 5 INVESTERINGSPLAN... 5 NÄMNDERNAS BUDGET... 6 TILLVÄXTUTSKOTTET... 6 UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI... 6 BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK... 7 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 7 SOCIALNÄMNDEN... 9 BERGSLAGENS MILJÖ- OCH BYGGNÄMND... 10 INVESTERINGSBUDGET... 11 DRIFTSREDOVISNING... 14 RESULTATRÄKNING... 17 KASSAFLÖDESANALYS... 18 55
Ekonomiska förutsättningar Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen växer snabbt och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. I slutet av nästa år beräknas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. De följande åren (dvs. åren 2017 2019) beräknas den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans, dvs. ett tillstånd då varken hög- eller lågkonjunktur kan sägas råda. Arbetslösheten uppgår till strax över 6 procent och KPIX-inflationen (dvs. inflationen exklusive hushållens räntekostnader) ligger stabil på strax under 2 procent. Höjda räntor drar dock upp tillväxttakten för KPI. Samtidigt växer BNP årligen med drygt 2 procent. Utvecklingen under dessa år ska inte uppfattas som en prognos utan som ett resultat av de antaganden som gjorts, bland annat då vad gäller utveckling av produktivitet och arbetsmarknad. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP* 2,4 3,2 3,4 2,6 2,3 2,1 Sysselsättning, timmar* 1,8 0,9 1,6 1,0 0,9 0,6 Relativ arbetslöshet, nivå 7,9 7,4 6,7 6,3 6,2 6,2 Timlön, nationalräkenskaperna 1,9 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentpris, KPIX 0,2 0,5 1,4 1,8 1,9 1,9 Konsumentpris, KPI 0,2 0,1 1,4 2,9 3,1 2,9 Realt skatteunderlag 1,4 1,9 2,7 1,2 0,7 0,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. De styrande politikerna har under lång tid missköt ekonomin i kommunen. Läget är så akut att vi inom en snar framtid riskerar att inte ha pengar att betala löpande kostnader med. I detta läge är Sverigedemokraterna beredda att ta ansvar för kommunens ekonomi. Med nuvarande ekonomiska situation är det omöjligt att tillgodose kommunens totala investeringsbehov. Investeringar som inte är absolut nödvändiga måste därför skjutas på framtiden. Påbörjade investeringar ska dock slutföras. För att nå överskottsmålet gör vi en generell ramminskning motsvarande 1 % av nämndernas kostnader år 2016, 1,5 % år 2017 samt 1,75% år 2018. Vi överlåter åt respektive nämnd att verkställa dessa besparingar. Med Sverigedemokraternas budget uppnås det som brukar kallas för god ekonomisk hushållning genom att vi når överskottsmålet. Samtidigt skapas utrymme för att öka det egna kapitalet, d.v.s. kommunens egna medel. Sverigedemokraternas budget innebär att kommuninvånarna återigen kan se ljust på framtiden. 56
Finansiella mål Förutsättningar Oförändrad skattesats (22:30) under planperioden. Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga 99% procent av skatter, utjämning och generella stadsbidrag för åren 2016-2018. Investeringar ska ske med egna medel och får inte överstiga 160 miljoner kronor under åren 2016-2018. Resultatbudget Det budgeterade resultatet uppgår till mellan 15 och 25 mnkr per år under perioden 2016-2018. Totalt ska resultatet uppgå till minst 55 mnkr under perioden. Investeringsplan Lindesbergs kommun står inför stora investeringsbehov. För att undvika att kommunens likvida medel minskar till en ohållbar nivå, med lån som enda alternativ, måste investeringskostnaderna hållas nere. Trots stora behov behöver prioriteringar göras. Sverigedemokraterna prioriterar redan påbörjade projekt, följt av projekt som gynnar kommunens ekonomiska tillväxt genom företagsetableringar och inflyttning. Därefter följer investeringar som måste göras på grund av andra myndigheters beslut. Investeringar där ett visst behov finns eller som inte är nödvändiga prioriteras lägre än övriga projekt. Det totala investeringsutrymmet uppgår till ca 160 mnkr under en treårsperiod. 57
Nämndernas budget Sverigedemokraterna utgår från verksamheternas behov men ser att besparingar måste göras. Vi prioriterar barn, ungdomar och gamla. Därefter övriga verksamheter. Tillväxtutskottet Tillväxtutskottet ansvarar för: Vuxenutbildning, innehållande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (KOMVUX), svenskundervisning för invandrare (SFI), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (SÄRVUX), yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, arbetsmarknadsutbildning, uppdragsutbildning, samt samordning av högskoleutbildning i Lindesbergs kommun flyktingmottagande arbetsmarknad den kommunala kultur- och fritidsverksamheten, inklusive biblioteksverksamhet näringslivsutveckling turism konsumentrådgivning landsbygdsutveckling mark och exploatering infrastruktur I vår budget minskar vi anslagen till Tillväxtutskottet. Framförallt ser vi möjlighet till besparingar inom områdena flyktingmottagning och mark och exploatering. Kom i jobb är en dyr verksamhet som inte levererar resultat i samma omfattning som kostnaderna. Av 100 deltagare har 15 gått till arbete, fyra till studier och 40 till A-kassa. 40 av deltagarna har kvalificerat sig för A- kassa efter Kom i Jobb. Detta minskar kommunens utbetalningar av försörjningsstöd med 4000 tkr. Under 2014 var minskningen 500 tkr. Kostnaden för verksamheten är 5 000 tkr. Arbetsgivarstöd i form av Nystartsjobb, Särskilt anställningsstöd, Lönebidrag från Arbetsförmedlingen har nyttjats i stort sett vid alla anställningar inom ramen för Kom i Jobb. Dessa stöd kan sökas från AF även utan Kom i Jobb-verksamhet. Sverigedemokraterna väljer därför att avveckla verksamheten. Sverigedemokraterna värnar landsbygden. Därför finansierar även satsningar inom tillväxtutskottet som rör det dagliga livet utanför kommunens större orter. Vi avsätter medel för biblioteksverksamhet i Ramsberg samt 1750 tkr årligen till landsbygdsutveckling. Ramanpassning utöver budgetförslag, -3 mnkr per år 2017-2018. Avveckla Kom i Jobb för att frigöra 2,5 mnkr 2016, 5 mnkr per år 2017 och 2018. 4 mnkr av dessa tillförs Socialnämndens budget för att täcka kostnader för försörjningsstöd. Biblioteksverksamhet i Ramsberg, 300 tkr per år. 1750 tkr per år för landsbygdsutveckling. Utskottet för stöd och strategi Utskottet för stöd och strategi ansvarar för områdena kansli, ekonomi, personal, IT, måltid, miljö, folkhälsa, information/kommunikation, upphandling samt risk och säkerhet. I vår budget minskar vi anslagen till utskottet. Framförallt ser vi möjlighet till besparingar inom områdena politisk verksamhet samt kanslienhet. Vi anser att anlitandet av konsulter behöver minskas. 58
Sverigedemokraternas största besparing inom utskottets verksamhet är en halvering av partistödet som årligen kostar 7,5 mnkr. Sverigedemokraterna avsätter medel för att anställa en IT-strateg. Vi ser detta som en besparing på lång sikt då onödiga eller dubbla inköp av system undviks. Vi ser även denna tjänst som en framtida besparing genom samordning mellan kommunens olika IT-system. Ramanpassning, -5 mnkr 2016-2017, -6mnkr 2018. Halvera partistödet en besparing på 3,7 mnkr per år. Anställa IT-strateg. Bergslagens kommunalteknik Bergslagens kommunalteknik (BKT) är ett tekniskt kommunalförbund och arbetar inom områdena Gata, park och idrott, Lokal och miljöservice, Vatten och avlopp samt Avfall och återvinning. Förbundet är ett samarbete mellan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuner och startade 2003. Sverigedemokraterna anser att BKT har blivit en dyr verksamhet som tar ut höga avgifter för de arbeten de utför åt medlemskommunerna trots att styrningen är politiskt tillsatt. Vi vill verka för att hålla ner förbundets priser. Utöver föreslagen ramminskning föreslår vi en ytterligare ramminskning med 2 mnkr per år. Ramanpassning, -2mnkr per år. Barn- och Utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola för 1-5 år förskoleklass skolbarnsomsorg grundskola särskola gymnasieskola Barn- och utbildningsnämnden ansvarar också för verksamhet vid kulturskola och fritidsgårdar. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Det visar resultaten från PISA 2012. Utmärkande är framförallt att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För första gången presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden och uppvisar också den sämsta resultatutvecklingen bland OECD-länderna. 59
Barn och unga är vår framtid. Det krävs omfattande satsningar inom skolan för att säkerställa att dagens barn och ungdomar får tillräckliga kunskaper för att klara sitt framtida uppehälle. Bland barn och unga finns framtidens forskare, företagsledare och lärare. Om kunskapsnivåerna sjunker för lågt riskerar vi att förlora en framtida generation. Att återhämta kunskaper blir mycket svårt i framtiden om inte kunniga lärare finns på landets skolor. Ett av de områden Sverigedemokraterna tydligast prioriterar är skolorna och barnomsorgen. Utöver att avskaffa tidigare ramminskningar ökar vi nämndens budget ytterligare med 3 mnkr år 2016, 5 mnkr 2017 samt 5,5 mnkr 2018. Vi ser dock att behoven kan komma att öka ytterligare som en följd av dagens tillströmning av asylsökande. En snabbt ökande yngre befolkning ställer ökade krav på kommunens skolor och förskolor. Sverigedemokraternas största satsning. Tidigare planerade ramminskningar utgår. Ramförstärkning, 3,2 mnkr 2016, 4,8 mnkr 2017 samt 5,6 mnkr 2018. 60
Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda social service i form av råd, stöd eller behandling, så att den enskildes eller familjens egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. att personer med psykiska funktionshinder får stöd och därmed ökade möjligheter att leva som andra i samhället. myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen. Äldreomsorgen och alla de frågor som rör äldrepolitik i sin helhet, är en av Sverigedemokraternas mest prioriterade frågor på riksplanet och självfallet är det en av våra viktigaste frågor i Lindesbergs kommun. Anledningen är att vi anser att de människor som under hela sina liv strävat och slitit för att bygga upp dagens välfärd har rätt att få ett tryggt och meningsfullt liv efter pensionen. Kommunen skall ha en väl utbyggd hemtjänst, som tilldelas i form av tid och inte i uppgifter. Detta för att öka de äldres valfrihet och inflytande över sin omsorg och till exempel göra det möjligt för de äldre att en viss vecka välja bort dammsugningen för att istället få hjälp med matlagningen eller ha ett samtal över en kopp kaffe. Vi ser med oro på att försörjningsstödet ökar bland utrikes födda. 2013 var första gången biståndet till utrikes födda var högre än till inrikes födda. Detta är resultatet av en misslyckad integrationspolitik i kombination med större mottagande än landet klarar av. Vi ser ingen anledning att anta att asylmottagandet ska minska inom den närmsta framtiden. Därför kommer denna utgiftspost sannolikt att öka ytterligare. Vi möter detta genom att avveckla Kom i Jobb och återföra verksamhetens medel till Socialnämnden. 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statistik från Socialstyrelsen Inrikes födda En eller båda föräldrar utrikesfödda samt okänt ursprung Dagens migrationspolitik innebär ökat tryck på många samhällsfunktioner. Kommuner och landsting har mycket svårt att påverka denna situation. Kommunen ska därför, med hänvisning till den kaotiska migrationsvåg som sköljer över vårt land, kräva att få teckna ett avtal med Migrationsverket om mottagande av noll (0) ensamkommande flyktingungdomar samt mottagande av noll (0) flyktingar. Kommunen skall, till dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik inrättats på nationell nivå, verka opinionsbildande för en mer restriktiv och ansvarsfull invandringspolitik i landet. Lindesbergs kommun har under lång tid tagit ett mycket stort ansvar för den ansvarslösa invandringspolitik som förs i landet. Detta har lett till stora påfrestningar på den kommunala verksamheten och välfärden i stort. Vi ser 61
att våra skolor, dagis och sjukhus överbelastas till bristningsgränsen. Med de utmaningar det inneburit för Lindesberg, har det även verkat splittrande på gemenskapen i kommunen och därmed lett till en ökad otrygghet och segregation. Ramförstärkning, 2 mnkr per år 2016-2017 samt 2,5 mnkr 2018. Återföra 2,5 mnkr år 2016 samt 4 mnkr år 2017-2017 från Kom i jobb för att täcka upp ökade kostnader för försörjningsstöd då Kom i jobb avvecklas. Bergslagens miljö- och byggnämnd Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning arbetar med miljö- och byggfrågor naturvård fysisk planering trafikfrågor energi- och klimatrådgivning kart- och mätningsverksamhet. BMB är en myndighetsnämnd och en gemensam förvaltningsorganisation för de fyra kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Sverigedemokraterna ser med oro på den ökade byråkrati som drabbar kommunerna och som har lett till att BMB:s verksamhet har växt under åren. Från att vara en mindre verksamhet som rymdes på nedre våningen i gamla Kirurgen tar man idag i stort sett hela byggnaden i anspråk. Naturligtvis har detta påverkat verksamhetens kostnader, både vad gäller personal och lokalkostnader. Sverigedemokraterna anser inte att trafiknämnden ska flyttas från BMB till BKT. Detta skulle kunna innebära jävsituation då BKT:s tjänstemän kan tvingas förelägga viteskrav mot förvaltningen. Sverigedemokraterna föreslår en ramanpassning på -0,5 mnkr för nämnden. Ramanpassning, -0,5 mnkr. 62
Investeringsbudget Nämnd 2016 2017 2018 2019 Totalt investeringsbehov 33,3 57,6 68,3 26,5 Kommunstyrelsen 29,7 53,5 67,8 26,5 varav Tillväxt 13,8 33,4 24,6 5,5 Gång- o cykelväg södra infarten, S:a Kyrkogården 1,1 Gång- o cykelvägar, Bergslagsbacken 1,0 2,0 Gång- o cykelväg, Brodalen etapp 3 1,0 Gång- o cykelväg, Fellingsbro, väg 249 1,6 Bussficka Brotorpsskolan 3,0 Hållplats lasarettet 0,3 Hållplatser 0,5 Vändplan Guldsmedhyttan -intäkt 2,1 -kostnad 8,0 - netto 5,9 Exploatering industrimark Frövi 10,0 10,0 Frövi bangård 7,0 6,0 Ny väg, Frövi N:a Bangatan 10,0 4,0 Vibyn, etapp 2 Tallen, ny parkering 0,6 Resecentrum -intäkt 4,5 -kostnad 5,0 -netto 0,5 Infrastruktur Sörlunda Elledning Sörlunda Infrastruktur och VA Lindesby 4,0 4,0 2,0 Nytt villaområde Lindesberg Stickvägar, N: a industriområdet 0,5 Lindesjön runt 0,1 0,5 0,5 Julbelysning Lindesberg 0,4 0,4 Möbler nya resecentrum 0,3 Museum, beslut efter utredning Fotbollsgatan, ny dragning Flytt av fritidsbyn Rockhammar 63
Nämnd 2016 2017 2018 2019 Elektroniska skyltar RV 50 0,1 varav Stöd- och strategi 0,9 2,0 0,2 E-tjänster 0,2 0,2 0,2 Säker kommunal ledningsförmåga -intäkt 0,2 0,8 -kostnad 0,4 1,6 - netto 0,2 0,8 Elverk kommunhus -intäkt 1,0 -kostnad 2,0 Elverk kommunhus - netto 1,0 Köksinventarier nya förskolor 0,5 varav Bergslagens Kommunalteknik 7,0 10,2 9,0 4,0 Gata Tillgänglighetsanpassning/trafikåtgärder 0,5 0,5 0,5 Ombyggnad av gator i samband med VA 2,0 3,0 3,0 Dagvatten centrala Lindesberg 1,0 2,0 2,0 Hammarskogsån, Guldsmedshyttan, netto 15 % 0,5 Prästbron 0,5 4,0 Reinvestering gatljusnätet Reinvestering gatljus Ramsberg 1,0 1,0 1,0 Ny gatljusautomatik, nya abonnemang 1,2 1,2 Park Parkinvesteringar Flugparken 0,7 Utveckling Frövi strandpromenad, belysning Reinvestering lekplatser 5-års plan 0,5 0,5 0,5 Idrott Diverse investeringar idrott 1,5 1,3 0,3 Konstgräs Frövi, utredning 2016 Ridhus, utredning 2016 64
Nämnd 2016 2017 2018 2019 varav Vatten/renhållning 8,0 7,9 34,0 17,0 Mindre VA-anläggningar 1,0 1,5 1,5 Mindre ledningsarbeten 1,5 3,0 3,0 Lindesbergs reningsverk 1,0 0,5 15,0 15,0 Ledningar för utvidgning av verksamhetsområde 1,0 10,0 2,0 Dagvattenhantering 1,0 1,0 1,0 Fastighet reinvestering 0,5 0,5 0,5 Rya vattenverk 3,0 ÅVC, Lindesberg 0,1 2,5 Fastighetsnära insamling, behållare 0,3 0,5 Barn- och utbildningsnämnd 3,1 3,1 Verksamhet gymnasieskola 1,6 1,6 Gemensam verksamhet 0,3 0,3 Verksamhet förskola 1,0 1,0 Verksamhet grundskola 0,3 0,3 Ny högstadieskola, inventarier Socialnämnd 0,5 Nytt gruppboende LSS 0,5 Bergslagens miljö- och byggnämnd 0,5 0,5 0,5 Totalstationer GPS, 3 st 0,5 0,5 0,5 65
Driftsredovisning Nettoram Mnkr Budget 2015 Budget 2016 VP2017 VP2018 Revision 0,8 0,9 0,9 0,9 Revision 0,8 0,8 0,8 0,8 Behov 0,1 0,1 0,1 Kommunstyrelsen 213,1 205,7 193,3 192,1 varav Tillväxt 90,7 84,2 76,5 76,2 Kommunikation 5,4 5,1 5,1 5,1 Vägbidrag 1,6 1,6 1,6 1,6 Turism 1,6 1,6 1,6 1,6 Utvecklingsenhet 6,7 7,1 7,1 7,1 Exploatering o fastigheter 7,1 6,1 6,1 6,1 Administration, kultur 1,6 1,6 1,6 1,6 Anläggningar, hyror 16,9 16,9 16,9 16,9 Föreningsbidrag 4,3 4,3 4,3 4,3 Programverksamhet 1,4 1,4 1,4 1,4 Biblioteksverksamhet 11,6 11,6 11,6 11,6 Museiverksamhet 1,8 1,8 1,8 1,8 Samverkan 10,2 10,2 10,2 10,2 Utbildning 10,7 10,7 10,7 10,7 Arbetsmarknad 9,6 2,6 2,6 2,6 Behov 4,0 2,3 2,3 Effektivisering -1,0-1,0-1,0 Kom i jobb -2,5-5,0-5,0 Ramanpassning -3,0-3,0 Ramsbergs bibliotek 0,3 0,3 0,3 Landsbygdsutveckling 1,8 1,8 1,8 Generell ramanpassning -1,1-1,6-1,9 varav Stöd och Strategi 58,7 57,1 52,7 51,9 Kommunledning 3,2 3,3 3,3 3,3 Politisk verksamhet 5,9 5,3 5,3 5,3 Ekonomistyrning 2,5 2,9 2,9 2,9 Kanslienhet 10,7 11,1 11,1 11,1 Personalenhet 8,6 8,7 8,7 8,7 Ekonomienhet 5,5 5,5 5,5 5,5 Övrig verksamhet 0,2 0,2 0,2 0,2 IT-och teleenhet 13,1 12,5 12,5 12,5 Övrig gem verksamhet 2,8 2,8 2,8 2,8 Personalbefrämjande verksamhet 5,4 6,5 6,5 6,5 Måltidsverksamhet 0,7 0,9 0,9 0,9 Behov 6,8 3,0 3,5 Ramanpassning -5,0-5,0-6,0 Minskat partistöd -3,7-3,7-3,7 66
Nettoram Mnkr Budget 2015 Budget 2016 VP2017 VP2018 IT-strateg 0,6 0,6 0,6 Generell ramanpassning -1,2-1,9-2,2 varav Bergslagens kommunalteknik 38,5 35,2 35,0 34,8 Lokalvård 0,0 0,0 0,0 0,0 Väghållning 24,6 24,5 24,5 24,5 Parkverksamhet 4,5 4,4 4,4 4,4 Fritidsanläggningar 9,4 9,4 9,4 9,4 Behov 4,0 4,0 4,0 Ramanpassning -4,6-4,6-4,6 Ytterligare ramanpassning -2,0-2,0-2,0 Generell ramanpassning -0,6-0,8-1,0 varav VA/Renhållning Vatten-och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 varav Räddningstjänst 23,2 26,9 26,9 26,9 Räddningstjänst 23,1 26,1 26,1 26,1 Civilförsvar 0,1 0,1 0,1 0,1 Behov 0,7 0,7 0,7 Ramförstärkning 0,3 0,4 0,5 Generell ramanpassning -0,3-0,4-0,5 varav Överförmyndarnämnd 1,9 2,3 2,3 2,3 Överförmyndare 1,9 1,9 1,9 1,9 Behov 0,4 0,4 0,4 Ramförstärkning 0,0 0,0 0,0 Generell ramanpassning 0,0 0,0 0,0 Barn- och utbildningsnämnd 544,7 560,3 565,0 559,4 Gymnasieskola 113,6 116,5 116,5 116,5 Gymnasiesärskola 6,0 6,0 6,0 6,0 Central verksamhet 17,1 17,1 17,1 17,1 Gem verksamhet 35,7 35,5 35,5 35,5 Förskoleklasser 9,4 9,5 9,5 9,5 Fritidshem 18,3 19,6 19,6 19,6 Grundskola 206,3 208,3 208,3 208,3 Förskola 120,4 125,4 125,4 125,4 Särskola 9,1 9,1 9,1 9,1 Fritidsgårdar 1,3 1,3 1,3 1,3 Kulturskola 7,4 7,4 7,4 7,4 Behov 7,7 14,0 9,2 Ramanpassning 3,2 4,8 5,6 Generell ramanpassning -6,4-9,5-11,1 67
Nettoram Mnkr Budget 2015 Budget 2016 VP2017 VP2018 Socialnämnden 462,2 468,6 471,4 471,9 Administration 12,1 12,1 12,1 12,1 Funktionsstöd 122,8 124,3 124,3 124,3 Individ-o familj 72,2 68,6 68,6 68,6 Vård och Omsorg 255,1 256,3 256,3 256,3 Behov 6,7 10,0 10,0 Ramförstärkning 4,0 5,0 7,0 Generell ramanpassning -5,9-8,9-10,3 Återförs från Kom i jobb 2,5 4,0 4,0 Bergslagens miljö- och byggnämnd 12,0 11,7 11,5 11,7 Bygg- och miljöadministration 2,0 2,4 2,4 2,4 Mätningskontor 1,6 1,6 1,6 1,6 Stadsarkitektkontor -0,4-0,4-0,4-0,4 Miljökontor 4,4 4,4 4,4 4,4 Trafikenhet 0,4 0,4 0,4 0,4 Lindesbergs specifikt 3,3 3,3 3,3 3,3 Livsmedel 0,8 0,8 0,8 0,8 Behov 0,1 0,2 0,5 Ramanpassning -0,5-0,5-0,5 Generell ramanpassning -0,4-0,5-0,6 Summa nämnder 1 232,7 1 247,1 1 242,1 1 235,9 68
RESULTATRÄKNING Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 VP 2017 VP 2018 Verksamhetens intäkter 306,7 305,9 376,1 353,2 353,2 Verksamhetens kostnader -1461,0-1540,1-1647,2-1671,7-1701,9 Avskrivning -25,2-18,1-18,9-19,2-19,3 Verksamhetens nettokostnad -1179,5-1252,2-1290,0-1337,7-1368,0 Skatteintäkter 938,7 970,7 1010,9 1054,4 1099,7 Generella statsbidrag 285,0 303,4 300,3 297,4 284,5 Finansiella intäkter 3,2 4,3 4,3 4,3 4,3 Finansiella kostnader -2,1-11,8-5,5-5,5-5,5 Summa 1224,7 1266,7 1310,1 1350,6 1383,1 Årets resultat 45,2 14,4 20,1 12,9 15,1 69
Kassaflödesanalys Bokslut Budget Prognos Budget VP VP 2014 2015 2015 2016 2017 2018 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 45,2 14,4 24,3 20,1 12,9 15,1 Justering av- och nedskrivningar 25,2 18,1 11,9 18,9 19,2 19,3 Jämförelsestörande poster Disposition av pensionsavsättning -22,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 30,6 32,5 36,2 16,0 32,0 34,3 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7,3 Ökning/minskning kortfristiga skulder 17,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 55,0 32,5 36,2 16,0 32,0 34,3 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering fastigheter och investeringar -12,5-49,4-26,4-25,8-50,2-31,2 Investering VA/renhållning -3,9-22,0-10,9-8,0-7,9-34,0 Finansiell leasing -3,0 Kassaflöde från investerings- verksamheten -19,4-71,4-37,3-33,8-58,1-65,2 FINANSIERINGSVERKSAMHET Långfristig skuld finansiell leasing 1,1 Amortering av skuld -5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0 Minskning långfristiga fordringar 0,9 0,9 Ökning aktier, andelar mm -10,6-10,6 Ökning av långfristiga skulder 22,0 10,9 12,0 22,4 34,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3,0 7,3-4,7 7,0 17,4 29,0 Upplösning av bidrag till 1,5 statlig infrastruktur Årets kassaflöde 34,2-31,6-5,8-10,8-8,6-1,9 Likvida medel vid årets början 151,3 185,5 153,9 148,1 137,3 128,7 Likvida medel vid årets slut 185,5 153,9 148,1 137,3 128,7 126,8 70
71
Tidplan för ärendet Mål och budget 2016-2018 vid kommunfullmäktige den 24 november 2015 1) Partirunda KS ordförande (S) C V Oppositionsråd (M) FP KD MP SD 10 min 10 min 5 min 10 min 5 min 5 min 5 min 5 min 2) Fortsatt debatt Inlägg Replik 3) Beslutsomgång Samliga ledamöter Berörd ledamot/parti 3 min 1 min Eventuella ändringsförslag ska även lämnas skriftligt till presidiet. 72
3. Allmänhetens frågestund Allmänhetens frågestund genomförs efter budgetdebatten och i samband med fikat ca 17.00 Sida 7 av 40 73
4. Utdebitering för 2016 Förslag till beslut Utdebiteringen för år 2016 fastställs till 22:30 per skattekrona Ärendebeskrivning Lindesbergs kommuns utdebitering för år 2015 fastställdes av kommunfullmäktige i december 2014 till 22:30 kronor per skattekrona. Budgetförslaget innebär oförändrad skattesats 2016. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 240 att föreslå kommunfullmäktige besluta: Utdebiteringen för år 2016 fastställs till 22:30 per skattekrona 4.1. Handlingar Tjänsteskrivelse förslag till utdebitering för 2016.pdf (inkluderad nedan) KS 240 gällande utdebitering.pdf (inkluderad nedan) Sida 8 av 40 74
75
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 240 Dnr. 2015/466 Utdebitering för år 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Utdebiteringen för år 2016 fastställs till 22:30 per skattekrona Ärendebeskrivning Lindesbergs kommuns utdebitering för år 2015 fastställdes av kommunfullmäktige i december 2014 till 22:30 kronor per skattekrona. Budgetförslaget innebär oförändrad skattesats 2016. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 19 oktober 2015 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Utdebiteringen för år 2016 fastställs till 22:30 per skattekrona Justerande Utdragsbestyrkande 76
5. Avfalls och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016 Förslag till beslut Avfalls- och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016 antas, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. Ärendebeskrivning I taxan för 2016 har det gjorts en ny utformning, detta har lett till en del justeringar mellan olika taxor. Den nya utformningen är ett styrmedel mot avfallsplanens mål, rättvisare taxa och för att få samma konstruktion av taxa i hela BKT-området. Förslaget till avfallstaxa för år 2016 innebär en höjning av intäktsramen med 6 %. Då taxeökningen inte skett mellan 2008-2014 har detta medfört ett underskott i avfallsfonden som behöver regleras. Grundavgiften höjs med 130 kronor för villaabonnemang och 137 kronor per hushåll/ verksamhet, på abonnemangen för fritidshus, flerfamiljshus och verksamheter. Den rörliga avgiften är justerad mot avfallsplanenens mål, vilket innebär en större ökning för de abonnenter som väljer att ha hämtning av blandat avfall. Förslaget innebär att: En villa med hämtning varannan vecka av matavall blir 1 732 kr (103 kr högra än 2015) En villa med hämtning varannan vecka med blandat avfall blir 2 779 k (250 kr högre än 2015) Avgiften för tömning av enskilt avlopp ökar med 34 kr/tömning inkl 4 kbm och 20 meter slang. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 244 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Avfalls- och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016 antas, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. 5.1. Handlingar Förslag Avfall och slamtaxa 2016.pdf (inkluderad nedan) Sida 9 av 40 77
KS 244 beslut gällande avfalls och slamtaxa.pdf (inkluderad nedan) Sida 10 av 40 78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 244 Dnr. 2015/453 Avfalls och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Avfalls- och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016 antas, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. Ärendebeskrivning I taxan för 2016 har det gjorts en ny utformning, detta har lett till en del justeringar mellan olika taxor. Den nya utformningen är ett styrmedel mot avfallsplanens mål, rättvisare taxa och för att få samma konstruktion av taxa i hela BKT-området. Förslaget till avfallstaxa för år 2016 innebär en höjning av intäktsramen med 6 %. Då taxeökningen inte skett mellan 2008-2014 har detta medfört ett underskott i avfallsfonden som behöver regleras. Grundavgiften höjs med 130 kronor för villaabonnemang och 137 kronor per hushåll/verksamhet, på abonnemangen för fritidshus, flerfamiljshus och verksamheter. Den rörliga avgiften är justerad mot avfallsplanenens mål, vilket innebär en större ökning för de abonnenter som väljer att ha hämtning av blandat avfall. Förslaget innebär att: En villa med hämtning varannan vecka av matavall blir 1 732 kr (103 kr högra än 2015) En villa med hämtning varannan vecka med blandat avfall blir 2 779 k (250 kr högre än 2015) Avgiften för tömning av enskilt avlopp ökar med 34 kr/tömning inkl 4 kbm och 20 meter slang. Bergslagens kommunalteknik beslutade den18 september 2015 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna föreslagen Avfalls- och slamtaxa för Lindesbergs kommun 2016, enligt bilaga. Justerande Utdragsbestyrkande 90
6. Anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016 Förslag till beslut Anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, antas enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. Ärendebeskrivning Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) får kommunen meddela föreskrifter om taxan där avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas framgå. Taxan för 2016 föreslås bli oförändrad. Bergslagens kommunalteknik beslutade den 18 september 2015 att föreslå att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna förslagen anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt bilaga. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 245 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige godkänner föreslagen anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. 6.1. Handlingar BKT 96 förslag till anläggninstaxa VA.pdf (inkluderad nedan) Förslag till VA-taxa.pdf (inkluderad nedan) KS 245 gällande anläggningstaxa.pdf (inkluderad nedan) Sida 11 av 40 91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 245 Dnr. 2015/454 Anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige godkänner föreslagen anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. Ärendebeskrivning Enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) får kommunen meddela föreskrifter om taxan där avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas framgå. Taxan för 2016 föreslås bli oförändrad. Bergslagens kommunalteknik beslutade den 18 september 2015 att föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslagen anläggningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt bilaga. Justerande Utdragsbestyrkande 106
7. Brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner föreslagen brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. Ärendebeskrivning Bergslagens kommunalteknik arbetar med långsiktig ekonomisk planering, som visar en prognos för de 15 närmaste åren. Där tas hänsyn till intäkter, kostnader och planerade investeringar. Prognosen visar att en höjning på 6 % av intäktsramen för 2016 behövs. 18, övriga avgifter ex frusen vattenmätare, avstängning av vatten mm, föreslås höjas med 2 %. I förslaget arbetar BKT vidare med att få täckning för sina fasta kostnader så den största delen av höjningen kommer att läggas på den fasta avgiften i taxan. Förslaget innebär att en normalvilla som förbrukar 150 kbm/år får en ökning med 331:00 kr/år inkl moms. Bergslagens kommunalteknik beslutade den 18 september 2015 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreslagen brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt bilaga. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 246 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige godkänner föreslagen brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. 7.1. Handlingar KS 246 gällande brukningstaxa.pdf (inkluderad nedan) Förslag till VA-taxa(1).pdf (inkluderad nedan) BKT 100 förslag till brukningstaxa VA.pdf (inkluderad nedan) Sida 12 av 40 107
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 246 Dnr. 2015/455 Brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige godkänner föreslagen brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, daterat den 18 september 2015. Ärendebeskrivning Bergslagens kommunalteknik arbetar med långsiktig ekonomisk planering, som visar en prognos för de 15 närmaste åren. Där tas hänsyn till intäkter, kostnader och planerade investeringar. Prognosen visar att en höjning på 6 % av intäktsramen för 2016 behövs. 18, övriga avgifter ex frusen vattenmätare, avstängning av vatten mm, föreslås höjas med 2 %. I förslaget arbetar BKT vidare med att få täckning för sina fasta kostnader så den största delen av höjningen kommer att läggas på den fasta avgiften i taxan. Förslaget innebär att en normalvilla som förbrukar 150 kbm/år får en ökning med 331:00 kr/år inkl moms. Bergslagens kommunalteknik beslutade den 18 september 2015 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreslagen brukningstaxa för VA för Lindesbergs kommun 2016, enligt bilaga. Justerande Utdragsbestyrkande 108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
8. Internkontrollplaner för alla nämnder år 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar upprättade internkontrollplaner för år 2016 för nämnderna. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommuns har för första gången sammanställt nämndernas internkontrollplaner. Kommunfullmäktige beslutade (2014-11-18) anta Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen och tidigare fanns Reglemente för intern kontroll även detta har antagits av kommunfullmäktige (2014-06-17). Hur internkontrollen ska gå till i Lindesbergs kommun framgår av dessa dokument. Nedan citeras ett utdrag ur det sistnämnda dokumentet. 8 Internkontrollplan Nämnder och bolagsstyrelser ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen ska tillsammans med en risk- och väsentlighetsanalys överlämnas till kommunstyrelsen senast under oktober månad varje år i samband med nämndernas verksamhetsplanering för det kommande året. Framtagande av kontrollplanen ska föregås av en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys. Analysen avser att identifiera och kartlägga händelser som medför en risk att nå oönskat resultat. Vidare ska riskerna värderas utifrån sannolikheten för inträffande och konsekvensen av inträffande. Slutligen ska analysen innehålla beslut om hur riskerna ska hanteras genom att undvika risken genom att förändra/ta bort de effekter som ger upphov till risken. Det kan också handla om att begränsa risk till en accepterad nivå genom att minska sannolikheten och/eller konsekvensen att en händelse inträffar. Internkontrollplanerna överlämnas till kommunstyrelsen som har att anta dessa. Förfarandet är ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnderna och bolagen. Koncernbolagens internkontrollplaner presenteras i separat ärende senare under året. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 20 oktober 2015 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta upprättade intern kontrollplaner för år 2016 för nämnderna. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 247 att föreslå kommunfullmäktige att anta upprättade intern kontrollplaner för år 2016 för nämnderna. 8.1. Handlingar Sida 13 av 40 123
Internkontrollplan 2016.pdf (inkluderad nedan) Tjänsteskrivelse internkontrollplaner 2016.pdf (inkluderad nedan) KS 247 gällande internkontrollplaner.pdf (inkluderad nedan) Sida 14 av 40 124
Nämndernas internkontrollplan 2016 125
Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelse... 3 1.1 Nämndövergripande risker... 3 2 Socialnämnd... 7 2.1 Inledning... 7 2.2 Nämndens arbete med intern kontroll... 7 2.3 Nämndövergripande risker... 7 2.4 Kommande fokusområden för intern kontroll... 8 2.5 Förslag till beslut... 8 3 Barn- och utbildningsnämnd... 9 3.1 Nämndövergripande risker... 9 4 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd... 11 4.1 Nämndövergripande risker... 11 Internkontrollplan 2016 2(12) 126
1 Kommunstyrelse 1.1 Nämndövergripande risker 7 1 4 18 2 3 4 6 14 3 5 12 13 16 17 9 8 10 11 2 15 19 20 Sannolikhet 1 1 2 3 4 Konsekvens 3 17 Kritisk Medium Totalt: 20 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Mycket stor Allvarlig 3 Stor Kännbar 2 Liten Lindrig 1 Mycket liten Försumbar Internkontrollplan 2016 3(12) 127
Område Processer/ rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras Verksamhet Inköp 1 Att målen inte uppfylls och kostnaderna ökar Personal Avgiftshantering Dagliga rutiner inom IT Test återläsning av backup Svarstider i kommunväxeln Hantering av egenkontroll Kontroll av inaktiva inloggningskonton Anställningsavtal 2 Att avtalen inte följs och kostnaderna ökar 3 Att ramavtal inte följs och kostnaderna ökar 4 Att kommunen inte debiterar för torghandeln och vi inte får in det intäkter vi har rätt till 5 Att de dagliga rutinerna inte genomförs eller dokumenteras enligt rutinlistan 6 Att backup inte fungerar för våra IT-system 7 Att personer som har slutat i kommunen har tillgång till kommunens servrar samt att kommunen betalar för mycket licenskostnader 8 Att personer som äter maten kan bli matförgiftade 9 Att anställningsavta let blir felregistrerat och att felaktig lön utbetalas eller felaktig LAS registrering Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Internkontrollplan 2016 4(12) 128
Område Ekonomi Processer/ rutiner Löneskuld Risknummer 10 Risker Att löneskuld uppstår på grund av handlingar inte skickas in i tid alternativt frånvaro beviljas av chef i självservice försent Legitimation 11 Att legitimation saknas för tillsvidareanställ da lärare. Hantering av förlorad arbetsförtjänst för politiker 12 Att vi inte får in det bidrag som vi har rätt till 13 Att felaktiga belopp utbetalas för förlorad arbetsförtjänst 14 Att personalen inte har kunskaper om regler och nyheter gällande hantering av livsmedel, som då kan leda till att personer som äter maten blir sjuka Arbetsmiljö 15 Att personal blir sjukskriven Riskbedömning Bidragsanställningar Utbildningsplaner Kontanthantering Behörighet och attestförteckning 16 Att kontanter försvinner till obehörig person 17 Att för bred attest intervall är inlagt i ekonomisystemet för beslutattestanter Ska kontrolleras Ja Ja Ja Ja Ja 6. Lindrig Ja Ja Ja 18 Att gällande lagstiftning, skatteverkets regler och Ja Internkontrollplan 2016 5(12) 129
Område Processer/ rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras kommunens internkontrollre glemente inte följs 19 Att kommunchefen attesterar egna ersättningar Ja Fakturahantering vid representation, kurser och konferenser Egna ersättningar för kommunchef E-handel och e- fakturor 20 Införande av e- handel och e- fakturor 6. Lindrig Ja Internkontrollplan 2016 6(12) 130
2 Socialnämnd 2.1 Inledning Socialförvaltningen har i uppdrag att kontrollera processer och rutiner i samband med delårs- och årsbokslut. Inför 2016 har förvaltningen valt ut sju områden. I samband med delårsbokslutet kontrolleras tre och övriga områden kontrolleras i samband med årsbokslutet. 2.2 Nämndens arbete med intern kontroll Nämnden kontrollerar processer och risker samt genomför analyser och åtgärder. 2.3 Nämndövergripande risker 4 4 3 3 7 1 2 5 2 6 Sannolikhet 1 1 2 3 4 Konsekvens 1 6 Kritisk Medium Totalt: 7 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Mycket stor Allvarlig 3 Stor Kännbar 2 Liten Lindrig 1 Mycket liten Försumbar Internkontrollplan 2016 7(12) 131
Område Processer /rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras Verksamhet Personal Ekonomi Bidragshantering Avgiftshantering Återsökningsrutiner 1 Felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd 2 Felaktiga fakturaunderlag. 3 Att förvaltningen inte återsöker de pengar de har rätt till från Migrationsverke t. Avtalsrutiner 4 Att förvaltningen inte har aktuella avtal Löne- och arvodeshantering Rekvisitionshantering Attesteringsrutiner 5 Felaktig utbetalning till timvikarier inom funktionsstöd 6 Att rekvisitionen är attesterad av person som inte är behörig 7 Felaktiga utbetalningar inom försörjningsstöd 6. Lindrig Ja 9. Kännbar Ja 4. Lindrig Ja 12. Allvarlig Ja 6. Lindrig Ja 6. Lindrig Ja 4. Lindrig Ja 2.4 Kommande fokusområden för intern kontroll Under 2016 kontrolleras verksamhetens processer och rutiner för bidragshantering, avgiftshantering och återsökningsrutiner. Inom personalområdet kontrolleras Löne- och arvodeshanteringen. På det ekonomiska området kontrolleras rekvisitionshantering och attesteringsrutiner. 2.5 Förslag till beslut Socialförvaltningen arbetar vidare med att inventera risker/processer inom förvaltningens verksamhetsområden för att sedan arbeta med åtgärder utifrån resultat. Internkontrollplan 2016 8(12) 132
3 Barn- och utbildningsnämnd 3.1 Nämndövergripande risker 2 4 13 4 8 10 9 3 3 12 14 1 11 2 5 6 7 Sannolikhet 1 1 2 3 4 Konsekvens 1 12 1 Kritisk Medium Låg Totalt: 14 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Mycket stor Allvarlig 3 Stor Kännbar 2 Liten Lindrig 1 Mycket liten Försumbar Internkontrollplan 2016 9(12) 133
Område Processer/ rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras Verksamhet Personal 1 Beslut fattas utan korrekt delegation från nämnd. Arkivering 2 Dokument hanteras på ett felaktigt sätt. Delegationsordning IT-säkerhet/- sårbarhet, förvaltningens system 3 Brister i verksamheten samt dokumentation. 4 Kontroll av rutinerna för frånvarorapport ering. 5 Aktuella likabehandlings planer saknas. Individärenden 6 Felaktiga beslut i individärenden. Att nya tjänster tillsätts av lärare utan lärarlegitimation. 7 Tjänster besätts med personal med notering i belastningsregis tret. 8 Personal saknar undertecknade uppdragshandlin gar. Ekonomi Attestrutiner Obehörig attesterar i kommunen. Frånvarorapportering Likabehandlingsplaner Lärarlegitimation Registerkontroll Uppdragshandlingar Interkommunala bidrag Reglemente ekonomiska transaktioner 9 Pengar utbetalas felaktigt till utomstående. 10 Felaktig hantering av rekvisitioner. Asylintäkter 11 Ej säkerställda intäkter. Upphandling/ inköp 6. Lindrig Ja 8. Kännbar Ja 12. Allvarlig Ja 6. Lindrig Ja 1. Försumbar Nej 4. Lindrig Ja 4. Lindrig Ja 6. Lindrig Ja 9. Kännbar Ja 6. Lindrig Ja 6. Lindrig Ja 12 Avtalsotrohet. 4. Lindrig Ja Representation 13 Missbruk och ej regelmässigt 3. Försumbar Ja Internkontrollplan 2016 10(12) 134
Område Processer/ rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras korrekt. Kurser och konferenser Uppföljning saknas. Fristående förskolor 14 Felaktigt utbetalat månadsbidrag. 4. Lindrig Ja 4 Bergslagens Miljö- och Byggnämnd 4.1 Nämndövergripande risker 4 3 4 3 5 1 2 2 Sannolikhet 1 1 2 3 4 Konsekvens 5 Medium Totalt: 5 Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Mycket stor Allvarlig 3 Stor Kännbar 2 Liten Lindrig 1 Mycket liten Försumbar Internkontrollplan 2016 11(12) 135
Område Processer/ rutiner Risknummer Risker Riskbedömning Ska kontrolleras Verksamhet Verkställighet av nämndbeslut 1 Beslut fattat av nämnd har inte genomförts Inköp 2 Att ingå i avtal utan delegation eller att avtalen inte följs Handläggnings tider på bygglov Rättssäker handläggning på bygglov Handläggningsti der på bygglov följs inte. 3 Rättsosäkra beslut Personal Kompetens 4 Brist i överföring av kompetens när personal slutar eller långtidssjuka Fakturering Bygglov faktureras inte. 5 Fattade avgiftsbeslut inom livsmedelsavdel ningen faktureras inte. Uppdrag på mätningskontoret faktureras inte Ja 6. Lindrig Ja 9. Kännbar Ja 9. Kännbar Ja Ja Internkontrollplan 2016 12(12) 136
137
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 247 Dnr. 2015/433 Internkontrollplaner för år 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige antar upprättade internkontrollplaner för år 2016 för nämnderna. Ärendebeskrivning Lindesbergs kommuns har för första gången sammanställt nämndernas internkontrollplaner. Kommunfullmäktige beslutade (2014-11-18) anta Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen och tidigare fanns Reglemente för intern kontroll även detta har antagits av kommunfullmäktige (2014-06- 17). Hur internkontrollen ska gå till i Lindesbergs kommun framgår av dessa dokument. Nedan citeras ett utdrag ur det sistnämnda dokumentet. 8 Internkontrollplan Nämnder och bolagsstyrelser ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen ska tillsammans med en riskoch väsentlighetsanalys överlämnas till kommunstyrelsen senast under oktober månad varje år i samband med nämndernas verksamhetsplanering för det kommande året. Framtagande av kontrollplanen ska föregås av en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys. Analysen avser att identifiera och kartlägga händelser som medför en risk att nå oönskat resultat. Vidare ska riskerna värderas utifrån sannolikheten för inträffande och konsekvensen av inträffande. Slutligen ska analysen innehålla beslut om hur riskerna ska hanteras genom att undvika risken genom att förändra/ta bort de effekter som ger upphov till risken. Det kan också handla om att begränsa risk till en accepterad nivå genom att minska sannolikheten och/eller konsekvensen att en händelse inträffar. Internkontrollplanerna överlämnas till kommunstyrelsen som har att anta dessa. Förfarandet är ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnderna och bolagen. Koncernbolagens internkontrollplaner presenteras i separat ärende senare under året. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 20 oktober 2015 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta upprättade intern kontrollplaner för år 2016 för nämnderna. Justerande Utdragsbestyrkande 138
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2015-10-27 Justerande Utdragsbestyrkande 139
9. Generell borgen för Linde Stadshuskoncernen Förslag till beslut Generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern beviljas för år 2016 eller tills nytt beslut fattas. Att så som för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 599 720 000 kronor, jämte därpå ränta och kostnader. Belopp specificeras enligt tabell nedan: Bolag Högsta lånebelopp Fastigheter i Linde AB 912 800 000 Lindesbergsbostäder AB 561 920 000 Linde Energi AB 125 000 000 Summa Koncernen Linde Stadshus AB 1 599 720 000 Ärendebeskrivning Sida 15 av 40 140
Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-17 att införa en generell borgen för Linde Stadshuskoncern. Revidering av beslutet skedde i samband med att 2015 års budget samt under 2015-05-19 då förändring skedde mellan bolagen då investeringsprojekt flyttades från Lindesbergsbostäder AB till Fastigheter i Linde AB. Generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern för år 2015 eller tills nytt beslut fattas: Att såsom för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 587 065 000 kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beloppen specificeras enligt tabell nedan: Bolag Högsta lånebelopp Fastigheter i Linde AB 912 800 000 Lindesbergsbostäder AB 549 265 000 Linde Energi AB 125 000 000 Summa Koncernen Linde Stadshus AB 1 587 065 000 Den generella borgen behöver utökas för 2016 med 12 655 000 kronor för Linde stadshuskoncernen då Lindesbergsbostäder AB behöver del- finansera ROT-renovering av fastigheten Järnvägsgatan 6 i Frövi med lån. Av den generella borgen har 1 282 807 000 kronor utnyttjats per Sida 16 av 40 141
2015-10-12 och återstår gör 304 258 000 kronor. Fastigheter i Lindesberg AB skall av befintlig ram, 211,4 Mnkr finansiera projekten vid Ålkilsbacken, Strandskolan, Stationshuset, Energikällan samt Lindeskolan. Linde Energi AB:s befintliga ram, 65 Mnkr skall bl.a. användas till reinvestering i elnätet, elnätet i Närkes Kil, kulvertutbyggnad samt nyanslutningar och Global Castings för att nämna några projekt. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 242 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern beviljas för år 2016 eller tills nytt beslut fattas. Att så som för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 599 720 000 kronor, jämte därpå ränta och kostnader. Belopp specificeras enligt tabell nedan: Bolag Högsta lånebelopp Fastigheter i Linde AB 912 800 000 Lindesbergsbostäder AB 561 920 000 Linde Energi AB 125 000 000 Summa Koncernen Linde Stadshus AB Sida 17 av 40 142
1 599 720 000 9.1. Handlingar Tjänsteskrivelse generell borgen Linde Stadshuskoncernen.pdf (inkluderad nedan) KS 242 generell borgen för Linde Stadshuskoncernen.pdf (inkluderad nedan) Sida 18 av 40 143
144
145
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 242 Dnr. 2015/467 Generell borgen för Linde Stadshuskoncernen Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern beviljas för år 2016 eller tills nytt beslut fattas. Att så som för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 599 720 000 kronor, jämte därpå ränta och kostnader. Belopp specificeras enligt tabell nedan: Bolag Högsta lånebelopp Fastigheter i Linde AB 912 800 000 Lindesbergsbostäder AB 561 920 000 Linde Energi AB 125 000 000 Summa Koncernen Linde Stadshus AB 1 599 720 000 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-17 att införa en generell borgen för Linde Stadshuskoncern. Revidering av beslutet skedde i samband med att 2015 års budget samt under 2015-05-19 då förändring skedde mellan bolagen då investeringsprojekt flyttades från Lindesbergsbostäder AB till Fastigheter i Linde AB. Generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern för år 2015 eller tills nytt beslut fattas: Att såsom för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 587 065 000 kronor jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beloppen specificeras enligt tabell nedan: Bolag Högsta lånebelopp Fastigheter i Linde AB 912 800 000 Lindesbergsbostäder AB 549 265 000 Linde Energi AB 125 000 000 Summa Koncernen Linde Stadshus AB 1 587 065 000 Justerande Utdragsbestyrkande 146
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2015-10-27 Den generella borgen behöver utökas för 2016 med 12 655 000 kronor för Linde stadshuskoncernen då Lindesbergsbostäder AB behöver delfinansera ROT-renovering av fastigheten Järnvägsgatan 6 i Frövi med lån. Av den generella borgen har 1 282 807 000 kronor utnyttjats per 2015-10-12 och återstår gör 304 258 000 kronor. Fastigheter i Lindesberg AB skall av befintlig ram, 211,4 Mnkr finansiera projekten vid Ålkilsbacken, Strandskolan, Stationshuset, Energikällan samt Lindeskolan. Linde Energi AB:s befintliga ram, 65 Mnkr skall bl.a. användas till reinvestering i elnätet, elnätet i Närkes Kil, kulvertutbyggnad samt nyanslutningar och Global Castings för att nämna några projekt. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 19 oktober 2015 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta: Bevilja generell borgen avseende Linde Stadshuskoncern för år 2016 eller tills nytt beslut fattas. Att så som för egen skuld ingå borgen för kommunens helägda bolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 1 599 720 000 kronor, jämte därpå ränta och kostnader. Belopp specificeras enligt tabell nedan: Bolag Högsta lånebelopp Fastigheter i Linde AB 912 800 000 Lindesbergsbostäder AB 561 920 000 Linde Energi AB 125 000 000 Summa Koncernen Linde Stadshus AB 1 599 720 000 Justerande Utdragsbestyrkande 147
10. Borgensavgift för år 2016 Förslag till beslut 1. Den kommunal borgensavgiften fastställs till 0,3 % på aktuellt lånebelopp per 2015-12- 31, d v s saldo året innan budgetåret. 2. Borgensavgift ska gälla för de kommunala bolagen Lindesbergsbostäder AB och Linde Energi AB. Borgensavgift ska även gälla Kooperativa Hyresrättsföreningen Tallen och bostadsrättsföreningen Lindesbergssenioren i Lindesberg. 3. Avgift ska även tas ut för Fastigheter i Linde AB där extern hyresgäst finns, men inte för de lån som avser kommunala verksamhets- och förvaltningslokaler. Ärendebeskrivning Kommunal borgensavgift ses över årligen. Under 2015 har kommunfullmäktige beslutat om borgensavgifter för Kooperativa Hyresrättsföreningen Tallen (KF 99) och bostadsrättsföreningen Lindesbergssenioren i Lindesberg (KF 168). Kommunal borgensavgift har undantagits för Fastigheter i Linde AB och det tidigare kommunala bolaget Tredingen Utveckling AB då dessa förvaltar kommunens verksamhets- och förvaltningslokaler. Tredingen Utveckling AB har nu fusionerats in i Fastigheter i Linde AB vilket även gällt för Industrilokaler i Lindesberg AB. Externa hyresgäster finns i begränsad omfattning i dessa bolag. För att leva upp till de legala kraven som idag gäller förutsätts att en borgensavgift införs även för dessa. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 243 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: 1. Den kommunal borgensavgiften fastställs till 0,3 % på aktuellt lånebelopp per 2015-12-31, d v s saldo året innan budgetåret. 2. Borgensavgift ska gälla för de kommunala bolagen Lindesbergsbostäder AB och Linde Energi AB. Borgensavgift ska även gälla Kooperativa Hyresrättsföreningen Tallen och bostadsrättsföreningen Lindesbergssenioren i Lindesberg. 3. Avgift ska även tas ut för Fastigheter i Linde AB där extern hyresgäst finns, men inte för de lån som avser kommunala verksamhets- och förvaltningslokaler. 10.1. Handlingar Tjänsteskrivelse borgensavgift 2016.pdf (inkluderad nedan) KS 243 borgensavgift.pdf (inkluderad nedan) Sida 19 av 40 148
149
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 243 Dnr. 2015/465 Borgensavgift för år 2016 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den kommunal borgensavgiften fastställs till 0,3 % på aktuellt lånebelopp per 2015-12-31, d v s saldo året innan budgetåret. Borgensavgift ska gälla för de kommunala bolagen Lindesbergsbostäder AB och Linde Energi AB. Borgensavgift ska även gälla Kooperativa Hyresrättsföreningen Tallen och bostadsrättsföreningen Lindesbergssenioren i Lindesberg. Avgift ska även tas ut för Fastigheter i Linde AB där extern hyresgäst finns, men inte för de lån som avser kommunala verksamhets- och förvaltningslokaler. Ärendebeskrivning Kommunal borgensavgift ses över årligen. Under 2015 har kommunfullmäktige beslutat om borgensavgifter för Kooperativa Hyresrättsföreningen Tallen (KF 99) och bostadsrättsföreningen Lindesbergssenioren i Lindesberg (KF 168). Kommunal borgensavgift har undantagits för Fastigheter i Linde AB och det tidigare kommunala bolaget Tredingen Utveckling AB då dessa förvaltar kommunens verksamhets- och förvaltningslokaler. Tredingen Utveckling AB har nu fusionerats in i Fastigheter i Linde AB vilket även gällt för Industrilokaler i Lindesberg AB. Externa hyresgäster finns i begränsad omfattning i dessa bolag. För att leva upp till de legala kraven som idag gäller förutsätts att en borgensavgift införs även för dessa. Ekonomichefen föreslår i en tjänsteskrivelse daterad den 19 oktober 2015 att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige besluta att: Fastställa den kommunal borgensavgiften till 0,3 % på aktuellt lånebelopp per 2015-12-31, d v s saldo året innan budgetåret. Borgensavgift ska gälla för de kommunala bolagen, Lindesbergsbostäder AB och Linde Energi AB. Borgensavgift ska även gälla Kooperativa Hyresrättsföreningen Tallen och bostadsrättsföreningen Lindesbergssenioren i Lindesberg. Avgift ska även tas ut för Fastigheter i Linde AB där extern hyresgäst finns, men inte för de lån som avser kommunala verksamhets- och förvaltningslokaler. Justerande Utdragsbestyrkande 150
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2015-10-27 Justerande Utdragsbestyrkande 151
11. Särskild medlemsinsats år 2015, Kommuninvest Förslag till beslut Lindesbergs kommun kommer att under 2015 erlägga hel insats i Kommuninvest ekonomisk förening om 10 612 372 kronor. Ärendebeskrivning Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening. I stadgarna har bland annat tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldigheten som följer av medlemskapet. Föreningen inkom med en förfrågan den 1 juni 2015 för att efterhöra om Lindesbergs kommun vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Kommunstyrelsen fattade den 29 september 2015 218 ett felaktigt beslut att Lindesbergs kommun kommer att under 2015 erlägga hel insats i Kommuninvest ekonomisk förening om 10 612 372 kronor. Beslutet föreslås upphävas vid kommunstyrelsens sammanträde den 24 november för att de istället ska föreslå kommunfullmäktige att besluta: Lindesbergs kommun kommer att under 2015 erlägga hel insats i Kommuninvest ekonomisk förening om 10 612 372 kronor. 11.1. Handlingar Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 20 av 40 152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
12. Revidering av reglemente för Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut Reglemente för Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning revideras enligt kanslienhetens förslag, daterat den 24 september 2015. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog den 16 december 241/2014 revidering av reglemente för kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning. Rådet är hela kommunens referensorgan i alla frågor och är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Reglementet reviderades eftersom den nya politiska organisationen från och med 1 januari 2015 gjort att kultur- och fritidsnämnden samt arbetsmarknadsnämnden försvunnit. I revideringen 241/2014 togs dessa nämnder bort i 3 a men antalet förtroendevalda i texten stod fast trots detta. 3 A) Rådet består av sju förtroendevalda ledamöter varav en representant från kommunstyrelsen, en representant vardera för socialförvaltningen, barn -och utbildningsförvaltningen, tillväxtutskottet, Bergslagens miljö och byggförvaltning och räddningstjänsten. För varje ledamot utses en ersättare. Texten och antalet förtroendevalda talar emot varandra och därför föreslog förvaltningen den 19 februari 2015 att kommunfullmäktige skulle besluta att revidera antalet ledamöter i texten från sju till fem för att stämma överens med resterande text i reglementet. Kommunfullmäktige beslutade 70/2015 att återremittera ärendet för att utreda möjligheterna att utse sju ledamöter till rådet. I och med den nya politiska organisationen från och med 1 januari 2015 försvann kulturoch fritidsnämnden och arbetsmarknadsnämnden som tidigare hade varsin representant i rådet. Deras ansvarsområden hamnade under tillväxtutskottet. Tillväxtutskottet är ett utskott under kommunstyrelsen, som redan är representerat i rådet. I en tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren daterad den 24 september 2015 föreslår förvaltningen att rådet ska bestå av sju ledamöter, med tillägget en representant från Bergslagens kommunalteknik och en representant från LIBOs styrelse. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 251 att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning revideras enligt kanslienhetens förslag, daterat den 24 september 2015. 12.1. Handlingar Sida 21 av 40 163
Revidering av reglemente kommunal råd personer m funktnedsättning.pdf (inkluderad nedan) Reglemente för kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning 2015-02-19.pdf (inkluderad nedan) KS 251 revidering av reglemente.pdf (inkluderad nedan) Sida 22 av 40 164
165
166
LINDESBERGS KOMMUN Författningssamling REGLEMENTE FÖR KOMMUNALT RÅD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Antaget av KF 241/2014 Gäller fr.o.m. 2016-01-01 1 Allmänt Kommunens råd för personer med funktionsnedsättning är hela kommunens referensorgan i alla frågor och är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Kommunens alla organ ska informera rådet om sina planer före förändringar av samhällsinsatsernas utformning och organisation när det berör personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta ska genom rådet ges en större delaktighet i samhällets utformning. RÅDET BEHANDLAR INTE ENSKILDA PERSONERS ÄRENDEN. 2 Rådets uppgifter a) Rådet skall i sin verksamhet medverka till att ett perspektiv avseende funktionsnedsättning genomsyrar kommunens alla verksamheter. I rådets uppgifter ingår därmed att identifiera och söka undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning. b) Rådet skall tillfrågas och vara ett samråds-, informations- och referensorgan avseende övergripande planeringsfrågor samt behandla frågor om planering och verksamhet som har aktualitet för personer med funktionsnedsättning. c) Rådet skall hålla sig underrättat om planering och befintliga resurser vad gäller stöd och service till funktionsnedsatta och handikappfrågor samt följa förändringar i efterfrågan av kommunens service. d) Rådet skall via Referensgruppen samla in de funktionsnedsattas synpunkter och erfarenheter av kommunens planering och service och förmedla detta till ansvariga politiker. e) Rådet skall till vederbörande huvudman framföra och motivera önskemål i frågor om resursförstärkning och/eller förändrat resursutnyttjande i frågor som rör personer med funktionsnedsättning. f) Rådet skall uppmärksamma frågor som rör information till funktionsnedsatta om samhällets service. g) Rådet skall behandla övriga frågor som rådet eller berörda nämnder anser rymmas inom den allmänna ram som 1 anger. 167
h) Rådet skall bevaka att, i kommunen verksamma handikapporganisationer, har tillgång till tillgängliga lokaler för sin verksamhet. 3 Rådets sammansättning a) Rådet består av sju förtroendevalda ledamöter varav en representant vardera från kommunstyrelsen, socialnämnden, barn -och utbildningsnämnden, tillväxtutskottet, Bergslagens miljö och byggnämnd, Bergslagens kommunalteknik, Nerikes brandkår och en representant från LIBOs styrelse. För varje ledamot utses en ersättare. En lokalt verksam representant för Örebro läns landsting bör adjungeras om ej detta löses genom representationen från nämnderna. 7 representanter för handikapporganisationerna enligt nedanstående fördelning: 2 från Rörelsehindergruppen och 2 ersättare 1 från Hörselgruppen och 1 ersättare 1 från Synskadegruppen och 1 ersättare 1 från Psykiatrigruppen och 1 ersättare 2 från Medicingruppen och 2 ersättare Ledamöter och Ersättare, skall för att vara valbara, vara bosatta inom kommunen. b) Ersättarna har rätt till närvaro och yttranderätt vid rådets sammanträde även när ordinarie ledamot tjänstgör. c) Mandattiden för ledamöter och ersättare sammanfaller med mandattiden för kommunfullmäktiges ledamöter. d) Andra kommunala nämnder som har samrådsplikt enligt ovanstående lagrum bör hålla kontakt med kommunstyrelsen/khr rådet för att adjungeras när frågor som berör deras verksamhet blir aktuella. Vid behov kan representanter från andra samhällsorgan inbjudas för information och/eller överläggning i vissa frågor. e) Ledamöter och deras ersättare i handikapprådet utses av kommunstyrelsen enligt förslag enligt nedan. Handikappföreningarna nominerar sina ledamöter och ersättare. De kommunala nämnderna och landstinget föreslår sina ledamöter och ersättare. f) Socialnämndens ordförande är ordförande i rådet, utses av kommunstyrelsen medan vice ordförande är representant från de organisationer som ingår i rådet. Vice ordförande utses av handikapprådet. Sekreterarskapet i rådet utförs av kommunen anställd tjänsteman. g) Arvode utgår enligt kommunens reglemente för såväl möte som resa. 4 Utskott och samarbetsorgan a) Inom rådet skall det finnas ett arbetsutskott. Utskottet består av 3 ledamöter varav 1 förtroendevald och 2 från handikapporganisationerna. Ledamöterna väljs för samma tid som de invalts i rådet. 168
Arbetsutskottet uppgift är att före rådet sammanträde bereda viktigare ärenden och på rådets vägnar besluta i ärenden, som inte kan anstå till rådets sammanträde. Rådets ordförande är ordförande i arbetsutskottet. Minnesanteckningar skrivs och utskottets beslut skall anmälas vid rådets nästa sammanträde. Utskottet sammanträder minst fyra gånger per år eller vid behov om ordförande beslutar så. Arvode utgår enligt kommunens reglemente för såväl möte som resa. b) Ritningsgranskningsgruppen utses av rådet och består av 1 representant från vardera gruppen (rörelsehindrade, hörselskadade, synskadade, medicinskt funktionsnedsatta och psykiskt funktionsnedsatta). Sammankallande till ritningsgranskningsgruppen är KS-representanten. Mötesanteckningar delges vid rådets nästkommande sammanträde. Uppgiften består i att avge yttrande för rådets räkning i samhällsplaneringsfrågor och att vara expertgrupp vid förfrågningar som rör anpassningar för ökad tillgängligghet handikappanpassningar. Sammankallande är ordförande i arbetsutskottet och mötes anteckningar skrivs och som anmäls vid rådet nästkommande sammanträde. Det åligger kommunstyrelsen att vid behov anordna utbildning för Ritningsgranskningsgruppens ledamöter. Ersättning till deltagarna i Ritningsgranskningsgruppen, för den experthjälp de tillför, ska betalas av den upphandlande enheten i kommunen c) Respektive förvaltning utser tjänsteman att hela tiden bevaka, att fattade beslut inom förvaltningen, vid genomförande, inte strider mot kommunens handikappolitiska handlingsplan, samt att vid ny mandatperiod revidera planen. Inga arvoden utgår. 5 Arbetsformer Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning sammanträder minst fyra gånger per år varav ett sammanträde ska hållas i anslutning till kommunens budgetbehandling. Extra sammanträde kan hållas för behandling av viss fråga, om rådets ordförande eller tre av dess ledamöter så begär. Sammanträdet skall då hållas inom tre veckor. Föredragningslista över ärenden som ska behandlas samt handlingar och beslutsunderlag ska delges ledamöter och ersättare senast sju dagar före rådets sammanträde och på sådant sätt att vidare information och beredning underlättas. Vid sammanträde förs protokoll som justeras av ordförande jämte en av rådet utsedd ledamot. Fullständiga protokoll ska tillställas ledamöter, ersättare alla lokala handikapporganisationers ordföranden, kommunstyrelsen, övriga nämnder, länets handikappråd samt brukarrådet för USÖ/Lindesbergs/Karlskoga lasarett. 169
6 Ersättningar Till såväl kommunens som handikapporganisationernas representanter i rådet för personer med funktionsnedsättning och dess arbetsutskott, utgår arvode och reseersättning enligt av kommunfullmäktige fastställda regler för förtroendevalda. 7 Ikraftträdande Detta Reglemente fastställs av kommunfullmäktige och träder i kraft när beslutet vunnit laga kraft. Revidering i detta reglemente kan aktualiseras i det kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning och i kommunstyrelsen, men fastställs genom beslut i kommunfullmäktige. 170
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 251 Dnr. 2015/74 Revidering av reglemente för Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Reglemente för Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning revideras enligt kanslienhetens förslag, daterat den 24 september 2015. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog den 16 december 241/2014 revidering av reglemente för kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning. Rådet är hela kommunens referensorgan i alla frågor och är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Reglementet reviderades eftersom den nya politiska organisationen från och med 1 januari 2015 gjort att kultur- och fritidsnämnden samt arbetsmarknadsnämnden försvunnit. I revideringen 241/2014 togs dessa nämnder bort i 3 a men antalet förtroendevalda i texten stod fast trots detta. 3 A) Rådet består av sju förtroendevalda ledamöter varav en representant från kommunstyrelsen, en representant vardera för socialförvaltningen, barn -och utbildningsförvaltningen, tillväxtutskottet, Bergslagens miljö och byggförvaltning och räddningstjänsten. För varje ledamot utses en ersättare. Texten och antalet förtroendevalda talar emot varandra och därför föreslog förvaltningen den 19 februari 2015 att kommunfullmäktige skulle besluta att revidera antalet ledamöter i texten från sju till fem för att stämma överens med resterande text i reglementet. Kommunfullmäktige beslutade 70/2015 att återremittera ärendet för att utreda möjligheterna att utse sju ledamöter till rådet. I och med den nya politiska organisationen från och med 1 januari 2015 försvann kultur- och fritidsnämnden och arbetsmarknadsnämnden som tidigare hade varsin representant i rådet. Deras ansvarsområden hamnade under tillväxtutskottet. Tillväxtutskottet är ett utskott under kommunstyrelsen, som redan är representerat i rådet. I en tjänsteskrivelse från kommunsekreteraren daterad den 24 september 2015 föreslår förvaltningen att rådet ska bestå av sju ledamöter, med tillägget en representant från Bergslagens kommunalteknik och en representant från LIBOs styrelse. Justerande Utdragsbestyrkande 171
13. Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Förslag till beslut Risk och sårbarhetsanlys för Lindesbergs kommun antas, och överlämnas till Länsstyrelsen i Örebro län. Ärendebeskrivning Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys som redovisas till Länsstyrelsen. Sammanställningen av Lindesberg kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika förvaltningarnas verksamheter. Arbetet med detta har skett i projektform utefter en egen framtagen systematik under framförallt våren 2015. Varje förvaltning har med stöd av kommunens säkerhetskoordinator inventerat tänkbara risker, sårbarheter och beroenden. Dessa har sedan sammanställts i förvaltningsvisa rapporter som utgör en stor del av grunden till rapporten. Vidare vägs också erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och genom att lära av andras erfarenheter in i sammanställningen. Som en del i grunden för sammanställning ligger också tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. I början på 2014 startades en process inom arbetsgruppen för arbete med RSA-frågor i länet för att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser i länet. Syftet var att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund för arbetet med kartläggningen av risker. Lindesbergs kommun har under åren varit förskonad från större krissituationer men det finns en medvetenhet om risker och sårbarheter och det bedrivs ett kontinuerligt förebyggande arbete gällande krisberedskaps- och säkerhetsfrågor. Dessa frågor belyser åtgärder före, under och efter en krissituation. Detta arbete är en del av det som gör Lindesbergs kommun till en trygg och säker kommun att leva i. Sida 23 av 40 172
Syftet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att utgöra en grund i Lindesbergs kommun löpande krisberedskapsarbete. I analysen kartläggs hot, risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område. Analysen syftar till att reducera risker, minska sårbarheter och att förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att skapa ett robust samhälle som klarar att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmågan hos ansvariga aktörer. Under en extra ordinär händelse ska berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Efter en kris ska det finnas resurser och förmåga, så långt det är möjligt, att återföra samhället till "det normala". Säkerhetskoordinator Gunnar Karlsson överlämnade den 22 september 2015 förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun. Risk- och sårbarhetsanalysen blev redaktionellt ändrad den 26 oktober 2015. Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2015 253 att föreslå att kommunfullmäktige beslutar: Risk och sårbarhetsanlys för Lindesbergs kommun antas, och överlämnas till Länsstyrelsen i Örebro län. 13.1. Handlingar KS 253 risk och sårbarhetsanalys.pdf (inkluderad nedan) RSA Lindesberg 20150922slutversion(1).pdf (inkluderad nedan) Sida 24 av 40 173
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen 2015-10-27 KS 253 Dnr. 2015/475 Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Risk och sårbarhetsanlys för Lindesbergs kommun antas, och överlämnas till Länsstyrelsen i Örebro län. Ärendebeskrivning Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys som redovisas till Länsstyrelsen. Sammanställningen av Lindesberg kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika förvaltningarnas verksamheter. Arbetet med detta har skett i projektform utefter en egen framtagen systematik under framförallt våren 2015. Varje förvaltning har med stöd av kommunens säkerhetskoordinator inventerat tänkbara risker, sårbarheter och beroenden. Dessa har sedan sammanställts i förvaltningsvisa rapporter som utgör en stor del av grunden till rapporten. Vidare vägs också erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och genom att lära av andras erfarenheter in i sammanställningen. Som en del i grunden för sammanställning ligger också tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. I början på 2014 startades en process inom arbetsgruppen för arbete med RSA-frågor i länet för att likrikta presentation och sammanställning av riskoch sårbarhetsanalyser i länet. Syftet var att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund för arbetet med kartläggningen av risker. Lindesbergs kommun har under åren varit förskonad från större krissituationer men det finns en medvetenhet om risker och sårbarheter och det bedrivs ett kontinuerligt förebyggande arbete gällande Justerande Utdragsbestyrkande 174
LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen 2015-10-27 krisberedskaps- och säkerhetsfrågor. Dessa frågor belyser åtgärder före, under och efter en krissituation. Detta arbete är en del av det som gör Lindesbergs kommun till en trygg och säker kommun att leva i. Syftet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att utgöra en grund i Lindesbergs kommun löpande krisberedskapsarbete. I analysen kartläggs hot, risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område. Analysen syftar till att reducera risker, minska sårbarheter och att förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att skapa ett robust samhälle som klarar att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmågan hos ansvariga aktörer. Under en extra ordinär händelse ska berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Efter en kris ska det finnas resurser och förmåga, så långt det är möjligt, att återföra samhället till "det normala". Säkerhetskoordinator Gunnar Karlsson överlämnade den 22 september 2015 förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun. Riskoch sårbarhetsanalysen blev redaktionellt ändrad den 26 oktober 2015. Justerande Utdragsbestyrkande 175
Risk- och sårbarhetsanalys Lindesberg 176
1 FÖRORD Att våga tänka det otänkbara och att våga prata om det ingen vill ska ske är ett första steg mot att förebereda sig för kriser. Vi vet med säkerhet att kriser kommer att inträffa i Lindesbergs kommun men vi vet inte hur dessa kriser kommer att gestalta sig eller hur de kommer att påverka oss. Vissa kriser kommer att innebära att Lindesbergs kommun och samhället runt omkring oss ställs inför en extraordinär händelse. Med extraordinär händelse menas här en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting (lag 2006:544, 1 kap. 4 ). I denna Risk och sårbarhetsanalys tas upp sådana händelser som kan vara tillika extraordinära händelser. Kriser är dock inget som bara drabbar kommunen. Även olyckor och incidenter som inte är att anse som extraordinära kan vara livsavgörande, omstörtande och krisartade för den enskilda individen. Det handlar om att våga tänka det otänkbara. En kris kommer förr eller senare att inträffa i Lindesberg. Lindesberg xxxxx 2015 Irja Gustavsson Kommunstyrelsens ordförande.. Christer Lenke Kommunchef 177
Innehåll 1 Förord... 2 Sammanfattning... 5 Begrepp och termer... 5 2 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 7 2.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter... 7 2.2 Kommunens organisation inklusive hel- och delägda bolag och förbundssamarbeten *... 9 2.3 Vilka författningar som beaktats i redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen... 11 2.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv *... 11 3 Beskrivning av arbetsprocess och metod... 14 3.1 Uppdrag... 14 3.2 Mål och syfte... 14 3.3 Kommentar om MSB:s föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings riskoch sårbarhetsanalyser... 14 3.4 Arbetsprocess för risk- och sårbarhetsanalysarbetet... 15 3.4.1 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen... 15 3.4.2 Avgränsningar... 16 3.5 Sekretess och spridning av material... 17 4 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 18 5 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet... 20 6 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område... 23 6.1 Typhändelser... 23 6.2 Identifierade typrisker med definitioner... 24 6.2.1 Naturolyckor och extrema väderhändelser... 24 6.2.2 Stormar och snöoväder... 24 6.2.3 Skyfall... 24 6.2.4 Översvämningar... 25 6.2.5 Värmebölja... 25 6.2.6 Ras och skred... 26 6.2.7 Skogsbränder... 26 6.2.8 Åska... 26 6.3 Andra olyckor... 27 6.3.1 Anläggningar med hantering av farliga ämnen... 27 6.3.2 Farligt gods... 28 3 178
6.3.3 Stor trafikolycka (tåg/väg/båt/flyg)... 29 6.3.4 Tågolycka... 30 6.3.5 Flygolycka... 30 6.3.6 Allvarlig händelse i publikt område... 31 6.3.7 Dammbrott... 31 6.3.8 Brand i särskilda objekt... 32 6.4 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 33 6.4.1 Störningar i dricksvattenförsörjningen... 33... 34 6.4.2 Störningar i livsmedelsförsörjningen... 34 6.4.3 Störningar i finansiella system... 35 6.4.4 Störningar i elförsörjningen... 35 6.4.5 Störningar i elektroniska kommunikationer... 36 6.4.6 Störningar i värmeförsörjningen... 37 6.4.7 Störningar i drivmedelsförsörjningen... 38 6.4.8 Störningar i transporter... 38 6.5 Antagonistiska hot och social oro... 39 6.5.1 Vansinnesdåd och pågående dödligt våld... 39 6.5.2 Terrorism och våldsbejakande extremism... 40 6.5.3 Subversiv verksamhet... 40 6.6 Sjukdomar... 40 6.6.1 Pandemi/Epidemi... 41 6.6.2 Epizooti och zoonos... 42 6.7 Riskvärdering... 42 6.7.1 Riskvärdering/riskmatris Lindesbergs kommun... 44 7 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område... 45 7.1 Slutsatser av Risk- och sårbarhetsanalysarbetet:... 45 8 Behov av åtgärder med anledning av risk och sårbarhetsanalysens resultat... 47 8.1 Behov av utbildning... 47 8.2 Behov av övning... 47 8.3 Behov av åtgärder... 47 8.3.1 Behov av tekniska åtgärder... 47 8.3.2 Behov av åtgärder utanför kommunens egen verksamhet... 49 9 Litteraturförteckning... 50 4 179
SAMMANFATTNING Lindesbergs kommun har under åren varit förskonad från större krissituationer men det finns en medvetenhet om risker och sårbarheter och det bedrivs ett kontinuerligt förebyggande arbete gällande krisberedskaps- och säkerhetsfrågor. Dessa frågor belyser åtgärder före, under och efter en krissituation. Detta arbete är en del av det som gör Lindesbergs kommun till en trygg och säker kommun att leva i. Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är att utgöra en grund i Lindesbergs kommun löpande krisberedskapsarbete. I analysen kartläggs hot, risker och sårbarheter inom kommunens geografiska område. Analysen syftar till att reducera risker, minska sårbarheter och att förbättra förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Med krishantering menas åtgärder före, under och efter en kris. Det förebyggande arbetet syftar till att skapa ett robust samhälle som klarar att stå emot påfrestningar samt att skapa tillräckligt god krisledningsförmågan hos ansvariga aktörer. Under en extra ordinär händelse ska berörda aktörer ha förmåga att leda och samordna insatser så att krisens verkningar minimeras. Efter en kris ska det finnas resurser och förmåga, så långt det är möjligt, att återföra samhället till "det normala". Säkerhet kostar, som andra politikområden, pengar. Det är politikens uppgift att tilldela säkerhetsområdet, som andra verksamhetsområden, rimliga resurser. Vad som är rimligt kan alltid diskuteras. Skattebetalare vill å ena sidan leva i en säker kommun, å den andra betala "rimligt höga skatter". Politikens uppgift blir i verkligheten att fördela resurser. Detta gäller även säkerhetsområdet. Den föreliggande risk- och sårbarhetsanalysen, RSA, pekar ut presumtiva händelser, olyckor och samhällsstörningar i Lindesbergs kommun som kan bli mycket allvarliga och drabba kommunen och kommunens invånare. Analysen ska ligga till grund för fortsatt säkerhetsarbete - att skapa en robust kommun samt att träna kommunens krisledningsförmåga om det extraordinära inträffar. BEGREPP OCH TERMER Samhällviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras, så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Risk en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Kritiska beroenden beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till nedsättningar i funktioner, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Sårbarhet de egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. 5 180
Krisberedskap förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hot omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Styrel identifiering och prioritering av samhällsviktiga elanvändare Sociala risker en social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. Social oro olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner ser som en önskvärd social ordning, det skyddsvärda. 6 181
2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN OCH DESS GEOGRAFISKA OMRÅDE 2.1 KOMMUNENS ANSVARSOMRÅDE OCH UPPGIFTER Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Kommunernas obligatoriska uppgifter: Social omsorg (omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individoch familjeomsorg) För-, grund- och gymnasieskola Plan- och byggfrågor Miljö- och hälsoskydd Renhållning och avfallshantering Vatten och avlopp Räddningstjänst Civilt försvar Biblioteksverksamhet Bostäder Frivilliga uppgifter: Fritid och kultur Energi Sysselsättning Näringslivsutveckling Sverige är indelat i 290 kommuner. I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens egna frågor. Kommunfullmäktige utser i sin tur kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet. Kommunfullmäktige fattar beslut inom ett stort antal områden, som exempelvis grund- och gymnasieskola, förskoleverksamhet, äldreomsorg, vägar, vatten- och avloppsfrågor och energifrågor. Kommunerna utfärdar också olika typer av tillstånd, till exempel bygglov och utskänkningstillstånd. Verksamheten finansieras genom kommunalskatter, statsbidrag och avgifter, och regleras främst i kommunallagen. Andra viktiga lagar för kommunerna är socialtjänstlagen, plan- och bygglagen och skollagen. Kommunfullmäktige sammanträder vanligtvis en gång i månaden. Sammanträdena är offentliga liksom protokollen från mötena. Man kan överklaga kommunala beslut genom antingen laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär. Kommunstyrelsen är det centrala förvaltningsorganet i kommunen. Det parti som har majoritet i fullmäktige får också majoritet i styrelsen. Kommunfullmäktige tillsätter även de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämnderna ansvarar för 7 182
förvaltning och verkställande av fullmäktiges beslut. Det innebär att de har ett ansvar för den löpande verksamheten och för att genomföra enskilda fullmäktigebeslut. Nämnderna sköter också beredningen av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. Utbildningsnämnd och socialnämnd är exempel på vanligt förekommande nämnder. Till varje nämnd hör i regel också en förvaltningsorganisation: till socialnämnden hör ett socialkontor och så vidare. 8 183
2.2 KOMMUNENS ORGANISATION INKLUSIVE HEL- OCH DELÄGDA BOLAG OCH FÖRBUNDSSAMARBETEN * Sedan 1 januari 2015 har kommunen en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation med nämnderna socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och Bergslagens miljö- och byggnämnd som är gemensam med övriga kommuner i norra länsdelen Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Kommunstyrelsen har två utskott med tillhörande förvaltningar: utskottet för stöd och strategi och tillväxtutskottet. Lindesbergs kommun samverkar med övriga kommuner i norra Örebro län i en överförmyndarnämnd. Den tekniska delen av kommunens service ingår i kommunalförbundet Bergslagens kommunalteknik. Kommunen är även medlem i kommunalförbundet Nerikes Brandkår Från och med våren 2011 sköter Nerikes brandkår det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhetskoordinator är placerad på brandstationen i Lindesberg som arbetar med kris och säkerhetsfrågor för Lindesberg och Nora kommuner. Nerikes Brandkår har även avtal med Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg för att sköta dessa frågor. 9 184
Viss kommunal verksamhet bedrivs i bolagsform med Linde Stadshus AB som koncernens moderbolag. Övriga bolag i koncernen är Fastigheter i Linde AB med bostadsbolaget Lindesbergsbostäder AB som dotterbolag, energibolaget Linde Energi AB med Linde Energi Försäljning AB som dotterbolag, Besök Linde AB som ansvarar för drift och utveckling av kommunkoncernens besöksanläggningar, samt Näringsfastigheter i Linde AB. 10 185
2.3 VILKA FÖRFATTNINGAR SOM BEAKTATS I REDOVISNINGEN AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSEN Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrift (MSBFS 2015:5) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Övriga: Epizootilag (1999:657) Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (2006:263) om transport av farligt gods Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare 2.4 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE SÅSOM GEOGRAFI, DEMOGRAFI, INFRASTRUKTUR OCH NÄRINGSLIV * Idag har Lindesbergs kommun drygt 23 400 invånare och är en del av Bergslagen. Kommunen tillhör Region Örebro län och ligger i Västmanlands landskap. Kommunen är stor till ytan och förutom tätorten Lindesberg finns flera större tätorter som till exempel Frövi, Fellingsbro, Guldsmedshyttan och Storå. Här finns god service både inom vård och omsorg med ett av tre sjukhus i Region Örebro län, goda utbildningsmöjligheter med gymnasieskola och möjlighet till distans- och vuxenutbildningar på universitetsnivå. Det är lätt att ta sig till och från Lindesberg både med tåg, buss och bil. Inom 45 minuter finns Örebro flygplats och via tågpendel kan man smidigt ta dig till större knutpunkter och vidare ut i Sverige och världen. Med bilen är det 4 mil till Örebro och 20 mil till Stockholm. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under de senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 29 procent och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Kvinnor arbetar till största delen som vård- och omsorgspersonal, medan det vanligaste yrket för män är maskinoperatör. (Källa: SCB) 11 186
Många anställda i kommunen, företag och i organisationer är s.k. inpendlare och förflyttar sig med olika kommunikationsmedel till olika arbetsplatser i kommunen. Kommunen har också invånare som arbetar på annan ort och pendlar ut. De fyra vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa: SCB) Sedan 1 januari 2015 har kommunen en ny politisk organisation och förvaltningsorganisation med nämnderna socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och Bergslagens miljö- och byggnämnd som är gemensam med övriga kommuner i norra länsdelen Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Kommunstyrelsen har två utskott med tillhörande förvaltningar: utskottet för stöd och strategi och tillväxtutskottet. Den tekniska delen av kommunens service ingår i kommunalförbundet Bergslagens kommunalteknik. Kommunen är även medlem i kommunalförbundet Nerikes Brandkår, samt samverkar med övriga kommuner i norra Örebro län i en överförmyndarnämnd. Kommunen har en mängd risker av olika slag och omfattning. Förutom många små risker som kan leda till små olyckor finns bl.a. riksvägar, järnvägslinjer, lokaler för industrier, vård och undervisning, stadstrafikmiljö och flygleder över kommunen som kan leda till stora och omfattande samhällsstörningar. Lindesbergs kommun är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s bedömning. I Örebro län är Lindesbergs tätort ett av de 18 områden i landet som har blivit utpekat att ha betydande översvämningsrisk. I och med detta genomförde DHI (konsultföretag) på uppdrag av MSB en översvämningskartering av Arbogaåns avrinningsområde, från Ställdalen till Mälaren (MSB, 2013). Vid en allvarlig översvämning i Lindesbergsområdet är det enligt karteringen Stora och Lilla Lindesjön med omgivande våtmarker, samt Bottenån och Dalkarlshytteån som svämmar över. Nerikes Brandkår är inkopplad vid de flesta oönskade händelser. Nerikes Brandkår har ett huvudansvar att bedriva räddningstjänst. Kommunen och brandkåren bedriver ett framgångsrikt samarbete som är en bra grund för ett fungerande krisledningsarbete då en händelse är av lite större dignitet. Nerikes Brandkår har ständigt personal i beredskap och kan vara behjälpliga vid en händelse. Förutom utryckningsstyrkor finns det dygnet runt ett inre befäl knutet till brandkårens ledningscentral som är samgrupperad med SOS Alarm, en insatsledare samt en räddningschef i beredskap. Vid en större händelse kan brandkåren kalla in extra ledningspersonal så att även kommunen får hjälp att bedriva sitt ledningsarbete. Gemensam stab kan också upprättas vid behov. Nerikes Brandkår har verksamhet på sju orter; Fellingsbro, Frövi, Guldsmedshyttan, Lindesberg (deltid), Ramsberg, Rockhammar och Vedevåg (räddningsvärn). Varje förvaltning ska göra sin riskinventering för att visa var riskerna finns, vilken sannolikheten är för att en olycka ska inträffa och vilka konsekvenserna blir för människor eller miljön. Inventeringen ska vara grunden för omedelbara åtgärder och för åtgärder på lång sikt. I kommunen finns ett antal olika verksamheter som kan anses samhällsviktiga. Boenden för äldre och gruppboenden för funktionsnedsatta, inom skolverksamheten finns skolor och 12 187
förskolor. Kommunens förvaltningar och krisledningsorganisation är viktiga verktyg i vardagen respektive då en olycka eller kris inträffar. En annan viktig del för medborgarna är dricksvatten och avloppsrening. Utan tillgång till rent vatten blir ett samhälle snabbt lamslaget. Utöver de delar som kommunen är ansvariga för finns andra verksamheter som fyller nyttiga och livsviktiga funktioner. Precis som behovet av rent vatten är vi även i behov av el och värme. För att ett samhälle ska fungera finns en rad funktioner som är viktiga några exempel kan vara livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, tillgång till kollektiva transportmedel, telefoni, internet, betalförmedlingar, banker, vårdcentraler och apotek. Lindesberg tillsammans med Nora kommun har tecknat avtal med c:a 70 personer som tillsammans bildar en Frivillig Resursgrupp (FRG Bergslagen). FRG kan hjälpa till vid översvämningar, när dricksvattenförsörjningen är hotad, pandemi, skogsbrand, stor brand i tätort, svår storm, extremt snöfall, långvarigt elavbrott, stor trafikolycka, informationskris och hjälp med försvunna personer m.m. Avtalet gäller också underhåll, skötsel och transport av två stycken elverk som kommunen har tillhandahållit från försvarsmakten för att kunna användas vi ett elavbrott. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrel-projektet samt pandemiplaneringen har använts för att få en bra bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som finns i Lindesbergs kommun. En verksamhet brukar definieras som samhällsviktig om den uppfyller det ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 13 188
3 BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD 3.1 UPPDRAG Kommunen ska varje mandatperiod göra en analys av vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser ska ingå att på ett systematiskt sätt identifiera, analysera och dokumentera om det finns sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området samt att bedöma hur sårbar verksamheten är mot dessa. Arbetet ska anpassas till myndighetens behov och övriga förutsättningar. Resultatet ska värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys som redovisas till Länsstyrelsen. 3.2 MÅL OCH SYFTE Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: kartlägga hot, risker och sårbarheter inom kommunen utgöra en grund i Lindesbergs kommuns krisberedskapsarbete öka medvetenheten och stärka kunskapen samt ge beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga utgöra ett underlag för egen planering ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten och anställda ge underlag för samhällsplanering bidra till att ge en riskbild för hela samhället Målet är att risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till grund för förebyggande åtgärder, planering, utbildningar och övningar i syfte att stärka kommunens förmåga att hantera kriser och minska oönskade händelsers skadlighet på människors liv, hälsa, egendom och miljö. Risk- och sårbarhetsanalysen kan förhoppningsvis också utgöra en intressant källa för information till medborgare och anställda och därmed innebära en möjlighet för dem att öka sin medvetenhet om de risker som finns i närsamhället och förmågan att hantera dem. 3.3 KOMMENTAR OM MSB:S FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i uppdrag från regeringen att skriva föreskrifter och allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunerna och Region Örebro län har som ambition att alltid följa dessa föreskrifter och allmänna råd i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Inför redovisningen i oktober 2015 har detta dock varit oerhört svårt att leva upp till, eftersom de nu gällande föreskrifterna och allmänna råden trädde i kraft först den 1 mars 2015. Arbetet med insamling av underlag och material till riskbedömningar i kommuner och landsting i Region Örebro län inleddes redan under sommaren eller hösten 2014. De flesta färdigställer sina dokument under våren/sommaren 2015, eftersom de sedan behöver behandlas av de politiska beslutsorganen. Att hinna anpassa materialet efter föreskrifter som kom ut i mars samma år blir då mycket svårt. I den utsträckning det finns avvikelser i denna rapport från MSB:s föreskrifter och allmänna råd för kommuners och landstings risk- och 14 189
sårbarhetsanalyser, beror dessa på den snäva tidsramen snarare än en bristande ambition att följa dem. 3.4 ARBETSPROCESS FÖR RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSARBETET Sammanställningen av Lindesberg kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på inventering och identifiering av risker och sårbarheter i de olika förvaltningarnas verksamheter. Arbetet med detta har skett i projektform utefter en egen framtagen systematik under framförallt våren 2015. Varje förvaltning har med stöd av kommunens säkerhetskoordinator inventerat tänkbara risker, sårbarheter och beroenden. Dessa har sedan sammanställts i förvaltningsvisa rapporter som utgör en stor del av grunden till denna rapport. Vidare vägs också erfarenheter och lärdomar som gjorts vid övningar, seminarier och skarpa händelser, både inom den egna verksamheten och genom att lära av andras erfarenheter in i sammanställningen. Som en del i grunden för denna sammanställning ligger också tidigare genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. I början på 2014 startades en process inom arbetsgruppen för arbete med RSA-frågor i länet för att likrikta presentation och sammanställning av risk- och sårbarhetsanalyser i länet. Syftet var att öka jämförbarheten och skapa en gemensam grund för arbetet med kartläggningen av risker. Alla länets kommuner deltog med beredskapssamordnare. I gruppen fanns också beredskapssamordnare från Region Örebro län samt krisberedskapshandläggare från Länsstyrelsen i Örebro län. Flera mindre arbetsgrupper bildades för att diskutera bland annat, disposition i en RSA, vad som ska ingå i varje riskområde, gemensamma typhändelser, definitioner av typhändelser, riskmatriser, skalor för sannolikhet och konsekvens samt osäkerhetsbedömning. Respektive arbetsgrupp träffades ett flertal gånger och vid träffar där alla deltog presenterades resultatet. Slutprodukten blev ett länsgemensamt stöd i form av detta dokument. Det länsgemensamma stödet för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser är ett levande dokument som ständigt utvecklas i samverkan mellan länets kommuner, Region Örebro län samt Länsstyrelsen. Målet är att dokumentet ska vara anpassat efter rådande rekommendationer och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt anpassat efter länets aktuella förutsättningar. Ambitionen är att revidering ska ske några gånger per mandatperiod samt ca ett år före kommuners och landstings återkommande redovisning av RSA till Länsstyrelsen. 3.4.1 De metoder som använts i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen Denna risk- och sårbarhetsanalys har utformats i enlighet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Länets kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har bedrivit ett gemensamt arbete för att likrikta och utveckla risk- och sårbarhetsanalyserna. Under 2014 och 2015 genomfördes ett antal träffar med olika arbetsgrupper och ett länsgemensamt enhetligt stöd för redovisning av risk- och sårbarhetsanalyser har tagits fram. Sammanställningen av Lindesbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys är i huvudsak baserad på internt arbete med risk- och krishantering i form av workshops som genomförts. 15 190
Riskidentifieringen utgår från kommunens förutsättningar där varje förvaltning och kommunala bolag har fått analysera risker och sårbarheter inom sitt verksamhetsområde. Varje förvaltning och kommunala bolag inom Lindesbergs kommun har utsett en arbetsgrupp bestående av personer med ingående kännedom om dess verksamheter för att arbeta med riskoch sårbarhetsanalysen utifrån förutbestämda mallar. Det största analysarbetet skedde i förvaltningsgrupper och har i de flesta fall utförts med överseende av säkerhetskoordinatorn. Materialet har sedan bearbetas för att utgöra grunden i den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen och sammanställningen har sedan förankrats i kommunledningsgruppen. Till viss del har även material från kommunens tidigare risk- och sårbarhetsanalys använts. Ytterligare information från specifika verksamheter inom kommunens geografiska område med särskild kunskap om olika delar av kommunens riskoch sårbarhetsarbete samt kommunens förmåga att hantera kriser har även tillämpats. Säkerhetskoordinatorn har även träffat representanter för de kommunala bolagen. En del av materialet är också baserat på lärdomar som gjorts hos andra myndigheter, kommuner och samhällsaktörer i samband med övningar, seminarier, utbildningstillfällen och skarpa händelser. Frågor, åsikter, synpunkter, uppdateringar eller annat rörande Risk och sårbarhetsanalysen riktas till: 0581-78 96 02, gunnar.a.karlsson@nerikesbrandkar.se 3.4.2 Avgränsningar Utifrån de identifierade och värderade riskerna inom kommunens ansvarsområde har en avgränsning skett. Att genomföra en förmåge- och sårbarhetsbedömning av alla identifierade risker och hot är tid- och resurskrävande och är inte rimligt att göra varje år. I år fick dock alla förvaltningar analysera 27 risker men med fokus på de risker som påverkar just deras verksamhet. Riskerna som förvaltningarna inte ansåg ge några direkta konsekvenserna för verksamheten bedömdes bara ytligt. De andra riskerna analyserades djupare gällande vilka konsekvenserna skulle bli samt vilka åtgärder som redan är vidtagna samt vilka möjliga åtgärder som finns för att kunna minska sannolikheten eller konsekvensen och/eller förbättra krishanteringen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en föreskrift med sju punkter som ska behandlas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys, vilket denna handling gör. Syftet med föreskriften är att uppgifterna i risk- och sårbarhetsanalysen lätt ska kunna sammanställas med andra aktörers uppgifter och användas i hela krishanteringsperspektivet kommun/landsting - länsstyrelse - regering. Punkterna är: 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 16 191
3.5 SEKRETESS OCH SPRIDNING AV MATERIAL Denna risk- och sårbarhetsanalys är en öppen handling. Det finns ingen hemlig bilaga. Riskoch sårbarhetsanalysen publiceras på Lindesbergs kommuns externa webb. 17 192
4 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Redovisningen av identifierad samhällsviktig verksamhet bör utgå från nedanstående sektorer och funktioner: Samhällssektor Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras. Viktig samhällsfunktion Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter. Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser. 18 193
Samhällsviktig verksamhet I tabellen nedan beskrivs vad som bedöms som samhällsviktigt i Lindesbergs kommun. Sektorer Elektronisk kommunikation Energiförsörjning Information och kommunikation Finansiella tjänster Socialförsäkringar Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Transporter Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Handel och industri Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Identifierad verksamhet/funktion Fast telefoni samt mobil telefoni, internet, IT-kommunikation och radio. Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt tillgång på drivmedel. Linde Energi AB, E.ON, Vattenfall, och Fortum är elnätsföretagen i kommunen. Linde Energi producerar fjärrvärme i tätorterna Lindesberg, Vedevåg och Frövi. Kommunikationssystem i form av TV, Sveriges Radio, Internet, tidningar, post, IT och sociala medier. Radio Örebro, Nerikes Allehanda, kommunens hemsida, facebook, VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Betalningar. Kontantförsörjning som kontanthantering, betalningsförmedling, fondverksamhet och värdepapper. Offentliga trygghetssystem som utbetalning av pension, a-kassa, socialförsäkringar och försörjningsstöd. Socialförvaltning och övrig verksamhet knuten till socialtjänst inom kommunal ram. Primärvård, barnomsorg, läkemedelsdistribution, funktionshindrade och äldre. Lindesbergs Lasarett som är ett av tre akutsjukhus i länet. Nerikes Brandkår har avtal med Landstinget att åka på IVPA-larm (I Väntan På Ambulans) i Fellingsbro. Nerikes Brandkår, och Polismyndigheten i Örebro län. Polismyndighet finns och den kommunala räddningstjänsten finns som deltidskår på fyra orter, Lindesberg, Fellingsbro, Frövi och Guldsmedshyttan. Ramsberg, Rockhammar och Vedevåg har räddningsvärn. Väg-, järnväg- och kollektivtrafik. Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering samt väghållning. Dricksvatten. Distribution och kontroll av livsmedel. Detaljhandel och tillverkningsindustrin som Meritor HVS AB och Billerud/Korsnäs Frövi Ledning, information och kommunikation. Lokala ledningsfunktioner finns i kommunhuset. 19 194
5 IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET Elförsörjning: I kommunen är följande verksamheter elberoende: Kommunhuset med kommunledningen som ska leda och hantera krishändelser. Värme, ljus och det tekniska stödet är elberoende. Kommunhuset har till viss del reservkraft från Lindesbergs lasarett vilket kan säkerställa ledningsförmågan så länge det finns drivmedel. Planer finns att förse kommunhuset med egen reservkraft (reservplats: Nya brandstationen med reservkraft) Näringslivets verksamheter. Tågtrafiken i och genom kommunen, bland annat jobb- och skolpendling. Flerbostadshus - ljus, värme och hissar. Äldreboenden - ljus, värme och hissar. Skolor - ljus, värme och hissar. Fjärrvärmedriften - drivrutiner. Drivmedelsförsörjningen - bensinstationernas pumpar fungerar ej. De finansiella systemen, bland annat kortbetalning. Vatten- och avloppssystemen drivrutiner. Sjukvården bland annat fungerar inte journalhanteringen inom hälso- och sjukvård samt socialförvaltningen. IT är beroende av el. Livsmedelsförsörjningen - ljus, värme samt kylar, frysar och kassor men även transporter. Acceptabel avbrottstid under sträng kyla beräknas till 3 timmar. Efter det måste övervägas att flytta äldre och sjuka till värmestugor. En ökad bemanning av hemtjänstpersonal kan komma att krävas. Drivmedelsförsörjningen är viktigt att den fungerar dels för hemtjänstens personal men även för andra jobbpendlare. Förmåga att omdisponera verksamhet till exempel om en skola måste stänga på grund av evakuering. Acceptabel avbrottstid beräknas mellan 3 timmar och 24 timmar. Vid stängning av en högstadieskola av andra orsaker än evakuering accepteras en avbrottstid upp till en vecka. IT är elberoende. Vid strömavbrott slutar kommunens växel liksom servrar att fungera. Hälso- och sjukvårdens journalhantering är beroende av att IT fungerar, man kan dock klara sig upp till en vecka. Drivmedelsförsörjning: Drivmedelsförsörjningen är beroende av el till bensinstationerna. Utan el stannar pumpar och kassor. Drivmedel kan också utebli på grund av störningar i (internationell) produktion och distribution. Brist på drivmedel påverkar följande områden: Vägburna transporter - bussar och bilar, bland annat jobb- och skolpendling samt transporter i näringslivet. Insatsmyndigheter som polis, räddningstjänst och sjukvård. Kommunens hemtjänst. 20 195
Kommunens övriga tjänstetransporter. Beräkning med avbrottstid är en vecka. Därefter måste man börja flytta personer som bor avlägset och är beroende av hemtjänst. Blåljusorganisationerna är beroende av drivmedel och behöver kontinuerlig tillgång till drivmedel. Bussar och bilar för bland annat jobb- och skolpendling även om det inte är akut i ett första skede. Beräknad avbrottstid är en vecka. Vattenförsörjning: Vatten är vårt vanligaste och viktigaste livsmedel. Vatten är också basen för många verksamheter i samhället. Vattendistributionen är beroende av el för sina drivrutiner. I kommunen är följande verksamheter beroende av vatten. Samtliga vattenverk har reservkraft. Hushållen - för matlagning samt hygien (dusch och toalett). Kommunens olika serviceboenden - matlagning och hygien. Kommunens hemtjänst. Kommunens hälso- och sjukvård. Dricksvattenförsörjning gäller både vattentäkter, vattenverk och ledningsnät. En acceptabel avbrottstid för dricksvattenförsörjningen beräknas vara 24 timmar därefter bör vattentankar finnas tillgängliga. Fjärrvärme: Tätorterna Lindesberg, Vedevåg och Frövi har fjärrvärme. Utan el stannar drivrutinerna i värmedistributionen. Värmen kan också utebli efter mekaniska fel i distributionen (skada på eller avgrävning av fjärrvärmeledningar). Det medför i sin tur att hus/lägenheter med fjärrvärme kyls ut. Efter ca ett dygn utan värme måste bostäderna överges och främst äldre personer föras till värmestugor (motsv.). Fjärrvärmeverken måste också ha matarvatten till värmepannorna. Med de reservsystem som Linde Energi förfogar över så bedömer de att vi kommer att klara oss ganska bra, det måste vara mycket kallt och det måste till en totalskada om det ska få någon konsekvens för samhället alls. Livsmedelsförsörjning: I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av infrastrukturen, dvs. väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel. Livsmedelsförsörjning består bland annat av produktion och lagerhållning och för distribution dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Livsmedelsförsörjningen är beroende av: Tillgång på drivmedel och el vid produktion och leveranser. Elberoende butiker, restauranger och storkök som kan hållas öppna och leverera. Dricksvatten. El för de IT-baserade systemen. 21 196
Transporter: Transporter är avgörande för det moderna samhället med kontinuerliga transporter av varor och tjänster samt personer (skol- och jobbpendling). Transporterna är beroende av: En fungerande infrastruktur (vägar och järnvägar). El, drivmedel. Fungerande IT- och kommunikationssystem. Kunnig och tillräckligt mycket personal. Elektroniska kommunikationer: Elektroniska kommunikationer utvecklas fort och det påverkar samhället. Information, som är både nöje och underlag för beslut, är en färskvara. Den nya tekniken underlättar också, när den fungerar, ledningsmöjligheterna, inte minst vid krishantering och krisledning. För demokratin innebär den nya tekniken att fler kan delta i och påverka samhällsutvecklingen. I näringslivet minskar man lagren och går över till "Just in time transporter". Den nya elektroniska tekniken måste fungera för att samhället ska fungera. Beroendeförhållanden: Elektroniska kommunikationer är elberoende. El behövs för att driva nätsystemen, både det nedgrävda fibernätet och masterna i det luftbaserade systemet. Datorer och telefoner har några timmars kapacitet utan tillförsel av el. Transporter, främst de spårbundna, är helt beroende av elektroniska kommunikationer för drift- och säkerhet. Eldistributionen bygger på fungerande elektroniska kommunikationer för drift och kontroll. Insatsmyndigheterna (SOS-alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård) drivs med stöd av den moderna tekniken. Sjukvården har utvecklats och utvecklas genom den nya tekniken. 22 197
6 IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE Dramatiska händelser i Lindesbergs kommun kan inträffa hastigt, oväntat och ibland utan förvarning. Konsekvenserna kan bli omfattande och kommunledningens förmåga kan sättas på prov. Kommunledningens trovärdighet kan också skadas vid felaktigt eller för sent agerande. Dramatiska händelser kan ske på grund av handhavande fel (mänskliga faktorn), tekniska fel, kraftiga oväder sommartid som vintertid samt våld eller annan avsiktlig negativ samhällspåverkan. En händelse kan bedömas som liten inledningsvis men starta en kedjereaktion och eskalera till en stor och dramatisk händelse. Det är ofta svårt att inledningsvis definiera händelsens omfattning och konsekvenser. Följande hot och risker har identifierats inom Lindesbergs kommun geografiska område: 6.1 TYPHÄNDELSER Naturolyckor och extrema väderhändelser Snöoväder och storm Skyfall Översvämning Värmebölja Ras och skred Skogsbrand Åska Olyckor Anläggningar med hantering av farliga ämnen Transport av farligt gods Stor trafikolycka (tåg/väg/flyg/båt) Allvarlig händelse i publikt område Dammbrott Brand i särskilda objekt Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Störningar i: Dricksvattenförsörjning och avloppssystem Livsmedelsförsörjning Finansiella system Elförsörjning Elektroniska kommunikationer Värmeförsörjning Drivmedelsförsörjning Transporter Antagonistiska hot och sociala risker Vansinnesdåd och pågående dödligt våld Terror/våldsbejakande extremism Subversiv verksamhet (politiskt omstörtande verksamhet) Social oro 23 198
Sjukdomar Pandemi/epidemi Epizooti och zoonos 6.2 IDENTIFIERADE TYPRISKER MED DEFINITIONER 6.2.1 Naturolyckor och extrema väderhändelser Det finns olika sorters extrema väderhändelser, till exempel ett kraftigt ihållande ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att någon viss väderlek dominerar under en längre tid, till exempel en värmebölja eller att det är osedvanligt kallt väder. En längre period med torka eller ihållande regnväder kan också leda till extrema förhållanden. En av klimatförändringarnas effekter är att det kommer bli allt vanligare med extrema väderhändelser som i sin tur kan ge ökade problem för olika samhällsviktiga verksamheter. 6.2.2 Stormar och snöoväder Kraftiga stormar, där träd knäcks eller rycks upp med rötterna samt elledningar som slits sönder kan få allvarliga konsekvenser för kommunen och samhället i form av skador på infrastruktur som följd. Stormens effekt på samhällsviktiga verksamheter består i huvudsak av trädfällning som orsakar skador på vägnät, järnvägsnät, elnät och annan infrastruktur. Även andra föremål som rycks loss och träffar egendom, infrastruktur eller människor är en fara vid storm. Stormar i samband med snöfall kan också leda till drivbildning som påverkar framkomligheten på vägar och järnvägar. Framförallt är det bristen på farbara vägar som påverkar kommunen och den samhällviktiga verksamheten. Det blir svårt för personal att ta sig till arbetet och för personal inom t.ex. hemtjänsten att ta sig fram till brukare. Detta i kombination med ett elavbrott gör att situationen blir ännu mer svårhanterad. För att minska konsekvenserna har tekniska förvaltningen både personella och materiella resurser i beredskap. Förebyggande åtgärder såsom inventering av trädbestånd intill vägarna, underhåll och besiktning av bryggor, gångbroar och byggnader sker regelbundet. Lindesbergs kommun har varit förskonad från stormar men stormarna Gudrun och Per påverkade länet till viss del där ett stort antal abonnenter blev utan el och fast telefoni. Lindesberg kommuns geografiska läge innebär att stormar kan förekomma då kommunen består av en hel del skogsbruk och även jordbruk. Sannolikheten för stormar och snöoväder bedöms därför som hög och konsekvenserna som mycket allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor. 6.2.3 Skyfall Med ett förändrat klimat kommer skyfallen sannolikt bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten och även avloppsreningsverken kan påverkas. Skyfall drabbar kommunen nästan varje år vilket bland annat orsakar mindre översvämningar och källaröversvämningar i tätorter. Eftersom skyfall kan vara orsaken till översvämning kan konsekvenserna jämföras med översvämningarna (se nedan). Konsekvenserna av skyfall förebyggs också på samma sätt som översvämningar (se nedan). 24 199
6.2.4 Översvämningar Kommunen är kanske den kommun som drabbats hårdast av översvämningar i länet. Tätorter som Lindesberg, Vedevåg och delar av Frövi har flera gånger drabbats av omfattande översvämningar. Bebyggelse, vägar, järnvägar, skolor, reningsverk och industrier har drabbats av översvämning. I Lindesjön var vattenståndet ca 2,4 meter över normalvattenstånd under vårfloden 1977. Lindesbergs kommun ligger i ett område med betydande översvämningsrisk enligt MSB:s bedömning. I Örebro län är Lindesbergs tätort ett av de 18 områden i landet som har blivit utpekat att ha betydande översvämningsrisk. I och med detta genomförde DHI på uppdrag av MSB en översvämningskartering av Arbogaåns avrinningsområde, från Ställdalen till Mälaren (MSB, 2013). Vid en allvarlig översvämning i Lindesbergsområdet är det enligt karteringen Stora och Lilla Lindesjön med omgivande våtmarker, samt Bottenån och Dalkarlshytteån som svämmar över. Sjömagasinen i Arbogaån har relativt låg regleringsgrad vilket innebär att man har svårigheter att dämpa höga flöden under en längre period. I Arbogaån finns också flera trånga sektioner som minskar möjligheten till reglering av sjöar. I Bottenån och Storån finns risk för ras och det har tidigare inträffat mindre ras längs dessa sträckor. Runt sjön Väringen finns områden som översvämmas naturligt och är viktiga för naturlivet men vid höga vattenstånd drabbas även vägar och bebyggelse. Nedströms Väringen har rensningar utförts som förbättrat avrinningen men det finns stora låglänta områden på Fellingsbroslätten som tidigare drabbats av översvämning. I Sverkestaån översvämmas framförallt jordbruksmark men vid höga flöden som under våren 1977 drabbas även vägar. Skyfall drabbar kommunen nästan varje år vilket bland annat orsakar mindre översvämningar och källaröversvämningar i tätorter. Sannolikheten för översvämning i Lindesberg bedöms därför som hög och konsekvenserna som mycket allvarliga med en låg osäkerhetsfaktor. 6.2.5 Värmebölja Längre och intensivare värmeböljor kommer att bli vanligare i och med klimatförändringen. Värmebölja definieras av SMHI som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25 C minst fem dagar i sträck. Extrema och långvariga värmeböljor medför olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Det är framförallt sårbara grupper som äldre, sjuka och barn som löper stor risk. Det kan även innebära flertalet problematiska effekter på miljö, ekonomi och infrastruktur. Sammantaget kan det innebära sårbarhet för viktiga samhällsfunktioner som tillgång och kvalitet på vatten samt stora ekonomiska förluster i jord- och skogsbruket. Med ett varmare klimat ökar också problemen med skadegörare, växtsjukdomar och ogräs. Att en värmebölja inträffar sommartid innebär också minskad personalstyrka för de flesta på grund av semestertider. Äldre och sjuka är de som framförallt blir drabbade och ökar i första hand belastningen på akutvård och äldreomsorg. Socialförvaltningen i Lindesbergs kommun har rutiner för att minska konsekvenserna vid värmebölja. Historiskt sett har en värmebölja drabbat länet vartannat år och utvecklingen går mot en höjd frekvens av värmeböljor. 25 200
Sannolikheten att en värmebölja ska inträffa är alltså mycket hög men konsekvenserna bedöms som betydande. Osäkerhetsfaktor bedöms som låg med tanke på underlaget. 6.2.6 Ras och skred Ras och skred är plötsliga och snabba processer som kan få allvarliga konsekvenser och inträffade ras har hotat bebyggelse och raserat vägar, järnvägar, broar och elledningar. Klimatanalyser för Örebro län visar på en ökning av nederbörden vilket påverkar jordars stabilitet negativt vilket i sin tur ökar faran för ras och skred. Enligt undersökningar av Statens geotekniska institut kommer säkerheten och jordslänters stabilitet försämras med mellan 5-30 procent i och med ett förändrat klimat. De flesta ras och skred inträffar under vår och höst då trycket i markens porer är högt till följd av till exempel intensiv nederbörd och snösmältning. I Bottenån och Storån finns risk för ras, och det har tidigare inträffat mindre ras längs dessa sträckor. Det finns ett kartunderlag som Länsstyrelsen har tagit fram där det framgår var det finns en risk för ras och skred i kommunen men det finns många osäkerhetsfaktorer i beräkningen. Sannolikheten för ras och skred uppskattas som medelhög med begränsade konsekvenser med låg osäkerhetsfaktor. 6.2.7 Skogsbränder En brand kan uppstå på grund av flera olika orsaker, till exempel mänsklig aktivitet som oaktsamhet vid grillning, gräseldning och rökning. En brand kan också uppstå på grund av naturfenomen och felaktig teknik. En skogsbrand får som regel framförallt konsekvenser för i första hand den skog där den härjar, med ekonomiska konsekvenser för markägaren. Ibland drabbar den även enstaka fristående byggnader samt begränsar framkomligheten för trafiken. Vid bränder är det ofta brandröken som är det största hotet mot människor och djur med viss effekt på samhällsviktiga verksamheter. Senast 2014 rådde det eldningsförbud i länet och flera skogsbränder inträffade i Lindesbergs kommun. Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om branden sprids kan det spridas snabbt och gå mot bebyggelse. Insatserna kan bli långvariga och mycket krävande. Kraftiga gräs och skogsbränder kan hota bebyggelse, störa väg och järnvägskommunikationer, ge upphov till stora egendomsskador samt kräva stora resurser från räddningstjänsten. Sannolikheten för skogsbränder i kommunen är bedömd till hög med tanke på klimaten som varit de senast åren samt historiken av inträffade händelser. Konsekvenserna blir dock begränsade eftersom kommunens skogspartier ligger relativt långt ifrån tätorterna samt samhällsviktig verksamhet. Konsekvenser kommer framförallt påverka miljö och ekonomi. Osäkerhetsfaktorn bedöms som låg. 6.2.8 Åska Ungefär 2000 åskväder pågår ständigt runt jordklotet. Eftersom åska gynnas av hög temperatur och fuktig luft är frekvensen högst i tropiska områden. I Sverige kan åska uppträda 26 201
närsomhelst på året men de flesta åskdagarna inträffar i perioden juni-juli-augusti. Åska är ett begränsat väderfenomen som normalt inte innebär någon omfattande påverkan eller skador på samhällsviktig infrastruktur. Men åska är ett aktuellt fenomen eftersom dagens elektronik ofta är åskkänslig. Åska ger framförallt konsekvenser för IT-avdelningen men detta kan i sin tur kan påverka samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet är beroende av IT. Eventuellt kan klimatförändringarna också medföra gynnsammare förutsättningar för bland annat åska i framtiden. Sannolikheten för åska som i sin tur kan orsaka hårdvarufel, brand eller strömavbrott beräknas vara hög. Konsekvenserna bedöms som betydande eftersom IT har beredskap och backup planer för olika problem. Osäkerhetsfaktorn bedöms som medelhög. 6.3 ANDRA OLYCKOR CBRNE är ett samlingsbegrepp för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R), nukleära medel och ämnen (N) och explosiva medel och ämnen (E). Genom avsiktlig spridning eller annan händelse kan samhället drabbas av allvarliga konsekvenser. Händelser med skadliga kemikalier, sjukdomsalstrande mikroorganismer, joniserad strålning och explosiva ämnen är alltid allvarliga och kan kräva stora sjukvårds- och räddningsinsatser. Enligt länets största räddningstjänst, Nerikes Brandkår, har det totalt under 2001 2012 skett 409 utsläpp av farliga ämnen och totalt har 30 personer skadats vid olyckor med farliga ämnen. Ingen person har omkommit på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste elva åren. Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Ett problem som särskilt utmärker sig i flerbostadshus är glömda påslagna spisar, medan småhus är särskilt drabbade av soteldar. Antalet insatser till bränder i skolor ökade åren 2005 2008. Under 2008 noterades det högsta antalet, totalt 787. Efter 2008 har antalet insatser minskat och i den senaste statistiken för 2012 var det totala antalet räddningsinsatser till skolbränder 508. 6.3.1 Anläggningar med hantering av farliga ämnen Till farliga anläggningar räknas alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom. I Lindesbergs kommuns finns flera större industrier varav BillerudKorsnäs Frövi/Rockhammar och Meritor är de största. Dessa industrier är viktiga för kommunen, bland annat genom att de är stora arbetsgivare med c:a 630 anställda på Billerud/Korsnäs Frövi/Rockhammar och c:a 960 anställda på Meritor HVS AB. I båda fabrikerna ingår hantering av farliga ämnen i produktionen och trots ett ambitiöst och systematiskt säkerhetsarbete med höga krav på den interna säkerheten kan risken för brand eller miljöpåverkan aldrig helt undanröjas. Riskkällorna inom industrierna har studerats samt värderats med hänsyn till sannolikheten för skadehändelsen och möjliga konsekvenser om en olycka inträffar. I första hand påverkas de som arbetar inom företaget, därnäst finns grannrisker som kan bestå av närliggande bebyggelse eller människor som av en eller annan anledning finns i direkt anslutning till drabbat objekt. Genom att dessa industrier är så viktiga för Lindesbergs kommun blir kommunen sårbar för en sådan skada på fabrikerna som innebär ett längre produktionsstopp och en eventuell flytt eller nedläggning av industrin. 27 202
Alla anläggningar som genom sin verksamhet kan orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och som genom sina farliga egenskaper kan skada människor, miljö och egendom klassas som Sevesoanläggningar. I Lindesbergs kommun finns två sådana anläggningar Nammo LIAB och Billerud/Korsnäs Frövi varav Nammo LIAB klassas som högre. Den största risken bedöms vara att en brand i fabriksanläggningar skulle utgöra en fara för de anställda och vara besvärande för det intilliggande samhället. Samma bedömning gäller för en del andra tillverkningsföretag i kommunen. Sannolikheten för utsläpp från farliga anläggningar bedöms som medelhög med begränsade konsekvenser samt en låg osäkerhetsfaktor. 6.3.2 Farligt gods Miljontals ton av farligt gods transporteras varje år på våra vägar och järnvägar i Sverige och även med båt och flyg. Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper. I Lindesbergs kommun finns flera industrier som använder farliga ämnen i sin produktion. Vidare finns bensinstationer och oljepannor. Till dessa transporteras farligt gods. Utöver detta sker transporter av farligt gods genom kommunen. Nationellt sett är belastningen av farligt godstransporter på väg och järnväg i Lindesbergs kommun mycket hög. Det farliga godset utgör en fara för kommuninnevånarnas hälsa och miljö. Särskilt gäller detta för de transporter av bränsle som går till bensinstationer i Lindesbergs tätort och som passerar både tät bebyggelse och vattentäkt. Det gäller dessutom för det farliga gods som transporteras på järnväg eftersom järnvägen passerar genom tätorterna Fellingsbro, Frövi, Vedevåg, Lindesberg och Storå. Sannolikheten för en olycka med farligt gods bedöms som hög med allvarliga konsekvenser samt med en medelhög osäkerhetsfaktor. 28 203
Nedan presenteras de farliga ämnen som hanteras i störst mängder i kommunen. 268 1079 Svaveldioxid Giftig och frätande gas som ger stora riskavstånd vid läckage. 80 Natriumhydroxid 1824 (Natronlut) Frätande ämne som används vid bland annat massaproduktion. 58 2014 Väteperoxid Frätande och oxiderande ämne som används vid massaproduktion. Kan ge explosionsartat brandförlopp i kontakt med brandfarliga ämnen. 80 Frätande ämne som används vid bland annat Svavelsyra avloppsvattenrening. 1830 Reagerar häftigt vid kontakt med vatten och metaller 56 Natriumnitrit Giftigt och oxiderande ämne. 1500 Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt m brandfarliga ämnen. 50 Ammoniumnitrat Oxiderande ämne för bland annat avloppsvattenrening. 1942 Kan ge ett explosionsartat brandförlopp i kontakt m brandfarliga ämnen. 268 1005 Ammoniak Giftig och frätande gas som ger stora riskavstånd vid läckage. 23 Gasol Mycket brandfarlig gas 1965 30 Diesel/ 1202 Eldningsolja Brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. 33 1203 Bensin Mycket brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för grundvattnet. 6.3.3 Stor trafikolycka (tåg/väg/båt/flyg) En stor trafikolycka med många skadade eller döda personer eller en flygolycka är ett exempel på en allvarlig händelse som normalt inte får stora konsekvenser för samhällsviktig 29 204
verksamhet. Beroende på olyckans natur, vilka personer som är inblandade och andra omständigheter är det händelser som kräver viss beredskap av kommunen. Under de senaste tretton åren har i snitt en person om i året omkommit i trafikolyckor i Lindesbergs kommun. Risk för ett stort antal omkomna och svårt skadade finns vid bussolyckor, seriekrock med personbilar och lastbilar eller järnvägsolyckor med persontåg inblandat. I Lindesbergs kommun finns i dagsläget vissa vägsträckor som är mer olycksdrabbade än andra liknande. För att boende ska få ta del av världen utanför boendet företas ofta utflykter, ibland med buss. Denna riskerar att bli inblandad i en trafikolycka. På vägen till och från skolan är barnen sårbara. Dödsolyckor har inträffat och riskerar att inträffa. 6.3.4 Tågolycka Farligt gods på järnväg transporteras tvärs igenom Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå tätorter. På stationsområdena passerar bl.a. godstrafik och andra tåg med hög hastighet. Järnvägen i sig är givetvis också en risk för personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar kolliderar med tåg vid övergångar. Riskkällan i dessa fall är transport av farligt gods. Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell evakuering av kringliggande områden (till exempel bostadsområden, affärsverksamhet, järnvägstationer), förorening av mark och vatten. Eventuellt även dödsfall och skadade människor. 6.3.5 Flygolycka Om ett flygplan skulle störta i en av kommunens tätorter skulle konsekvenserna kunna bli förödande och orsaka många dödsfall, bränder och störningar på infrastruktur och 30 205
kommunikationer. Även om ett haveri inte är särskilt sannolikt kan eventuellt delar från planen lossna och därigenom skapa förödelse på marken. Sannolikheten för en stor trafikolycka inom tåg/väg/flyg/båt uppskattas till medelhög med allvarliga konsekvenser samt med en medelhög osäkerhetsfaktor. 6.3.6 Allvarlig händelse i publikt område Idrott och kultur är viktigt för kommuninnevånarnas välbefinnande. Att få idrotta tillsammans eller att få dela kulturupplevelser med andra innebär att vi får åtnjuta styrkan av att ingå i den sociala gemenskapen. Att samlas nära innebär dock att vi blir mer sårbara för en mängd olyckor, bland annat bränder. Sårbarheten är stor när vi samlas i Lindesbergs Arena, där vi som mest kan bli 2500 personer, och i anslutning till den finns Lindeskolans aula, drygt 600 personer. Samlas gör vi också för att se på ishockey eller dansa i någon av ishallarna då vi som mest kan bli över 1000 personer, och på huvudblioteket/kulturhistoriska arkivet, 100-200 personer. Sannolikheten beräknas vara medelhög och med allvarliga konsekvenser samt låg osäkerhetsfaktor. 6.3.7 Dammbrott Närhet till vatten är på samma gång en tillgång och en risk. En del av bebyggelsen ligger nära vatten och en del av denna bebyggelse hotas av översvämning. Vidare har dammar byggts i vissa vattendrag. Dammarna ger kommunen en tillgång i form av bland annat elkraft men innebär också en risk i form av nedstörtande vattenmassor vid ett eventuellt dammbrott. Av flera dammar i kommunen har två sådana egenskaper att det finns en icke försumbar risk för människors liv samt beaktansvärd risk för stora skador på miljö, samhällsanläggningar samt egendom vid dammbrott. Vattendrag innebär också risk för drunkning. Enligt räddningstjänstens statistik har 3 personer omkommit på grund av drunkning de senaste tio åren. Tillbuden är dock desto fler. I kommunen finns många dammar som kan dämpa höga flöden men som samtidigt kan utgöra en risk vid ett dammbrott. Kraftföretagen och gruvindustrin har ett klassningssystem, RIDAS och GruvRIDAS, som utgår från konsekvenser vid ett dammbrott. Det finns fyra konsekvensklasser 1+, 1, 2 och 3. Dammar med konsekvensklass 1+ innebär att ett dammbrott skulle orsaka den största skadan och dammar i klass 3 den lägsta skadan (se bilaga 1). Sannolikheten för dammbrott anses låg och med begränsade konsekvenser samt låg osäkerhetsfaktor. 31 206
Tabell 1. Dammar med RIDAS klass 1-2 i kommunen. Damm RIDAS Ägare Fabriksdammen Billerud/Korsnäs 1 (Rockhammar) Rockhammar AB Dalkarlshyttans kraftverksdamm 2 Linde Energi AB Gränsjöns damm 2 Sveaskog AB Nyhammars Kvarnfall 2 Sveaskog AB Oppboga kanaldamm 2 Linde Energi AB Oppboga reglerdamm 2 Linde Energi AB Rällså kraftverksdamm 2 Mälarenergi Vattenkraft AB Vedevågs kraftverksdamm 2 Linde Energi AB 6.3.8 Brand i särskilda objekt I snitt omkommer en person vartannat år i bränder i Lindesberg kommun. Större bränder innebär både mycket stora egendomsskador och kraftig påverkan på miljö. De flesta bränder som inträffar kan hanteras av räddningstjänsten och får mycket begränsad påverkan på samhällsviktiga funktioner. Dock kan brand i vissa särskilda objekt få stora konsekvenser på samhällsviktiga funktioner och människors möjlighet till vardagsliv. I Lindesberg kommun finns det 960 barn i förskoleverksamhet, 2510 elever i grundskola F9 och 990 elever på gymnasieskolan. För dessa barn och elever finns cirka 850 anställda. Verksamheten bedrivs på 17 förskolor och 12 skolenheter samt 2 friskolor. Skolorna med ansamlingen av elever är sårbara för bränder. Dels riskeras elever och personal att skadas och omkomma i bränder, dels kan en brand innebära stora egendomsskador. Det kan innebära att skolan tvingas stänga under sanering och återuppbyggnadsarbetet. Vuxenutbildningen i Lindesberg har cirka 500 deltagare och 55 anställda. Verksamheten bedrivs till största delen i Masugnens två byggnader. Vuxenutbildningen är sårbar för brand. Inom äldreomsorgen finns sex större boenden (Grönbodahemmet, Tallåsen, Ågården, Källgården, Solliden och Ekgården). Risker som finns på dessa boenden ur ett brukarperspektiv är dels brandrisken, en brand vid ett äldreboende gör en utrymning svårare än vid andra arbetsplatser då många har svårt att själva ta sig ut ur lokalerna. Även inom LSS (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) skulle en brand kunna få stora konsekvenser. Antalet brukare per boende är lägre än inom äldreomsorgen men samtidigt är många personer rullstolsburna. En annan risk i detta hänseende kan vara att en del brukare kan ha svårt att se allvaret i en krissituation. Alla kommunens lokaler kan drabbas av bränder eller skadegörelse och där skiljer sig inte socialförvaltningens lokaler. Äldreboendena Ågården och Källgården ligger i nära anslutning till en bensinstation och skulle därmed kunna drabbas vid en eventuell olycka eller brand där. Brand i kommunens serverrum kan få mycket stora konsekvenser såsom långvarig driftstörning och dataförlust. 32 207
I Lindesbergs tätort finns en stor del tät trähusbebyggelse. I denna typ av bebyggelse blir risken för brandspridning mellan byggnader stor om en brand bryter ut. Trähusbebyggelsen har ett stort kulturhistoriskt värde och skänker charm till Lindesbergs tätort med byggnader från 1700 och 1800 talet. En brand i något av vattenverken till kommunens tätorter kan medföra avbrott i dricksvattenförsörjningen, eftersom inga reservvattenverk finns. I kommunen finns ett antal bostadsbolag. Lindesbergs Bostäder (LIBO) är en av kommunens största bostadsföretag. Det som främst riskerar att drabba LIBO är brand eller vandalisering. En större brand för LIBO skulle innebära att flera kommuninvånare blir bostadslösa och att kommunen måste ordna alternativt boende till dessa under en längre period. Särskilt vintertid blir detta behovet extra akut. På landsbygden är riskerna vid utbruten brand stora på grund av att räddningstjänstens insatstid ofta är över 10 minuter, ibland över 20 minuter och i vissa extrema fall över 30 minuter. Dessutom krävs tankbilar för att vattenförsörja brandsläckningsinsatser där det inte finns brandpostnät. Sannolikheten för brand i särskilda objekt bedöms till hög med allvarliga konsekvenser samt med en låg osäkerhetsfaktor. 6.4 TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Fungerande teknisk infrastruktur och försörjningssystem är viktiga inte bara för samhällsviktig verksamhet och samhällets krisberedskap men också för den enskilde individen. För att samhället ska kunna fungera behövs tillgång till el, vatten, värme och telekommunikationer. MSB har tagit fram förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme. Resultatmålen handlar bland annat om miniminivåer för tillgång till dricksvatten, planering för att upprätthålla livsmedelsförsörjningen och tillgång till uppvärmda utrymmen vid störningar i värmeförsörjningen. 6.4.1 Störningar i dricksvattenförsörjningen Vi har en hög kvalitet på vårt dricksvatten men vi är sårbara för att farliga ämnen ska leta sig in i systemet. Exempelvis ligger det största vattenverket, det i Rya, så till att vattentäkten kan slås ut vid en tankbilsolycka på väg 860. Dricksvattentäkten i Rya försörjer tätorterna Lindesberg, Frövi och Fellingsbro. Vårt dricksvatten är också sårbart mot sabotage. Möjlighet finns att försörja vattenverken med reservkraft. Bakterier, virus och andra mikroorganismer (ex. Cryptosporidium) kan komma in i vattnet och orsaka magproblem och illamående. Anledningen kan vara att ytvatten eller avloppsvatten trängt in eller att smådjur trillat ner i brunnen. Det kan också finnas avlopp i närheten som sprider orenheter. För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt och städning med mera 33 208
används ytterligare ca 130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet. Begränsade reservvattentäkter finns till Rya, Vasselhyttan och Rockhammars vattentäkter. Till kommunens övriga vattenverk finns reservoarer för dricksvattenförsörjning, och möjlighet att transportera dricksvatten från en annan produktionsanläggning. BKT har avtal med drivmedelsleverantör att alltid ha tillgång till 10 m diesel för sina reservkraftverk. De avloppsreningsverk som renar avloppsvatten innan det släpps ut i naturen är också känsliga mot vissa kemikalier. Till exempel kan olja i inkommande avloppsvatten slå ut den biologiska processen i verken. Dessa verk finns i de flesta samhällen såsom exempelvis i Lindesberg, Frövi, Fellingsbro, Rockhammar, Öskevik och Mårdshyttan. Inre och yttre skyddsområde kring Rya vattentäkt markerade med randig respektive mörkt blå färg. Sannolikheten för störningar inom dricksvatten bedöms som medelhög med mycket allvarliga konsekvenser samt med en låg osäkerhetsfaktor. 6.4.2 Störningar i livsmedelsförsörjningen Livsmedelsförsörjningens system är komplext och livsmedelsflödet innehåller ofta många olika steg från råvara till färdig mat hos konsumenten. Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager, dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet Just In Time används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter. MSB:s föreslagna resultatmål innebär att varje person inom 3 4 dygn ska ha tillgång till livsmedel med ett energivärde motsvarande 2 100 kcal/dygn. Brister i livsmedelsförsörjningen antas framförallt få konsekvenser för äldre, funktionshindrade och sjuka, och ökar i första hand belastningen på akutvård och äldreomsorg. Utan livsmedelsleveranser kan inte storköken bedriva sin verksamhet och utan matleveranser kan inte heller förskolor, skolor eller äldreboenden bedriva sin verksamhet. Vid ett långvarigt elavbrott kan livsmedelsförsörjningen bli ett stort problem. För att klara de stora livsmedelsaffärernas hela verksamhet krävs mycket stora reservkraftverk och förberedande ombyggnationer. Vid elbortfall blir maten i butikernas kylar och frysar i en 34 209