Hästkullen vindkraftpark Härnösands kommun/timrå kommun/sollefteå kommun

Hästkullen vindkraftpark Härnösands kommun/timrå kommun/sollefteå kommun Samrådsunderlag november 2011

VERKSAMHETSUTÖVARE SCA Forest Products AB Org.nr: 556379-8635 Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Synpunkter på den planerade etableringen skickas till: Henrik Karlsson SCA Forest Products AB / SCA Energy Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193325 E-mail: henrik.karlsson@sca.com Milan Kolar SCA Forest Products AB / SCA Energy Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193327 E-mail: milan.kolar@sca.com Lars Gustavsson SCA Forest Products AB / SCA Energy Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193353 E-mail: lars.gustavsson@sca.com SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 2 (29)

SAMMANFATTNING 1. INLEDNING... 6 1.1. VERKSAMHETSUTÖVAREN 6 1.2. BAKGRUND TILL PROJEKTET 6 2. PROJEKTPRESENTATION... 7 2.1. LOKALISERING 7 2.2. UTFORMNING 8 2.3. OMFATTNING 8 2.4. RIKSINTRESSEN 10 2.5. UPPSKATTAD VINDKRAFTSFÖRDELNING PER KOMMUN 10 2.6. VINDENERGI 11 2.7. VINDMÄTNING 11 2.8. MASTPOSITION 11 2.9. NÄRLIGGANDE PROJEKT 12 2.10. ANSÖKTA REMISSER 12 2.11. TIDPLAN 12 3. TILLSTÅND OCH SAMRÅD... 13 3.1. SAMRÅD 13 4. MILJÖPÅVERKAN... 13 4.1. MARKFÖRHÅLLANDEN 14 4.2. HYDROLOGI, VATTENBRUK 14 4.3. FLORA OCH FAUNA 14 4.4. BRUKNINGSVÄRD ÅKERMARK 16 4.5. VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL 16 4.6. NATURMILJÖ 16 4.6.1. Rennäring 17 4.6.2. Örn 17 4.7. KULTURMILJÖ 18 4.8. FRILUFTSLIV 18 4.9. AVFALL 19 5. TEKNISK MILJÖPÅVERKAN... 19 5.1. BULLER 19 5.2. MÄTPLATSER I FÖRHÅLLANDE TILL PARKLAYOUT 20 5.3. BULLERDATA 20 5.4. SKUGGBILDNINGAR/REFLEXER/LJUSSTÖRNINGAR 21 5.5. SKUGGMOTTAGARNAS PLACERING I FÖRHÅLLANDE TILL PARKLAYOUT 22 5.6. SKUGGRASTER MAX 30 MINUTER PER DAG 23 5.7. SKUGGA RESULTAT 23 5.8. SKUGGKALENDER FÖRVÄNTADE VÄRDEN 24 5.9. ISBILDNING 25 5.10. VISUELL PÅVERKAN 25 5.11. FOTOPLATSER 26 6. TEKNISK BESKRIVNING... 26 6.1. INFRASTRUKTUR VÄGAR/TRANSPORTER/ELANSLUTNING 26 6.1.1. Vägar 27 6.1.2. Transporter 27 6.1.3. Elnätsanslutning 27 6.1.4. Flygfart 28 7. ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING... 28 8. SYNPUNKTER... 29 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 3 (29)

Bilagsförteckning Fotovisualisering A 1 Laxsjön A 2 Långsjön A 3 Nyhemmanet A 4 Viåsen A 5 Åkroken SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 4 (29)

SAMMANFATTNING Sverige behöver mer förnybar energi. EU har fastställt att 20 procent av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Vinden är en förnybar energikälla och vindkraft är ren energi, fri från miljöskadliga utsläpp. SCA är Sveriges största privata skogsägare. SCA är också en stor förbrukare av energi. SCA ser vindkraft som ett utmärkt komplement till SCAs skogsbruk och annan elproduktion. Projektområdet Hästkullen lämpar sig väl för en industrisatsning om ca 120-130 vindkraftverk. Den preliminära ytan beräknas att vara omkring 60 km 2 eller 6000ha. En totalhöjd omkring 175-220 meter är idag planerad. Området blir geografiskt beläget i Härnösand kommun, Timrå kommun och Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Vindförhållandena är goda. Riksintresse naturvård finns öst om vindkraftsområdet men detta berörs inte av etableringen. Riksintresse rennäring berör de nordligaste delarna av området. Närboende, natur och djurliv samt friluftsaktiviteter kommer att påverkas under anläggningstiden då en högre frekvens av tung trafik sker till och från vindkraftsområdet. Ett av projektmålen är dock att minimera störande moment under anläggningstiden och vid driftskedet. Vindkraftverk kan utgöra en risk för fladdermöss, fåglar och rennäring. Omgivningen gynnar inte fladdermöss och konflikter med vindkraftverk ses därför som små. Särskild hänsyn planeras för örn. Gränsen för rennäringen ligger 50 km norr om vindkraftparkens nordligaste del. Skyddsvärda områden undviks och en analys för hur landskapet och kulturmiljön kan förändras kommer att ske. Vidare samråd med Länsstyrelsen om landskapsanalys kommer att genomföras. Naturvårdsverkets riktvärden anger att ljudnivån från vindkraft vid bostäder inte bör överskrida 40 db(a). Skuggmätningar visar att parken håller sig inom Boverkets riktlinjer som anger att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per kalenderår och max 30 min per dag. Problem med reflexer torde inte längre förekomma då moderna verk i regel är antireflexbehandlade. Nedfallande is förekommer dock från alla byggnader i fuktigt vinterklimat, även vindkraftverk, men modern avisningsteknik minskar dessa risker. Två flygplatser berörs av planerat vindkraftsområde; Kramfors/Sollefteå flygplats, där planerad totalhöjd för vindkraftverken inte inverkar på flygfarten och Sundsvall/Härnösand flygplats, där diskussioner pågår angående en möjlig höjning av MSA-sektorn. Områdets närhet till en bra infrastruktur ger god möjlighet till elinkoppling och samtal har förts med E.ON och Svenska Kraftnät angående nätanslutning. De vägar som kommer att anläggas bedöms till ca 500 meter per verk. De befintliga vägar som redan finns i området, och som främst används för skogsbruk, kommer att rustas upp och dessa, samt de vägar som behöver nyanläggas, anpassas så att de möter de krav som ställs på framkomligheten. Vindkraftverken kommer i möjligaste mån att levereras med fartyg till lämplig hamn och därefter fraktas via lämpligt vägnät till etableringsplatsen efter samråd med Trafikverket. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Hästkullens vindkraftspark är lokaliserad så att den inte påverkar tätbygd, odlingslandskap, viktiga landmärken, kust- eller skärgård. Landskapet karaktäriseras som höglänt skog- och myrrikt landskap och bedöms således tåligt för vindkraftsetablering. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 5 (29)

1. INLEDNING EU har fastställt att 20 procent av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor 1. Sveriges riksdag antog år 2002 2 ett nationellt planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år 2015. Energimyndigheten har nu föreslagit ett större mål för utbyggnaden av vindbruket - 30 TWh att uppnås till år 2020. Kommunerna har i uppdrag att identifiera lämpliga områden och fastställa dessa i den kommunala översiktsplanen. Sverige behöver mer förnybar energi. Elförbrukningen i Sverige ökar snabbare än produktionen, energipriserna stiger och negativ miljöpåverkan måste minskas. Vinden är en förnybar energikälla och vindkraft, som i sig inte genererar miljöskadliga utsläpp, ger således ren energi. SCA har genomfört kraftiga investeringar internt i ökad energiproduktion i sina fabriker och har nu pågående energibesparingsprojekt i alla produktionsanläggningar. Den nybildade affärsenheten SCA Energy samlar SCAs affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. 1.1. Verksamhetsutövaren SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA är ett globalt hygien- och pappersföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningslösningar, tryckpapper och sågade trävaror. Produkterna säljs i drygt 100 länder. Omsättningen år 2010 var 107 miljarder kronor. SCA har omkring 45 000 anställda. SCA FOREST PRODUCTS producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger; massa; sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. SCA ENERGY ingår i SCAs affärsområde Forest Products. SCA Energy utvecklar förnybar energi av skogens resurser och producerar förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt utvecklar SCAs vindkraftstillgångar. 1.2. Bakgrund till projektet SCA är Sveriges största privata skogsägare. SCA är också en stor förbrukare av energi. En större satsning på vindkraft på i huvudsak SCAs mark i samklang med SCAs skogsbruk faller sig vara ett naturligt steg i en strävan efter effektiv och ren energi. Vindkraften är ett utmärkt komplement till annan elproduktion och fri från miljöskadliga utsläpp. 1 Direktivet 2009/28/EC, The promotion of the use of energy from renewable sources, http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2009:140:0016:0062:en:pdf, hämtad 2011-09-23 2 Regeringens proposition 2001/02:143, Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, hämtad 2011-09-23 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 6 (29)

2. PROJEKTPRESENTATION Hästkullen som projektområde lämpar sig väl för en industrisatsning i den storleksordning som redovisas i detta underlag. Uppskattningsvis 120-130 vindkraftverk planeras i ett vidsträckt område som sträcker sig över tre kommuner. Vindkraftverken står i en sammanhållen grupp med ett inbördes avstånd på ca 500 meter mellan verken. Totalhöjden beräknas att bli omkring 175-220 meter. Vid val av positioner för vindkraftverken har hänsyn tagits till kulturhistoriska lämningar, reservat och skyddsvärda biotoper. Generellt kan antas att produktionen blir 2-2,5 GWh per installerad MW. 2.1. Lokalisering Projekt Hästkullen blir geografiskt beläget i Härnösand kommun, Timrå kommun och Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Den planerade ytan beräknas till omkring 60 km 2 eller 6000 ha, se nedan bild med markerat område. Delar av området är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten och de andra delarna som lämpliga eller möjliga för vindbruk i kommunernas översiktsplaner. Vindkraftsparkens utformning sträcker från nord till syd i oval form. Området följer riksväg 331 från Viksjö samhälle till Vällingsjön i Sollefteå kommun. Viksjö samhälle ligger cirka 4 km öst om vindkraftsparkens sydligaste del. Ett stugområde återfinns i den nordligaste delen av Stor-Laxsjön i Timrå kommun. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 7 (29)

2.2. Utformning Utformningen är begränsad till idag kända restriktioner i området. Ytterligare restriktioner kan komma att förändra utformningen. Denna placering är endast preliminär. 2.3. Omfattning Enligt 3 kap 1 Plan- och Bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Härnösand kommuns översiktsplan anger för Hästkullen att det är ett område för skogsbruk med enstaka bebyggelse. Minsta avstånd till permanentboende är mer än 3 km. Friluftsliv förekommer. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 8 (29)

7% av parken ligger i Timrå kommun och hela ytan ligger inom ett område som kommunen pekat ut som lämpligt för storskalig vindkraft. I Härnösands samrådsversion för vindkraft, ingår cirka 24% av parkens totala yta. I Sollefteå kommuns översiktsplan finns inte området öst om Vällingsjön angivet för planerad vindkraft. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 9 (29)

2.4. Riksintressen Två riksintressen finns i området. Riksintresse rennäring berör vindkraftsområdet vid Vällingsjön. Riksintresse naturvård som ligger öst om vindkraftsområdet berörs inte av etableringen. 2.5. Uppskattad vindkraftsfördelning per Kommun Härnösand kommun Timrå kommun Sollefteå kommun 81 vindkraftverk 26 vindkraftverk 17 vindkraftverk Effekt 199-260MW Effekt 63-82MW Effekt 39-50MW Beräknad produktion 458-598GWh Beräknad produktion 145-188GWh Beräknad produktion 90G-115GWh Area ca 44 km 2, 4408 ha Area ca 9,56 km 2, 955 ha Area ca 7,5 km 2, 751 ha SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 10 (29)

2.6. Vindenergi I ett vindkraftverk omvandlas rörelse-energi till elektrisk energi när det blåser mellan 3-25 m/s. På uppdrag av Energimyndigheten gjorde Uppsala universitet 2007 en landsomfattande kartering av årsmedelvinden i Sverige (MIUU-modellen). Hästkullen ligger i ett område med god vindenergi ner till 350 m nivå. Vindförhållandena i området uppskattas till mellan 6,7-7,1 m/s, dvs en årsmedelvind på 6,7 m/s över nollplansförskjutning 103 meter. 2.7. Vindmätning En närmare vindmätning kommer att utföras med början i oktober 2011 och sträcka sig fram till 2014. Kontroll-mätning av master sker parallellt då detta är viktigt för vindkraftsverkens optimala placering. Vindmätning sker på tre platser som sträcker från nord till syd enligt parkens preliminära utformning, se bild nedan. Masterna är 120 meter höga och mäter på höjderna 118 m, 90 m, 75 m och 40 m. Staglinor är utrustade med fågelavvisare samt hinderbelysning på mast. Tillsyn och underhåll sker av lokalt serviceteam. 2.8. Mastposition Masterna är placerade med ett inbördes avstånd på 5 km. Placeringen sträcker sig i en rak linje från Orrmyran till 330 o nordlig riktning mot Pållesmyran. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 11 (29)

2.9. Närliggande Projekt TimraVind projekterar i Timrå kommun och i Sundsvalls kommun. Andelen vindkraftverk är koncentrerade öst om Stor-Skälsjön. En grupp vindkraftverk är planerad i syd från Stor- Laxsjön i Timrå kommun. Öster om Hästkullen projekterar SCA Björnlandshöjden. Närmare kustlinjen i Möckelsjöberget finns idag en grupp vindkraftsverk som ägs av Stena Renewable. 2.10. Sökta Remisser Teracom ingen erinran om planerad etablering Luftfartsverkets nuvarande begränsning är 614 meter totalhöjd. Kramfors/Sollefteå Flygplats; Vidhåller MSA 3000 ft (614 m totalhöjd) Sundsvall/Härnösand; Utredning är beställd av SCA Energy för procedurberäkning som avser en höjning. Försvaret ingen erinran om planerad etablering 2.11. Tidplan Feb -11 Maj-11 Maj-12 2013 Förstudie Förprojekt Tillstånd Samråd Inventering Mätdata Utvärdering Byggstart Q1-2014 Maj - 2012 Ansökan Färdigt Q4-2016 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 12 (29)

3. TILLSTÅND OCH SAMRÅD Vindkraft minskar miljöbelastningen men klassas likväl som miljöfarlig verksamhet eftersom de kan ge upphov till buller och ljusstörningar. När vindkraftverk ska byggas krävs tillstånd från kommun, länsstyrelse och i vissa fall miljödomstolen. Myndigheterna värderar den planerade verksamheten och beslutar om ett miljötillstånd. Även andra lagar kan bli tillämpliga t ex kulturminneslagen (1988:950), väglagen (1971:948) och ellagen (1997:857). 3.1. Samråd Inför ansökan om ett miljötillstånd genomför sökanden samråd. Syftet med samrådet är att ge sakägare såsom närboende, naturskyddsföreningar, myndigheter med flera, möjlighet att ta del av planerna och under samrådstiden ges tillfälle att ge synpunkter. I detta dokument presenteras därför planerna såsom ett förslag till utformning. Efter att samrådet har genomförts ska sökanden sammanställa alla synpunkter. Synpunkterna kan sedan påverka utformningen av den planerade verksamheten varför ändringar i planerna kan komma att ske i ett senare skede. Samråd kommer att genomföras med: Allämnhet Myndigheter Telebolag Flygplatser Rennäring Naturskyddsförbund/föreningar Intresseföreningar Hembygdsföreningar och ekonomiska föreningar Jaktlag 4. MILJÖPÅVERKAN Uppbyggnaden av en vindkraftspark påverkar den geografiska ytan i många aspekter. Vägar ska byggas, plats för fundament ska beredas, vindeffekt, ljud och visuell påverkan ska beräknas. Hänsyn måste tas till mark, luft, vatten, flora och fauna, djurliv, människors och djurs boende och aktiviteter mm. Denna vindkraftsatsning kommer att påverka både natur och miljö samt samhällen i närområdet. Närboende kommer i första hand att påverkas under anläggningstiden då en högre frekvens av tung trafik sker till och från vindkraftsområdet. Påverkan på natur och djurliv kommer också att ske under anläggningstiden och vid anläggning av tillfartsvägar och byggnation av fundament kan störande ljud uppfattas vid friluftsaktiviteter i närområdet. Ett av projektmålen är dock att minimera störande moment under anläggningstiden och vid driftskedet. En naturinventering kommer att genomföras under våren/sommaren 2012. En beskrivning samt naturvärdesklasser kommer att beskrivas i MKB. Områden som framkommer som skyddsvärda kommer att undvikas. En visuell landskapsförändring kommer att ske. En analys för hur landskapet och kulturmiljön kan komma att förändras beskrivs närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare samråd med Länsstyrelsen om landskapsanalys kommer att genomföras. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 13 (29)

4.1. Markförhållanden Etableringsområdet för Hästkullen består i den södra och sydvästra delen till största delen av våtmarker. Berggrunden består framför allt av olika graniter och pegmatit med partier av gråvacka, skiffer, gnejs och kvartsit. Jordarterna består huvudsakligen av morän med mindre områden av hällmark och torv. 4.2. Hydrologi, vattenbruk Sjöarna i området är små av typen skogstjärnar. Många av de mindre tjärnarna omges av myrmarker av fattigtyp. Strax utanför projektområdet finns två naturvärdesobjekt med höga naturvärden; Mjällåns dalgång och inventerat vattengeotopområde. Dessa områden kommer inte att beröras av byggnation. 4.3. Flora och fauna Skogsmarken domineras av produktionsskogar med små inslag av naturskogar. Det är huvudsakligen frisk skogsmark av typen barrblandskog med lövinslag av björk, asp, rönn och sälg. De större myrarna domineras av olika starrarter och vitmossor. I myrarnas utkanter finns hjortron. I de norra delarna finns två mindre nyckelbiotoper av barrnaturskog. Öst om Vällingsjön ligger ett naturreservat. Vällingsjön är även klassat som riksintresse naturvård. I vindkraftsområdet väst om Vällingsjön återfinns en större ansamling av sumpskogar. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 14 (29)

Hästkullen Mitt I mittregionen av vindkraftsområdet återfinns våtmarker där Stor-Vällingmyran upptar den största ytan. Större områden med sumpskog bildar ett bälte från väst till öst. Mindre områden med nyckelbiotoper och naturvärden ligger öst i området. Kulturhistoriska lämningar återfinns väst om Lill-Laxsjön och följer i sydlig riktning efter Laxsjöån. Lämningar finns också i dalgången mellan Hästkullen och Murstensberget. En utförligare beskrivning av området införs i miljökonsekvensbeskrivningen. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 15 (29)

Hästkullen Syd Mindre partier av sumpskog och våtmarker finns samlade kring Orrmyran. Kulturhistoriska lämningar ligger norr om Baklidhöjden. Även mindre områden av lämningar finns syd om Baklidhöjden. 4.4. Brukningsvärd åkermark Ingen brukningsvärd åkermark finns i det planerade vindkraftsområdet. 4.5. Värdefulla ämnen och material Inga kända värdefulla ämnen och material finns i det planerade vindkraftsområdet. 4.6. Naturmiljö Vindkraftverk kan utgöra en risk för fåglar, fladdermöss och rennäring. En häckfågelinventering utfördes under juni-juli 2011. Inga sällsyntheter eller extremt hotade arter har påträffats. En örnkoll utfördes under våren 2011 och ytterligare en örnkoll kommer att genomföras under februari-mars 2012. Omgivningen är inte av sådan art som gynnar fladdermöss och konflikter med vindkraftverk ses därför som små. Förekomsten av björn, älg, rovdjur, småvilt mm är normal för landskapet. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 16 (29)

4.6.1. Rennäring Den nordligaste delen av planerat vindkraftsområde är markerat som riksintresse av rennäringen. Fyra samebyar gör anspråk på området; Jiingevaerie, Vournese, Ohredahke och Raedtievaerie sameby. Frågan om rennäringens utbredning i Sverige är en mycket komplex fråga och flera utredningar har skett under hela 1900-talet. Den senaste undersökningen Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14), är en statlig utredning ledd av Jan Alvå, som lades fram 2006. I uppdraget ingick att fastställa den yttre gränsen för de områden som får användas för renskötsel. Här framgår att denna gräns går 50 km norr om vindkraftparkens nordligaste del. Såsom berörd intressent har samebyarna ovan kontaktats och informerats om projektet. Samebyarna kommer även att få en kallelse till det kommande allmänna samrådet. 4.6.2. Örn Kungsörn är en relativt svårinventerad fågelart. De häckar oftast i sluttningar och skogsområden men blir sällan sedda ens av närboende. I februari-mars har dock kungsörnen sin häckningsperiod och är då mer synliga i sina flyktlekar på hög höjd. Detta är bästa tidpunkten för observationer. Under observationsperioden 2011 har dock inte något bo kunnat upptäckas inom området men väl i nära anslutning till området. Miljödomstolen har beslutat om 2 km skyddsavstånd från örnbon för Statkraft SCA Vind ABs planerade vindkraftsområde Björkvattnet/Björkhöjden. Så som projekteringen för närvarande ser ut för Hästkullen hålls detta skyddsavstånd. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 17 (29)

4.7. Kulturmiljö Kulturmiljö är den av människan påverkade fysiska miljön och lämningar kan betraktas som historiskt värdefulla. Inga fasta fornminnen finns i etableringsområdet men i områdets östra del finns ett antal kulturminnen på en relativt liten yta. Hänsyn är tagen till kända naturvärden och kulturminnen. Eventuell påverkan och skyddsåtgärder kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. En arkeologisk utredning är utförd under september-oktober 2011. Utredningen kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.8. Friluftsliv Älgjakt och toppjakt bedrivs i området. Särskild hänsyn kommer att tas vid eventuell vägbyggnation nära känsliga vattendrag. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel. Mjällåns fiskevårdsområde följer väg 331 mot Sollefteå samt efter Lutmyrån sträckning nord. Tre vindkraftverk vid Högmyrsvedjeberget och tre vindkraftverk vid Lalampberget är placerade inom fiskevårdsområdet. Högmyrsvedjeberget Lalampberget SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 18 (29)

4.9. Avfall Den beräknade livslängden på ett vindkraftverk är ca 20 år enligt IEC-standard. Service och underhåll förlänger vindkraftverkens livslängd. Vid en framtida avveckling kan berört område återställas. Torn, rotorblad och turbiner kan återvinnas eller deponeras Fundament och uppställningsplatser kan återtäckas eller fyllas med lämpligt material. Transformatorer kan demonteras och återvinnas Elledningar inom park kan lämnas kvar då dessa ligger under väg Vägar återtäcks eller lämnas kvar för skogsbruket eller annan verksamhet 5. TEKNISK MILJÖPÅVERKAN Enligt miljöbalken ska lämplig plats väljas som innebär att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. 5.1. Buller Då bladen på ett vindkraftverk passerar genom luften uppstår ett ljud som påminner om vinden i vegetation av olika slag, vanligen mellan 63 till 4 000 Hz. I sällsynta fall kan mekaniska ljud från generator och växellåda förekomma. Bullernivån avtar med avståndet från vindkraftverket och även marken, väder och vind dämpar. Naturvårdsverket har riktvärden för ljud från vindkraft som anger att ljudnivån vid bostäder inte bör överskrida 40 db(a), och att i friluftsområden där ljudnivån är särskilt viktig och med lågt bakgrundsljud bör inte 35 db(a) överskridas 3. Bullerberäkning redovisas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Forskning bedrivs men vad gäller infraljud har man hittills inte kunnat påvisa att det skulle uppstå några skadliga infraljudnivåer för människor från moderna vindkraftverk 4. I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk uppges att "Mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor". 3 Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft, hämtad 2011-09-26 4 Naturvårdsverket, Ljud från vindkraft, http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/buller/vindkraftverk/ljud-franvindkraftverk-koncept-20april2010.pdf, hämtad 2011-09-26 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 19 (29)

5.2. Mätplatser i förhållande till parklayout 5.3. Bullerdata SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 20 (29)

5.4. Skuggbildningar/reflexer/ljusstörningar Boverkets riktlinjer för skuggor anger att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per kalenderår och max 30 min per dag 5. Moderna verk är i regel antireflexbehandlade varför problem med reflexer inte längre torde förekomma. Luftfartsverket kräver hinderbelysning på verk om 45 m eller högre över markytan. Ett vindkraftverk som är mellan 45-150 m över markytan ska markeras med vit färg och vara försett med ett medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som är högre än 150 m ska markeras med vit färg och förses med ett högintensivt vitt blinkande ljus. I en vindkraftspark ska de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan medan de vindkraftverk som ingår i vindkraftsparken och inte utgör yttre gräns ska markeras med vit färg och ha minst lågintensiva ljus 6. Det finns tre typer av hinderljussystem; radar, transponder, konventionell hinderbelysning. Valet av system väljs efter parkens utformning och närliggande miljö. En kombination kan bli aktuell. Visualisering av hinder-belysning vid olika ljusförhållanden redovisas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. 5 Boverket, Vindkraftshandboken, http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf, hämtad 2011-09-26 6 TSFS 2010:155, http://www.transportstyrelsen.se/publicdocuments/pdf538.pdf, hämtad 2011-09-26 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 21 (29)

5.5. Skuggmottagarnas placering i förhållande till parklayout SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 22 (29)

5.6. Skuggraster Max 30 minuter per dag 5.7. Skugga resultat SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 23 (29)

5.8. Skuggkalender förväntade värden B: Käckelbäcksmon skugga kan förekomma i slutet av februari och i början på maj från två olika vindkraftverk. I oktober kan också skuggbildning förekomma från två vindkraftverk. G: Hus Viåsen skugga från ett vindkraftverk kan förekomma i slutet av februari och i slutet av oktober. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 24 (29)

5.9. Isbildning Nedfallande is förekommer från alla byggnader i fuktigt vinterklimat, även vindkraftverk. Risk för att is bildas på bladens framkant uppstår bl a när dessa roterar i dimma och underkyld nederbörd. De av Elforsk-rapporten 7 uppräknade frågorna kommer att vara utgångsläge gällande isbildning även för projekt Hästkullen: Finns det en signifikant risk för iskast? Kan nedisning orsaka signifikant oönskat aerodynamiskt buller? Kan nedisning orsaka signifikant produktionsförlust? Kan nedisning orsaka laster som påverkar livslängden? Vilken typ isdetektering, direkt, indirekt eller ingen, krävs i tillstånd? Vilka förändringar är nödvändiga i aggregatens reglersystem? Räcker passiva avisningssystem som svarta framkanter, hydrofobiska material eller flexibla blad? Om så krävs, vilken typ av aktivt avisningssystem är mest lämplig? De första svenska vindkraftverken för kallt klimat togs i drift under 1998. Avisningstekniken har under de senaste 13 åren därefter gått snabbt framåt och flera alternativ finns nu att välja, bl a varmluftsfläkt, ytbehandlade blad, värmeslinga och bladflex. Val av teknik för Hästkullen styrs av teknikutvecklingen. Högsta riskavstånd för iskast beräknas vara ca 400 m vid 25m/s. Sannolikheten att iskast ska orsaka skador på människor är dock mycket låg eftersom det normalt är ytterst få personer som vistas i området och troligen är det än färre som vistas i markerna då det blåser hårt. Skyltar med varning för nedfallande is och snö kommer dock att sättas upp i angränsning till vindparken. 5.10. Visuell påverkan Vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Det är viktigt att integrera verken på ett sådant sätt att helhetsbilden inte upplevs som alltför störande. Hästkullens vindkraftspark är lokaliserad så att den inte påverkar tätbygd, odlingslandskap, viktiga landmärken, kust- eller skärgård. Länsstyrelsen karaktäriserar landskapet som höglänt skog- och myrrikt landskap och bedöms således tåligt för vindkraftsetablering. Verken blir främst synliga från Aldersjön, Lill-Laxsjön och Laxsjön, alla i Timrå kommun. 7 Elforsk rapport 04:13 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, http://www.elforsk.se/rapporter/?rid=04_13_, hämtad 2011-09-26 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 25 (29)

5.11. Fotoplatser Se bilaga A 1-5, fotovisualisering. 6. TEKNISK BESKRIVNING Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till el. Elproduktion börjar när vindhastigheten når över 3-4 m/s och generellt så uppnås en maximal produktion vid 10-14 m/s. Per automatik stängs vindkraftverket vid vindhastigheter över 25 m/s. Detta för skydda vindkraftverket mot skador som annars kan uppstå. De vanligaste torntyperna är rörtorn. Tornen består av stål och betong kombinerat. Gravitationsfundament används där närhet till berg inte finns vilket förbrukar cirka 500 m 3 betong. Ett bergförankrat fundament kräver betydligt mindre betong, cirka 100 m 3. 6.1. Infrastruktur vägar/transporter/elanslutning Enligt Väglagen (1971:948) krävs tillstånd för att få ansluta till- och utfartsvägar till en allmän väg som ligger under Trafikverkets ansvar. Enligt Ellagen (1997:857) krävs tillstånd av Energimarknadsinspektionen för att få bygga och använda en elektrisk starkströmsledning. Alla vindkraftverk med en uteffekt överstigande 1,5 MW måste uppfylla Svenska Kraftnäts föreskrifter. Områdets närhet till en bra infrastruktur ger en god möjlighet till elinkoppling. Vägnätet är stabilt för tunga transporter och det är relativt nära till en hamn vilket underlättar transporter av vindkraftverk mm. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 26 (29)

6.1.1. Vägar De vägar som kommer att anläggas bedöms till ca 500 meter per verk. Inom aktuellt område finns redan välbyggda grusvägar för skogsbruk som kommer att användas. Dessa kommer att rustas upp och förstärkas. De vägar som nyanläggs kommer liksom de upprustade befintliga vägarna att anpassas så att de möter de krav på framkomlighet som kan uppstå. Exempelvis bör körbanebredden vara minst 5 meter bred på raksträckor medan det i kurvor kan krävas ytterligare bredd. Det är viktigt att masshanteringen vid vägbyggnationer hanteras på ett bra sätt. Målet är att uppnå massbalans vad avser schaktning/fyllning upp till vägens terrassyta. Bedömningen är dock att material till vägarnas överbyggnad (själva körytan) till stora delar kommer att hämtas från täkter i området. Vid varje planerat verk ska det finnas en vändplan/uppställningsplats, utformad så att större maskiner relativt enkelt kan manövreras och material hanteras på ett säkert sätt. Uppställningsplatserna har vanligtvis en yta på 1 000 1 500 m 2. Träd, grenar och andra hinder kommer att avlägsnas från vägområdet. Vägen dras så att motlut och backar inte hindrar framkomligheten. 6.1.2. Transporter Vindkraftverken kommer i möjligaste mån att levereras med fartyg. Tänkbara alternativ för mottagande hamn finns i Tunadal i Sundsvall, Söråker i Timrå, samt i Härnösand. Tänkbara allmänna vägar för transport är E4, väg 331, väg 684, väg 718, väg 736 och väg 738. De två senare är grusvägar. Utförligare studier av lämpliga transportvägar kommer att ske i samråd med Trafikverket. 6.1.3. Elnätsanslutning Inom vindkraftparken kommer vindkraftverken i huvudsak att kopplas samman med markförlagd elkabel. Kablarna kommer i huvudsak att följa vägdragningen fram till verken. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 27 (29)

Anslutning till överliggande elnät är under utredning. I dagsläget har vindkraftparkerna en preliminärt utpekad anslutningspunkt till stamnätet i Nysäter. Nysäter ligger 30-40 km sydsydväst om parkerna. Ledningsdragningen kommer att undersökas närmare, men ett alternativ är att följa Svenska Kraftnäts 400 kv-ledning norrut från anslutningspunkten till i höjd med Skälsjön. Där viker ledningssträckningen sedan av, först in mot Hästkullen och sedan vidare till Björnlandshöjden. Diskussioner om den vidare hanteringen av nätanslutningen förs både med Svenska Kraftnät och E.ON. Hästkullen Björnlandhöjden Anslutningspunkt Nysäter Befintlig ledning 400 kv Preliminär dragning Den preliminära dragningen är: Nysäter ~30 km längs befintlig 400 kv ~14 km till Hästkullen ~15 km till Björnlandhöjden ~60 km ledning totalt 6.1.4. Flygfart Sundsvall/Härnösand flygplats påverkar valet av navhöjd då MSA-sektorn är 2800 ft och 1000 ft hinderfritt krävs, vilket innebär en totalhöjd på 533 m. Idag får ett vindkraftverk med 94 meter torn och 112 meter vinge får ställas på högst 403 m ö h. Ett vindkraftverk på 175 meters totalhöjd ger installationshöjd på cirka 378 m ö h. Kramfors/Sollefteå flygplats MSAsektor är 3000 ft vilket innebär en totalhöjd på 614 m. Diskussioner pågår avseende en höjning. 7. ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING En alternativ lokalisering kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. En alternativ utformning kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 28 (29)

8. SYNPUNKTER Inkomna synpunkter kommer att sammanställas och bearbetas inför den fortsatta planeringen. Sundsvall den 14 november 2011 SCA FOREST PRODUCTS AB SCA Energy SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 29 (29)