För Sverige i framtiden. Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

För Sverige i framtiden Kommande utmaningar och lösningar på bred front.

Innehåll Teknikdelegationen 4 Vilket Sverige vill vi ha? 6 En utåtriktad utredning 8 Den breda linjen 14 Var är tjejerna? 20 Våra förslag 22

tt leda och delta i Teknikdelegationens A arbete har varit mycket inspirerande. Vi har mött stort engagemang för våra frågor och sett många bra exempel på aktiva insatser för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (ikt) under hela vår utredningstid. Ett engagemang som varit glädjande, och inger framtidstro. Vårt tydligaste intryck är dock att situationen, med ett fortsatt alltför lågt söktryck till ingenjörsutbildningar, stora förestående pensionsavgångar och en allvarlig demografisk utmaning med väsentligt minskande årskullar det kommande decenniet, är mycket allvarlig. Att vi delar problemen med stora delar av västvärlden gör inte nödvändigtvis situationen bättre, utan innebär snarare att konkurrensen om välutbildad arbetskraft hårdnar alltmer samtidigt som det sker en stark utveckling i Asien. Vi menar därför att en övergripande kraftsamling för att lösa situationen nu är nödvändig, och uppmanar Sveriges regering att fortsätta den satsning man påbörjat med Teknikdelegationens uppdrag genom att anta en nationell strategi och ett åtgärdspaket för hur ett långsiktigt förbättringsarbete ska bedrivas. Ett arbete som måste genomföras, med internationella framgångsexempel som förebild och med ett internationellt konkurrenskraftigt, välmående och kunskapsstarkt Sverige för ögonen. Vår övertygelse är att den negativa trenden är möjlig att bryta, men att punktinsatser kommer att vara långt ifrån tillräckliga. Därmed inte sagt att man inte kan göra stor skillnad också i det lilla. Vi är många som tillsammans bär ansvar för vad våra ungdomar ska göra och kunna i framtiden och vilka konsekvenser det har för vilket Sverige vi kommer leva i. Föräldrar, kommuner, skolledningar, lärare, medmänniskor och representanter för arbetslivet har alla stor möjlighet att påverka det. Också vi som, liksom jag, är företagsledare har ett viktigt uppdrag att agera förebilder, bidra med kunskaper från verkligheten och inte minst ställa upp med tid, engagemang och resurser. I längden är det det som kommer att betala sig, för oss alla. Kunskap smakar mer än den kostar låt oss inte glömma det. Leif Johansson Teknikdelegationens ordförande En kraftsamling för att lösa situationen är nöd vändig, och vi uppmanar Sveriges regering att fortsätta den satsning man påbörjat.

Teknikdelegationen Teknikdelegationen har på regeringens uppdrag kartlagt Sveriges framtida behov av utbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informationsoch kommunikationsteknik (IKT) och vad följderna blir om intresset för ämnena fortsätter att minska bland unga.

eknikdelegationen utsågs av regeringen T hösten 2008, för att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informationsoch kommunikationsteknik (ikt) samt lyfta fram, förstärka och utveckla arbetet med att öka intresset för och deltagandet i högskoleutbildning inom dessa områden (ur Kommittédirektiv 2008:96). I Teknikdelegationens uppdrag ingick också att föreslå hur utbildningssystemet från förskola till högskola kan bli bättre på att samverka och skapa ett större intresse för ämnena. Dessutom skulle delegationen arbeta för att öka flickors och kvinnors intresse för ämnena, för att jämna ut den snedfördelning mellan könen som finns på många högskoleutbildningar. Uppdraget startade efter att Globaliseringsrådet konstaterat att den ökade ingenjörsbristen i kombination med ett sjunkande söktryck till ingenjörsutbildningarna var djupt oroande för Sverige. Inte minst ur ett konkurrensperspektiv. Problemet var inte nytt det har även tidigare gjorts försök att öka det tekniska och naturvetenskapliga kunnandet för att skapa tillväxt. Teknik och naturvetenskap har länge spelat en stor roll i svensk ekonomi, och det dalande intresset har därför under en lång tid engagerat många olika aktörer. I och med en allt snabbare globalisering och tilltagande internationell konkurrens har frågan blivit allt viktigare ur ett vidare samhällsperspektiv. Parallellt med att den samhällsekonomiska betydelsen av teknik och naturvetenskap lyftes fram allt oftare, kom tydliga signaler om att utbildningsväsendet fallerat. Svenska elevers resultat i nationella och internationella kunskapsmätningar blev sämre och sämre. Med Teknikdelegationen: en brett sammansatt grupp med leda - möter från såväl utbildningsväsende som näringsliv. Efter lyckad landning anslöt även Christer Fuglesang, i oktober 2009. kunskapsbrist, sjunkande intresse och med stora pensionsavgångar bakom hörnet, samtidigt som ungdomskullarna minskade, framstod situationen som allt mer prekär. Det var tydligt att frågorna återigen behövde föras upp högt på den nationella politiska dagordningen, och i juli 2008 följde regeringen Globaliseringsrådets rekommendationer genom att tillsätta en delegation som skulle arbeta vidare med frågorna inom ramen för det statliga utredningsväsendet: Teknikdelegationen. n Den ökande ingenjörsbristen i kombination med ett sjunkande söktryck till ingenjörsutbildningarna var djupt oroande. För Sverige i framtiden 5

Vilket Sverige vill vi ha? Framtiden låter sig inte förutsägas med vetenskaplig exakthet, det har historien lärt oss. Vi behöver en bredare syn på samhällets behov än vad arbetsmarknads prognoser kan ge. Teknikdelegationen har därför låtit arbete och rekommendationer vägledas av en vision om vilket Sverige vi vill ha i framtiden.

stället för att försöka reglera det antal I tekniskt och naturvetenskapligt högskoleutbildade personer som kommer att behövas på arbetsmarknaden, krävs uttalade ambitioner för vilket samhälle och vilken arbetsmarknad vi vill ha. För att förverkliga visionen krävs seriösa satsningar på matematik, naturvetenskap, teknik och ikt. Det gäller att säkra ekonomi och arbetstillfällen, samtidigt som en mängd svåra samhälls uppgifter måste lösas att skapa hållbar tillväxt och att ge vård och omsorg till en åldrande befolkning, men också att bygga och driva komplexa system för infrastruktur inom transport, logistik, samhällssäkerhet och krisberedskap. Och sist men inte minst, arbetet med klimat- och energifrågorna. Vägen dit går genom teknik och naturvetenskap i bred bemärkelse. Visionens tre punkter ska ses som en helhet. Det finns ingen motsättning mellan de ekonomiska och de demokratiska motiven. Tvärtom är det bara till nytta för arbetsmarknaden och samhällsekonomin att den enskilde medborgaren också får tillgång till teknisk och naturvetenskaplig kunskap. Visionen har därför inte bara ett arbetsmarknadsfokus, utan behandlar även ämnenas ställning i samhället i stort. Våra barns attityder till områdena grundläggs tidigt och påverkas av hela deras omgivning: i familjen, i skolan och på fritiden. Som samhällsmedborgare är vi dessutom alla omgivna av avancerade tekniska system som förutsätter att vi vet hur man använder dem. Det är troligt att vårt vardagsberoende av teknik och naturvetenskap kommer att öka, och kompetenskraven att bli större. Som Teknikdelegationens vision: n Ett Sverige med stor konkurrenskraft i den globala kunskapsekonomin och en stabil nationell arbetsmarknad. n Ett Sverige som möter de stora gemensamma utmaningar som kommer inom till exempel miljö, demografi och infrastruktur. n Ett Sverige som ger alla medborgare kunskap att förstå och möjligheter att påverka utvecklingen i ett komplext och tekniskt avan cerat samhälle. demokratisk kunskapsnation måste vi vara redo för detta. Delegationens arbete visar oroväckande nog att Sverige, i stället för att förbereda sig på kommande utmaningar, har prioriterat bort allmänbildning inom naturvetenskap och teknik och därigenom förvärrat kunskapsbristen. Teknikdelegationen kan slå fast att situationen nu är krisartad: framför allt därför att utvecklingen går åt fel håll. Om inget görs riskerar gapet att växa alltmer mellan vad vi som samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera. Förståelsen för problematiken måste öka, liksom förändringsviljan. Sverige har en stark historia inom teknik och naturvetenskap, men det är riskabelt att tro att läget därmed är gott nog inför framtiden. Då både blundar vi för de problem vi har, och glömmer att den globala konkurrensen kräver handlingskraft av alla samhällen oavsett tidigare framgångar. n Sverige har en stark historia inom teknik och naturvetenskap, men det är riskabelt att tro att läget därmed är gott nog inför framtiden. För Sverige i framtiden 7

En utåtriktad utredning Kommittédirektivet var tydligt: Istället för att fungera som en traditionell statlig utredning skulle Teknikdelegationen arbeta utåtriktat med seminarier och aktiviteter, massmedial medverkan och kampanjande. Utgångspunkten var minst lika viktig: det är inte ungdomarna det är fel på.

Nyfiken på naturvetenskap och teknik 1 Samverkan mellan skola och arbetsliv flaskhalsar och framgångsfaktorer 1 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar 1 Hur gör man i andra länder? en internationell kartläggning av nationella satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 1 eknikdelegationen har från första början T konstaterat att det måste ske en attitydförändring i vuxenvärden för att barn och ungdomar ska sluta välja bort tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. De matas dagligen med påståenden som att matte är svårt och att ingenjörer inte jobbar med människor. Det är alltså inte ungdomarna det är fel på. Delegationens arbete har utgått från den insikten. Arbetssättet har bestått i att utreda, uppmärksamma och rekommendera. 1. Utreda Utredningsarbetet har fokuserat på tre områden: n dagens och framtidens situation: ansökningstal, demografi och arbetsmarknad n lärarfortbildning, lärarutbildning och undervisning n samverkan mellan skola och arbetsliv En arbetsgrupp med delegationsmedlemmar har ansvarat för aktiviteter, faktainsamling och beredning av delegationsbeslut inom respektive område Rapport 2009:1 Nyfiken på naturvetenskap och teknik en kartläggning av initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena Rapport 2009:3 Samverkan mellan skola och arbetsliv flaskhalsar och framgångsfaktorer Intervjustudie av: Emilie Hovmöller Eliasson, Empression PR & kommunikation Rapport 2009:2 Finns teknik och är matte svårt? Årets niondeklassare svarar En webbundersökning av svenska niondeklassares intresse för matematik och teknik inför gymnasievalet 2009 Rapport 2009:4 Hur gör man i andra länder? en internationell kartläggning av nationella satsningar för att öka intresset för naturvetenskap och teknik 2: Uppmärksamma En viktig del i arbetet har varit den utåtriktade verksamheten, och Teknikdelegationen har till skillnad från traditionella utredningar kommunicerat sitt budskap under utredningens gång i stället för att invänta ett färdigt betänkande. Förutom kampanjarbetet har ett flertal seminarier, hearings och rundabordssamtal arrangerats. Information om pågående arbete och slutsatser har spridits till allmänhet och intressenter. Teknikdelegationen har riktat sig till följande målgrupper: regering, myndigheter, Under utredningens gång har delegationen tagit fram ett antal rapporter, som utgjort delar av den sammantagna analysen. kommuner och andra skolhuvudmän, lärare, skolledningar, studie- och yrkesvägledare, lärarutbildare, fackförbund, arbetslivsorganisationer och näringsliv, universitet och högskolor, studenter och elever, organisationer som verkar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och ikt, samt till allmänheten. 3 För Sverige i framtiden 9

3: Rekommendera I delegationens slutbetänkande (sou 2010:28) presenteras alla Teknikdelegationens rekommendationer och förslag på åtgärder och fortsatta insatser. Teknikdelegationen har aktivt deltagit och drivigt den offentliga debatt som rört delegationens uppdrag och arbetsområden. Bland annat har man tagit ställning i frågor som rör pågående utbildningspolitiska satsningar: n För en reform av de tekniska och naturvetenskapliga gymnasieprogrammen så att fler ska bli behöriga till högre studier inom områdena. n För en reform av grundskolans teknikämne för att stärka dess relevans och vetenskapliga grund. n För en skärpning av behörighetskraven för lärare med krav på att dessa ska ha såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens. n För en reform av lärarutbildningen så att blivande lärare ska ha nödvändig kompetens i matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Debattinlägg i såväl dagspress som fackpress har varit en viktig del av delegationens arbete med att uppmärksamma också det bredare samhällsperspektivet på de problem man identifierat. 10 För Sverige i framtiden

I huvudet på huvudsekreteraren Fem frågor till Teknikdelegationens Teresa Jonek Vad har ditt uppdrag bestått i? Jag har ansvarat för kansliets bemanning och genomförandet av alla aktiviteter och uppgifter som delegationen har beslutat om. Mellan delegationens månadsmöten har det varit fullt upp på kansliet, både med utredningar och mer utåtriktad verksamhet som seminarier och arbete med kampanjen. Jag har också varit länken mellan utbildningsdepartementet och delegationen. Vilken har varit den största utmaningen? Det tar alltid lite tid innan en så pass stor grupp enas om vad som ska göras, det vill säga får en gemensam problembild och handlingsplan. Uppdraget var stort att avgränsa, dela upp och konkretisera ner arbetet i genomförbara planer krävde en del jobb. Då det väl var gjort så löpte arbetet på i rasande takt. Har din syn på uppdraget förändrats under arbetets gång? Jag har insett hur otroligt viktigt det är att både arbeta med systemåtgärder och med information och kommunikation. Man måste se till hela utbildningskedjan för att undvika hinder i systemen som försvårar rekryteringen. Samtidigt måste man arbeta med attityder för att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Vilken var den största positiva överraskningen? Det stora intresse som visats för frågorna och Teknikdelegationens arbete. Delegationen har lagt ner mycket arbete och tid. Dessutom är Jag bedömer möjligheterna till kraftsamling på nationell nivå som mycket god. jag positivt överraskad över hur välvilligt olika organisationer, aktörer och enskilda personer ställt upp på att ge oss sin syn på frågorna. Det har varit enormt viktigt för oss för att kunna se saker ur olika perspektiv, bilda oss en uppfattning och slutligen lägga fram förslag. Vad har du för förväntningar på framtiden? Många är medvetna om att det är ett kris läge idag. Utan tillräcklig kompetens inom matematik, naturvetenskap, teknik och ikt kommer vi få svårt att hävda oss i den globala konkurrensen och möta stora utmaningar som exempelvis klimatfrågan. Jag tror därför att möjligheterna till kraftsamling på nationell nivå med många aktörer inblandade är mycket goda. Det finns inga förlorare i Teknikdelegationens förslag, bara vinnare! n För Sverige i framtiden 11

Det bloggades och bloggades och skrevs och bloggades lite till om kampanjen. Genomslaget i målgruppen var minst sagt stort!

Den breda linjen Kampanjen Den breda linjen togs fram för att inspirera fler att gå NV-programmet och i förlängningen utöka rekryteringsbasen till tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar. NV är det program som ger bredast behörighet till högskolan, så kampanjkonceptet föll sig naturligt. Bredden betonas också för att alla studiemotiverade elever, oavsett kön, social tillhörighet eller intressen, har nytta av en naturvetenskaplig utbildning.

Den 29 oktober startade kampanjen officiellt. Teknikdelegationens ordförande Leif Johansson informerade samlad press om kampanjen tillsammans med högskoleoch forskningsminister Tobias Krantz. Också den då nytillkommne ledamoten Christer Fuglesang, nyss hemkommen från rymden, var på plats men redan några veckor tidigare hade kampanjen tjuvstartat med en klurig annons i de största dagstidningarnas gymnasiebilagor. Pingis spelas kanske lättast på längden, men på gymnasiemässan i Älvsjö den 17 19 november var det självklart spel på bredden som gällde. I mässmontern fanns det även möjlighet att iklä sig en bred t-shirt och läsa en bred folder i en bred soffa. Totalt besöktes sju mässor och alla nyfikna kunde få svar på sina NV-frågor av de unga ambassadörer som för tjänstfullt bemannade montrarna. Hur vet man som femtonåring vad man vill göra när man är vuxen? I ett dubbelt så bra DR-utskick, med information riktad både till landets alla femtonåringar (runt 114 000) och deras föräldrar, kom svaret: Det gör man oftast inte. Men med NV behöver man faktiskt inte behöver välja utan kan hålla alla dörrar öppna!

I januari gick kampanjen för högtryck i TV, tidningar och på bussar och tåg. Samtidigt startade också en webbkampanj där man kunde bredda sig själv och vinna supermånga biobiljetter. En inbjudan till gratis bio skickades ut i form av ett DR, utformat som en popcornkartong med en kupong till biobiljett i. Drygt 43000 ungdomar i 11 städer hade chansen att byta in sin kupong mot en av de nästan 6000 biljetterna. Under 13 tillfällen i januari och februari förhandsvisades Josef Fares succéfilm Farsan för niondeklassare från Helsingborg i söder till Luleå i norr. Före filmen visades en lång version av Den Breda linjens första reklamfilm och eleverna bjöds på popcorn i breda kartonger och läsk.

Webbkampanjen i januari gick ut på att användarna skulle bredda sig själva i en webbkamera-applikation som kopplades till Facebook. Banners kopplades till denbreda linjen.se och antalet besökare på sidan översteg 105 000 under kampanjperioden. Över hälften av besökarna skrev själva in denbredalinjen.se i adressfältet. Morgonen den 18 februari förvandlades Stockholm tunnelbana till rena rama korståget, när Metros framsida pryddes av ett utmanande yrkeskryss signerat Den breda linjen. Efter biovisningarna fick alla goodie bags att ta med sig hem. Påsarna innehöll t-shirts, kortlekar och information om NV-programmet. På t-shirten satt en etikett i nacken som förklarade hur bra Den breda linjen är. Samma text stod på baksidan av kortasken. De breda t-shirtarna gick förstås åt som smör i solsken och många var de som gjorde mycket för att få både en rosa och en svart.

9 av 10 såg kampanjen I februari 2010 gjordes en utvärdering av Den breda linjen. Resultaten visade att kampanjen haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. I Stockholm var primärvalets sista datum den 15 februari. I och med detta genomfördes under de två första veckorna i februari ytterligare en kampanj, den här gången på stortavlor i tunnelbanan där NV-loggorna bredde ut sig över andra annonser. 89% hade sett någon kampanjdel 62% hade sett logotypen 27% sade sig ha blivit mer intresserade av NV efter kampanjen 63% hade sett första filmen 37% har pratat med någon om kampanjen 19% sade att de skulle välja eller redan valt NV (mot 16% i oktober 2009) Inför ändringsvalet drog den andra etappen i kampanjen igång. Konceptet var Så här kan det kännas att inte ha läst NV. En hårdkokt annons och två reklamfilmer togs fram. Utifrån filmerna gjordes också en webbkampanj. Syftet var, att med glimten i ögat, visa på den besvikelse man kan få när man upptäcker att man inte kommer in där man vill. Futurniture Till detta lades en PR-kampanj, via Newsmill och webb-tv, där kända personer uttalade sig om hur viktigt deras NV-val varit för dem. Intresset var stort och blogg favoriten Fokis klipp hade efter bara några dagar haft över 50 000 tittare. Så här kan det kännas att inte ha läst NV. Med NV kommer du in där du vill. Inget annat gymnasieprogram ger behörighet till lika många högskoleutbildningar.

Var är tjejerna? I Teknikdelegationens uppdrag ingick att verka för att öka flickors och kvinnors intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Fler kvinnliga ingenjörer är inget självändamål, men ändå önskvärt alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter i livet, och mångfald berikar. Med tanke på hur många nya ingenjörer som behövs är det dessutom nödvändigt killarna räcker inte till.

nga tjejer är inte ointresserade av teknik, U men de har svårt att göra kopplingen mellan tekniken i den egna vardagen och skolämnet teknik. Och det är betydligt färre tjejer än killar som jobba med sådant som bygger på en teknisk utbildning. Mycket görs redan för att få fler tjejer att bli intresserade av teknik och naturvetenskap. Ett problem är dock att många projekt utgår från den förenklade synen att tjejer väljer fel för att de får för lite eller dålig information om utbildningarna. Istället behövs en insikt om att de allra flesta ungdomar gör sina yrkes- och utbildningsval efter vilka värderingar de har, och vad de kan identifiera sig med. Det är där rekryteringsarbetet måste börja. En jämnare könsfördelning på utbildningar kan bara uppnås genom målmedvetet arbete. För att lyckas måste insikterna om vad unga människor, både tjejer och killar, värdesätter kopplas till hur utbildningarna presenteras. Men också, vilket är minst lika viktigt, till hur utbildningarna är utformade, vad de faktiskt innehåller och till hur studiemiljön ser ut. Detsamma gäller naturligtvis under hela skolgången, och på barnens fritid. Hur skolämnen presenteras och vad de har för innehåll avgör hur de uppfattas och värderas. Områden, intressen och yrken framställs fortfarande ofta som manliga eller kvinnliga. Teknikdelegationen har sett sitt uppdrag att öka flickors intresse för områdena ur ett mångfaldsperspektiv. För även om många projekt som syftar till att inspirera tjejer är lovvärda och gör skillnad, är delegationens slutsats att punktinsatser riktade mot tjejer inte räcker till. Varken för att öka deras intresse för ämnena i Hur kommer det sig n att tjejer oftare än killar väljer bort NV-programmet på grund av dåligt självförtroende trots bättre betyg? n att antalet tjejer med behörighet till civilingenjörsutbildning sjunkit från 4 410 till 2 753/år på tio år? n att skillnaden mellan killars och tjejers attityd till tekniska och naturvetenskapliga yrken är betydligt större i Sverige än i Uganda? n att en kvinnlig sjuksköterska som jobbar med avancerad teknik betraktas som mindre teknisk än en manlig ingenjör som jobbar med administration? stort eller för att utjämna den skeva könsfördelningen på tekniska högskoleutbildningar. För att bredda rekryteringen och tillgängligheten för alla oavsett kön och faktorer som social bakgrund krävs långsiktiga och övergripande arbetsinsatser. Teknikdelegationen beslutade att kampanjen inte skulle rikta sig specifikt till tjejer. Tanken var istället att nå tjejerna genom att fokusera på vad alla 15-åringar som ska välja gymnasieprogram kan tänkas ha gemensamt oavsett kön, intressen och bakgrund. Den första kampanjutvärderingen bekräftade att det var framgångsrikt: tjejer och killar såg och gillade kampanjen som helhet i samma utsträckning. I de få fall resultaten skilde sig mellan tjejer och killar var det till tjejernas fördel. n För Sverige i framtiden 21

Våra förslag Teknikdelegationens slutsats är att enskilda insatser inte är tillräckliga för att komma tillrätta med de allvarliga problemen. Det behövs en stor kraftsamling och mobilisering av flera aktörer, som tillsammans kan åstadkomma en varaktig förändring.

e problem som finns idag är omfattande D och komplexa. Grundorsakerna finns i den kris som naturvetenskap och teknik i dag genomgår bland ungdomar i hela västvärlden. Ungdomar vill gärna se en samhällsnytta och kunna identifiera sig med sin utbildning och karriär, men har svårt att hitta den sortens värderingar i matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Problemen blir värre av att skolväsendet är dåligt på att fånga upp det grundläggande intresse som de flesta barn och ungdomar har. Man klarar inte heller av att i tillräcklig utsträckning förmedla den kunskap som alla behöver. Konsekvensen har blivit allt sämre kunskapsresultat. Teknikdelegationens slutsats är att enskilda projekt inte kan lösa problemen. För att lyckas krävs ett samordnat och långsiktigt arbete med stark förankring hos Sveriges kommuner, näringsliv, intresseorganisationer och andra nyckelaktörer. Det krävs en nationell strategi som hanterar frågorna från grunden både när det kommer till värderingar och strukturer. I Sverige finns en lång tradition av aktörssamverkan för att lösa problem. Teknikdelegationen vill att den traditionen tas till vara. Föreslaget är att det fortsatta arbetet inleds med att regeringen tar initiativ till att kalla samman aktörer, inom och utanför det politiska systemet, som tillsammans ska arbeta för en långsiktig lösning. Särskilt viktigt är att inkludera kommunerna, näringslivet och intresseorganisationer, som tillsammans kan förankra arbetet i både skola och samhälle. Vikten av att engagera skolhuvudmännen, i synnerhet kommunledningarna, kan inte nog betonas. Utan ett starkt ledarskap, ansvarstagande och stöd från deras sida Övergripande mål för strategin bör vara: n att öka andelen ungdomar som väljer utbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT n att öka kvaliteten på utbildning inom områdena n att öka tillgängligheten till utbildning n att öka relevansen i undervisningen är det inte möjligt att genomföra de förändringar som krävs. Teknikdelegationens förslag är att regeringen antar en nationell strategi som kan öka intresset för och kunskaperna i matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Den bör inriktas på lärarkompetens, skolundervisning, övergången mellan skola och högskola, undervisningen i högskolan samt samverkan med samhället. Vi kan lära mycket av andra länders arbete. De mest framgångsrika länderna har mycket gemensamt: n både politiker och allmänhet tycker att frågorna är viktiga n nationella planer finns för problemlösning n man arbetar med mätbara mål och knyter resurser till resultat n man fångar upp och utvecklar existerande engagemang n arbetsliv och näringsliv medverkar n hela utbildningssystemet är med n det finns system för att uppmuntra de skolor och skolhuvudmän som når bra resultat För Sverige i framtiden 23

Prioriterade mål för 2020 Att det strategiska arbetet styrs av den högsta politiska ledningen är ett måste för att ge frågorna den prioritet som krävs. eknikdelegationen rekommenderar att den T nationella strategin bryts ner i tydliga och mätbara målsättningar så att arbetet verkligen blir resultatinriktat. Prioriterade mål för 2020 bör vara att: n alla grundskoleelever i Sverige ska ha tillgång till relevant undervisning i teknikvetenskap n de svenska resultaten i samtliga PISAoch TIMSS-undersökningar ska vara i den övre kvartilen i både matematik och naturvetenskap n andelen elever som slutför naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasieprogram ska vara minst 30 procent av en årskull n andelen studenter som påbörjar ingenjörsutbildning på högskolenivå ska vara minst 10 procent av en årskull n könsfördelningen på ingenjörsutbildningar på högskolenivå ska vara jämn Kommission för att främja arbetet För att leda det strategiska arbetet och ansvara för den nationella strategin samt följa upp och utveckla innehållet föreslår Teknikdelegationen att regeringen tillsätter en nationell kommission. Regeringen ska leda kommissionen vars fokus blir Sveriges utveckling inom matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Huvuduppgiften ska vara att underlätta det politiska arbetet och se till att de resurser som olika centrala aktörer har mobiliseras för att stödja det långsiktiga arbetet. Besluten ska fattas utifrån de uppdrag och med de resurser som myndigheter och organisationer har. Att tillsätta en kommission gör att det strategiska arbetet styrs av den högsta politiska ledningen, vilket är ett måste för att ge frågorna den prioritet som krävs. Det innebär också att arbetet förankras hos en bred grupp centrala aktörer, vilket behövs för att ge kontinuitet och legitimitet åt insatserna. Liknande modeller har med framgång används i bland annat Nederländerna och Norge. Plattform för genomförande För att kunna genomföra strategin och de strategiska satsningarna krävs en operativ verksamhet. Av flera skäl behövs en ny funktion, utöver de myndigheter och andra aktörer som redan arbetar med frågorna. Problemen har nått en punkt där det är uppenbart att något mer än vad som redan görs i dag måste till. Det saknas en funktion som arbetar med fokus på matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt vars verksamhet täcker både hela utbildningskedjan och samhället i stort. Idag finns det ingen myndighet eller aktör med ett sådant uppdrag. Teknikdelegationen föreslår därför att regeringen startar funktionen Plattform teknik och naturvetenskap som aktivt ska arbeta med frågorna och stödja strategin genom att sam För att få ut så mycket som möjligt av investeringen och för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter bör den få fortsätta i ytterligare två år. 24 För Sverige i framtiden

Kommission för teknik och naturvetenskap Nationell kompetensstrategi för matematik, naturvetenskap, teknik och ITK Lärarkompetens Undervisning i skolan Övergång mellan skola och högskola Undervisning i högskolan Samverkan och dialog med samhället Plattform teknik och naturvetenskap Andra aktörer Teknik- och naturvetenskapskommuner Utveckling av undervisningen i skolan Samverkan mellan skola och arbetsliv Övergången mellan skola och högskola Riktad fortbildning för lärare och studie- och yrkesvägledare Rekryteringskampanj för den nya lärarutbildningen Marknadsföringsinsatser, t.ex. Den breda linjen Initiativ och projekt Utveckling av undervisningen i högskolan Förkortad lärarutbildning för ämnessakkunniga Genomförs av Plattform teknik och naturvetenskap Genomförs med stöd av Plattform teknik och naturvetenskap ordna, tilldela medel, bilda opinion och analysera.dess roll bör också vara att arbeta med att sprida kunskap, utbyta erfarenheter, följa upp och utvärdera. En aktiv samverkan med andra aktörer för att lyfta det engagemang som redan finns är viktigt. Reklam lönar sig Teknikdelegationen föreslår att större och specifikt inriktade marknadsföringsinsatser görs för att öka intresset för utbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och Ikt. Preliminära resultat visar att Teknikdelegationens kampanj Den breda linjen har förbättrat attityden till och skapat ett ökat intresse för nv-programmet. Kampanjen har haft mycket god genomslagskraft och väckt positiva reaktioner i hela målgruppen. För att få ut så mycket som möjligt av investeringen som redan gjorts i Den breda linjen och för att kampanjen ska kunna ge långsiktiga effekter, bör den får fortsätta i ytterligare två år, som en del av Plattform teknik och naturvetenskaps verksamhet. Riktade insatser, tydliga resultat Det nederländska Platform Bèta Techniek är ett exempel på att en riktad operativ verksamhet kan ge mycket goda resultat. Ett stort antal program har startats, riktade mot förskola, grundskola, gymnasieskola såväl som mot yrkesutbildningar. Det mest kända är Jet-Net som startade 2002 och 2008 involverade över 35 företag och ca 160 skolor. Exempel på aktiviteter inom Jet-Net är Jet-Net Career Day, Teacher events, Girls Day och Meet the Boss. Resultaten har varit goda, både när det kommer till ökande antal sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar och sett till medvetenhet och attityder gentemot ämnena i samhället i stort. Läs mer på www.platformbetatechniek.nl n Teknikdelegationens förslag till långsiktigt arbete. För Sverige i framtiden 25