Och Årets Person är..du! - Deltagande, demokrati och Internet Åke Grönlund ake.gronlund@esi.oru.se Mathias Hatakka mathias.hatakka@esi.oru.se Andreas Ask andreas.ask@esi.oru.se Örebro Universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik
Uppdraget Hur kan Informations- och kommunikationsteknik (ICT) användas för att förbättra och stärka demokratiska processer så att dialogen mellan dels förtroendevalda och medborgare, dels förvaltningen och medborgare, förbättras?
edemokrativågen runt 2000 Stora idéer: 1. E-röstning 2. Rådslag (deliberation)
Händelseutveckling sedan senaste edemokrativågen Deliberation har inte visat resultat. Det fungerar inte i stor skala. Den stora idén saknas. Det finns ett stort antal IT-verktyg för vad som numera kallas edeltagande. Information och öppenhet står högt på agendan hos kommuner och myndigheter. Användarstyrd aktivitet är inte bara drivande för Internetutveckling utan en social trend. Deltagande är ett bättre begrepp för att beskriva, förstå, och påverka utvecklingen idag än demokrati.
Deliberation har inte visat resultat Analyser av diskussionsforum visade redan runt millennieskiftet på ytterst sparsamt deltagande och väldigt lite av diskussion (Ranerup 1999, Öhrvall 2002). Fokuserade diskussioner som prövats över nätet har visat att graden av deliberation är låg. Folk skickar in sina idéer individuellt, men bryr sig inte om andras. (ex Schulman 2006)
Ett stort antal IT-verktyg Det finns ett stort antal IT-verktyg för vad som numera kallas edeltagande, exempelvis enkäter, chattrum, bloggar, e-petitions, webcast, och mycket annat. Framgången verktygen haft i användning kommer från de ursprungliga sammanhangen, inte de politiska som de anpassats för. Det beror på att de i de ursprungliga sammanhangen bärs av vad vi här kallat en stor idé. Verktygen befinner sig i olika stadier av utveckling. Vissa av verktygen bygger idag på väl fungerande teknik. Verktygen finns tillgängliga och kostnaderna är låga. Vad som däremot krävs är organisation och systematik.
Information och öppenhet Demokrati är ett informationssystem tidigare var det partier som var fokalpunkten, nu är det individen, både medborgaren och politikern. Sakfrågor: människor engagerar sig i sakfrågor inte partier Enskilda politiker: blir allt synligare. Ansvar blir ett nyckelord: vad har du gjort av din riksdagsposition? Röstat som partiet vill är inget bra svar. Kampanjer: Enskilda politiker måste göra allt mer för att synas. Bloggar är ett exempel. Servicekvalitet: Brukardemokrati är ett gammalt svenskt ord som bör komma till heders igen (eller få en modernare efterföljare). Information göms på webbsidor. Producenter utgår ifrån att medborgare klickar runt på webben tills de hittar informationen.
Användarstyrd aktivitet Det viktigaste nyckelordet då det gäller ITanvändning idag är individ. Individ som i individualisering och självservice. Time Magazine utnämnde symptomatiskt you till årets person 2006: You were named Time magazine "Person of the Year" on Saturday for the explosive growth and influence of user-generated Internet content such as blogs, video-file sharing site YouTube and social network MySpace.
Politiska partiers webbsidor från 2001 till 2006 Tidigare stod sakinnehållet i fokus, nu fokuseras det mer på person och marknadsföring. Sökmöjligheterna har förbättras för att finna information. Nästintill alla politiker kan idag nås via e-post. Möjligheterna att föra en öppen dialog med partierna via webbsidorna är ytterst begränsad. Politikerna marknadsför sig själv mer idag än 2001 (exempelvis via bloggar och egna webbsidor). Trots ovanstående är det idag nästintill omöjligt att finna rätt politiker för att diskutera sakfrågor.
Bloggar Svenska riksdagsledamöters bloggvanor: Bloggar Antal totalt 73 (av 349) % som har bloggar 21% % av bloggar med kommentarer 84% % av bloggar med inlägg senaste månaden 66% Antal kommentarer i snitt 1,1 Antal i % Uppdaterad senaste månaden Vänsterpartiet 32% 71% Socialdemokraterna 15% 56% Miljöpartiet 26% 60% Centern 35% 73% Folkpartiet 18% 50% Kristdemokraterna 38% 78% Moderaterna 16% 69%
Från edemokrati till edeltagande Forskning om ICT om medborgerligt deltagande bedrivs numera under rubriken edeltagande. I korthet sträcker sig edeltagande utanför direkt politiska processer, det omfattar även demokratioch deltagandeaspekter på serviceaktiviteter.
Processer med (e-)deltagande Administrativa (1,5,6) Service (4,5) Beslutsfattande (1,6) Politiska (2,3) Sociala (ideella föreningar) Arbetsprocesser (projektarbete)
Från edemokrati till edeltagande Kommuner prioriterar Information, dubbelt så högt som både myndigheter och frivilligorganisationer. I stort sett bara kommuner är intresserade av Frågemöjlighet Frivilligorganisationer är mest intresserade av Aktivt deltagande. Det aktiva deltagande som kommuner avser är betydligt mindre långtgående än frivilligorganisationernas. Kommunerna vill ha diskussionsforum på hemsidan, frivilligorganisationer vill ha insyn i budget eller kanalisera medborgares synpunkter aggregerat i viktiga frågor. Teknik, verktyg, som innefattar infrastruktur, digitala klyftor etc. har lägst prioritet bland kommuner men ganska hög bland frivilligorganisationer. Myndigheter prioriterar e-tjänster, mycket mera än alla andra.
Slutsats och förslag Metoder: 1. Formulera en stor ide. 2. Motivera andra aktörer att stödja idén. Förslag: 1. Byt ut e-demokrati mot Deltagande. 2. Skapa ett index för deltagande. 3. Stöd politiskt deltagande på systemnivå skapa ett system för att hitta rätt bland politikerna. 4. Stöd den aktive medborgaren i vardagen - utveckla metod för Servicedialoger/paneler. 5. Inrätta ett Pris/Utmärkelse för deltagande.
Tack Åke Grönlund ake.gronlund@esi.oru.se Mathias Hatakka mathias.hatakka@esi.oru.se Andreas Ask andreas.ask@esi.oru.se Örebro Universitet Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik